” och : förutvarande ar - — LT TORSDAG DEN 2 JUNI 1963 'IT = =L Nk an Det skall bli storstädning inom RLFs centralstyrelse om det går som tidningen Medborgaren vill. Tidningen, som är högerns offi- ciella organ, anser att de nuva- rande centralstyrelseledamöterna inte är tillsatta efter principen duklighet och kunnighet, .. Om Medborgaren vill göra stor- städning "inom RLF får väl tid- ningen försöka propagera bland RLF-medlemmarna för att göra denna, Men ' säkert kommer de att fråga efter anledningen, RLF- arna har för en vecka 'sedan ut- sett den: ledning - som skall 'ar- beta två år framåt — till nästa riksstämma;; De valde. den, sty Den. ' oduglighetsförklaring som Medborgaren nu utfärdat: ,inte villiga , skriva under på. "Den kritik RLF- arna: bar på redovisade de tyd- ligt vid stämman, skriver Skånska Dagbladet, som var med, vid till- ]' fällét. > Vad. som föranlett Medborgaren att” förorda ; storstädning : inom]. RLF är den, omständigheten att ” högermanrien David Ek från Ös- tergötland inte omvaldes till le- -damot av , centralstyrelsen, Den |" mot avtalsverksamheten "kritiska delen av ”RLF" erhöll nämligen majoritet för sin kandidat; Nils Franzén från: Gotland, = Medborgaren och andra höger- | tidningar talar om politisk kupp. Det'. var ingen kupp. Valbered- ningen som till största delen be- står , av - centerpartister yrkade omval av hr Ek. Några reservan- ter'i valberedningen wille ”emel- |. lertid byta ut två ledamöter av centralstyrelsen, hrr Vigelsbo (cp) och hr Ek <(h). I stället för hr Vigelsbo ”. föreslogs : Isacsson, 'tiksdagsman för h 0 ordförande ” i högerns ungdomsförbund. I stäl- Jet "för hr Ek- föreslogs hr Nils Franzén, > " Det är "ofattbart att man kan tala om." politisk - kupp i -detta sammanhang. Medborgaren me-, nar alltså att reservanterna i val- beredningen,” vilka. föreslog : hr - LÖNEÖKNINGARNA I FARLIG LUFT. åh - Fälska svenska prognoser säger att vi snart kommer .atf ha en biltäthet-om' en bil per, 2,7-in? vånare, Vi' närmar oss all kritisk ” period, - skriver singborgs Dagbladii e dare om farliga luftföröfeningar: Bilarna anses enligt-en aktuell i”5om > undersökning i Paris”vara skyll <vanliga diga till. 30—40 procent av luft-|. föroreningen, medan uppvärni- ningen av husen står för 50 'pro- cent och industrierna för resten |- eller cirka 10 procent. Den fak- tor, som är särskilt oroande i sammanhanget är fortfarande bi- lismen, som ju växer och ofta snabbare än vad prognosmakarna räknar med. Vi förbrukade i Sverige 3,4 miljoner kubikmeter petroleumprodukter år 1949. Tio år senare hade siffran stigit till 11,5 miljoner kubikmeter. Men inte bara bilismen utan också ol- jeeldningen är riskabel, En väx- ande ändel av vår förbrukning av olja går till uppvärmning av hus, Det är alltså hög tid att vidta alla de åtgärder som tänkas kan mot luftföroreningarna, framhål- ler tidningen. Allmänheten bör stödja myndigheterna i deras ar- bete för saken. . SVERIGE " överstiger produktionsökningen och bör alltså reduceras, konsta- terar OECD i sin — i övrigt po- sitiva — årsrapport om den sven- ska ekonomin och betonar starkt de fackliga organisationernas an- svar på den punkten, skriver Da. gens Nyheter (fp): , Man kan vänta sura reaktioner från både Blasieholmen och Nor- |" he ra ' Bantorget.. Arbetsgivar- och LO-sidorna brukar vara lika må- na om att hävda sin ofelbarhet, försvara dogmen om att avtalen mellan arbetsmarknadens parter |" uttryck för högsta vishet och famhällsnytta och att det är den ekonomiska politikens fel om de totala lönehöjningarna genom Jö- neglidningar. blir alltför stora. Från ena utsiktspunkt som lig- ger utanför de fackliga högbor- garna är: det däremot svårt att bli övertygad om att det skulle ligga 4 sakens, natur att giganternas kraftmätning vid. förhandlings- bordet ger ett för hela samhälls- ekonomin idealiskt resultat. Att Jöneglidningarna formellt sker ”utanför avtalen” säger inte att Brerand kulle vara utan rande i övrigt skulle betydelse för deras omfattning. . Ingen valkupp . inte förvånande... att” hr EK" föll ” obunden, . RAGGARPARAGRAFEN — men: Han : anförde farhågor för -felbedömanden--som kan befaras | vid på glid; ; Han; underströk också att "framstående :” ett ombonat liv. : av idrottskonsulenter, främst i skolorna. a : Centerpartistämman var väl Franzén, skulle & göra detta därför att denne är » centerpartist. Men det var ju samma reservanter som föreslog högermannen Isacs- son! Av vilka skäl gjorde de det? Det kunde väl å warje' fall inte "vara. för att gynna centern, Om , reservanterna fått som de ville ” hade högermannen Ek: "bytts ut mot” bögermannen Isacsson, " Men wästmanlänningarna slog : vakt om Vigelsbo' "medan. östgö- tarna "krävde. br" Dasförtordara spelar tvi velsutan : "en -'viktig - roll ' för andsbygdens möjligheter' att allt> jämt > — trots inträffad avflytt- , ning — erbjuda en” funktionsdug- "lig bostadsmiljö. Det är dock själv- klart, att: deltidsjordbrukande som "en verksamhetsform inte kan upp- ””muntras”enbart med syftet att 'un- .derlätta landsbygdens problem. Zi Ett "villkor måste vara, att arr Ava agr. lic Sven Holmström hialagict teels pelvis olika fö fuck R sa Jen : borde på ett helt annat sätt än vad scm är möjligt inom en stad. Samtidigt erbjuder naturligtvis även stider- na stora fördelar, bl a | under skol- tiden, . Ur familjens synpunkt. För många "människor skulle del- tidsjordbruk rätt organiserat :u!gö- ra ett förnämligt sätt att lösa fri- > "get även skall erbjuda” fördelar för Ingen '. enda..t ös jstgöta epr eller något annat ombud -talade för hr. Ek. "Varför" steg”inte hö- "germännen 'upp och slog vakt om honom? Eftersom ingen talade. för "he Ek? allt”: som yttrades ' om honom” var negativt” — var det igenom. ” Valerivtill RLF har hittills inte skett "efter politiska linjer. Men om .Medborgaren får .som den vill skalf” det :tydligen bli så i ra storstädning och politisera he- la RLF. Då blir tydligen "denna fackorganisation' — "enligt" Med- borgarens : sméning i "politiskt NÖDFALLSATGÄRD. "Centerns ”ängdomstö und här uttalat "sig mycket bestämt emot |." den” av riksdagen antagna, s.k. Tagcarparagrafen. Som bekant går "den av statsrådet Ulla Lindström 'agda lagen ut på att polis kan begära legitimation” av ung- ; domar, vilka kan" äntagas vara ute |; på Vvigar, ”som” antages" vara . till |: fara för dem själva. >. - : Hudiksvalls-Tidmingen] en) berör frågan 5 i anslutning til] "centerns riksstämm "Om" Be tillfrågade vägrar legiti- mera sig kan polisering förekom- må mel tillfälligt frihetsberövan- "de; CUF-stämman, "som: ingående dryftade denna fråga; protestera- de. skarpt emot den ställning som intagits av majoriteten inom Cen- terns' rikidagsgrupp. - Som bekant stöddes propositionen av, majori- teten-inom 'cp.' Liksom i de andra Partierna: framfördes genom Cen- -I:en. diskussion” om: .ungdoms- " vårdsfrågorna v vid: Centerns riks- jenna” "hälsning från centerungdo- 7 » tern även” -åvvikande meningar. ”'. - . sion av städerna i deltic dsjördbrukaren " - själv -- och "hans. familj ”— fördelar av sådan betydelse - att de' klart: väger "upp "eventuella :nackdelar,' Sådana finns naturligtvis.” Det. är alltså uppen- 3 bärt "av värde att deltidsjordbru- «kets” fördelar ' och "andra : prohlem analysera med "hänsyn till inne- : samhä et och dere en- La ds! ödisynpunkterna? "För Tandsbygden, betyder ett bi : behållande respektive en utökning .deltidsjördbrukens ' antal en umindre nedgång i ”befolkningsun= vad som eljest. kom- ske. Det blir lättare att rderlig . service : "och : att -Jösa kommunala gemensammä an- ; gelägenheter. Man får även räkna med, 'att deltidsjordbruken kan bi- "dra till 'en trivsammare miljö på .Jandsbygden : än . vad” som blir al- ivet vid en fortsatt! stark sv- : är överhuvudtaget lättare" för” människor att bo' inom tt landsbygdsområde, .om' detta är "så tättbefolkat, att./-hjälp kän 'er- « hållas: i olika situationer. Man får ven räkna” med, : att på. deltids- NH jordbrukens' kreditsida kunna sät- . ta upp'en bättre gemensakp mel- Jan människor” från olika, "yrkes a Ett viktigt, resultat," om. friställda ” Jordbruksfastigheter. i: ökad 'om- fattning "kunde "användas som del- tidsjordbruk,-.skulle”: vara,” att--vi bättre utnyttjade ett redan befint- "ligt. bostadsbestånd:" Detta zskollé -'medföra "mindre | ansträngning av tillgängliga investeringsresurser till . bostadsbyggande.” De totala inves-' ”teringsresurserna , är” begränsade - och -det skulle självfallet, vara en -. fördel," om. befintliga” resurser ' på bostadsområdet ' ” kunde”. utnyttjas optimalt," En "alltför "snabb >expan- ebär dessutom + Detta : är ' särskilt aktuellt med hänsyn till den yt- terligare förkortning av arbetsti- den, som torde 'stå. inom räckhåll Fritidsfrågorna framstår ju nume- ra för. många människor som ett problem. Några fritid. bl LS användas för att närmare under- söka vad som till äventyrs kan va- ra vettigt att göra för att på olika sätt utnyttja landsbydens stora bo- stadsbestånd och samtidigt undan«- röja något av de problem vi hål- ler på att skapa, Landsbygdsroman- tik, säger naturligtivs någon. Gär- : na det! Egentligen är det ju åt- skilligt av .miljardrullningen I ett välståndssamhälle, som har tin styrning i olika romantiska företeel- ser. En mycket. dyrbar romantik är bilromantiken, som ofta lägger. beslag på en fjärdedel av familje- . inkomsten. Allt: det vi. gör är inte rationellt. Det kan hävdas, att barnen torde k en « lantgård. Ett ' ”deltidsjordbruk skulle även kunna organi så deltidsjordbrukaride "inte heller är” rationellt. Detta har här dock setts. att detta kunde utgöra ett lämp-|P ligt. 'deltidsarbetsobjekt för" hust- rurna, : - En. väsentlig fördel” äratt. bo- stadskostnaden kan bli lägre än i tätort. Ofta säljes: småbruk' inom rimliga avstånd från städer till pri- ser, :som är - väsentligt lägre än priset på den enklaste bostad i ett samhälle eller i en stad; Bostäder- na på lantgårdarna är. ofta av så- dan storlek, att de. efter upprust- ning blir goda familjebostäder. . i Familjens standard kan höjas h in- te ; endast ' genom ' billigare bostad utan" även genom att deltidsjord- företrä ur iska syn- punkter. Deltidsjordbruk är I var- je fall betydligt mera' rationellt” än : många andra 'hobbyverksamheter. Det lägges årligen : väldiga sum- mor" på > sommårstugebebyggelse , och förbättring av oftast otillging- liga tomtmarker kring desså bygg ' nader. : Jämfört : med detta -skulls deltidsjordbruk "> kunna ' betraktas som en mycket rationell hantering. : "Det "må även nämnas, att ”del- tidsjordbruk -i : regel ' innebär: en ; mindre ' produktion” från - en viss" areal : än : heltidsjördbruk, --Deltids= jordbruket kolliderar ej med utan . snarer- tillgodoser de önskemål ifrå- bruket "kan : bidra ' till : famili försörjning. Ett praktiskt exempel: Det: torde inte vara något större problem för en' familj, som bor på en liten" lantgård, att hålla en rid- häst. Vem kan göra det med bo- stad i ett "större. somhälle eller i en'stad? !: .: - Deltidsjordbruk skullé för nån gå: -människor kunna lösa proble= men vid pensionsåldern. Den som har en liten gård. kan driva denna med » arbetsbesparande" inriktning, så” länge | förvärvsarbetet varar, men” vid ; pensionering . finna ökad sysselsättning. på det lilla lantbru= ket och: därigenom, undgå problem, som ' för ' många "mä sig svåra att lösa; : Det må ' särskil tndersliykas, « ett deltidsjordbruk” för; personer med arbete .i- städer eller: samhällen: I regel skulle vara av sådan omfatt- sysselsättning kunde ;påräknas :vid huvudårbetsplatsen. + Detta är. na= turligtvis dock inte. nödvändigt.” Det är väl: inte:inågon” utopi, att'åt- satt. olika 'anläggningar söm; behövs "ej hinner ordnäs i sammäå akt scm folkmängden: ökar, iv. cs - «Ur civilförsvärssynpunkt bör: b » tydände” fördelar kunna vinnas, om k jas ' | som” .polisering av ”ungd : Ett yr pprfärksammat "inlägg Jandstingsmannen framhöll . att! ungdomen inte är tillfreds med endast trygghet och | Ungdomen vill också ha utlopp för dådlust och detta är "flera" människor. bor på fandsthvg- "den, kan en större” del äv: landets befolkning i ett kritiskt läge (kng, ” åvspärrning) själva” bidra till sin livsmedelsförsörjning. "Ur försvars- Synpunkt måste det dessutom Vera av, oerhörd betydelse, att så mäån- ” bostäder.” som : möjligt " Vig- Fer spridda” på landsbygden. ' En-. dast om så är fallet, finns det om- råden möjliga . att evakuera ' till: i i viss mån för aggr I ett alltför slätkammat. sam- hälle saknar di indel av ett krig; ; .Det' råder. olika uppfattnin om landsbygden respektive | städerna I idrotten kan ungdomen få ut- lopp: för sin överflödsenergi, me- nade hr Rämgård och efterlyste bättre stöd för idrottsorganisatio- nerna samt tillsättande av idrotts- organisatörer. . På ideell grund kan man inte längre fylla beho- vet av idrottsledare, menade han och rekommenderade tillsättandet som miljö för'det Uppväxande stäk- tet, Sannolikt är? det dock ' så, att livet på en lantgård ur många syn- punkter är värdefullt för barn tch ungdom, : Detta - medför . 'möjlighe- ter till d ning ', och friti tone ' vissa” industrier 1 någon mån skulle kunna; -anpassa anställ- ningstiden "för ' deltidsjordbrukare, tillfällen, - som normalt är av del= tidskaraktär. oa När deltidsjordbruket här fråm- hålles som 'en tänkbar väg för att i någon. mån bidraga till lösandet av. föreliggande problem, är det an- geläget att ånyo -understryka,- att deltidsjordbruk redan 'existerar . I mycket stor omfattning. Det är allt- så inte någon nyhet. 'Det' finns exempel : på industrier i Sverige, där var fjärde .arbetare även är jordbrukare; "Därmed: är : det up- penbart, att problemet är värt att fundera över och att närmare un-= dersöka, ” ' Det bör också understrykas, att tanken .om deltidsjordbruk endast intresse för naturen' — för en all- sidig verksamhet; Det är ett pro> gram för ”expansiva” människor.' Det torde dock finnas fler faruljer, som skulle vara intresserade av «tt hobbyverksamhet av ' olika ' "slag, : som inte kan erbjudas i städerna, och som kan ge insikt om. exem- deltidsjordbruk än det antal Ayli- ka jordbruk som kan uppbringas. Vi har nu en respittid, tills bo- . stadsköerna i städer och 'samhäl- inte helt övertygad om- ungdo- marnas argumentering, men för- svaret för riksdagens ställnings- tagande till raggarparagrafen för- des lamt, Den övervägande me- "ningen kunde tolkas så att man godtog ..raggarparagrafen som.en nödfallsåtgärd iavvaktan på effek- tivare + förebyggande ; konstaterar den citerade tidning- Av de 180,000 traktorer som finns är bara 40,000 av senare års gång med. störstskydd. Om minst 100,000 "äldre traktorer skulle förses,' med goda hytter, räknar man medXen kostnad på ca 250 miljoner” "och" den kan svenska jordbruket i dag inte ta på sig. Dessutom finns dessa goda trak- » åtgärder, : Kemedys "Washington I i juni, : Det' finns inget direkt samband mellan - :president Kennedys" an- strängningar. att undanröja käm- väpenhotet ” . världen och ; hans kampanj : för” fred och jämlikhet mellan raserna i hemlandet, de två ämnen som han behandlade i. två minnesvärda tal" nyligen, Men det :] finns "intressanta likheter, I båda fallen öl "presidenten en dramatisk "framstöt, efter” "noggran«= | nå. förberedelser, ' föratt nå: re” sultat! "I båda" fallen "står man in- för ett "läge där "det är. viktigt att söka nya” "framgångsvägar, ” nya möjligheter ' All . lösningar " : eller överenskommelser,” Gamla” stereo- typer i måste. slås. sönder, ett, nytt klimat skapas, President Kennedy här”, inte . själv avgörandet i sin hand —:' det ligger hos dem till vilka han vädjar. | v Han vädjar till det "amerikanska : Men det är nödvändigt med « en' kraftinsats' från - samhällets sida inte” bara” för att påskynda” att nya, utspel - -| folket i: politiskt modigt försök att nå fram: till en ny syn, en om- prövning och kanske ett slut: på det kalla kriget. Men framför allt adresserar president Kennedy sin [vädjan till Moskva' och förbinder den med en energisk framställning. om förhandlingar på hög nivå om ett avtal. om förbud mot atomprov; för att bryta” dödläget. i Genéve, som "djupt bekymrat honom. "Det är underförstått att det" nu finns både "ett behov av och ett tillfälle till en ny vändning i 'det kalla kriget, Denna' . uppfattning förstärks av'att presidenten utsett Averell". :Harriman till. sin repre- sentant vid förhandlingarna i Mosk- va. Harriman är nu wice' utrikes- minister för politiska frågor och äger . president Kennedys speciella förtroende. Han är också väl känd och respekterad i Kreml, i Vad! beträffar : Sovjets gensvar kan det kanske tas som ett gott omen att Izvestija har publicerat|” presidentens tal och att premiär- ministern Chrustjov samtycke till ning. eller inriktas så,-att heltids", Det finns dessutom många 'arbets-' är aktuell för människor, som har |” ga om produktiö amen i jord- ' bruket,” som nu ofta gör Big gäl- landa , Att just "denna tidpunkt har. valts betyder inte ' att .Kennedy” sökt väcka uppmärksamhet genom -.att på något sätt välja. sida i denna dispyt, Presidenten: betonar' emel- lertid möjligheterna till en mera konstruktiv och mindre fientlig politik : och Chrustjov' godkände den” föreslagna. tiden; MO i Pre ident Kennedy = avvisar värje fora” av. uppgörelse. mellan” Sov- ras bekostnad.” "och I "understre sitt tal att: alla länder trésset för fred.” Därför” kommentatorer kallat” talet, Kenne- kunna : mildra fruktan” ör : krig, ett krig :som båda” sidor” nu .be- traktar ; som! närmast ', otänkbart snarare än "oundvikligt, President RA ser en. möjlighet att byg- ga på. denna” insikt, . omfattad på ömse sidor om : järnridån, för att nå lösningar som tidigare: : tycktes ligga utom: räckhåll; 2 "Varken ” Förenta ' Staterna” eller Sovjetunionen. skulle: ha något att förlora, eller, vatt vinna gentemot varandra av ett" ' provstopp. I stäl- let skulle hela” världen vinna ge- nom att man”satte stopp: både för spridningen” av kärnvapen och för atmosfärens. förorening. ” "MED | MAJORITETENS - STÖD, : : "Även presidentens förslag" i | ras frågan kan få utomordentlig bety-' delse, För" att' rasproblemet skall kunna” "lösas "krävs kongressens . 0. Imänhetens stöd. Det delb syftet är att ge negrer tillträde till alla offentliga "anläggningar, att på- skynda integrationen av 'skolorna doch trygga negrernas rösträtt och lika' rättighet vid anställning. Det kan: ske antingen genom frivilliga åtaganden eller beslut av: kongres- ser, eller bådadera. Av den totala folkmängden i Fö- renta Staterna utgör negrerna om- kring 10 proc, Det har tidigare knappast hänt :att en sådan minos ritet har, haft. ett så omfattande offentligt och enskilt stöd från ma- joritetens 'sida som de amerikänska negrerna åtnjuter idag. De som är fanatiska i sin opposition kan kom- mä. att drabba samman med de bittert "otåliga.. Framtida våldsam- heter 'kan ' ännu inte uteslutas. i ]den militära? ; "Aktuell - För bara några år ; sedan tyck tes världspolitiken heft bestäm- mas av relationerna mellan öst- och « västblock. På förbluffande kort tid har mönstret skiftat o. sprickorna & de båda blocken allt tydligare framträtt, Detta ger utrymme tför en rörligare diplo- mati men innebär också ökade risker för världsfreden i Kkäm- vapnens 4 tidevarv. ma > Handelstidningen. | Motsättningarna inom ”kom- munistblocket : går inte. endast på djupet utan wtbreder sig också, något sim riskerar att få fatala följder för det röda läg- -| ret, Även om en öppen brytning låter vänta på sig innebär ut- vecklingen på längre sikt hot om en slutgiltig tudelning " av världskommunismien. Sydsvenska : Dagbladet. "Det är bekant att försvarsmi- |. nister "Andersson tagit illa vid sig av den: förhandskritik, som riktat sig mot vad: man: vän- tade lav honom i fråga om för- svarets.' framtida målsättninigs- program. Den kritiken försöker han' nu vrida sig ifrån genom att — trots sitt förhandslöfte i januaripropositionen ' —' ej be- känna kort & den nu aktuella 'målsättningsfrågan, Och han går längre än så. Han vill även för framtiden förhindra fri diskus- sion om målsättningen, Och na- turligtvis ' därigenom också tall befogad knitik mot sig själv. Hr Anderssons mot den militära de- battsektorn riktade, upprörande munkorgsukas, skall” tydligen denna 'bakväg : vidgas: alt-.tysta även den fria civila försvarsde- batten. Tänker civil opinion åt- nöja sig härmed,” såsom tidigare JF Folkförsvaret. > Finansministern tar ull bröst- I toner: när han” utmålar opposi- tionspartierna som ekonomiskt oansvariga därför- att. de. gjort vissa. framstötar som, skulle in- gifter "och därmed passerat den heliga fördelningsgräns ” han «i sin allvishet fastställt. Det hind- rar "honom emellertid" inte från att utan: betänkligheter vältra över kostnader på kommuner 0. landsting och därmed de skatte betalare som befinner' sig lägst på inkombtskalan. Orm man sam. manställer : detta med” inställ ningen till höjda barnbidrag och de" bestående ' ATP-orättvisorna får man en bild av Iden ekono-' miska politiken” som ur: rättvi- sesynpunkt. sannerligen te är! något att” yvas över, : : : . SLU-bladet, - Snygga. celler och. ”axbetsplåt- ser är inte nog, änte ens god vil- ja i allmänhet. Man måste veta mycket mer om vad som sker på det inre planet, och i inter- nernas inbördes. relationer, om buottsskolningen i fångvårdsan- stalterna någonsin skall kunna vändas "till en ”anpassning i samhället”, set ICA ov - - ” » Dagens Nyheter. Lärare och elever är trötta vid skolårets slut. Förmodligen finns det majoritet i båda ka- tegorierna- för xamens avskaf- famde. Hos, den tredje parten, målsmännen, kan det emellertid inte råda tvivel om att skolan skulle förlora . en "värdefull in- teckning, om examensdagen för- vandlades till en avtacknings- ceremoni. Även om det kan te sig rationellt. : " Vestmanlands Läns Tidning. Men mycket tyder på att p tens ansträngningar håller ' på att resultera i en "märkbar förändring i inställningar och attityder. Frå- gan är bara om mutvecklingen går så snabbt som man skulle kuhna önska, : " Thomas J. Marshall. SJOKANTEN ÅR INGEN SOPTUNNA ” Besöksfrekvensen i kyrkorna är ett problem som tenderar ett bli bekymmersammare för varje år, Det hör dock till de absoluta undantagen, att. man tvinga inställa av brist på besökare, Klart står att något måste göras för att återuppväcka intresset för kyrkbesök, Vilka vägar som skall sökas är svårt att Säga, men att olika' möjligheter bör prövas är man även inom kyr- kan medveten om, : Helsingborgs Dagblad. ” Stockholm skall. ha hjälp'i "kommentar. . låskådarna, som : stövsta, affär, : ön neburit. något. högre statliga ut-| vis riksfinansgieras.. Alla muse- emma i Stockholm ' äro riksange= lägenheter, medan 'museema 1 andra delar av riket få finansi- eras kommunalt -eller. med do- nationer. Dessas fortvaro försvå. rag av hård beskattning av: de ekonomiska källorna. avd .En lyxrestaurang skapas t& samband. med::operaombyggna- den. Naturligtvis är Operakälla. ren sen riksklenod och bekos= tandet en hela rikets angelägen. "Harry Hjörne 3 ' >, Göteborgs-Posten. "Visserligen: 'är' bastighetsbe- gränsningen som medel för säk. rare trafik inite' helt oomstridd. Men :de erfarenheter man hit- tills haft anses dock tala för att ett kapande av de höga hastig- heterna har övervägande god. verkan; «.0.c or ”Västerbottens-Kuriren, Har ni "någon som. ni. vet av sjukdom. eller. ålderdom är .en- sam;uta er: samman och ägna honom eller henne en stund nås . gon: gång, bara för att lyssna. - Det betyder, har jag mer 'och mer förstått, långt mera än-en dyr blomsterbulett, skickad från blomsterhandlaren, —: -WLn. i Skånska Dagbladet. En s. ok boxhingsöala ingick i årets midsommanfestligheter ' i: Leksand. Det är i-alla fall på | i | sin plats med'en edge itill'dal< karlarna för att de så enträgetN försöker "hålla div i det svenska 'midsommarfiranidets traditioner. Slagsmål :har ju sedan urminnes tider varit -.en på. många. håll livligt gouterad. ingrediens i det- samma, Vanligen har detta folk nöje kunnat avnjutas 'gvatis "av ibland "också själva kunnat' få” delta (allmänt slagsmåll):" Att man nu tog. be-' talt i Leksand kan dock” inte klandras "-—' för” det nackstyva” folket kring Siljan är midsom- marhelgen numera årets. kanske. Gelle" Dagblad. e (ETT: ORD PÅ APG. 28: 17-31 ”Om det partiet är oss bekant, att det : allestädes mötes med .gensägelse. ” 20 Vi 22 | XVarför ' skall : jag: elltjämt möta motstånd och förakt?” Den frågan ställer sig mången kris- :| ten; Oftå rannsakar han sig själv och kommer till: det wesultatet, ”. att hans kärlek är. för Hiten. Och : det finns väl inte 'så få som blir förföljda, .därför att de är kalla, saknar kärlek, är. klandersjuka. trängda och för en hög bekän= nelse men elt dåligt liv. Vid dy- lika : tillfällen lider man: inte, därför att man är en kristen, utan därför att man är en dålig kristen. .. Och likväl står I det: fast, att ” levande kristna överallt ; värl- den under alla tider möter mot- stånd öch "förakt. Ju varmare liv med Gud desto mera motstånd, Det måste vara” så, säger Jesus, därför: att: vi inte är av världen. Världen älskar sitt eget. Därför står fina religiösa människor ej högt i världens ögon. Ty den hatar de kristna, därför att de ' är 'en dom över det mwärldsliga livet. ' De ' wittnar om ,att "man måste omvända sig från världen och synden och bli frälst av nåd. Denna lära om synd och nåd skorrar & världens öron. Och or- det om omvändelså och det nya livet till Guds ära är en ständig dom över den. Pärtill kommer, att ide kristna utgör ett heligt samfund. Och fust detta, att de; är en avskild /skara, kan värl den inte tåla/ Man menar, att det är ett, yttryck för att de känner sig pättre än andra.” I Det kostar i längden På att leva som 'én dom. över, andra Frestelsen htt pruta av anmäler” sig. Du kristrve vän, här måste vi tränga ÅR djupt in 4 Jesw' Kristi/ gemenskap, att den, blir vår tycka och vår ära ' Då en blir & i vanära en rikedom. Inte heller om AAA Hå ä i ö : iktorbeståridet bbare förses | att hålla överläggningarna samti« följd av en| torhytter' ännu inte, och. för del traktorbeståndet! 'snal förse ; il vent dill att glidningarna dig marknad typer som kan accepteras är till. | med störtskydd utan. också för|digt som "ryska och kinesiska de- Då CA dell ir å. än att : de vä allvför röse lning till import | - verkningskåpaciteten' otillräcklig, | "att göra traktorn till en mindre legater sammanträder, Ukstedes i nod ma ronomiska effeldi- därför - a ja ? och snäv q ör 10. en- hälsovådlig arbetsplats. ., .. | Moskva, för, att bel a de ideo- lida fö : amn ns . kan organisatio- Problemet kan därför lösas . Ios alt I ond petälngen av området. Skansen | skull, | - av arbetskraft Aivt Jå er- Västerbottens- [logiska skiljaktigheterna mellan I | ! on a | ls nerna slippa ifrån sin dryga del Vnelg zelat ivt, lång öv NOD | Kurlsen) OK istkina och Sovjet är en riksklenod och skall gel- Vi äral lil ot la biotL av ansvarek li. eri SER en de repa a | vi : : Pr sta . i . . ; < NN — H SS ov ol Dee 2 enn see efstealad es 7 mee mens a ” a a — —— - a Vass ns | st | son | oo | aRS | GD) CND
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.