"LAHOLMS TIDNING "= = =-LTIsDac a DEN 25 5 JUNI SSL =. ra i i Ett minst sagt ljumt intresse hyser finansministern för att eli- minera en uppenbar orättvisa "som skatter £c för ende ' barnförsörjare inrymmer. "Det galler ensamföräldrar , med inkomst från jordbruksfastighet. » Dessa kom inte i åtnjutande av reformens kvotavdrag upp - - till 2000 kronor, : Att hr Sträng passade på att besvara hr. Antonssons i Dahla (cp) interpellation i ärendet mitt i den stora ekonomiska debatten ' & riksdagens finalvecka war inte heller : överraskande. Garantier fanns för att "ingen , diskussion skulle uppstå kring denna fråga. Hr Sträng bara hänvisade till på- gående utredning, N Vem som helst kunde betrakta denna ur principiell synpunkt vä- " sentliga lucka i ceformen när- |: Hr Strängs nonchålans som helst men inte hr Sträng. het. kostnaderna, som det här i grun- åtalad, mast som ett "förbiseende, Vem ' Reformen omfattar utan ' be- . Kovsprövning alla ensamföräldrar med inkomst av tjänst eHer ;TÖ= ”Telse;" pr, praktiken kan ' ingen "skillnad göras ; mellan 'beteckning- . en ”rörelse” och Jordbruksfastig- - Men vad ännu I viligare: Bam- den är fråga om, är lika stora vilken beteckning. inkomstkällan , för "respektive förälder än må ha. ” Den franska 'nationalfö 5 dd, 5 ter och led po- ovf h [Fransk tyska vänskapstördragat | en beslöt natten till den 14 juni, efter - -en-tolv timmar lång debatt, att " godkänna och - ratificera "det tysk-franska" ”vänskapsfördraget. Det var ju i och för sig en glädjande händelse, och icke minst i. Bonn måste resultatet ' ha hälsats med glädje” och : tillfredsställelse.” Man kan dock antaga, att den tyska tillfredsställelsen hade blivit stör- 3 litiker. är "överens ' om, 'att' en dy- lik preambel icke. på något visl- inkräktar "på det ratificerade för- dragets giltighet, Hela preambel- frågan är alltså i grund och botten bara en politisk demonstrationslek, vars fördragsrättsliga värde kan sättas lika med noll, . Både de franska och de väst- tyska. socialisternas laborerande re, om "icke ' vissa' beled: omständigheter kring den" fränska » Den av hr Ant tten ratifi det > hade ”' lagt . rättas till. Detta påpekade också hr Antonsson med rätta på hr Stränge'' svar, vt i "orättvisan är en detalj i den &e- "dan: Jänge påkallade, reformen, . Men det är en viktig” detalj som . utan större dröjsmål borde kunna i vare sig för ett ja eller ett nej. " jär viss smollc i mjölken. En icke obetyd- lig minoritet i Nationalförsamling- en "röstade "hämligen mot fördra- get; och icke mindre än 40 depu- terade .avhöll "sig från att rösta, enär. de> icke kunde" besluta sig "Fördragets franska ' motståndare ligen icke eniga 4 sin mo- Fungliga Vattenfallsstyrelsens > smått sensationella besked alt man” . under sista halvåret -1963 .kom- mer att övergå till helt nya el-' tariffer kommer som en positiv öv j för Jågspänni abonnenterna; Det. nya: tariffsy-: : stemet är radikalt så tillvida att man helt överger de gamla reg- - lerna om: att antalet tariff ; De nya: el- starifferna - "avgifterna: på storleken av 'abon- | nentenå huvudsäkring.' På ; detta sätt blir den fasta avgiften knuten. till abonnentens strömförbrukning ' "och inte. till. hans . golvyta "eller odlade areal, 5 ön För ordörukare! och småindu- sirlidkare "är detta en tillfreds- suällande'” utveckling "och + denna 7 skall vara” beroende av; antalet 2 . bostadsrym, den odlade. "arealen "för, jordbrukarna eller de '& k yr=; -kesabonnenternas golvyta, Många ” , kritiska anmärkningar har riktats " mot-detta system. Vid flera tills: fällen har dessa tariffrågor' tagita . upp i riksdagen bl a av 'center-, partisterna Torsten Mattsson . 1 ' Eneryda”, och John ' Eriksson > s Bäckmorå. Hr Mattsson i Eneryda "+ har dessutom i egenskap av ord- » förande ,i småindustrins elkraft- utredning arbetat för a få. un stånd en ändring, "Det nya "system" som VÄG P . kommer:htt övergå till innebär ätt, t tariffenheterna helt slopas och" att man i stället Enmdar de. fasta 4 ett uttalande som antogs: i center: stämmans 'Slutskede.". Däri begärs |" : högre paribidrag "och studiebidrag. : politisk förbättring 3 m 'sumtiönsfrihet. ; "Familjens, och h "tilifredsställelse lyser igenom 1 det uttalande, som; småindustrins :el- taxi eutredning gjort sedan de nya reg erna offentliggjorts, Från Vat=": ptenfalls "sida hoppas man'att de ' små elkonsumenterna genom det sänkta” energipriset .skall kunna utnyttja elenergin i i ökad utsträck- X ping, i git det nyå systemet och>det bör; "inneb'ira att 'de lokala "distriba= " tiohtföretagen ” kommer, att, följa - sJens: ARnäst största: "partigrupp, har Vattenfalls exempel och börda ti till= : tivering. Kommunisterna, som fort- farande: utgör nationalförsamling- fent.. principiellt vägrat "ett 'god- känna fördraget. Det ä är betecknan- de för, detta internationella 'för- brödringsparti; att det betraktar en principiellt - av ondo. Men det är ju helt k i] för k fransk-tysk försoning såsom något | med pr ibelkravet wisar emel- lertid, hur långt man på ömse håll ännu befinner sig från. en äkta vilja till försoning och samförstånd. Insikten om att det fransk-tyska vänskapsavtalet måste fogas i in som kärna och central" kraftcell i det europeiska eningsverket har ännu icke "slagit "igenom. ' Emot denna insikt står fortfarande 'traditiona-] listiska tänkesätt, gamla historiska rotade rossentimenia Detta. är i och för sig begrip- ligt, Allt sedan Europa för första gången framträdde i historien, har det varit en söndringens kontinent där : icke minst Frankrike . och Tyskland traditionellt stått som två huvudmotståndare, Vägen = till enighet och samförstånd är ännu lång, och de som bestämt sig för att gå den, går ännu i wiss mån på kryckor, Vad som trots allt driver på och tvingar vederbörande steg för steg' framåt, är icke en- tusiasm och begeistring utan ' blott den instinktiva vetskapen om, att det helt enkelt är nödvändigt att fortsätta 'på den inslagna vägen, En vändning helt om är ickel. längre tänkbar och möjlig. Ty det skulle betyda kaos och undergång. : NH .NPS., ön ”F ritidsverksanihet man' livligt "diskuterade hörde fri- k het » Tv s dess bety- mens: zallmänna . hälning att: den MM. delse i den allmänna . samhällspla- neringen. Det -var frärnist "frågor de + ; med. il. samförstånd "har ' aldrig varit den rätta groningsgrunden för Marx” och "Lenins". efterföljare, ' : "De' franska” socialisterna : rösta- de också mot fördraget, a en dess hållning :måste i ses ur 'en-annan synvinkel” Guy + Mollets :.. parti vämpade, med ' två "själar. i sitt de funktioner ' understryks i i -uttå "med indust landet! Särskilda i "föreslås "för hemmamödrarna under de'år barnen, är små. Hemmakvinnorna bör ges en bättre ställning inom socialMörsäkringarna. Bostadspolitj. k omd a onen, problem fordras i högsta grad åll ing i'skogsägare- leden, :x = ; Genom. ensidigheten 1 i i den kods- politiska” "debatt en under. den: -gång- ken föreslås inriktad på ett kraf- tigt ökat. egnahems. och småhus- byggande, på upprustning åv icke "fullgoda bostäder och på-en dif ”ferentierad bebyggelse, allt fö ge familjerna en god bomil Ungdomsverksamheten bör främ- jag i ökad utsträckning. Idrotten, nykterhets-' och ur ganisa- tionerna samt det frivilliga . bild- ningsarbetet måste få ökade resur- ser, Lidare och instruktörsfrågor- "na bör särskilt beaktas. ' Syftet |: måste vara att genom positiva och konstruktiva åtgärder föl bygga och minska behovet av restriktiva lagregler, . ingripanden och: kost- nadskrävande åt assning, . FÖR PRIVATSKOGSBRUKET- är tyvärr läget fortfarande oklart för kommande säsong, vilket föran, ledde skogsägarestämman i Ronne. by att uppmana medlemmarna till avvaktande dispositioner. Bonde- skogsbruket har ' ingen ' anledning na vintern: har man från olika håll medverkat till att skapa intryck! av eh dj de kris inom 'skogsbru- ket. : Utvecklingen, pekar: mot star- kare” regionala” "enheter : 'och ::säm-= ordhing" av 'ofgahen som ' står båk- om |” Indöstriengagemangen, menar Föreningsbladet, ” SLUTIN TRYCKET AV. RLF. ings- Enighet om "tagen, : anser RLFtidningen "Besluten, fle- ra, avgjort betydelsefulla; fattades med: överväldigande” majoritet, och votering blev' det bara vid styrel” | sevalet — vilket sistnämnda hör till traditionen, '” Jordbruksministerns debatt med stämmoombuden var en intressant" händelse: Jordbruksministetns tal :$hördes naturligtvis med stort intresse, och mycket ' däri utlöste” funderingar och kommentarer. Alla:i stämmo- de” när "hr :Holmqvist framhöll att att pbtera sämre behandling :än andra delar av skogsbruket i vårt land, skriver: Jordbrukarnas Föreningsblad, Det i skogs- ägarerörelsen . organiserade -skogs- bruket har på många håll rönt en diskriminerande behandling jäm- fört med andra” sektorer av landets . skogsbruk: Givetvis finns också besvärliga problem" inom skogen, men, man bör akta sig för att blanda, ihop orsak och werkan. Det råder väl ingen tvekan om att det främst är! vissa brister på den industriella sidan av skogsnäringen som utlöst det senaste kraftiga konjunktur- bakslaget för hela skogsnäringen. Det är ett faktum att den svenska massa- ; och pappersindustrin är alltför solittrad och 2 många I in- dustrianläggningar inte motsvarar dagens > krav, Det framhölls vid vii fort teckna så långa jordbruksavtal som för sex år — en sak som senare även Folke 'Edblom strök: under. När jordbruksministern 'sedan o- medelbart därefter ifrågasatte om vi överhuvudtaget: skall ha några jordbruksavtal av det slag som nu löper utan kanske ersätta dem med detaljuppgörelser får man anta att de flesta däremot ställde sig myc- ket frågande. Vart kan sådana ex- periment komma att leda? Kanske var det bara en försöks- ballong 'som hr . Holmqvist släppte upp för att göra jordbruksförhand larna mera lätthanterliga när nästa avtal skall knytas ihop? Eller var det bara. lusten : att tillföra debatten nytt stoff som orsakade propån? : principiella nej "till de” Gaulle tog] ” sin -tillllykt” till en dialek- |," s sl för. öediatet! lokalen torde ha nickat instämman- | ingen kanske inte bör |: dant ' utan ct nej: äl "de Gaulle personligen." För satt förena” "sitt åsté bedömas som gans= om "det" i likhet med de. tyska : partivännerna” haft" möj- förutsättningar” och. särskilda | resolutic; Me om , dessa : infogats. i form jav::en Preambel fördraget, -så hade denna icke: fått någon som helst praktisk-politisk :.. betydelse .:, sal avseende', på. rdragets . giltighet. Det ,.västtysk: : socialistpartiet... var mycket ivrigt om att på : samma sätt få ge uttryck Åt sina, betänk- ligheter och. förbehåll i en 'pre- ambel till fördraget och fick det också, Men både tyska och franska ga. Kan man hoppas p på "att ett nytt system ger eft bättre' resultat bör man inte bita 'sig envist fast i det bestående, Om den. av .hr Holm- qvist antydda lösningen blir stats- makternas linje kan man dock san. nolikt . inte räkna med jordbruks- organisationernas stöd... fyllda säck med stora och svårlösta uppgifter som - riksförbundsstäm. man. lastade på centralstyrelsen smög sålunda även jordbruksminis- tern in ett litet ben att gnaga på. - RLF-stämmoombuden "och övri- ga inom jordbruksnäringen .kom- mer förvisso att med stor spänning avvakta > de-' förslag "som" 1960 års jordbruksutredning . ästa år ä fas lägga fram, "RULLANDE? BYGGNADS- : - "PROGRAM > : tal över 10,000 upprätta varje år, i första hand med sikte på en fem- årsperiod. Dagbl a det 0 kom- menterar: Xx oa "Att så sker är icke enbart av be. tydelse "för kommunen utan även för arbetsmarknadsläget, "främst då för: inom" byggnadsfacken anställ- da, Det är ett sysselsättningsintres- se för, både samhälle, arbetare, ar- betsgivare. ' De :”rullande” bygg- nadsprogrammen - erbjuder även möjlighet -. för en : kartläggning - av? den yrkes- och Hur som helst torde den. bli liv- ligt diskuterad inte-bara i-jord- 'bruksutredningen, för vars ledamö- stämman som ett rimligt ö att inte: dessa énheter med :' sina högre driftskostnader skall få no- minera i. ett. "lågt -. råvarupris för skogsägarna. För att med utsikter till" verk- ter tank nog inte "är helt okänd: : NS -På RLF-stämman hävdades I många . inlägg att det är målsätt- ningen som är det viktiga och med- gam framgång "kunna ta upp dis- , som vi re- dan nu har, men som för framtiden kommer att ha er än större upp- gift till nytta för det gemensam- ma samhällsbyggandet, = =. « Det finns därför all anledning för ; | kaler' som penétrerådes. 4] omgivningarna' hotas av'nedskräp- il den” fritidsverksamhet ; t | tidsverksamheten< :| och inkomsturiderlag, men: "vilka I den väll: ”kaler : —" utanför offentligheten. närmare |: ringen ;av natur-:€ etter grönområ- den och anordnande av fritidslo- 1: stora stycken : kan de starkt ökade kraven på utrymme för fri- tidsverksamhet ses mot: bakgrund av "tidigare brister i -samhällspla- neringen, framgick det bl, a. -. Bostadsbyggandets” ensidiga "in- riktning - på. höghus: har. medfört :] särskilt för de: Större städerna att ning och "förslitning "söm" i nat i | med" bill" och" "påtinnehavs,. områden anser "centern att 'Samhäle |" let" genom; extraordinära ; åtgärder i Jifråga om” ; fritidsplanering”. måste reparera". vad: man ; försummat när det - gäller x plåneringén ”. iv "den permanenta "bebyggelsen ärksamhet. Detta i mäner ! med. wikande” ibefolknings- |! Det. Personliga gandet kan bedö- mås - bidra | ti den : natur ma markägare avyttrar trissas mpp till det mångdubbla - innan den ”slutli- gen "avyttras till en enskild 'som- marstugebyggare., ” De "rena spekulationsintressena "måste mötverkas, Markägarna bör själva 4 ex. genom sina fackliga nat: ändamål. : tsprogra am” i Skässerat på. center stämman" ka former för en sund exploatering av markområden för fritidsänd mål, . Vid kollektiva anläggningar bör markägare vid intrång berédas skälig ersättning 9 av allmänna me- del, : om an ERA last: a - ALLEMANSRÄTTEN ' Fritidsutredningen inom center- partiet har funnit det angeläget föra ut några huvudfrågor, samla- de. ninder rubriken Allemansrätten. :sAvgörande för hur långt :alle- mansrätten "medger på sina . håll mycket omfattande fritidsverksam- het på enskild mark är den ska- da elter det intrång den kan göra. "Allemansrätten är, mycket. begrän- sad. Den: upphör alltså så snart den kränker enskild rätt eller frid, med a ord: där” intrång tar, vide, . Genom lagstiftning” eller mer mate vecklad' rättspraxis, bör man fi till stånd; en Ärmare » precisering av friluftsfolke vättigheter. och hskyl digheter.” nt uk. r: : jordbrukspolitik: synpunkt - det angeläget ', att. ”den ..bästa jordden bevaras för jordbruksdrift. De" ur produktionssynpunkt. mind-. re värdefull; "mårkerna" måste först dy det :odlade ' e fulturlanddrapet idsmiljön inte skall bli altt- för +”steril.-” Fritidskonsumenternas intdessen är på denna punkt alltså i stora drag förenliga med"de jord= |. brukspolitiska, kraven på en effek- tivare ”markpolitisk ; prövning . av förvärvstillstånd för fastigheter som övergår från jordbruksårift tillan- Tills vidare lämna en center- : politiska” fritidsutredningen : frågan öppen "om 'prövningen, skall ske ge- nom vlantbouksnämnder / "eler / "på Nn INTERKOMMUNALT v SAMARBETE : : 'ör en: smidig - anpassning - till lokala förhållanden och behov, är samarbete ”. mellan”. korhmunerna inom lämpliga områden angeläget. K na bör mer aktivt enga- och ekonomiska. or er. sö- "Uppsala" stadsfullmäktige kalla-. des häromdagen till någonting "som ” påstods ' vara ett ”enskilt Sammanträde”. Först på särskild KET geras' i fritidsplaneringen, -.... -". Flera: skäl talar för att: kostna- derna ' åtminstone - delvis bestrides via statsbudgeten. . Ett av. skälen är att statsskatten i högre grad än kommunalskatten utgår enligt prin- alla förhållanden anses det ratio- heten och de intrångsersättningar '- | som kan komma ifråga. helt bestri- des av statsmedel, OM : FRITIDSLOKALERNA . '. Bristen .på samklingslokaler sär- skilt för ungdomsverksamhet är på repr "för pressen tillträde, och de upp- .manades att inte referera vad som förekom. Av referatet i Up- - sala Nya Tidning, vilken med all rätt satte sig över förbudet, kan åtminstone" en de inte flesta håll sket star. Delvis be- ror denna brist på att man inte har möjligheter att för fritidsverk- samhet utnyttja t. ex, skolor. "Från statsmakternas sida efter- strävas numera en sådan placering förstå vad det skulle tjänat till att hålla ' sammankomsten - - som gällde behovet av förvaltningslo- Men oavsett om någon ansåg sig ha ett sådant intresse eller inte "var det oberättigat. Stadsfullmäk- tige väljs för att bilda ett forum för offentliga debatter 'och beslut. Någonting som heter ”enskilt äde” "finns det i sam- kommunerna och dess organ, att M N en- e | rätta sig efter i Uppsala Nksom mäanhanget inte — det får man 1. ligt bestämn Jen att nå målet en andrahandsfrå- ! : ner, på andra håll. av skollokal att de lättare kan tndas även linoslotra. cipen . skatt. efter bärkraft.. Under! :” |nelt, att samhällets kostnader för) "| den 'rent ' naturvårdande werksam- Aktuell - Chrusjtjov bör tas emot höv- ligt och korrekt, men det är angeläget att se till, att hans sverigevisit inte formas till ett slags propagandaturné för den ideologi han företräder. Helsingborgs Dagblad, ' De nordiska ländernas stats- och utrikesministrar bar på Chrusjtjovs inbjudan besökt Ryssland, så allt var bäddat för en svarsvisit fast företaget redan en gång kommit av sjg. Det kan väl inte finnas mycket att över. lägga om? I allmänhet kan man inte utgå från att det blir några ömsesidiga | "medgivanden = när ivåldshärskaren "i en världs- makt bekvämar sig . till” me- ningsutbyte & enrum med en li- . I'ten neutral stats politiker, Lyck- ligtvis står inga" förhandlingar på programmet, Detta kan bli prövande nog ändå. ' : ' | Handelstidningen. I de Har en £ d, ”bondpojke från Ukraina samt, en son till én smart amerikansk affärsman sådana farliga medel i sina hän- skulle kunna utrota hela mänsk- ligheten, om de samtidigt tycka te på var sin förintelseknapp!, Säg inte annat, än att den Vår Herre vill förgöra slår han med blindhet! . : . Tre Rosor i NST.- . Jordbitiksminister " Holmqvist vill mycket men ivet för litet o. kan för litet om jordbruk. Men han artiet i vånt land. ! "> ov Åke Gullander i: förstnämnde > är'- den sistnämnde högerpartist, ” Valet förrättades i vanlig”de- mokratisk iondning; av de valda ombuden. När blev: det fel'att välja på. det sättet? Måste RLF- gertidningarna och fråga om lov, innan de väljer styrelseledamö- ter?; ; Högerpressen: får ursäkta, men. de kommer, säkert i fort- sättningen, att: rösta på de perso- ner som de finner Vämpligast. Växjöbladet. . > Vi förmod ut högern. avser ätt säkra RLF':s. politiska obun- denhet genom -att. kräva repre- sentation. för: samtliga. "politiska partier: i- örbundets' centralsty- | relsesDärigenom får man själv- klart absolut ”politisk obunden- het”. Vi har, annars, föreställt oss att RLF:s stämma” har” suverän rätt att bestämma vilken styrel se den vill ha, 'Men så stor fri- I het vill högern inte medge 'en demokratisk församling. . a ' Stockholms-Tidningen. 7 Hjälpaktionen” "för Skånska Dagbladet har framkallat pro- tester framför allt på högerhåll. Vi har svånt att förstå indigna- tionen, Tidningen: läses med sä- kerhet av många av jordbruks- organisationernas medlemmar i Skåne, !och det är för- övrigt in- te bara ett lokalt intresse" att centerns fhuvudorgan kan fort- Dagens Nyheter, Vi måste komma bort från det - | kollektiva sättet att skjuta över "| lösningen av alla problem på samhället, att vidga ramen för | vi personligt ansvar fikaväl som ägande, -Ifråga om socialpoliti- "Om man bara kunde vara till- »| sammans med sin fru. utan att hennes man 'var närvarande, så skulle ens kännedom om kvinnan vara fullständig. Det är angeläget att man på det lokala planet följer dessa inten- tioner och söker lösa de rent ad- ministrativa problem ” som .sam- manhänger bärmed, so Bada aldrig ensam. — Simma aldrig långt ut, utan följ stran- den, — Simma aldrig under bryg- gor och hoppanläggningar. -— Var särskilt försiktig i obekant vatten SJOKANTEN 7 R INGEN SUTOMA och förvissa dig om djupet, Innan É " (Megens Nyheter) Maa [du dyker, > ons Få "kommentar. der, att de på "några minuter. "tillhör det: statsbärande Lo Lantmannatidningen.; Yu att RLF-stämrnan i Malmö vat- de , Nils Franzén, : Gotland,' till styrelseledamot t RLF'i stället för . David” Ek:t' : Mantorp. Den "centerpartist, | arna efter detta ringa till hö- rö I dem han har givit mig,”> - Oppositionens angrepp måste främst sättas in mot den alltmer utbredda 'kollelktiviseringen. ken & öppnar sig 1 anslutning bär- å till ett vidsträckt arbetsfält... sjukkassebestämmelser sOM man inte förmår rekrytera personal till sjukvården? Oppositionen bör”kunna göra en betydelsefull insats genom att sätta in gin samhällskritik mot bristerna in= om de skilda vårområdena, vas ' Västerviks-Tidningen, Nu spelas och tjoas det ipar= kerna för ellt vad: ekonomin: tillåter. Det kostade åtta kronor att sa. in sig I Borlänge Folkets park när Duke Ellington spelta= de häromkvällen, Den som villa sitta och lyssna fick. punga ut med :sex kronor tti!l. En gång I tiden tillkom parken genom att gubbarna & verkat samlade ihbp tolvskillingar för att de skulle ha någonstans att samlas. Vid möten och festliga stunder. Dala-Demokraten (s) . . Hilding "Hagberg har ännu Stalin på väggen! vilket tyder på ati Hilding inte i är mörkrädd, Han rädes varken Stalin eller trollen, Men jag 'undrar, vad > kamrat Chrusjtjov sade, då han - fick veta, att kamrat Hagberg har dekorerat sin kammarvägg med Stalin, en person som be= skyllts för en hel del dåligt upp. förande, lindr vigt uttryckt, " : Chrusjtjov hänger "Inte på Hagbergs vägg, I sanning avslö. jaride! Mindre saker kan spränga panlier, "+, Pål i Västerbottens-Kuriren. . Om Mi ; andra (åter. nedskröp- ningen fortgå opåtalt, så drabbag | vi alla -av' följderna. För vår egen skull: "måste vå hjälpas åt hur man uppför sig och dels se till att sådana som -ej;.tar bätt- : ring :blir "förpassade. till. daga. näpst.' Angiveri i är inget sympa- ' J tiskt system, men lika väl som « vi tillkallar pöl viannan vån dalisening så är idet' vår, skyldig- het att göra det när naturen ata > sätts för sådan? "ve: Kring Jägerelden, ; Se på A fåglarbe” under hiralen, fiskarna i vattnet och djuren på : jorden! De får Ängen” 'sexualun=. ? dervisning” men! de vet ändå hur . TT ORD | Ci PÅ VÄGEN APG. 2: 21-44, Därför uppmanar jag eder att taga eder mat; detta kan för- h Ipa eder "till räddning. Ty på ingen av eder skall ett huvudhår bl gå förlorat. : Vv. 34 ' När Gud räddar, gör han det helt. Så war det där på havet, Och så är det överallt, där Gud har rodret. Några av de starkas- te löftena 'i Bibeln: gäller just Guds uppehållande och bevaran= de nåd. '”Jag " skall "ingalunda släppa” dig' eller - övergiva dig.” ”Ingen skall rycka dem ur min hand.” ”Det är Faderns vilja, att ingen enda skall gå förlorad av pu + På detta sätt kan vi upprepa” löfte efter löfte, som handlar om Guds bevarande malt. Han vilt ej nätt och jämt rädda wss för- därvade och vilsegångna in å himmelen, ty han vill att vi skall leva väl'och ha liv och övernog. Men villkoret för detta är, att — anidligen talat — tar föda tl 'os3, I denna mening kan in= te Gud göra allt, Liksom läkaren står maktlös, när patienterna in= te will äta, så kan inte heller Frälsaren hjälpa oss, när vi för. aktar hang. nådeval. "Jag fann dina ord, och fjag åt dem,” säger Profeten, och:' han säger vidare, att Herrens 'ord -verkade rikli- gen i hans liv. Aven vår Fräl- sare använde Ordet såsom pro= feten i frestelsens stund. Allena 'med: Ordet, på' knä £ bön,.. vid nattvardsbordet' och tillsammans med Guds folk i de heligas gemenskap fr själen denna näring. : > Gudg folkt Skall vi skydda osa OSg mot synd och världslighet, måste wi dag för dag taga till oss and= lig föda. Då skall Gud sörja för att den blir omsatt till kraft och Vad hjälper det ' med. dyrbara | sjukhusbyggen och generösa AN att dels i.ord och -handling yiså' :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.