"gror "LAHOLMS TIDNING | TV rese mr rr tf Vem bör utreda Den främsta anledningen till att statsminister Erlander inte gått med på tillsättandet av en| än spionaffären? - har: förankring hos folket. Det är därför välbetänkt om juristkom- missionen utökats med några re- för de politiska par- av spi- onaffären Wennorström torde va- ra hans rädsla för att politiska synpunkter skall bli bestämman- de för en sådan utrednings ställ- ingst. de, att Tep för oppositionen i sin önskan att fälla regeringen inte skall ta hän- syn till de faktiska omständighe- -Det ligger helt naturligt nära till hands för en regeringschef att hysa sådana farhågor. Oppositio- nens uppgift är att vid första bästa tillfälle fälla den sittande gegeringen, Som läget nu är i Sverige torde 'emöllertid ' risken " tierna. Genom ett sådant inslag skulle allmänheten inte på nå- got sätt frukta att något smuss- las undan i undersökningen. Det- ta får inte uppfattas som något | In Omar i I:S . > Pelle var mycket beläst och viss- te en-hel del, trots att-han så gott som saknade böcker, uppbyggelse- böckerna undantagna förstås, Det kan låta underligt, men är inte desto mindre sant. Han höll sig med tidning, och det. var alltid högertid ”Halland”, som ut- d mot juri , men genom att partierna får insyn i utredningen har ” allmänheten ingen möjlighet att misstänka en- sidiga. . ämbetsmannasyppunkter. Folkets representanter - har då "varit med och haft insyn £ un- dersökningen, . något som bör "åstadkomma det största förtro- « ende, . Det är r lämpligt att I ist] kom i Halmstad, Han var kon- servativt lagd, vilket ju inte var ning. lika, noggrant som sin . bibel Följaktligen var han inte bara po- Etiskt medveten och på vakt mot ”de "räliga. socialisterna”, han var förhållandevis väl d i vad Se ft lman nu för tiden. brukar kalla allmänbildning. Svensk historia var utökas med represen- för att ovidk de hä tas av oppositionen vara ringa eller obefintliga, Det: skall willigt er- kännas att folkpartiledarens age- rande $ början ingav vissa be- delas av bland annat Svenska Dagbladet. Hr Ohlin gav intryck av att omedelbart vilja göra po- " litik äv 'spionaffären, Det 'är in- te "Omöjligt att det är just folk- partiledarens agerande som va- rit bestämmande för statsminis- torris ställningstagande till kra- tanter för de politiska partierna och att dessa får till uppgift att som folkets ombud :. se. till "att " alla fakta kommer på bordet. Det skulle. vara .en trygghetsåtgärd han ganska, bevandrad i och. var åtminstone i yngre' år dyrkade av Karl XIL: På äldre dar blev han emellertid, kitet' skeptisk mot högst densammme. "Tyckte det var åditet digt att ligga utomlands i åra- både för juristerna i kommissio- "pen och för regeringen, Vi skulle inte tro att! parti Tepresentanterna lägger politiska . ter, på , und: De "kommer säkert att fullt ob- jektivt ta' ställning "till vad som förekommit. En speciell utredning bestående av folk från partierna vet om en part tarisk under- Om oppositionspartierna skulle . finna det nödvändigt att, . med | - splonaffären eom grund, yrka på |: regeringens avgång, kan det inte bli fråga om en ny regering byggd 'på doras nuvarande un- derlag. De tre oppositlonsparti- ema , når tillsammans inte upp till den styrka sociuldemokraterna 1 dag har 4 riksdagens båda kam- far, Följden skulle därför för- är däremot . mindre ; välbetänkt. Dot täcker med en «utredning. KLARHET HAR .NU - VUNNITS "i tvistefrågan. om hemarbetar- |] + nas ställning i fråga om sjukför- säkrings, : och : ATP-lagen, skri- ver Skånska Dagbladet:” D2t har rått ' tveksamhet : om percorer som åtar sig att för en arbotcgivare utföra ett visst be- i modligen bli att eocialdemok skulle fortsälta att regera men med andra företrädare än de nu- varände,, Det skulle med andra ord bit $råga om ett personskifte, into fett vegimskifte. Oppositionen har. Inga möjligheter , att, skaffa sig (pailamentarisk hjälp. Kom- munlstorna kan ju inte komma i fråga som bundsförvant till den N N mm dust ot ove skulle kunna ge oppositlonen större styrka, : Det är möjligt att den tillsatta Jurlstkommissionen ' också : ogär- na:.gor alt on Utredning bestående av polltikor tillslitts vid stdan om denna, Do tre juristerna är ”må- hända rädda att ide ånte: skall få utreda splonaffären opartiskt, att | | politikerna, skall lägga” Fdvtåkoms å ayfte att försöka fi en. Dot kan tänkas"ått. atatsministorns: farhågor för po- litisering av undersökningen. Det bör emellertid slås fast att det är absolut mödvändigt att aplonaffären granskas med ett enda mål för ögonen — att få fram sanningen, få fram fakta om vad som hänt, Om fakta skul- lo visa att I, ex, försvarsminis- torn haft dog för sitt, f.n. till synca passiva handlande, bör in- to oppositionen gråta över dot, Splonaffären måste behandlas sakligt, Om det skulle bli så att ju ristk ist friar s som arbetstagare eller ej. Det förekommer ofta att fir- mor erbjuder personer att utföra ett -visst arbetstempo-i-vederbö- randes ' hem. ' Det :' gäller oftast monterin :sarbete, Frågan har då ställts. huruvida. firmorna såsom arbetsgivare skall betala 'arbets- givareavgift: till sjukför säkringen och ATP, celler om de är befriade därifrån, 3 ke SN +» Försäkringsdomstolen, - "som är högsta: instans i sådana - frågor har nu sagt sin mening i ett mål som blir prejudikat: personer som har hemarbete är. abt anse. som arbetstagare, ;- Därav . följer . att uppdragsgivaren blir "skyldig att »erlägga :arbetsgivåreavgift; både till sjukförsäkringen och ATP "fonderna. i Det. är tillfrodsstäl nde : att ä SVherharbetamas” , , ställning "klart Kerats 3 il. den. nya”. ”socialbal- > kon"? Vatför! skall ' vissa” frågor behöva avgöras genom Processer + upptill högsta instans? Vad För- säkringsdomstolen = nu « skrivit kunde lika gärna ha skrivits in i lagen, Då hade både arbetsgivare och anställda från början känt till hur lagen verkar." AS Ä OLÄMPLIGT BERÖM. rom Att regeringen, utdelar : beröm åt säkerhelspolisen "för dess in- satser i spionaffären finner Gö- teborgs-Posten vara olämp- ligt innan alla papper ligger på "bordet, Tidningen hänvisar till att en "från ansvar, medan opposi- ti t vill ställa den till ansvar, kan all- mänheten lätt få don uppfatt- ningen att det är fråga om ett politiskt — stllningstogande, Det vore inte lyckligt, Riktpunkten för handlandet bör vara en undersökning som får största möjliga förtroende och MARODÖRER, Alt det är lika förbjudet att skräpa ner I skog och mark som På gator och torg känner nog de flesta till, åror Värmlands Folkblad, som går till rätta mot "naturens marodörer”; Dess värre tycks alla nerskrä- Pare vara lika medvetna om att det aldrig händer något om man strör aldrig så många tomma och rostiga bildelar omkring sig. Det är sannolikt på den punk= ten man måste få en ändring till stånd, menar tidningen: . Det är aldrig roligt att Ppolisingripande, särsk ik då n aa försv ist varslat "större rubriker": om splonen så små- ningom och sätter detta i sam- band med en rapport i Stock- holms-Tidningen, där det uppges tal (och ända nere" hos hund- - | turken),- allt medan .dandet utar- mades. . Vad i ”nöttade det te att de: slutit: fred med ryssen medan tid var”; menade. Per: ville. bara i ligga - ute” och: slåss”, kunde han” också säga: Med detta kan' man förstå :att > Pelle. tänkte en del på egen hand, även om det i stil med hans. uppfattning i öv- rigt, : Han högaktade Kadl xv Johan. Det "enda förargliga med . denna irlakarl, som skapad. pekt och fred .för' landet och ' ryckte upp detsamma, ”var att han var utlän- ing. Fransman,. Så citerade Pelle något, som väl någon oppositiong- man till. Kanl : Johan ,; hittat på: ”Karl XII vår en skit::' 2 därför kom "det franska packet hit.” : Karl XII var också både slö och barnlös;7 Men: det” var - fult 7 sagt om Karl: Johan och Desineé. Men Pelle, var också -hemma 4. nutids- hisboraa, Han” gillade - högt. och rent ,när: André 'begav sig.med luftballongen ”Örnen” till Nordpo- ken.. Ett våghalsigt . äventyr, som också slutade tragiskt -. : Han hade stor, respokt. för ve- tenskapen, . vilket han : ofta gav uttryck åt. Sådant hade inte, An- na. och -Stina något” intresse” för; Var, det, historia tycke! Anna: ”Va ska en” läsa" sönt : för, detär "ju bara om gamla kaungar”. Systrar- na höll sig uteslutande till andakts- böckerna och här: gällde ; uttryc- «s7bibelsprängd” för samtliga «Om ide: gamla östergårdarna” gäller. att .de ända upp i sin ål- derdom :var ungdomliga. Vitala o. andligt : rörliga, .Den' gamla stugan var alltid ren och pyntad och sär- skilt noga var Anna att det gam- la kopparet'.(”köbaret”). på hyl- lorna var skinande blankt. Stugan var, som sagt ganska åldersstigen och med tiden allt mer märkt av "] tidens tand. Den inrymde' ett rum C'stuan”),' kammare och kök var- till i västra ändan korn veds- och förrådshus. : Köket hade . kuller- stensgolv. Anna var en utpräglad, för att inte säga överdriven eko- nom, ' Man. måste vara beredd ' på vilka vargatider och bristsituatio- ner när som helst, T. 0. m. skogen ligga å kri' på det viset, han kun- |- :”Men han |- var; "hädiskt och inte riktigt gick |: Tang lr Trädgården, ”haven”, är. värd sitt eget kapitel. Till Iden: hörde förutom körsbärs- och träd samt en del .vinbärsbuskar också" ett äppelträd, vars talrika frukter var surare än tönnbär, In- te desto mindre var detta föga loc- kande träd föremål för en ängslig bevakning för . eventuella , tjuvar. Vid östra gaveln hängde på stöt- tor. och ”kryckor”. ett gammalt träd. Det växte: alltså i hort i några jordgubt bräda över ett par huggkubbar. På denna brukade Pelle ofta: sitta och meditera under stilla, vackra som- markvällar eller prata om gam- malt och. nytt, om grannen, Kalle potatislandet (alltid potatis) och grö Hallahuset, var tillstädes. Utanför ”haven” hade ”Lillastuss” kslanden "med ”gularödder” pilbåge. Varför det fått en sådan underlig ' skapnad. hör till de out- grundliga sakerna i denna värld. Detta trädmissfoster bar emellertid varje, år. stora stenhårda "äpplen, | j om ' möjligt ännu. surare 'än . de förut omtalade frukterna! ”Lö stuss” bevakade också detta träd mycket ; noga ' mot 'ogärningsmän. Tjuvar var också imuna för detta träds lockelser = däremot fanns det - en . viss . frestelse. för - oss småpojkar, - vi hade. stor lust att välta omkull åbälet, Men det var ganska väl stöttat" ; ; alla ck (morötter), bruna bönor etc. Un- der första världskriget med bl, a. kaffebrist odlade Pelle" en" liten remsa sockerbetor, som i torkat tillstånd skulle ersätta javan, Var- gödning... : några veingeungdomars liv för 100 år sedan. Ty en människa kan va- ra ung också wid 80 år — allt beror. på sinnelaget, Det visade ”Lillastuss”, (med viss orätt). "le gamla öster- gårdarna”. . sl ” jde han för dess e. morgon Ja, detta var några a glimtar 0 mr som också nämndes > - Charles. | De: militära . operationerna” i Katanga lyckades man, i efter- hand, få medlemmarna att ti-|ä gande tolerera under motivering att nu skulle det bli så mycket bättre; men att ' förfallet . bara växer i segrarnas spår kan man naturligtvis inte göra någonting åt. Den: länge "uppskjutna av- vecklingen av den miklifära FN- insatsen ”i Kongo förklaras: nu skola vara avslutad före jul Det betyder inte att missionen blivit framgångsrikt slutförd. : Tvänrt- om, uppdraget överstiger FN:s krafter, finansiella och andra. ML Handelstidningen. Den enda möjligheten för en hoplappning av kommunistbloc- ket är i dag en klar, kinesisk reträtt, Altt ryssarna inte kom- mer attt retirera, står fast. Chrusj= 1..." tjov kommer att avkräva kine- serna ebt antingen eller. Om Kina då ger wika, har Moskva : |tagit hem den största triumfen I hittills i Chrusjtjovs I regerings- tid, Står Peking däremot fast, förvandla hela 'världssituatiorien, Konsekvensemna I blin överskåda Nordvästra Skån Tidningar. Uppenbart är "att allt måste göres för alt stärka a hållningen i wäst. Detta har pre= sident Kennedy med eftentryck ktargjort under sitt besök & Eu= ropa samtidigt som han på ett övertygande : sätt... har undera strukiy att förenta 'staverna un- behov ställa : sina. resurser till förfogande för försvaret av sina västereuropeiska allierade. ;- « >» Sydsvenska Dagbladet, | ter och all god lja. Det var ett ytterligare skäl för en utredning, där så AN Arc knatisdka riks: des av ett. hårt -öde." För halvtan-. en brand. Ett halvt år därpå hän de den andra olyckan” Moder Wil fert' —' så! hete färhiljen = var, på hemväg" från en biltur med 'gi- ' sen för. olyckan, Barnen blev svårt skadade, Fyra” av;dem blev emel- lertid ” återställda, ' men" det femte; : lilla Evå;' blev. förlamad och lever : fortfarande i sett hem för spastisk ” De t Val Som förmyndare tillsattes bar- nens 54-åriga mormoder,; Elisabeth Hubatsch '& Bremen, 'den enda släk= ting barnen. äger i. Västtyskland. Men mormodern som lever i knap- pa” omständigheter. är själv sjuklig,” så att ansvaret för de fyra dotter- barnen blev för tungt för henne. Hon vände sig: till farföräldrarna ' som. är. bosatta ”& Chemnitz å öst- , zonen "som "nu. heter Karl-Marx-' ätadt. Farfadem Wilfert förklarade sig genast” villig att ta barnen Jörgen. och Gizela bill > sig. Det 1 den be-' viljade iresepengarna - och. barna= vårdsnämridens "barnsköterska köp : te biljetterna. 47.17 >< . Men fyra dagar före avresan: o kasa: ttadé Bremens förmyndarkammare , omkull - hela planen. Mormor Hu- - batsch fråntogs rätten att bestäm- ma: vistelseorten för Järgen och Gizcla, . bil :tåterlä d; Meningssteiderra gick genom flera” inetanser, Några barnavårdstjänste- : män 'och ledamöter i. förmyndar- kammaren 'uttalade: sig för, andrå emot barnens resa, Den ena grup- pen förklarade: : Möjligheten att barnen "vårdas av nära släktingar som, tycker .om: barnen” bör .ha företräde framför alla andra syn- punkter. 'Motsidan hade lika rim- liga skäl att anföra: ”Man får. väl inte lämna barnen till deras släk- barnavå kunde tryta. Varför man köpte o. spädde" på : varje vinter, .änskönt man hade vedstack ända upp till takåsen i uthuset. Samt torv (rät: att den lsk äkerhetstjäns- ten redan för tio år sedan fast- slog att en central spionläcka fö- relåg: : 2 , För 10 år fn var Decca en Ö terna. Rydsarna hade den inte. Efter e- nergiskt arbete . av dåvarande flygvapenchefen, : general Bengt Nordenskjöld, blev Sverige det första landet utanför NATO, som kunde :- införliva radarsystemet med försvaret. Generalen och hans 'medarbeta- re besökte England hösten 1951 och studerade då under veckor flygtekniska nyheter, däribland tare kanske torvsmule) vid sidan håll för möss och: annan ohyra. Stugan var' rödstruken ' och med gillade." Nordsidan av stugan låg den i' forna tider), och när skas torna härjat til det värre, måste Stina ut. och sopa rent. Med en gammaldags björkriskvast, förfärdi- gad av Pelle, ”Nu är gadesobaren ut”, n, Kalle i Decca. Under de följande segslit- na förhandlingarna för att få ut- rustningen till Sverige, kopplades > också den svenska militärrepre- sentationen i Washington in, Man behövde - amerikanskt ' stöd, och förhandligarna gick i hamn 1952. ingen till Sve- rige. Kort efter det mt att engels- sa Hallshuset Men tiden gick, ska- torna blev allt fräckare och det började rinna genom taket; Till att börja med ”bätte”, Pelle med halm.” Men så rann det på andra ställen och det var inte så Jätt att få tag på plejeltröskad råghalm längre — alk tröskades numera på vet att polisen I allmänhet . arbetsuppgifter i överflöd, ' Man kan dock fråga sig om det inte skulle vara möjligt att, jr en enda gångs skull ta och klämma till någon nedskräpare, där man inte behöver lägga ner allt för och ppt hemligh hit, [å gjorde Intelligence Service upp- täckten att Decca mycket snabbt kommit i ryska händer. , Överste Stig Wennerström till. hörde dessa år kretsen kring flyg- mycket arbete på utredningar, Tidningen ger också polisen ett råd för spaningsarbetet: I allmän. het får man I skräphögarna täm- ligen fina tips varifrån pinalerna har kommit och det bör många gånger vara tämligen lätt att föl. oj spåren ”bakvägen”. spionerior i kunde inte peka ut på person, -bara kons- tatera att läckan fanns. Man får utgå ifrån att engelsmännen var. skodde svenska för ledni kan'-— nästan, Annars kun- de Pel!e konsten att täcka halm. tak allt ifrån sin ungdom, Folk tyckte nog också att ”Lillastuss” hade, råd att lägga ett rejält tak. Och så kom ”Olovs Kristens Kal” dit och lade (delvis) papptak, som t a m, skule Vara underhållsfritt 120 år. om händelsen. Wennerström måste i så fall ha fått besked ori sa- ken, och det är inte uteslutet att han kanske rent av blockerade en unde genom att själv sätta foten på läckan, . > Då sådant kommer fram, tycker man nog att regeringen borde va- Ta "försiktig med erkännande åt säkerhetstjänsten, tycker GP. om, Vilket resulterade i kärt till |. halmtak, och med tiden växte det]. Inossa” därpå; vilket skatorna” högt N utmed wvägen (”Fåragatan” hette] En > Wennerström var måndagen den 13 maj i år. Då träffade justitie- ” minister Kling i Kanslihuset le- « dande personer inom säkerhets- polisen och åklagarväsendet för att diskutera om extraordinära åtgärder skulle vidtas för att få fast den misstänkte flygöversten. Statminister Tage Erlander var 'inte med vid detta möte och fick heller ingenting veta om det. Men så hade han andra viktiga saker för sig. Tillsammans med stats- nat år sedan omkom fader vid ; na fem barn, Hon kolliderade med , ? en annan bild och. avled på plat- he nat. ont bevare oss milde Herre som vi alla i denna osäkerhetens värld har anledning att bedja var- je dag. I vår text varnar Jesus för förhastade domar och med anledning av de Jidanden och )e båda föräldralösa barnen" Jirg gen och Gisela Wilfert från Bremen år en sorglig framtid till mötes, Om de inte finner : några foster= - 'öräldrar har de bara valet mell an barnhus eller ett liv hos 'släk-' ingar i den tyska s sovj t f tingar. som? får” leva q i ett "slags; fängelse. som inte får röra” sig fritt, inte tänka fritt och inte ens kan få tillräckligt med mat och kläder”; yttrade ett ombud för barnavårds- nämnden, som därmed mött häftig opposition från sin kollega, En av förmynd fäste / tppmärksamheten vid de följder barnens omflyttning skulle kunna få, "Idag förebrår 'släkting- arna oss att vi inte tycks ha någon mänsklig förståelse och. att vi tänkte undanhålla barnen kärlek och ömsint omvård. Men' hur blir det, när "barnen blivit vuxna och taggtråds ; n der k isk diktatur bakom stängsel. : Plaster Av Tysklands, östra det förtfarande kommer aft : vara. "ofri. Säkert kommer då de' berörda att göra Oss förebråelser. att - vi sänt . bort dem till det kommunistiska fäng- elset Östtyskland?” ., —- - "Jörgen och Gisela har inhysts i få adoptivföräldrar finns för barnen, får de två småttingarna nog stan- na kvar på barnhuset." De själva får inte bestämma över sig, de är bara åtta och sex år gamla, Men vem är det som skall besluta om deras framtid? Peter Eller. 2 Text: Luk. 13: 1-5... ”För synd, olycka och allt an- Gud”. Det är en gammal bön, slutsatser Lok drabh 'y som: råden Ulla Lindström och Sven af Geijerstam deltog han i en öv- ning i självskydd i Kanslihuset. " Vad som hänt sedan spionen gripits och statsministern fått vetskap om affären har visat att han var en mycket läraktig elev vid "kursen. Som hr Erlander så riktigt påpekade i ett litet anfö- rande vid den är det viktigt att varje persona i olika situationer vet exakt hur han skall skydda sig själv. Inte minst gäller det i Politiska sammanhang. (Dagéoas Nyheter) Lådande är . ett ; problem, som människor . grubblat på i alla ti- der utan ait komma till full klar- het, Stundom, men endast stun- dom, kan vi förstå. något om li- dandets orsa&, mellan synd och lidanden och olyc- ka, ty på -synd följer nöd. Det är en lag i livet, som man nog kan förneka men icke" upphäva och vars verklighet vi får pröva på' lite var. Ett lärorikt exempel är den förlorade sonen i Lukas fem- Det kan finnas ett samband 4 söndagen efter Trefaldighet | För Laholms Tidning av kontraktsprost Olof Mörk, Stora Harrie. fader och gick $& främmande land och levde ett dåligt liv och i olyc- ka kom han. Och händelser i vårt eget och andras liv säger oss det- samma: på synd följer nöd, Kap- tenen på en båt gör klokt i att följa sjökort och sjömärken. så är det också nödvändigt att vi styr vår Llivsfärd inom gränserna .|som Gud utstakat åt oss å för. nuftet, samvetet och 10 Guds bud, På andra sidan gränsen durar far ran och olyckan på was, Men — liksom seglaren, som styr sin båt efter tydliga märken och signaler, kan överraskas mitt i fätta farle-]sl den av oväder och Stormbyar, så kan även den, som ljus och ledning å sitt der detta drabbas av skicket oväder. Vi frågar varför? Varför? Vi får intet svar! Varför skall o- skyldiga lida med de skyldiga, Vi förstår det icke! (Forts. å sid. 7) "| gandet av : bara; fänten skenat i -| medvetna! nya teknolratin. kan, : socialvårdstjänstemannen, som ett bamhus, tills vidare, om inte |. te” klarläggas.” Men regeringen sade dej: ki parlamentarisk kommission. ' Inte stärkte. den: sin ställning dämned. or Toa Helsingborgs Dagblad. Borde inte 'hrr Exlander och Torsten. Nilsson ha varit infor=" merade '; om: misstankarna mot derade, måste” indicierna,. mot” te wore givetvis, att: den ryske ” regeringschefen själv insåg,. vatt ett besök i Svenige för lång! tid ' framåt: än, en” omöjlighet: Det ' kan "inte” erbjuda honom "några större '- svårighelen lt: konimar fram till "den slutsaten, om han” tar "del' av”den' svenska topinio= nens reaktion på affären .Wen= nerström' och "iden roll: Sovjets representanter här spelat i iden Sh :När ' forskningen É fram. finner ivi att: böstadsbyg-" väg ä fel” riktning. Den ' själv=: tydligen! ta miste. Det sunda för. ståndet har: heta tiden' förhål ; ig reserverat till: 'skyskrapebo=- "I städerna, och det var det” sunda: - : förståndet som hade rätt. "Den valhänta” och ovärdiga! a | bas av: akut” "alloholför= giftade änniskor, = exempelvis i förvaring av nakna : fyllerister i. tas av "medicinsk: vård. En ' full”; ständig social och medicinsk ut-". redning bör. göras — förr eller; senare blir, det: ändå läkaren 0: får hand: om patienten. 1 SON + Professor "Bengt Lambert; Då är Uppsnbart.: ot Moran. nata till en del rekryteratis jan. ka anledning kommit på kant med forna medbröder, Till Ma- skor; somm bär: och fysiska ' lidanden. De"-be-' höver få sina problem génom-' | lysta och hjälpta ' ur en svår situation, Det är detta vi. inte. för glömma för allt rabalder » ing Maranata, : Veckoposten. ” Vi bör kariske erinra oss att vi alla är konsumenller och krä. Ver service, även de som arbet" tar Jinonr servioenäringarna jo Jarför skall de flesta namn" teckningar , Vara .oläsliga?. Det mycket: trassel har inte skrivare med oläsliga handstilar å | orsakat & världen?! + . Pål i Västerbottens-Furir å ren Ävwen filat förtroende så "vad ' arr. & folk" skall; tycka, an inionen. : som .. skall ge > egeringens'kurs,' "Sydsvenska: Dagbladet, der hans ledning är redo att. vid -' - | dagspartier represénteras. Stats. ;.. rådens bruk av. sitt ansvar mås. .... käll 'polisarrear' — måste ersätt; ; ranata söker. sig också männi- - «på? själslig nöd” et kan Postverket intyga. Wennerström ha varit i påtagliga. bt u missnöjda element, som 'av/olks.: -—
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.