SE LAHOLMS ' TIDNING — —=1LT' "mö blev som andre vice ordförande David Ek i Mantorp överraskande utsla- gen ur centralstyrelsen och er- satt med Nils Franzén i Anglar- . ve. Hr Ek var den ende höger- MANDAGEN DEN 1 JULI aan =L RUFF och politiken tidigare nämnts, 1. sättaren Franzén är som bekant ett efterspel inom högerpartiet o. högerpressen, där man beskyller. centern för valkupp på RLF-. 'stämman. Riksdagsman Rolf Eli- " asson I Moholm, förande inom högern men tillika vioe ordföranden troenderåd, har högerns” jordbrukanråd för att diskutera frågan, gjort ett uttalande, där- det bl. a. ”Sällan har centerpartiet! heter: -. gjort jordbruket tjänst som genom politiseringen av centralstyrelsen”. -. Hr Eliasson handskas vårdslöst med sanningen. Det framgår med | all . önskvärd tydlighet, av vad | RLF-ordföranden ” Folke Edblom uttalat å PLE-tidningen:” ”Tyvärr är det fara värt: att det val som medförde att David. Ek : lämnade styrelsen kommer att betecknas som ett val beting- at. av politiska synpunkter. Så- dana antydningar har inte'' nats, Det är angeläget att betona att en sådan slutsats är felaktig. vår organisation” kommer även framöver att ver-1' ka opolitisk, Alla' som > kännert: till arbetsuppgifterna och sättet för avbetets bedrivande vet att . detta är sant.. Vi' för inte :parti- politik i. vår styrelse,” och alla frågorna avgöres ra' grunder än politiska sådana, Men det ska: inte förnekas : att styrelsens , sammansättning : gärna kunde ha fått bli en'annan som bättre avspeglar . partipolitiska hemvist.” '' - Det är ett. klart: besked. - te minst till Rolf. Eliasson. Det förekom" ingen! p » ning i RLF:s'styrelseval, I; varje fall befattade sig centerpartiet i in? te med saken..- "Detsamma framgår fö -även av själva proceduren vid RLF- stämman, Valberedning. hade fö- reslagit omval av samtliga leda-- möter i centralstyrelsen, Men det förelåg en 'neservation om .att:' de båda. viceordförandena. skulle & sättas med .yngre vice' ordföranden och er- Y andre vice ord- inom RILF:s för- kallat samman Han har också en sådan björn- "äl Eks pos är "opolitisk ochå efter helt arid- medlemmarnas in- olitisk. inbland- få lat med ' dess mycket : snart 1 på RLF-stärn- vid RLF:s riksstärna.. i Mal- (cp) skulle enligt reservationen " ersättas . med Birger Isacsson i Horndal (h) och andre vice ord- föranden David Ek (h) med Nils . Franzén (cp). Det fanns alltså in? te alls någon " partipolitisk.' upp- läggning i de förslag, som RLF- ä ställdes inför. - Resultatet ' blev alltså att hr Vigelsbo återvaldes trots nreser- vationen, men hr Ek föll på be- servationen, Han sveks. av sina närmaste; Nu säger : Sv. ' Dagbl (h); att man kände -väl valt en yngre högerman, nämligen Birger Isåcsson.' Javisst '—" hr Isacsson . stod. ju på: "förslag. Men. RUF- ” stämman valde” -hönorm” inte, -Det -ärjinte: centerpartiets fel. Allt- sammans är en intérn RLF-an- .gelägenhet, Från oentetns'sida vill vi inte ha någon politiser g av man visade sig "alltså vara, sådan att'han inte 'klaräde ett återval.— "och hr Isacsons a sådan "att: han in- då i Moholia är mycket. väl 'medve- ten om att det inte fanns någon pantipolitisk » organisation, bakom » detta Han vet, att centerpartiet . inte Haft 'med. saken att skaffa. Men trots detta ställer” han” till med ett politiskt efterspel inom högem” och" kastar: helt 'omotive- "rade: beskyllningar mot centern. Det som hr' Eliasson håller på | mel är partipolitisering av RLF, "jordbruket." Kanske: skall ardre vice ordföranden inom hö- gen syssla med sådant '— "men Te ordföranden . ay "RLF:s för- definitivt. inte n : ta: "tvetydiga = fruntimmer. . er » av Kierkegaards huvudkatego- Her "Vill man. högtidlighålla - den ” Brees "den eriskilde” är end Av Herbert Connor? ning. til et tornt "skådespel I mak- tens och penningens demoniska re- gi ställer Kierkegaard: den enskil- da? ä gudsförhållande, store danske reli och .diktarens jubileumsår kan .' detta med fördel ske genom att i hans .. dagböcker - följa den ' "dialektiska :" process . som" tvingar honom. att i ala: sammanhang , — både etiskt- : religiösa, :' kulturellt-estetiska' . och politiskt-sociala = stä a ”den. .en- skilde” mot massan, "vs » Massan” är; för Kierkegaard "det- la 'som' ”Antikrist. Den av He- gel så prisade Staten ter. sig för . honoii som" ondskans: främsta me- . del. att .krossa Människan. ; ; Vill vi : åter Bli: kristna, måste vi, hävdar Kierkegaard,” 'utplåna 1.800 år kris- - ten historia: Den kristna statskyr- "kän, den kristna kulturen och den ' Kristna 'staten har lett till 'en flat- "het "och" värdenihilism ” som ” inte : Jängre har någonting att göra med . Jesu' upphöjda lära. Endast genom att slå sönder de kristna” avgudar- na kän vi: återställa det förlorade i; sambandet = mellan den” enskilda ” raänniskan och evigheten. i + I'sin' fina studie ”Kierkegaard”, hennes ansvar inför sitt eget sam- vete,. Endast- när människan. åter blir ställd under enskildhetens san- ningskrav 'kan hon bli kristen. Många: tycker menar Kierkegaard, att begreppet ”den enskilde”. vitt= nar om högmod och isolering. Men detta är ett'missförstånd.. Tvärtom är: det fråga om den absoluta hu- maniteten,' eftersom varje männi- ska är ämnad till att vara enskild individ.:> Alla” sanna : reformer i världshistorien, hävdar Kierke- gaard, k f deles: att vän- år sedan Korkogaard föddes[” i hans dagböcker, som inte är med taget ij den till svenska översatta Kierkegaardlitteraturen, varför jag här återger det i dess helhet. Det. visar med all önskvärd klarhet, vil > ken brännande aktualitet och rik dialektisk facettering , Kierkegaards älsklingskategorl har: - . . + ”Folket har hittills varit det diä= lektiska momentet i människosläk= tetets utveckling." Folket är såsom massan 1 en fabrikation det. stora tillflödet (numerus), . ur, vilket” det uppstår som skall tillverkas: några enskilda. — men det går oändligt mycket förlorat, vilket emellertid ej är försynens' skuld. som har förut- k t var och en till att bli en- da sig mot massan och staten och slå' vakt om begreppet den enskil- de; ett begrepp-som den danske tänkaren tycker: är så intimt för- knippat med hans namn, att han önskar att det skulle stå på. hans gravsten, . .. För framtiden profeterar. Kierkez gaard / "att .varje form av tyranni äv det gamla. slaget "kommer. ätt försvinna: kejsar- och kungadömet, adeln, prästerskapet "och to m ' har- Hä d-biskopen :' Torsten » Bohlin framhållit, vatt. Kierke- gaards,' etiskt-religiösa åksådning i . Men jämlikheten kommer att köpas" till priset ' av k fruktan, "Ko skild." Därför heter det att det går förlorat, ++. "Folket här| varit drivkraften (impetus).' Folket är makten som har slipat . kungar.” ”och kejsare. . Kungar och kejsare har ibland åter ' | begagnat sig av folket för att slipa adeln och prästerskapet, folket har slipat 'adeln, folket har slipat präs- terskapet och Prästerskäpet, har an a vänt sig utav folket för att slipa : adeln 'och adeln har begagnat fol- ket för att slipa prästerskapet, Mén alltid "folket", = ;" sin” helhet” endast "kan förstås så- som en polemisk åskådning, Under ...hans levandstid'(1813—1855) växte > de krafter. som, skulle leda till vår tids massrörelser." Ej för intet ut- gör Kierkegaards angrepp mot den ” fruktade : boulevardtidningen : Kor=' > sarer' i, Köpenhamn. upptakten : till ” hans: :Hvslånga kamp: mot 'nivelle- ring och värdekorruption,, ts « I sitt angrepp mot Korsaren be- ”Stecknär Kierkegaard. tidningen som ; en :gatuslinka ' som ' köpes. av en- - var. Han -håde "med; förfäran kun- nat. konståtera,' att inte bara litte- raturens” fepreseritanter': utan även det "andliga; ståndet: och; ; politiker- ria hade. "ett. förhållande" med .det- "Medan - han hade sin uppgöreise' med Kor- saren förklarade” "de: högt: uppsatta hycklarna att hela; affären ;: var Niteesnards Se NÅN, Det. var.i slutet av'år 1845 som Kierkegaard ' förstod," att. pöbelak- : ftanns” bland? de kikt : som" spekulerade, i: de skriver '' Kierkegaard, : påstår ; sig kämpa för de. mänskliga rättighe- terna, med ” ”det gör även jag, just därför” kämpar . jag "med, all kraft mot människofruktans tyranni. Kommunismen leder till”ett maxi- mum av människofruktan. Just där börjar kristendomen: nämligen att alla människor är lika' inför Gud: » = Evigheten, ”" fortsätter - Kierke- gaard 'sin , tankegång, har" "mycket svårt att kassera en enskild indi- vid, Genom att en människa är den hon är, är, hon: föremål för Guds särskilda "omsorg. . Men. "så snart massan” träder: i. aktion," publiken; den 3 K' allmänna” opinionen, pöbeln i;:alla” déss” former,” drar” Gud "sig undan "och: blir Ty Gud uppenbarar "sig: endast den”en- skilde.” Detta "är: hans” suveränitet, Det förhåller” sig med: Gud; påpe- "| kar 2 | Kierkegaard,'. . precis > omvänt som med: en” världslig” konung; till vilken” en adjutant: säger” :"”Ers "| majestät måste visa sig på altanen, det: fins :vid-pass 20.000 människor på gatan' som" vill se sin konung”. Gud "visär sig inte alls” "för "20.000 Mrå a. Se litiska' |: + med' att 'vad Som” Hrärist hämmat denna rationalisering "är. oförstå- else från: statsmakternas sida be-l: 2;sådan, NYC "breda lagrens: behov” av sensation. -. Precis'100 år senare upplevdö” värl krafter; Förste Sven Vi igelsbo ALKONOLPROBLEMET '! ! vill verkligen göra någonting för | frågans lösning, sade riksdagsman | - Torsten Ben " ping, vid möte i samband med Blå Bandets rikskonferens' hättan på söndagen: 'Spritstrejken väckte upp en del av svenska folket ur dess suddiga välvilja mot alkoholen. Man upp- täckte att detta tog sig de, mest med” lämmeltåg med : grannländerna m, m., verkligen var ett problem, ta: itu med. Så längre än till ett nyvakrat in- tresse sträckte sij flestas aktivitet. När det gällde tiva åtgärder mot folkfienden al- "> kohol,; som sannolikt kräver me- ra offer än krigen, då är man 4 regel endast beredd till en aktivi- tet och det är att ge goda råd. ”Kläm åt langarna”, ungdomsfylleriet”, motboken”, lyder da råden. i de flesta fall ger dock fö fantasipriser för spriten, åtgärder, och: ef: öngailtie pris- | politik. som; kan; erlagae Hill fra a , nelse. starkare: fram "än: vid de: till- ;Han'b hö inte heller någon : "tillsägelse, 2iHan :: kommer »' Kierkegaards religiösa förkun- fällen;';där" han: "lyckas: förvandla den'” dialektiska :”argumenteringen gtson, Jönkö- i Troll- stadk än” .förh s är som fredsfrågan i världen möjligheter” och. Sroroniska för- alla vill ha goda resultat, men ä tsättningar.. -Överallt sker en be- t detta” och det. är helt naturligt att söka finna andra wägar som bevarar” det bästa och väsentliga "under ' en 'ekonomiskt försvarbar ram. Men om för mye- | ket önsketänkande läggs in i de- Mbatten kanske intet annat kan å å- medelstor > roddbåt ” som ' efter hand 1 med fyra” "persone; e an- Ida I Hegels filosofi, som spelade en | värdet; ”Mot”denna' statsförgudning till: +;'kvalitativ dialektik”, i urkris- domens och uppl; å stor roll på: Kierkegaards tid, fann. inte plats för etik" utan "en- ast för” ett” abstrakt Världsförnuft, Staten, . kollektivet, vardet högsta som i sinom tid, skulle: leda till den "Nu I den sista nen, begreppet folk: blir själv dia? lektiskt.: ”Folket” - är "nu ' det 'som skall slipas. På vilket sätt skall det=" ta ske? Ja, här kommer -kategorien ”den enskilde”; '.> Mä isk läktets of ings= process är en individuationsprocess. Därför måste släktet först slås sön=' der i tre stånd — men till. sist går det hela ut på att med. hjälp av ”den' enskilde” slå sönder hela det-, ta ofantliga äbstraktum, fol i ar och en. som kan' tänka kan rstå detta: Men de. flesta kan inte; tänka; När” de” vill -hålla' fast en tanke; ;: måste de” vära flera för - att' för: varandra intyga” att den är: rätt,.z annars får de" i tänka den," : å” är” det” för visso” en:-omöjlighet att”, tänk: "tanken””den” enskilde”. — ty den! låter sig” minsann in 3 av en massa; då den' att söndra massan: : Emellertid ”'skall7 världshistorien | behöva lång tid innan: den kommer fram. till. den enskilde. Först mås- bitar." Ju ”.mer, utveckling, > desto mindre "stat; Skall; alla vara med” om” att: regera" måste: stateri z Kierkegaards kategori ”den 'enskil« :' de”. leda till individens fullkomliga ” ch". därmed. förintel« se. Men: använd som . sprängämne borde: "den "kunna ' befria : det. 'mo=" derna samhället från mycket som 4 : våra dagar hindrar 'en fri utvecke ling; — både .i Teligiöst ” och ”poli- " tiskt avseende." Är det .för mycket ; sagt, när man hävdar, att vi befin= her oss mitt uppe i den av Kierke= gaard ;. skisserade .utvecklingspro= , cessen och att den: danske tänkaren i år 1963 inte bara främstår som 'en .. av Nordens mest lysande namn vid : [sidan om Linné, Btrindberg, Ibsen” spritbegär, som groteska former rv ill Ingens glädje. att gru- Str spritköpare till som man borde d ställ ingen ste jordbruket ställer och komirér att ställa "oss : inför många svårbe- mästrade : problem," > Men : "varje å värst mycket g dock inte de att vidta effek- e varj ring måste; ta: hänsyn till situa- tionen i nuet och den måste byg- ga på en prognos för fri 1 "Länge. nog föref I det som WEU (Västeuropeisl - unionen) + skulle ån li Vi kommer då inte ifrån, att om jordbrukets ekonomiska situation skall " förbättras krävs en bety- dande effektivisering; där, en ö- ha somnat bort. Nu var unionspar- lamentet | som sammanträtt : i Pa- ch: tydligt givit. till kän- verpr Bekämpa ”AÅterinför några av de go- tällare råd som inte rubbar hans egna sprit« ra De äldre att tala om ungd tänker inte på a super så super » Visst skall vi använda upplys- ning, forskning, lagparagrafer och restriktioner mot det viktigaste blir alltid det per- sonliga ställningstagandet till frå- gan, Den som verkligen vill göra . något för en lösning av alkohol- Problemet i vårt med sig själv. Målet - för nykterhetsrörelsens "strävanden bör givetvis vara att . få så många som möjligt och helst Då emellertid detta mål synes av- , lägset måste det bli samarbete mellan nykteriste; terister för att i största möjliga vi som begränsar alkoholens skade- verkningar. Med båda sidorna borde man kunna nå fram till åtskilliga förbättringar i nykterhetstillståndet. tio år sedan 1944 års nykterhets- kommitté. framlade sina betän- kanden och det borde vara lämp- ligt att nu företaga en ny över- syn av hela problemet, I menar hr Bengtson. sr omstylleriet, men [ : är ofta duktiga tt när de äldre ungdomen, alkoholen, men land bör börja alla att helt avstå från alkohol. nas areal, | r och icke nyk- idtaga åtgärder |- god vilja från | Det är nu blir , ofr om inte en samtidig nedbantning | kan ske "genom "borttagande av jord ur produktionen.' Hur' väl detta än behövs kan:en livsme- delsexport till u-länderna varken nu eller 'under'. den närmaste framtiden räknas in bland de e- konomiska ' sealiteter "jordbruket ”dag främst i den Tolita debat- ten, då det gäller rationaliserings- kravet. Döt är. farligt att se för ensidigt på detta. Många effekti- va företagsenheter. kan byggas upp på en specialproduktion; där arealen inte är det väsentligaste. Men ' med den, inriktning vårt jordbruk nu har och sannolikt kommer att ha i framtiden, ä är det ofrånkomligt ' att. nya . tekniska möjligheter kommer att ställa ö- kade krav på -brukningsenheter- Hvorfor drikker Jeppe? Varför svär svensken? I” bägge fallen hänger det väl samman med ett » mindervärdeskomplex.” Jeppe su=l . - , t bort, Nu har unionspar- na att WEU. änner det, som sin sammanslutningens;' verk. till: ett lyckligt: slut... WEU-parlamentet - är den. enda. europeiska församlingen, där! EEC-länderrnas ' ombud "intimt sammarbetar med Storbritanniens 0. tycks därför rent av ”predestin fad i | till? dagens - maktpåliggande ' värv! några Vidare utsikter. . ” Paris-sessionens stora överraskz ning blev tvivelsutan valet av. pro- fessor Carlo Schmid som är vice- president för tyska förbundsdagen i "Bonn: till president För : "social ten. Arthur... Conte: Vålet | får sägas ” ha fallit - på en man av, utpräglat europeisk lägg- ning som äger. alla förutsättningar |" till: den, honom tilltänkta ' missio- nen som medlare bland folken. Professor Schmid, son till en fran- syska, är, svän.. av”, fransk kultur har. bl a översatt Baudelaires dikter ' och Rostands ” dramatiska verk och kän som sådan inte gär=- na misstänkas. r. att tjäna en sak; som strider" em "Frankrikes. 'tressen,” I: sitt ”öppningsanf ande. .som hållits på franska sade han att ett | tungt ansvar åvilar "då sju :'WEU- staternas regeringar "gentemot detta parlament, eftersom det idag är det enda europeiska forum där ett ständigt samarbete mellan :EEC- länderna och Storbritannien redan existerar, > : WEU-parlamentet har vissärligen inte" några lagstiftande befi heter, men det kan på oli- svär sig till det (samtidigt som han dricker. värre. än Jeppe). Svordom, mod och. män ka vägar påverka regeringarna, ”så att: desamma . övergår från över- driven, försiktighet 'och tvekan till att beslutsamt handla”. Detta: är Sch finns i. gamla Sverige än,- fram- för -allt "i. de unga årskullårna, som har det” största "behovet att dötja' sin ängslan och osäkerhet "bakom en mask av råhet och bru- . talitet, — det: där tuffa, ni vet! Hur går: det för de vuxna och de- Tas språkbruk, när de lagt bort svärandet. och bara har stumpar kvär äv sin vokabulär, som bor de ha varit frodig och nyanserad, mer Sn bara är torftig och , förklarad. 4 WEU- parlamentets egentliga roll. -” Carlo Schmid föddes 1896 i Per- pignan i Sydfrankrike! Hans mor var fransyska av adlig börd, hans far sydtysk och en förmögen man som tillbringat största delen av sitt” liv i "Stuttgart, -Wöärttembergs 4. .. huvudstad," såsom privatlärd.' Där växte gossen Carlo som kallades Charles av sin' mor, "upp: ”Yngling- en hänfördes av Tolstoj, Cervan- tes och Richard Wagner. Han stu- derade juridik i den gamla uni- versitetsstaden Täöbingen och var b grunda den socialis- "tiska. 'studentgruppen,' i men "med- lem" :i-det” socialdemokratiska Ppar- tiet blev: har långt. senare,” "efter He ärldskriget, : Efter 'avt ha >; avslutat ”..sina ; studier blev Schmid, notarie "wid. .rätten, sedan hovrättsråd Ä: sTÖbingen, 1929 kva- lifigerade” han sig för' docenten. i folkrätt vid Tibingen. universitet. I På:den politiska arenan började Carlo Schmid. inte framträda för- rän 1948, då han i det ”grundlags- stiftande” parlamentariska + rådet” tillvaratog sitt partis intressen, 1949 blev 7 "han "vicepresident - - för... för- bundsdagen ' i. Bonn vilken post han sedan dess oavbrutet innehaft. Professor Carlo Schmid som till- hör den frymtliga fetlagda typen har orden i sin makt, hen är inte bara” vältalare utan en spirituell 'sådan,' Han har vunnit stor aukto- ritet' inom sitt parti på' grund” av sin överlägsna intelligens samt 'si- 'na omfattande kunskaper, och han får inte :med detsamma påskrivet av partiet, om han ibland har sitt huvud för sig, renodlad individua- list som han. är.. Och sist men in- te, minst må 'berömmas hans hu- mör, hans kvickhet, hans franskt verkande esprit, allt i allt pro- de Jettres! . Friedrich Gnosa. ' Stanna vid en kapsejsad båt. -— Har olyckan trots allt inträffat, stanna kvar och håll i båten i väntan på hjälp. Måste du lämna båten, » tag: med något att flyta på, en åra.eller. en. sittbräda, " ”linte åstadkomma några te” staterna” slås ”söndet. i, smärre; fessor Carlo Schmid är en homme | Den Kommunistiska faran ha=: de utan interneitionella konflik- ter kunnat på ett tidigt stadium fikvideras på den: kontinenten av USA. Man visste, de honom länge. Det kan ej för= nekas, abt resultatet nu är, att Castro siter som itriumfator' på Kuba men också vid: Chrusj- Nordvästra Skånes Tidning Hr Erlander har hållits" utan- "I för, alldeles & som' Mr Macmillan. Hans försvar för detta är lika häpnadsväckande som själva sa- ken, '”Det "är . alldeles ' orimligt att” säkerhetspolisen: "skall! un: derrätta regeringen i varje fall som den misstänker.: Det skulle leda till alldeles olidliga förhål- landen.” . Misstankarna - mot '..ut- rikesdepatttementets militära ex- pert: person”: som - vid det läget:-är skuggad, av: säkerhetspolisen, jämställes här med vilka spion- rykten som hellt.. Det. kan dock inte. vara vardagsmat. att: : poli- :|sen på detta. sätt bevakar en man. som”; innebar "och innehaft några av, de' ur. säkerhetssyn- M orkligt- centrala poster: Handelstidningen. ; "Så länge jovdbrulannt inte får tillräcklig: lön för sin möda och så länge man; försummar att ta itu med; livsmedelssvinnet inom allla ; grenar + av "produktionen kommer "Indien och Pakistan in- te-att kunna. värja sig mot si- observatörer i” och alla de : otaliga”. konferensern: kän], sultat förrän "oa; berörda” panter . "har || | koncenlirerat - sin uppmärksam- "| het på: den” verkliga fienden, skadeinsekterna och de” gåftalsi- |: rande, svamparna,; som: förstör så. mycket” livsmedel att. rädslan för hungersnöd har lett. miljoner människörs lär: sig” "alt ägna en "del? Vv sin uppmärksamhet åt ”brubtonatio- "Ramsay "Ta sh. - "Man. kan "verkligen: fråga : sig varför en: människa” som" under hela sitt liv betalat folkpensions- avgifter via” skattsedeln "skall behöva ansöka tom pensionen när det är "dags? : Dot måste ju' vara mycket” enkllare: myndigheterna: at .med: pensions- under alla förhållanden” har till gängliga ' yförbereda: och" kontrol- lera alla nya p "vederbörandes pensionsdag.” Altt man fordrar en | ansökan, måste vara en ordning som släpar "med sedan "det tid då behovsprövningen” spelade en betydelsefull moll. Lite: smidiga- re service åt pensionärernå kun- de man; nog ordna med. lite” god | " vilja. - ästerbottens- Kuriren: undra gånger belrön må. vi ba risken av. ett misslyckande nå- gon enda gång, det' må vara kostbarit, : pinsamt och förned- rande, än :wvi skall släppa den huvuldregel, som vårt samhälle vilar på: aft medborgarna "skall ha. förtroende för. varandra i arbetet. för den. stora, fika” ge- menskap : som - heter: Sverige. Hellre för : litet” polis än "för mycket! | "Trots Wennerström. : : ; Vestmanlands Läns Tidning. Genomgående för kulturdemo- kratins missionärer är att de är akademiker. Det ligger nära till hands allt tolka deras eljest oförkflarliga ” avsky för kultur som faderstrots, Jen protest . mot den . miljö som bibragt dem känslan av att storkna mitt i kulturöverflödet. De blundar för att överflöd inte är den vanli-' veri. Castro war men understöd- | av. de” perisonuppgidter gom: de |. jonsärenden ik. . driver "Og ad Kristus, ;gasbé "Siltåtton vari en” väster- ländsk medborgare kan. stå till kulturen. : Vida : vanligare är, jua a | nöden,' bristen. Perspektiv. ”Konstföreningårna är. det bäs- ta stödet: för: allvarligt: syftande konstnärers' försäljning i lands- orten, men föreningarna ; behöver en fastare. organisation som för. gäljnängsorgån. Tyvärr: uppfate -många - -konstföreninganna som samlingspunktter för. exklu- sivt 'och modernistiskt; inriktade personer, vilket, lämnar . fältet fritt för kkonstmarodörerna: ” ”Amie' .Lindströ > Vissärligen förstår ” man den fantastiska sällhet, som en pop- låtsmästvare känner; då han Iyc- kas: upptäcka två så träffande rim som skål: och alkohol, men är det nödvändigt att nmundra= dion sprider denna böbtensmör-" ja? Skulle rnam inte kunna stop= ' pa den dåliga ”smalkens (fyllvi- sosmalkens)” omdömeslösa-' spri- dare: i: - poplåtsavidelningen? Brobtsligt » missbruk ' av" radion : är absolut ett giltigy' skäl fas ”Den kristna RA föranklingen: hög vårt folk bör. bedömas. allsidigt. - Flertalet av "dessa :som kanske aldrig” eller" yttenst sällan går i” miga Sifoundersökningarna klar-' gör, likväl. en "positiv inställning ' till” kristenklömer.' Ingen kän väl : exempelvis ' frö; att? föräldrarna till c:a: £400:000, barn/— så många na grannar, Förenta” 'nationeinas me d; ”strävariden: 22 felj i re T riktning? Det blir ingen” fred och Men världens "glada visor. och skakar de på "huvudet. åt "de allvarliga bönemänniskorna: : :Du kände dig inte” som någon större syndare; Du var inte vänre än 'de: andra; Och de 'som kallade sig kristn: fann du? 'många fel hlos;: ” Mein så fick. Gud på ett eller. annat sätt tag i djvt hjärta Han : | började "visa på synden: Först fick du syn på de enskilda syn: ” denna. Sedan ' gick” han djupare in. I'allt: vad du” gjorde, sade eller tänkte fanris' det ett egois- tiskt mchiv. Du försökte på all var älska” Gud ”och din nästa: såsom dig själv: Men alla: dina försök "slutade" i malktlöshet och fall. Till 'sist såg du ingen "an- nan utväg än”att kasta dig som en förtappad syndare ti: Jesu Ma och anropa honom om nå i detta stora arbete hos” dig Iser du. alltså, att" Gud använt lagen för alt visa dig din synd. Den helige Ande gjorde lagen eller Guds vilja. levande för . din själ. Du speglade dig i den= na vilja och blev en syndare. Men längre 'än till syndakänne- dom kunde” lagen ej föra dig: . Kristus var den som måste” lösa dig från syndens. bojor. Lagen förde dig. till bankrutt, "men Kristus gav. dig. allt vad du bez hövde av måd. Du fick sig"i hang vävtfärdighotsskrud : inför Gud. . Stå där varje dc! Du: med nåden, jag med skam Oo, vad: vi båda Passar Du' välsignade. . Guds Son; "Då blir, Guds vilja både" den igges På - vårt ästare "som An samman, liv; och den. tuktom; soma
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.