LAHOLMS TIDNING — "fredagen Jet 28 -Jant 1005 NV —= LTEDAGEN DEN 28 JUNI FUN | = > Lokaliseringspolitiken c och högern - . Lokaliseringsbrågan är någon- fing som uppenbarligen bekym- rar -högerns huvudorgah, Svens- - ka Dagbladet. För egen del anser H tidningen endast, att det är önsk- värt att ”problematiken dryftas”. 4. vad den ensidiga förflyttningen av arbetskraft totalt kostar och medför. ..- Denna passus i: hr. Hedlunds Linköpingstal . är det. alltså som SvD betecknar som ”enkla. pro- Något ställni de i princip gör inte, högerorganet på annat sätt än att beteckna centerledaren - Hedlunds senaste uttalande i Io- kaliseringsfrågan som ”enkla pro- pagandakonster”., Det var i vikstingstalet i Lin- köping som hr Hedlund tog upp Iokaliseringspolitiken och än en gång klargjorde centerns stånd- punkt. : Her Hedlund yttrade: Byssel- sättningspolitiken har mer och mer ensidigt utvecklats att 'på- skynda befolkningsomflyttningen. Ser'man inte upp.här kan det bli , något av ett socialt ”baggböleri som” medför mycket stora fram- tidsproblem alldeles i onödan, En- sidigheten måste ersättas av en sysselsättningspolitik med . ett | långt kraftfullare dokaliseringspo= ”litiskt inslag, Hr Hedlund uttalade vidare be- "träffande de ekonomiska konse- kvenser en ensidig . lokalisering - får, att man bör uppmärksamma att de totala kostnaderna för en viss; ' lokalisering inte bara faller , på företagen. Vid” förläggning till en ort med brist: på bostäder måste man :ta med 'i beräkningen vad 'de nyinflyttade kostar i följd- investeringar, för bostad, för ga-|. tuanläggning, skolor, 0 s v, kost nader som sannolikt är dubbelt så stora. som företagets investé- ringskostnader, Man måste också ta med t. ex. vad omflyttningen leder till i förluster i form av outnyttjade bostäder, anläggning-. : ar och : investeringar i | avflytt- ningsområdena.' + : Men även andra önskemål, och aspekter" bör” beaktas' t. 'ex. att undvika ytterligare förlängning av bostadsköerna i de stora inflytt- . ningsorterna, ' Det är: "också viktigt.|: att: tillse” att det finns ett.till=|. räckligt - »befolkningsunderla; ör | > samhället," "sådana som skola' och . utbildning,” sjuk-" och "hälsovård, - komniunikationer etc; ri skill- mad från företagen bör samhället räknå med alla sådana kostnader i sin : bedömning. och alltså till- ni hjälper oss att lösä dessa Pro: blem genom en "Iokalisering till ett sådant här område skall vi söka skapa förutsättningar här- . för, bli a. genom vissa grundin- vesteringar, genom skolning 0. dak ”; Det-- skulle vara mycket intressant att få ve- ta vad ' tidningen” ifråga, vid en saklig diskussion, kan gendriva av hr' Hedlunds uttalande i lokali- seringsfrågan. Av- den generella och negativa kommentar som SvD gjort förefaller det som mån här möter en ny fråga där socialde- mokratin och högern finner var- andra, Får. vi bevittna ”en' ny ”koalition” mellan hr Heckscher och hr Erlander i "en av de mest . brännande aktuella, politiska frå- gorna?' Det ser inte "bättre ut. . Av de mycket 'sura kommentarer - "söm, högerns huvudorgan' nu gör bör” man: inte bli” förvånad ”om högern är beredd att ila rege- ringspartiet" till hjälp 4 " lokalise- rTingsfrågan; Det 'är ju känt! ”avt man inom. vissa kretsar av s0- cialdemokratin. ' är skeptisk .in- -ställd till regeringens nuvarande ensidiga Iokaliseringspolitik. : Hr Erlander behöver ;. således hjälp. hjälp skall komma" från "högern... » Lokaliseringspolitiken i är ' tyd- ligen en fråga där konservatism och? socialism "kan mötas, - Här Å ; berövingspunkter;" Storindu . Som ju bestämmer | högerns - ståndpunkt, har vissa gemensam- ma intressen med socialismen när "det gäller samhällets strukturför- ändring, Båda vill ha ibefolkning- €n koncentrerad. till vissa platser, > Samlällets helhetsfunktion' och Mä! hiskornas trivsel och” miljö ä är båda riktningarna av sekundär betydelse. IN "De" krater ,som Mil ha en väl >avvägd, ”Iokalisening av. närings- |" livet med bästa möjliga” miljö för "individen bör - se: upp. fi " åsiktsgémsnskap” som. här finns :-mellan sccialismen och den kon- Och han :vräknar tydligen . intel; fel: om> han: hoppas : att denna ie . jordbrukarledet är . inte - mer :än så "Vid ” National k ;k före hä Je ningens möte i Stockholm för en tid sedan kunde Clas-Erik Odhner från "LO operera tämligen fritt, eftersom praktiskt taget allå'and- ra - > jordbrukspolitiker = vistades utomlands." Han har. också syn- barligen , tagit tillfället väl i akt. Det: : föredrag som serverades och som — i avsaknad av expertis — stod praktiskt taget oemotsagt, var till stora delar osakligt, Två .på- ståenden som uttalades av Odhner förtjänar särskilt att Synas närmare i sömmarna. : ; Det ena .var hans uttalande att utrymmet för relativa. prishöjning- ar. för : jordbruksprodukter med a tira inkomstläget i jördbruksnäringen nu skulle kom- må att bli starkare begränsat än tidigare. Det andra gällde. rationa- liseringen, Här kan det vara skäl i att direkt: Citera enligt de "referat som ' förekommit: -”För det andra ger erfarenheter- na. av. utvecklingen under efter- krigsåren 'vid -handen att'.wi inte ka favstå från en "betydande ekot , som inträffat för pro- ducentledet under den tid det nu rådande prisavtalet existerat. "Den. andra här citerade syn- punkten, som innebär att jordbru- ket skulle pressas ekonomiskt till den grad, att en snabbare struk- turrationalisering framtvingas, är ur flera synpunkter ohållbar. Odhner hänvisar till erfarenhe- terna under efterkrigsåren och vill stödja sitt uttalande på dessa er- farenheter. "Är då verkligen erfa- renheterna så dåliga som Odhner vill göra gällande? Nu föreliggande resultat från ”den' :senaste : jord- bruksräkningen ger wid handen, att antalet ' brukningsenheter mellan 1956 och 1961 skulle ha minskat med mera än 30 000.-"Detta är vis- serligen en överdrift, eftersom en del av denna starka” nedgång | san- nolikt berör på ändrade definitio- ner. Om nu så är: fallet "innebär det emellertid samtidigt, att minsk- ningen 'i "antalet brukningsenheter i stället varit starkave under perio= den före: 1956. än vad som då re- nomisk press på jordbruk som "ett medel att tvinga fråm den nödvändiga "strukturanpassningen: » ; Vad först gäller: påståendet, att detta hänseende "helt "skall ; dikte- ras. av . körisumentsidan. Om "man däremot iser still de faktiska förut- rde- läget ingalun- rkt. Det wäcker här- under. de senaste , åren.. Går man ut” från. 1958, det år som: föregick det nuvärände: prisavtalet, har nämligen "priserna i detaljledet på livsmedel. "stigit . mycket starkt, ' i jordbrukarlede otydligt svagare utveck" Den Procentiella” brisstegringön ä å stor: som. i. -konsu- vid detta: land har ag, som" säger, att ingar; på. livsmedel gärna verk i ordningen ä Det" är. fråf intern: mn syn: - "Arbetet på: ' Ågesta har,” alldeles bortsett frnå"de praktiska erfaren- --heter man gjort, varit av- väsent- lig”betydelse även ur en annan synpunkt.” Därur /” har, förefaller det;. spontant .. "en arbetsfördel- ning växt fram, ett förtroende- fullt js utbildning av. arbetskraft, genom medverkan i 'kapitalfrågor och genom förmåner wvia investerings- " fonder eller på annat sätt inom skattéområd ; Även” betydande insatser. äv sådant slag kan vara ekondmiski riktiga i förhållande till KULTURDEMOKRATI :> '- är ett ord som känns hemvant och. bekant, men det har. inte fyllt två” : år ännu, : framhåller Ragnar Oldberg i sommar- numret av Lantbruksförbundets -kulturtidskrift "Perspektiv. "Bengt Nerman lanserade ordet i sin bok ”Demokratins kultursyn”. Deine Bengt Nerman, folkbildare på det akademiska = planet, har. fått många eftersägare. Oldberg me- nar att dessa i alltför hög grad tagit fasta på det negativa i Ner- mans 'kultursyn, Hans värdeför- nekelse gick ut på att skydda in. dividen från dirigerarna. Hos ef- tersägarna har, menar Ragnar Oldberg, ordet värde (och' inte bara värdering!) blivit nära nog ett skällsord: Sond G för kulturd kratins missionärer är att de är akademiker, Det. ligger nära till hands-att' tolka deras eljest oför- klarliga avsky för kultur som fa- derstrots, en protest mot den mil- jö som bibragt dem känslan av att storkna mitt i kulturöverflö- det. De blundar för att överflöd inte är den vanligaste situation vari en västerländsk medborgares kan stå still kulturen. Vida vanli- gare är ju nöden, bristen. Om hur nära i tiden detta Fattig- Sverige trots allt ligger, därom "ges en nyttig påminnelse i i "Lant- arbetaren och boken”, där folk som var med på den tiden berät- tar 'om den svåra vägen till bo- ken, som tillhör eller har att föra talan för de grupper som mellan å ena si- .dan det halvstatliga Atomenergi, å andra sidan den kvalificerade svenska 'storindustri, vars med- skall kunnäå: bli ”självförsörjande” på detta område, Helt har väl inte de motsättningar, som ännu. för några år sedan tog sig så livliga för att inte säga bittra uttryck, övervunnits; och kritiken mot » Atomenergis verkliga eller : för- menta krav på hegemoni har inte alldeles tystnat." Men man har nått "ett modus vivendi, ' som: väcker både för- undran ' -och beundran på andra perna bildlikt talat klöser ut ögo- nen på varandra i den hårda täv- lingen om miljardkontrakt, MERVÄRDET AV EN ARBETSINSATS utanför hemmet av en husmor som. inte är yrkesutbildad & är-tro- ligen inte särskilt stort om man värderar hemarbetet rätt. -Och det är just det som är en husmoders- |! organisations' grundläggande sto- ra: uppgift, skriver: Blekinge Läns Tidning: "| Löser man den knuten, kom- mer det att lossna på många om- råden. Till exempel ifråga 'om S0- ciala förmåner för de i hemmet arbetande kvinnorna. Med nuva- rande mpensionsregler kan två H makar bli väsentligt olika ställda på ålderns dagar. Har mannen en- sam svarat för kontantinkomsten, får han. vid hustruns bortgång behålla sin pension :ograverad, medan hon vid hans frånfälle ba. ra får 40 procent av' denna änke- pension. Det obetalda hemarbetet har också svårt att hävda sig på Punkt sett kanske inte någön im- 5 verkan" är nödvändig för att: vil: håll, där de stora industrigrup= |: tolereras” till vilken” grad som helst, ningar "i ”mellanleden, men att påståendet riktigt. Någon sådan. oskriven ” lag” lär väl dock "Det skalt. för vrigt bli intres- | sant, att studera. det material ifrå= FSE RA som. i. sinom” då kommer att framläggas. av en & betsgrupp ” inom "1960 "års jor mer. det att visa sig, att 'jordbru- ket nöjda, om de under senare år hade" fåvt ” vara med i samma rela” tiva” prisutveckling som, försiggått i de: andra. haneringsleden . Det skulle nu knappast . vara" orimligt, ot” "av dei å ettorstäpning 4 4 pris arbotet "skulle . också, får man « hoppas, få till följd en rad refor- "mer på skatteamrådet.' Och till - sist, som det verkliga 'slutresulta- mer "skatteområdet." Och till ; hemhj p. Ett rationellt kök med moderna” "maskiner | kan klara mycket; "men den . maskin, som . kan uppfostrå' barn, lär aldrig bli uppfunnen. s Sundet ligger spegelblankt då jag med mf. Mols" gör" en färd över. till: Danmark. Fartyget ; igår i skytteltrafik” med -m/s Freja ' till Sneckersten, ett samhälle några ki- lometer söder om Helsingör. En färd på-sextio minuter tur-retur Hälsingborg till det facila priset av. fyrtiotem öre. Ut och in strä- var en hel del båtar mot okänt mål och en lastångare av stora mått. med hammearen och skäran i flaggan 'går 'med högsta "speed ut mot ett stormigt Skagerack. : . Båten är fullastad med passage- rare mest kvinnligt inslag, som med väskor. och kassar gör sina strandhugg och köp i affärer- sjukförsäkringens — med den - sä olad sv kh HKh211 ning som råder, tillade husmo- dersförbundets ' ordförande i sitt anförande "vid förbundskongres- sen. Även i andra sammanbang lider. hemarbetet av att det inte har något marknadsvärde. Ersätt- ningen för en vårdluppgift, t. ex. hem, utgår efter en mycket fått först nu i välfärdsepoken smaka på kulturens frukter kan svårligen uppfatta de, gynnade " akademiska nihilisternas 'kultur- förakt som annat än hån. låg skala, trots att detta är ett av de områden, där hemarbetet har N na. Helt plötsligt fick” jag Z höra mitt hemlands vilda tungomål och blev snårt bekant "med Hanna, Hon berättade om ”sin barndom mågon gång i slutet av förra seklet på Rackarebacken i rosornas och rui- nernas stad. "Om svält och- um- bäranden, men även om komman- de glädj Hanna är' ingen | pi en dok d överlä het, i förhållande till anstaltsvården.' . En rättvis värdering av hem 2 a Are öm "dessa ”örsakas av ' koöstnadsök> - karna skulle ha kunnat vara myc- 1. entalet brukningsenheter Å. störle- ken över, 2 ha av”allt ått döma kommer 'att minska med ta 100.060 mellan (1944 och 1970. Det kan dis- |" kuteras, huruvida": denna” takt "är dålig eller om den” är ttillfredsstäl- illande, Det kan inte nog starkt un: derstrykas, att antalet nedlagda en- heter "inter är något exakt mått på vad som mr olika” synpunkter kan vara mest wettigt. BL a. är ju ett mycket "stort antal'av de' mindre erheterna . kombinerade med skog |- i sådan omfattning, att de 'under. överskådlig tid inte "nödvändigtvis behöver .. sammanslås, Detta ' är kanske 'en faktor som” inter alltid ende, att mani genom 3 en a å . jordbruksnä: ekonomisk: ;ppess "på på Ekonomisk Press väg till större företag?f är detta påstående rent felaktigt. En strukturomvandling till betyd- ligt större enheter kräver som be- kant mycket stora kapitalinsatser, Det gäller inte endast att förstora själva brukningsenheten, Den skall också moderniseras och förses med moderna inventarier, djurbesätt- ningen skall utökas osv. Vi kän- ner väl från det senaste årets dis- kussioner vilka kapitalbelopp det gäller. Siffror har nämnts inom storleksordningen: 500 000 - kr upp till en miljon kr för ett t rejält fa- miljejordbruk, Tror nu verkligen någon att man genom ekonomisk press kan förmå expansiva människor att investera i sådana enheter? I så fall är det- ta säkerligen en felspekulation. En jordbruksenhet eller vilket annat företag som helst med en kapital- ing på vis 500 000 (Forts. å sid. 7) in . Med- anledning av en nu bi- lagd. vild strejk har ett rege- ' ringsorgan' "präntat de märkliga orden, att ifrågasättas kan om inte.; solidaritet - mellan arbets- rater kan vara berömlig bör. ihåg- kommas att” den' svenska” avbets- rätten dock - bygger: på respekt : för avtal. Den rältsordningen har betydande, ,uppmärksam- "följa - givna? egler. Om I Solidari- - tetskänslor skälle” få berättiga å år Ir sidösättandet av ivtal går vi till- I baka”? +. decennier 7 till prisutvecklingen, id jordbrukarledet vt noga skall” övervakas,” då är: na- | i turligtvis bruksutredning. "Förmodligen kom] ungdom, hon fyller ättiosex nästa ån Tonfisk i Snec' humör, . vid full vigör och i det närmaste fri från alla krämpor och med huvudet på skaft, = : Vid kajen i sitt fiskstånd står i ur och skur den alltid glada och käcka fru Johansen med sina spät- tor, ålar, torskar och annat ' gott. Det är en fröjd att se henne då hon gör sina svikthopp bland lä- dor :-och fisksumpar med en spänst som skulle göra en tränad höjdhoppare grön av avund. Ett stycke bort :i samhället i avskild förnämhet ligger ”Kystens perle”, en av Danmarks allra flot- taste restauranger. Således inget ställe för oss: mindre bemedlade kerstens hamn, ' ne Över. Oresund till: danska. Rivieran järran från Grön- lands eriormå isvidder och igloos är hon: bliven darisk statsborger o. hemmafru kyrkoskriven i Tiköps storkommun på Själland, Med si- na: nattsvarta ögon' och säregna fysionomi avviker hon märkbart från de':övriga i församlingen, . Ett gäng ynglingar, någon över målbrottet, 'diskuterar vid snaps ao. öl med frenesi de sista Horottehän- delserna. 'Den längsta ' i: gänget smeker varsamt de första späda, spirande stråna till ett eldrött hel- skägg” i i vardande. Det sista skri- ket. . 2 Men 4 nu "försvinner Hven och Kr b välkända profil. Vi är utan mera för kupongklippare, jorddrottar och liknande; som in- te behöver se på slanten. . Men efter en sista titt på det vackra, samhället med ”sina hög- stammiga bokar i skiraste grönska är det tid för hemresan. Nu är övervägande ' antalet . resenärer danskar, som i sin tur skall gästa oss, handla kaffe plus hushålls- prylar och klädesvaror, som här är avsevärt billigare än i hemlandet, Ett stycke från mig sitter en li-. Ve, snart 'i hamn, allt har gått i gemy- tets tecken och på trivseln märktes ingen avmattning. . En gulsmidd tullare gör sina stickprov. här och var i bagagen, men allt tycktes vara ganska gott. Man är åter i Sundets pärla efter en wälgörande avkoppling och an- genäm sjöresa. NN Xx Thure Hedström, CTnu: Aktuell 4 Först och sist konstaterar man att inte så långt man kan min- nas lär en främmande makts un= derrättelsetjänst ha ' haft till- gång till en spion med sådana möjligheter att göra. uppdrags- givaren tjänster och tillfoga det egna landet skada. Fallet Wen- nerström är en affär med så- dana dimensioner att den måste genomflysas så långt det någon- sin låter sig göra. : "+ ; Dagens Nyheter, Ogynnsamma ' verkningar på strävandena att åstadkomma för- troendefulla relationer för det svenska försvaret utomlands kan den brottsliga verksamheten, De direkta skadeverkningarna kan ännu 'inte överblickas, men re- dan nu står det klart att affären knappast kan'betecknas som nå- got annat än en världsskandall . - Svenska Dagbladet, Ingen har någonsin haft an- ledning betvivla att den sovjet- [ryska ambassaden i Stockholm fär ett spionnäste, Nikita Chrusj- tjov har redan en gång tidigare sagt” återbud till Sverige, - Han kände ' sig inte välkommen; då. Han har ännu mindre anledning att göra det nu. - Handelstidningen. För några dagar sedan tacka- de den "sovjetiske regeringsche- fen Nikita” Chrusjtjov ja till en inbjudan från svenska regering- en att besöka Sverige, Tänker regeringen låta denna inbjudan stå. kvar efter de" avslöjanden, | som nu har gjorts?, un - Helsingborgs Dagblad... te politiskt, Det var med all sä- kerhet resultatet av, hans konse-: kventa kiritik av det sexårsavtal, som många i motsats till Nils Franzén från början svalde med hull och, hår, men som de flesta inser . var eg” "missgröpp: Misstroendet ." möt" David Bk: hemma ; i. Östergötland "hänger lika säkert åtminstone til en' del "| samman, 'med hans försvar " av dettta missgrepp. > När högern nu gör ett: stort Öropagandanummen "av Nils Franzéns inval i RLF:s cenitral-. styrelse är det högenn som poli- tiserar RLF inte centerpartiet. ' Hi Gotlänningen. När en. bred opinion "anser att redan en återutsändning av upp- hetsningen under ett. Maranata- möte borde barnförbjudas är det sålunda inte mer än rimligt avt | de 'barnpsykologer som hellt vill stänga dessa möten för minder- åriga blir bönhörda.. TV-appa- bårn som av väckelsegripna. för. äldrar tvingas med till möt har sannolikt mycket små- möj- ligheter < följa den'naturliga | impulsen: —— den att- fly. från skräckstämningen, .. Det. borde därför ligga i samhällets intres” -jse att genom förebyggande åt- gärder bespara dem upplevelser av detta slag likaväl som man vill skona dem tfrån iden påver- kan en brutal; filmhistoria, ut- övar. N Sydsvenska "Dagbladet. ” Maranata-mötet var på sävt och wis en spännande upplevel- se. Det var säkert få tittare som förtrytsamt knäppte av sin TV- apparat, när mötesledaren led- de en rungande applåd för Je- sus. Men frågan ger sig själv: hur kan sådant vara möjligt i vår tid, hur kan människor på allvar tro att svåra sjukdomar skall kunna botas enbart genom handpåläggningar och böner? Och hur kan de ta med barn, fyra-, femåringar till möten, som" måste skrämma dem fruk- tansvärt, tillställningar där alla vuxna människor beter sig så förfärligt konstigt. Vestmanlands Läns Tidning. De finns exempel på hur brist på ansvar hos ledarna dri- etridsmetoder som förvisso inte gynnar arbetsfreden. Som regel brukar också fackorgan finna det angeläget att understryka, att av- talsbrott inte är berättigade även om man kan ha den största res- pekt för solidaritetens bud. : De rösterna torde betyda mera än de som hävdar motsatsen, (Sydsvenska Dagbladet) kommentar. befaras som en indirekt följd av ” Valet av Nils Franzén war åns raten kan, knäppas av, men del. NN vit hela församlingar till. sin— nessjukdom och sociala avarter som samhället inte kan, inte får acceptera, Korpelasekten & Norra botten är ett av dessa avskräc- kande exempel. Dess utveckling och förfall borde Maranataledar« na noga studera. FAR SY a RN « Sen skulle man önska att Je damma själva skulle-bamförbjuda de vuxnas extasmöten. Samhäl- let kan inte — och bör kanske inte heller. — göra det, Särskilt känsliga bann kan få bestående men av att se sin annars lugna mamma och pappa i stungomåls- talande extas, Men vi hyser inga illusioner om att de ansvariga ” har någon -: förståelse för den > , synpunkten, > . Stockholms-Tidningen. "Det var i första hand” på sitt dåliga omdöme och, sina nedriga angrepp mot Bertil Ohlin och folkpartiet som Ture Königson föll. Och han föll mycket djupt i folkpantisterrnag- alotning, . Inga vädjanden från ' något håll och inget tal om taktik eller risker för röstförluster rubbade denna, inställning, = > = va : Göteborgs-Posten (fp) Avhållsamheten skapar fana-= . tism. Skulle vi följa movalister- nas visdomsvegler, då skulle vi. få en värld av Döpanpredikanter. a Och det vore verkligen inte sär. skilt" möjsamt: Inte förnuftigt” heller. Livsglädje drubbar av kantigheterita, gör tillvaron smi- digare ” och konflikterna lädtare ' att lösa. Jämför den inbundne Stalin med "den : devnadsglade Chrusse! — Hur man än bär sig åt, kän” man väl inte komma "Tifrån, edt. man £f redrar .Chrus= se fr N ordvästra Skånes Tidningar, Si fråga om alkoholististt” le verne : håller Sverige sir ställ ning som lägsta klassenis” u-land. Gäster och främlingar blir vett - skrämda - av..det "barbariska le=.' verriet. ”Du tronarspå: minnen: från 'fohnistora , dar, då ärat: ditt namn flög över jorden”, sjungs -. er mi ibland. Hur skatt det titl sist. gå med. äran? Vi” kan väl inite bara hänvisa itäll. fornstora NN dar?. Pål i i Västerbottens-Kuriren,. "RO Iker [ETT ORD -PÅ VÄGEN | ” : : ROM. 1: 146. Ty jag blyges icke för evange- 'Tium;' ty .det är. en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, först och främst för juden; ' - så ock: för greken. se Vi 16 inte, heller Paulus någon 'sådan ." ekamkänsla. Dett war tvärtom en .: ära abt äga denna form av reli- giositet, Detta är folllet' med all... itet, som människan själv presterar. oc . Först den :stund, då allt går. sönder för oss och ;vi måste mot> taga allt av nåd, går vå in” der ”korsets dårskap”, Men ”just detta ord om korset var det som ägde kvaft. att frälsa oss. "Och denna kvaft är det, som vi syn=- dare "mest behöver." tf Denna evangelii kraft är det Paulus vill visa oss i detta brev. Därför är denna vers såsom ett motto för hela brevet. I Ke två första kapitlen får wi se, hurt” som evangelium. är mäktigt att böja en högmodig syndare och wisa honom, att hela-hang- väsdn är genomsyrat av. synd, Därför måste han vandra nådens väg till himmelen, ' - I kap, 3—5 får vi se, att dena evangelii kraft också kan frigöra syndaren, Mitt i hans uselhet 0. skuld skall han få, nåd ' att tjo dettta, att Kristus gick in under släktets dom och är nu vår rätt- färdighet inför Gud. : I kap. 6—8 wisar 'oss apostetn vidare, attt samma evangelii kroift kan hjälpa den frälste syndartn Toch giva honom kraft till seg över 'synden och Satan, Detta evangelium och domia kraft "är för alla .människcr, främst för juden, så ock för gr ken. Kap, 9—11... 0 I . Vilket härligt evangelium! S Må Guld i gin nåd i denna Aid öppna Romarebrevets härlig het och låta oss få upplova evanize- liets Profil > ; , N . : > Hedningamna skämmes inte för ”Isin religion. Såsom 'farisé hade
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.