ola : Ta got. de a sa ch LT TISDAGEN. DEN 2 JULI 1963 "LT => —= RR : > Krisen inom' N ato” President Kennedy har gjort €n rundresa i Europa. Han har be- sökt och haft överläggningar med Adenauer, Macmillan och den nye italienske premiärministern Leu- ne, Men Paris var inte inprickat på den amerikanske presidentens resroute, de Gaulle och Keanedy träffades inte. 'Det är ett symplom på den kris, som för närvarande råder. inom Nato, alla officiella försäkringar om intimt samarbe- te mellan Natoländerna till trots. Kristemperaturen stegradesylter- ligare några grader därigenom att . de Gaulle, samtidigt som Kenne- ” dy startade sin resa, tillkännagav sitt beslut att den franska atlant- flottan skulle undandras från Na- tos kommande, Militärt sett bety- der det ganska litet, om denfran- ska flottan står under befäl av Natos överkommando eller inte . men de Gaulles beslut var en politisk. gest, som måste upplat- tas som en åsnespark åt Föreata Staterna. Krisen inom Nato är en före troendekris, : Bakom - densansma ligger den för Natos existeus :v= görande frågan: kommer Förenta Staterna att sätta in sina kä.n- p rkor för Väl svar om Sovjetunionen skule gå till angrepp och därvid använda altt kärnvapen, De Gaulle syner vilja besvara frågan med nej, i Storbritannien och Västtysklånd tvivlar man inte officiellt på att Förenta Staterna skulle uppfy:la sina förpliktelser, "men en viss osäkerhet om Förenta Staternas politiska och militära strategi kvarstår, Inom de mindre Nato- staterna synes tilliten till USA vara störst. = I I syfte att återställa förtroen> det för USA:s politik har Ken- nedy-regimen sökt finna former ' för ett militärt samarbete inom Natoorganisationen, som skulle göra de europeiska staterna del- aktiga' av ansvaret för kärnvap- nens användning I ett eventuellt . nytt krig, Vid mötet mellan Ken= | nedy och Macmillan 'på Bahåma I december, förra året kom de hå- da statsmännen överens om att en -multilateral” kärnvapenstyrka skulle " organiseras inom ”atlänt- - paktsorganisationen. Detta beslut konfirmerades vid Natos" minis- torkonferens' 4 Canadas 'huvud- stad 'Ottawa 1 våras. Hur denna kärnvapenstyrka skall organiseras är emellertid ännu oklart: På amerikanskt håll har man' velat skapa en integrerad styrka, d v s att förband från olika stater skil- le blandas i en högre strategisk enhet, De olika förbanden skulle alltså inte vara underställda res- förse - reellt europeiskt deltagande: över vilket Frankrike som , sagt skulle ha avgörande inflytande. Det torde med all säkerhet ba varit förtroendekrisen inorn Nato, - som förmått Kennedy att resa vll' Europa just nu Han har genom sinä besök i Västtyskland, Frg- : land och Italien velat inskärpa, att Förenta 'Staterna kommer aft "med alla till buds stående medel försvara västeuropa," ifall detta skulle utsättas för anfall från Sov= ' jetunionen. I ett tal i Frankfurt am Main under sitt tysklandsne-.: sök underströk Kennedy med för , "honom ganska ovanlig skärpa, att Västeuropas . säkerhet "också är . Förenta Staternas - säkerhet och att ingen tvekan kan råda ont att ' USA kommer att 'använda även ” kärnvåpen,' om detta -skulle vara ' nödvändigt för att försvara Väst- europa. Samtidigt varnade Ken- nedy. för splittringen inom Nato ; och för nationell självtillräcklig. het hos dess medlemsstater. "de Gaulle ' nämndes inte v'd namn i: Kennedys tal men "adressen vur "uppenbar; Kennedy inskärpte, ett europeiska "" missförstånd ' om, USA:s inställning i kärnvapea- "frågan måste bemötas inte gen: att ”vrida "klockan' tillbaka till : skilda - nationella . kärnvapensför- : svar” utan genom bildandet av ett enat. atlantiskt för var "mod VARFÖR HAR VI ", BOSTADSBRIST . "frågas det i Politisk Tid- skritt (CUF). Man talar: om - köcamhället och "dess vådor men "de " werkliga” kärnproblemen går gt på sidan avi EVA ningstillfällen still a fåtal lat- ser gör att efterfrågan på 'bo- städer där ' ständigt - ökar, :. Det finns ett maximum när det gäller 'bygandet av "lägenheter prår — om det nuw' går vid 90,000 lägen- heter / coller ' 100,000 . lägenheter speler mindre roll” il semman- hanget.: ' Vad: som" däremot: spe- lar kvarstår så / länge: man" inte i samhälls"laneringen tar med, 1o- ,'kaliseringzpolitiska. åtgärder. och "stimulans för” eri örnuftig decen- ”tralisering ,. av ” näringslivet som ett par ylterst. betydelsefulla fak- "fore. i sammanhanget, :: i . En viss förbättring i regéring- under, senaste tiden, " Finansmi- nistern har givit mi lighet: till i in- a lokal; vesterir ings- statsministern, har. sagt” att .”en klok” häringspolitik och en” " väls pektive ell England och andra: europerskå Natostater föredrar däremot "att förbanden behåller sin natlonetla karaktär. Frankrike intar Binegen speciella hållning, de: Gaulle vill överhuvudtaget inte vara med om att skapa en kärnvapénstyre ka, I vilken Förenta Staterna del- tar. de Gaulle vill upprätta en rent europeisk kärnvapenstyrka, över vars användning Frankrike skulle ha avgörande Inflytende, Både på amerikanskt och franskt håll bestämmes inställningen till problemen om kärnvapnen av helt politiska motiv, de militära mst!= ven tränges I bakgrunden, Fören= ta Staterna anser, att dess kärn= vapenarsenal är fullt tillväcklig för både landets egen och Viäst- europas försvar men går med på bildandet av en särskild Nato- kärnvapenstyrka för att därmed Inge Västeuropa förtroende för att USA inte kommer att svika sina förpliktelser, Frankrike vill göra Västeuropa oberoende av ”ameri- kansk hjälp och . skapa ett oget västeuropeiskt kärnvapenförsvar, DEN VIKTIGA KLASS- > FÖRESTÅNDARFRÅGAN lämnas öppen I 1962 års beslut om grundskolan, Försök skulle] göras ute på fältet, I försöken, som bedrivits under det gångna läsåret 1962-63, har olika orga- nisatoriska anordningar prövats, påpekar Ekolvärlden: Klassföreståndaruppgifterna Xr ett betydande och betydelsefullt inslag 1 lärertjänstgöringen. De nya anordningar som nu prövas påverkar därför lärarnas arbets- situation på olika sätt. Denna aspekt på försöken måste nog- fran! uppmärksammas och föl- jag Sålunda tycks vissa av de nya kisningarna kunna inverka | d sindustrilokalisering ' blir . vårt främsta medel att möta bos- illa med regeringens "uppträdande Kanske är en'islossning. på” väg, menar "den citerade tidskriften. LÄGRE ELTAXOR? - Det ä är nog bäst att inte spänna förhoppningarna för. högt ifråga om Vattenfalls nya' eltaxor, fruk- tar; Jordbrukarnas ' För eningsblad: : . ' AR | Obestridigt' syns vara att 'de minsta jordbrukarna genom de fasta avgiftennas höjning för hög- re kostnader, låt vara: att de genom att 'kraftigt öka förbruk= ningen och tack vare den lägre avgiften; per kilowattimme kan uppnå ett billigare KWh-pris, : | Där man tvingas gå upp i säk- ringsstorlek lär det ofta inte bli någon : kostnadsminskning - utan kanske "tvärtom, Att de större jordbruken som har stor effekt- förbrukning tjänar på omlägg- fingen syns likväl vara obestrid- ligt, Så vitt nu kan bedömas kan alltså ett frågetecken sättas för om "flertalet" jordbrukare kom- mer "billgare undan, oc oo Att småindustrin, som förut aobestridligen- --missgynnats -—-av taxorna, får en välunnad fördel bör däremot tacksamt erkännas. "TONEN MELLAN SOVJET- » UNIONEN OCH KINA fortsätter att hårdna. På lördagen Tapporterade Peking en åtgärd från Sovjetunionen som karakte- riserades som '”utan tidigare motstycke i de rysk-kinesiska re= lationerna”, skriver Svenska D a g b 1 adet: | lärar Hur förberedandet och genomföran- det av att antal nya ”10—15-rni- nuterslektioner” för klassföre= ståndaruppgilter liksom av klas- scns — eller — klassföreståndarens timme inverkar på den totala ar- betsbelastningen måste noga stu- deras. De nya lösningarna i frå- Ra om klassföreståndarskap har framtvingats av den speciella or- ganisation, som statsmakterna ve- lat ge den nya skolan Genomförandet av dessa lösning- ar kan bli nödvändigt för att till- godose behovet av en , rationell elevvård. Men det får givetvis inte ske på bekostnad av en re- dan mycket arbetstyngd lärar- kår, menar = läroverkslärarnas Organ, | ee vr hade bond att tre medlemmar av per- sonalen på . Kinas roll". är,': att, bostadsbristen | "ens, attityd har: kunnat märkas s » politiskt, syfte” för. företagen” och)” tadsbristen”. Än” så "länge. rim. |. mar» . emellertid ” detta uttalande |: De. franska gamla parlaments- partierna för- ett bekymmersamt skuggliv bakom «den moderna fränska statens fasad. "Mellan par- Karusellen "fortsätter ' att snurra kring det olösliga problemet. cir- kelns kvadratur, nämligen att ena socialister, radikaler, kristliga de- jr och k i för. ett = fartidemokratiska intriger i Frankrike” partie enär de byggde på religiösa grundvalar. "| Kristligt-demokratiska partiet förfogar öven 38 platser i den nu- itionalförsamlingen. Ra- tierna ' och. deras : har det sedan "länge "diskuterats om möj- gemensamt errhetsprogram. Man här -att den enda "punkt, som är gemensam för dessa de Gaulles åndare och. fiender, ' är. just ligheten att åstad ett s. k.l upp få till stånd en & oppo- sitionsplattform i 'nationalförsam- lingen, men hittills har dessa dis- kussloner löpt ut i sanden utan något påtagligt -resultat. Det har talats om en ”modernisering” av de olika partiprogrammen, om en gemensam Dy doktrin, om en even- tuell. möjlighet att ge partidemo- krfatien i dess. gamla "mening en New Look, som skulle kunna gö- ra den mera attraktiv för. väljar- kratien i. dess gamla mening en modern. liberal "folkrörelse, som skulle kunna bereda väg för en av- lösning av de Gaulle och gaullis- i Den angelägenhet, som bereder de gamla, :i november 1962 grund- ligt besegrade "partierna den störs- ta plågan, är förberedelserna" för 1965 : års presidentval, Partierna, rättare sagt: partistyrelserna vet alltför väl, att de lämnades i stic- ket 'av sina gamla väljare; då de gemensamt ' bildade ' front mot 'de Gaulle, /som hade 'gjort valet 'av president till föremål för en folk- omröstning. Folkomröstningen gav de Gaulle en övertygande seger deras: negativa - ånställning. 7 till statschefen. Men på en så exklu- sivt” negativ gemensam nämnare går det tydligen icke att få nå- got kampförbund ill stånd, : « Hur skulle det '£, ö. vara möj- kigi? Socialisterna har distanserat sig" Jångt från sina förutvarande iska alliansbröd "Denna tendens inleddes ' redan ' kort före valet: 1962; då” den socialistiske partichefen : Gay ' Mollet gav 'pa- rollen 'om' samanbete ' och :valsam- verkan med kommunisterna. Det socialistiska partiet blev därigenom en: rt- Her, och har'f... gått: vidare på den inslagna” vägen "genom att" vid kompletteringsvalen effektivt stöd- ja kommunistpartiet” Under" gruv- strejken ., förordade" Guy = ; Mollets I livligt en. gemensam ” "kamp mellan 7 de." socialistiska" "och; de Kommunistiska ; fackförbunden, :Å andra: sidan tillbakavisade" arrogant .Mollet de försök till. närmande; som skedde > från » kristligt-demokratis- ka partiets sida, under” hä visning till, att kristd rande : alli och blev för partid I lika förkrossande nederlag. ; Attinu, samla ihop resterna av de' slagna partierna och. försöka - | förena dem till ett enda slagkraf- tigt oppositionsparti har sedan sen- hösten 1962 varit temat för otaliga tidningsartiklar,” tal, i ' Felet "med. svensk politik i Dn är 5. e& SS. inte att kanslihuset årför]. starkt utan: att” oppositionen | är ör "svag :— två "saker. som inte hänger fullt" så "nära samman "som det ibland görs gällande. En ; tydligare” » gränsdragning , mellan regering, "opposition ' och organi- ”sationer ; skulle minska "den 0: ; visshet .som nu ofta” råder om hur den: politiska ” beslutsproces- "sen: faktiskt " tillgår” och” alltså skapa. en klarare ' äånsvarsfördel- ning. Den 'skulle trojigen leda till en skärpning av den politiska "striden; vilket i vårt land endast skulle vara till gagn för det par- ”lamentariska ” "systemet.' "För de " borgerliga ” partierna borde det "inte "verka avskräckande med en " ordning, "som kunde ge dagens "opposition bättre möjligheter än Ju att bilda morgondagens rege- ”(Handelstidnignen). atin' ett och hemliga sammanträden, . Och |! så | uppgifter. att t.ex, en ”checkbedra- inde "som "politiskt dikala partiet, som är represen- terat med 44 mandat'i mnational- församlingen och som vänt sig till socialisterna med vissa eningsför- slag, har av Mollet fått beskedet, att en samling mellan ' radikaler och socialister, bäst kan "uppnås genom att radikala partiet upplö- |: ser sig självt och ansluter sig till socialisterna. Den utvägen har ra- vilket ju är begvipligt nog, + Den. kommunistiska ' vänskapen synes ha - gjort partisekreteraren Mollet skäligen uppblåst och fått honom att tappa sinnet för pro- portioner. Han - har - själv "inga större meriter att åberopa; Under åren 1956 och 1957 visade sig Mol- let vara en av Frankrikes: sämsta r chefer, som des hade Suez-äventyret' på sitt skuldkonto. Hans nuvarande hämningsfria sam- röre med kommunisterna kan blott leda till en. förstärkning - av' den farliga tendens, som : den :politis- ka utvecklingen i Frankrike synes vara på wäg emot, nämligen ett tvåpartisystem, där ide Gaulles an- hängare utgör .den "ena polen :och kommunisterna den andra. z Den dag de Gaulle personligen icke tängre' dominerar bilden kan denna tendens bli riskabel nog. ST ' NPS. bekant föranledd” av. att det under senaste "tiden: il pressen! tskörtitet gare, en” mentalt sjulc person, : en sockerbagare ; "må 4 rn uppehållit s'- Skolöverstyrelsert «; framhåller ; i sitt ; utförliga svar i abb. ide,: sedan Nn länge hatt "uppmärksamheten >rik- tad: på'.de: problem :som völaterats i: min skrivelse, Emellertid” "syns något tillfredsställanide wesultat in- te kunna mås på detta område för- rän ”Lärarbristen ” övervunnits "och ett så stort läraröve FRIA: ORD: SÅ SKALL” EN SLIPSTEN DRAS! I "Ronneby skall det bli: slut på de. ideliga luncherna" :middagarna T | och - supéerna - så ”snart.:-en'. repre= senfationstillställning anses”. vara på sin plats; om-det går som | drät- selkammaren vill/Det är inte nödl vändigt att: varje” gång äta en bit resonerar man,” utan det. kan gott . räcka' med « en kopp kaffe.” Och :så' bör: någon i'stadens : historia väl bevåndrad "person passa på att be- rätta om denna” och kanske' också visa "en. film; Ronneby: försummar aldrig att propagera: för sig. - Bravo" «Ronneby! » Exemplet: ma nar till efterföljd. " vara, : rukbart skidan 0 Öskår får inte” : saknas. En eller flera simdynor kan komma: väl till pass. iohete att varje vikaniat kan tillsättas med en behörig lärare, Med den. situ- tion som nu föreligger. på lärarnas arbetsmarknad syns ett sådant till- stånd inte vara möjligt att nå för alla lärarkategorier under detta årtionde,. I avvaktan på att bättre balans "skall. nås på . lär ådet rarbristen borde nan med god vilja söka komma till: rätta med proble- met ti ex, genom skärpta | bestäm- melser vid tillsättandet av vikarie rande" lärare, Man kan tänka sig legitimation, styrkandet” "av ”behö- righet mm "Varför inte tillställa ”skolchefer : ett” curkulär- måste skolöverstyrelsen lita på det lokala skolmyndigheternas omdöme och handlingsförmåga i uppkomna situationer. ; Med detta anser r sig. 5 skolöversty- : velsen | "ha. besvarat min skrivelse men med alt förståelse” för de svå- meddelande ' till ledning ” vid” till? sättandet "av "lärarvikarier? Man kan” ånte. wara nöjd med frågan "måste på: nytt aktualiseras på ett eller annat sätt, > CC - H .. Bengt Börjesson. | i Sällskapet” Skånsk Samling ger det för en icke skåning något o- vanliga namnet ”SXASA”, höll" sällskäpet för övrigt silt års- möte i Laholm — det var för öv- rigt första gången, som man gäs- tade Halland. I årets publikation: finns en syn- nerligen trevlig artikel där La- holmsförfattaren Jan Mellhed .por- tätterar ” folkskolläraren, riksspe- lemannen och föreläsaren August Ysenius. Det har skrivits en hel del om denne man men Mellhed har "på ett utmärkt sätt lyckats fånga Ysenius personlighet, Han var som de flesta - väl vet föda i Vippentorpet i Ysby och Moskva skulle hemkallas därför att de låtit distribuera kopior av den — skrivelse som ki kommunistpartiets ' centralkom- mitté för en tid sedan sände till ryska ' kommuni iet. Denna skrivelse, '- starkt kritisk mot . Chrusjtjov och hans idvologi, da terades den 14 juni men har icke hittilte offentliggjorts I Sovjet- unionen. I diktaturstater är som bekant åsikter, tankar och opinioner lika farliga som bomber och spräng- ämnen I den mån de icke över- ensstämmer med den för dagen härskande ideologin. Från denna synpunkt ' är det naturligtvis helt konsekvent att tillse att ej den ry skänkte han så småningom till Södra Hallands hembygdsförening. Hr Mellhed gsvis att ”Sönragsbarn har sol i sinn” och att Ysenius var född en söndag, nämligen den 27 juli 1877 och dog den 11 december 1959, Han be- grovs på Eldsberga kyrkogård ty talt får tjänstgöra som spridare av ”ideologiskt gift” Men konsekvenserna av en så- 'dan princip blir naturligtvis i samma diktaturstater en avse- värd uttunning av di be- varje år ut en årspublikation med : I fjol: Nugust Ysenius porträtterad : 1: Skånsk Sarnlings- ”SÄASÄ” " August Ysenius i i yngre dagar. . det var just i Eldsberga, som han utförde sin mannagärning mellan 1902 och 1937 varefter han stog, sig ned i Halmstad, Jämsides med sin läraregärning — även efter uppnådd pensionsål- der — sysslade Ysenius med sång, Han var en av 'de få violinister, som både sjöng och spelade samti- digt." Sommaren 1918 spelade han för första gången på Skansen i Stockholm .. och. dessa spelmans- skickni 1 beller opå: -—- framträdanden höll han på med 1947. År 1987 "blev han Isspele- man och. 1938 fick han Nordiska . muséets Hazeliusmedalj i silver. I radio medverkade > han åtskilliga gånger och gjorde dessutom många föredragsturnéer tillsammans med den kände religions- och folkmin- nesforskaren professor Martin Pn Nilsson i i Lund. Men ä även om Ysenius gjorde en förnämlig insats som musiker och föreläsare, anser i varje fall hr - Mellhed, att han gjort sin största kulturgärning som upptecknare och samlare av folkmusik. Han började tidigt göra sådana uppteckningar och under årens lopp lär han ha samlat över 590, de flesta i' sin > sydhalländska hembygd. Ett fint fynd gjorde Ysenius när han 1924 av den då nittiofemåriga båtsmans- änkan Kerstin Malmros i Knäred fick en. gammal sångbok, Även by son i Ulvered och Otto Joha dikalerna givetvis stolt sagt nej till, |", -: svaret från” " skolöverstyrelsen: och |: Det återstår att se bur länge man skall kunna upprätthålla skenet av ”broderliga förbindel. ser” mellan de' sovjetiska . och kinesiska "partierna, En intres- sant detalj i detta sammanhang är att det kinesiska kommmunist- partiet inte framfört några gra- tulationer med anledning av de senåste ryska Tymdfremgångar. Helsingborgs Dagblad; - Kennedy sade” "under resan många mycket vänliga” ord om Västtyskland, som han karaktä- niserade som "ett ' "demokratiskt |. land och som ett värn för fri- na nukttoritativa ” betygsättning väckte djup tysk tillfredsställell se och ytterligare bidrog till att utöka vänskapsbetygelserna för Kennedy. och :USA.-. : - | Siockholms-Tidningen. | : Den "parlamentariska bedöri- ningen kan komma" i efterhand, säger socialdemokraterna med spelad mnaivitet,' På grundval av de" fakta som passerat . genom juristfiltivet. Men vilken" garanti |'s har man för abt frågeställningar och - uppgifter som "är betydel- : | sefulla för den politiska bedöm- ningen . kommer med' i utred- "ningen? "Att sätta i gång 'med en ny undersökning i framtiden är tillmötesgå” oppositionens: önske. mål om kommissionens samman. sättning ' är uttryck för”. en ström-affären. :Men kanske: blir det. mågot.' "anmäl Börjar” kloc- kan klämta: för" försvarsminister Sven "Andersson? Det var stats- ministenn'. själv som ' fastslog : i TV inför allt folket, att han ic: ke ; hade: underrättats” "om-, de gra som” Sven" Andersson "I "två års tid känt till! Och även från. det svarsministern. dystra röster. av! z Du r. inte: troligt” até det || svenska”. "missnöjet ”. över " detta grova. spioneri har hunnit svalna på mindre än ett, år: - Chrusj- tjov bör nog I stanna hemma än- nu något ellen några år och hell re studera” de informåtioner om vånt land som' han” skaffat sig genom, köpta ombud! En' kom- pletterande ''wapport " om -” det svenska" jordbruket — som han också skulle se på — bör kunna överlämnas mutan tillämpning av spiontaxan.'” Ce os (di En” enspaltig”'. notis vå sätiok rader, placerad på en sida inne i tidningen — "det är' allt! som kommunistidningen Ny Dag har . : [i dag om den stora spionaffären. : | Det än en avslöjande nyhetsber dömning: . Expressen, (26/6). F. n. är RLF en politiskt meu: trål :organisation.: Där drives lingen partipolitik. Men RLF är samtidigt en demokratisk orga- nisation. Det är flertalet som rår ock som väljer de styrelsefeda= möter &om man tror. bäst mot- svarar medlemmarnas åsikter i olika frågor och är beredda att på bästa möjliga sätt bidraga till att: förverkliga ' ; organisationens strävande. ' Svenska” Landsbygden, - Att komma åt centern är 'u för en högerman något av det|. mest eftersträvansvärda >; och önskvärda här. på denna jord. ”Gehå g Skånska Dagbladet, > Iiokaliseringspolitikeni är inte minst en strid om opinionen. Övertron ' på centraliserfingens winster måste bekämpas, innan den hinner ytterligare snedvri- Lars- | da befollnin gsfördelning, sam- ”Petter Kongs Otto” i Kungsbyg- get, Våxtorp, bidrog 1 med. åtskillis ga. - Det skålle föra allt ör Bngt att återge allt, som hr Mellhed skrivit i sin trevliga uppsats, Men låt oss återge några av slutorden: August Ysenius var en sällsynt personlig- het. Han var fridsam och vänlig, lingt fram i tiden, säkerligen till I vänsäll och nästan otroligt släkt. kär, Om mäniskor, & som burit sig illa åt mot honom var han saklig, skonsam och försiktig. Hat, avund, falskhet, inställsamhet och 'intrig- lusta var honom främmande, Han war djupt' religiös i ”gammaltroen- de” bemärkelse men helt fri från hyckleri och intolerans, Han var en god människa, ' om. Åk. Cel N nätlsurbygenad och heten, Det är självklart att den: . misstankar ' miot '" Wennerström |: egna ”presslägrét” hörs för ' för- | - investerings- ehe tik i landet: pol Västerbottens-Kuriren. swe - AR det från inötesledarnas - da är fråga om 68 YES FN S vetet fr: v den öns- kade stämningen är > uppenbart. Man lade märke till att det ock= så var predikanten som avgjor- de nän extasen skulle tonas ned och tungomålstalandet upphöra. i -| Där hade” tydligen''den helige ande — eller. vad för slags an? : de det nu' var” i ängenting att säga till om. cv cg | Gefle. Dagblad. om I Marandlå” | Den "naturliga lösningen före : faller "vara . en :-kombinerad li-: cens för dein som har både TV . och. radio och; särskild licens för övriga." Så förtvivlat. kom=" i plicerat. verkar det inte” vara: Handelstidningen., a : "En enkel; klar och iooncentre-" : rad. fnamställning gör” mycket större -effekj: än långa invéckla> de. utläggningar, antingen "det är fråga om "skrift eller fal. Tänk" så mycket tid som: skulle minnas : om endast, väsentliga” fälkta "togs". med, I vår rationella kid borde även. målsättningen beträffande uttnyckssätitet bildligt "talat vara allt .edent tal skall: vara: ja, ja” och nej, ej. ;och, vad därutöver. uteslutet. Regeringens vägran att är ä SKonsumentupplysningen ; skall 7 | utedas av en kommitté med NO soma ordförande. Det gäller: när." bör: kunna”? lösas + ; snabbt:": det främgår. nämligen. redan avide' i "som a "statsrådet : :Ulla Lindström": gett utredarna 7 att inget” statsorgan, bör syssla med Och han försvagades icke i-sin tro, när; han tänkte På, huru hans egen kropp var såsom död. SVelger ol Vilket. "under > att Abralam höll ut i tro! Gud hade lovat ho- nom 'en son. men; år efter år gick; Både" han och ,Sara var långt över den ålder, då de kun- dexfå. barn, och ången son bade kommilt." a '- Det .naturligaste - av, allt” na= tuxligt skulle. då ha. varit, att Abraham; ibyivlag och uppgivit tron på Guds" löfte. Abrahams Itro, säger aposteln, var densam- ma som, den kristna tron. När en kristen ser på sig själv, sina felsteg, sitt sinnelag, .sina för- summade gärningar, sin synid — då synes, det vara meningslöst att tala om att vara ren inför Gud, : Detlta : än ;lika - oförståeligt som att den utlevade Abraham och Sara kunde. få en son, . En enda sak var det som up-= pehöll tron: hos Abraham och det svar Guds: löfte. Gud hade talat, Och trots. alla svårigheter och allt som syntes meningslöst mås- te patriarken hålla fast vid löf- tet. Och han gjorde det med glädje och fylld av visshet, /Ty han visste, att Gud inte kunde ljuga ” Denna tro blev räknad Abra= ham fill. rättfärdighet. ; 7 >. På samma sätt. skall du och jag i dag få tro, på honom som rättfärdiggör ' den ' sogudalstige. Sämre än ogudaktiga är vi in=- te, Och såsom wi; är i denna stund står vi wättfåndiga I Kris- tug "Jesus. Han , blev gjord till synd för oss, och vi är sättfär. diga inför Gud i tonom. ne Och detta" skall 'jag —' trots min: uselhet och synd få tro o. tacka för sämt glädja mig över. er Nåden är > el och jag vilar mig 20 seriv ve Sådan jag är. on 4 ske ek Så tigger då" min frälsnings= , grumd lnte i något hos mig utan i Gud och-hans lö RÅN | Välsignade ord, . uttalade. av Herren själv! Må” de bliva” vån 2 egliga födat SDI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.