- : + or == fi DEN 1 JULI pan = = ” Jordbruket har utgjort och ut- ”Kommunistländernas fordbrakeiser”. : bruk av olika storlekar” och pro- si "fullständigt gör 'alltjämt den svagast länken | dukti Å 5 sr . a ' Ledarna av Statsjordbruken/ och tem. "sn. sh i kollektivjordbru Trots ständiga reformer på det | ordfö i kol > ken är, ä bästa fall goda jord Jordbrukspolitiska området för- Istelmib — ofta skulle det ” blir jordt t id län- derna ineffektivt, Dess produk- tivitet' ligger "vida lägre än i "Västeuropa. för. att nu inte tala om Förenta staternas bästa jord-) . bruksdistrilt. Givetvis finns det], . skillnader mellan de olika kom" munistiska länderna. Bortser man från klimatiska . förhållanden, så vara -en överdrift att påstå ens detta — men" ekonomer "är de sällan; Sådana begrepp "som pro- der och produlkti vitet står de i regel alldeles främ- mande för, Därför förvånar "det inte alls, att det inom jordbruket Pa Irostn ligger .huvudskillnaden i det mått av : privat "initiativ och enskild företagsamhet, ' ' som medges” åt bönderna. Det visar sig — 7 vilket . TA, inte är &ö — att inom 'kommunistländerna är produktiviteten inom jordbru- id stländerna förekommer ett : ofantligt. slöseri både” med s av mänsklig arbetskraft och med- maskiner och "redskap och annan materiel. En följdföre- teelse till detta är bristen på eg- na initiativ. hos lantarbetarna och medlemmarna av Kkollektivjord- bruken. Art lym och arbets: ket högst i Polen och Jugoslk vien, Dessa båda länder har näm- ligen "slopat," två ivise=- ringen av jordbruket till förmån för, privata ' bondejordbruk. Men jämfört” med västerländska för- hållanden måste nog jordbruk orimligt. låg nivå. På samman- -:trädena - inom : kollektivjordbru- | ken tilldrar sig frågor om arbets- kfönen' det wäsentligaste intresset. För frågor om Jämplig växtföljd även 4 dessa :länder beteckne: som mycket efterblivet, : ot 7 Den. största "svagheten 4 den kommunistiska jordbrukspolitiken ligger , därt, att det saknas en produkterna och ett system, som befrämjar det enskilda initiativet hos jondbruksbefolkni Proz | vid: Zon "Alla I känner till 1 den gamla hi- storien' om . officeren, som $i en oriersténing yttrade till en värn- pliktig; att om nu inte kartan och terrängen" stämmer; 'så är det kar- tan som ;är fel, Historien skulle smycket väl kunna tillämpas på en det av dagens "jordbrukspolitiska debatt. När den ena parten — i detta fall regeringen — inte längre vill . uppfylla de" utfästelser" som gjorts,- då säger 'man: helt enkelt att: ”utredningsmabderialet 'inte' är tillräckligt: "omfattande, inte till- räckligt säkert o.s.v. Detta akro- ibatiska konststycke är omöjligt när det gäller ett så komplicerat om- råde som jordbruket, Idär- endast jordBruksföretagarna själva jämte ett ytterst begränsat antal experter verkligen kan avgöra. vad det, rör sig. om. Inte ens alla jordbrukarna — ock långt. därifrån, — kan av- göra. exempelvis hur det ligger till i jer, viss situation, ty jordbruks- företagets ekonomi; är starkt. be- roende av. saker som inte avteck- nar sig i den aktuella, dikviditeten, » En” jordbrukare” kan; Som" han exempelvis" ' realiserar djur '' eller skog, hä en mycket god likviditet sambidigt som em. före :onio—- dt d "bered- misk- analys. visar ; att "företagets ning. "för. växtodlingen, k d ita, är: ft. Han kan ha rknadsföring av? br duk- dana ”finng intet i samma "skenbara resultat "om han Män kan fråga sig hur de kom- fnunistiska , regimerna . burit” sig åt för att” åstadkomma , ett. så en ”aligb sakernas. tillstånd : inom L t Ja, gr Afoad ligger duktionen regleras inte gy priser |, och prisrelationer mellan olika produkter; Jordbrukets presta- tionsförmåga 'mätes efter ” den |” mängd produkter som kan fram- ställas, inte efter produkternas j- i kommunismens doktrinära” upp- "fattning, at jordbruk kan ; be- drivas enligt samma planhushåll- som" industri.+ Man dorhålN och. let' ha ”svånt, att." skaffa” "kontanter, trots: ätt” "En annan jordbrukare kan ästät- | | | utförts av Zandets skickligaste expertis på området, vilken därtill hämtats från olika äntresseorgar ubbalands vid RLF-stämman i Malmö wäckte på nytt den olustiga och av fulls ständigt dad sn att jordbruket ej nått. den utveckling som 'avsetts, försöker man misstänkliggöra” mäaterdalet. Detta sker trots att ingen kunnat påvisa någon som helst öelaktäghet i analyserna. "Det måste bli slut på de ogrun- dade i mot en skick- märkta debatten gäll liv. in "Vid förhandlingarna ' 1956 hade lig expertis. Statens jondbruks- nämnd och andra utredningsorgan man ännu ej tillgång till it | har > rt och från iden jordbruksek iska un- I dersökningen i dess nya och vevi- derade utformning mer än för nå- got år. 'Då' ansåg förhanidlingspar- terna — och detta var man enig om -— att man ej, kunde pressa det; föreligganide ' materialet, Man måste vänta tills erfarenheter före- låg från den reviderade jordbruks- öl för X +» Vid 1059 årg. "förhandlingar hade ingendera: parten : något att an- märka.: Resultaten "av . analyserna grundade på I bokfö i i b " enely efter de rikti linjer : som dragits upp i tidigare statliga mtredningar och som god- tagits efter ingående beredningar wid förhandlingarna, Detta har va- rit ”utredningsmännens skyldighet och "inte något fel från deras sida. Felat skulle utredarna däremot ha gjort, .om de handlat på eget ini- tiativ och gjort upp kalkyler efter ankra grunder än ide överenskom- endra ha sagt i ett sådanit fall? ; Att jordbruksräkenskaperni visar werifierades av 1958 års konsum- tionsundersökning såväl. som äv jämförelser på deklarationsmaterial, Man itog ett avtal grundat på detta material,' När sedan: fortsatta be- stor, idni ifråga" om ekono- natur, "Och det. visste man för öv- rägt: unexlan: 1956 och” ännu bättre räkningar på samma material vir 2 Be Eit enda barn kostar:s amhället ; och. familjen 9.000: kr: årligen Det kostar pengar att. ha barn, betydligt mer än man "i regel tror, miskt ' sett varit: | gynnsamt.” -Han kan nämligen vara i färd med att förstår. inte, att: jordbruk i mye]. > ket högre grad än; industriell vände" i på « del och | än mindre efter deras kvali- "6 tot, + Uppfyllandet'. av uppgjorda planer blir” det väsentligaste, avt "varje Jordbruk kan producera så och så, många ton spannmål eller Kr så och så många liter mjölk, som . föreskrives i produktionsplanerna. Het sådana förhållanden blir "töderna, Det' är "inte "bara ' den statliga och den partipolitiska by- "DE SKALL INTE VÄNTA 3 ; + STÖRRE SYMPATP” den rubriken stod att läsa ien dalrsk tidding och den avsåg pis|' lofernas "senaste löneaktion, bk ver ' Helsingbo gs' H Dag. blad; )'ct RAR SAS har ju "dragits måd Sto vanskligheter tidigare > och. fö lusterna har varit stora, Så stugi dade "sommarsäsongen med "chans till vidgad verksamhet' och möj: lighet att ta Jgen' förluster. Då lade piloterna 'fram sina nya. krav skaper; den: saknas" också "mer: jeridels” hos företagsledarna ; och na. De ”k tiska 'regimerna är "medvetna 3 om . attb det ärimågot 'galet 'med jord- . bruken och bedyrar titt och tätt, satt. jordbruket : 'skall' drivas” än> co och hotade sätta en käpp i hjulet fån för flygverksamheten , och då med även för många semester rare! Åtgärden var inte populär - med rätta, Här rör det sig san- har man! Koncentrorat - sig vå --uppodling "av nya "arealer - för ; spannmålsodling; arealer, söm ej " sällan varit direkt "olämpliga" här- nerligen inte. om någon, låglöne- . grupp som inte hunnit med i iden Ih d klingen. Tvärtom, En tidning kallar pilo- terra för luftens generaldirektös rer. De ”lyfter löner som kom- mer en professor att blekna, som ställer generaldirektören för SJ ett eller ett par trappsteg längre ned. Det sägs att en pilot hos SAS - inte: ligger : långt ; 100,000-kronorsklassen. Men. det " finns naturligtvis de, "som inte tjänar "mer än" 50,000—60,000 kr. per år. Med tanke på att de i iall- mänhet fått. sin utbildning gra- tis; antingen i flygvapnet eller hos SAS, dras de icke med stu- allmänna ' dieskulder”, Nu bilades konflikten i sista stund och man vill gärna hop= . Pas att ”luftens generaldirektö- rer” inser att det inte går att spänna bågen för högt fler gång- er, De kan inte räkna med större sympati, på "grund"? av fordmån! och iska - förhålland KVINNORNA OCH ARBETSTIDEN. Socialministern har tillsatt den utredning. som skall förbereda en ytterligare sänkning av arbetsti- den från 45 timmar I veckan till vad man kan komma fram till som varande det lämpligaste. Det är inget att säga om vare sig till- sättandet av utredningen eller de Personer som tillsatts.Det kan e- mellertid inte hjälpas att man gör sig en reflexion i samman- hanget och det är varför det in- te finns någon kvinna med, Nog har väl kvinnorna en så stor del av arbetsmarknaden att deras "synpunkter borde ha varit för utredni dess arbete, Kvinnorna på arbets- marknaden har speciella problem och det är inte uteslutet att de kan ha speciella synpunkter på arbetstiden och dess förkortning. Ännu är det väl inte försent för socialministern att bättra sig, "det finns säkert 'dugliga kvinnor att hämta för denna uppgift från olika håll... Abana” "ifrån och I. nyodlinganna I Kassakistan ochanz gränsande. provinser i Asien, har hittills varit” welativt” dåligt; . - Oförmåga "att inse de 'grunds läggande skillnaderna mellari be- tinigel för jordbruksdrift och » industriell drift samt den dogma- tiska överskebttningen ” av plan- ».hushållningens ” möjligheter har "lett till en ändlös tad av' "jordé 'brukskriser ” inom "de" kommu- förrån de” kommunistiska regi- merna medger de enskilda ' män- niskorna i jordbruket rätt ' att arbeta på eget ånåtiativ och" an= svar, MOT! 'hr: OHLIN Socialdemokratiska a förbundets organ, Frihet, går till en skarp attack mot folkpar- tiledaren, söm tidningen anser ha stänre skuld till ”Pppositionens förlamning är hr Heckscher. Som oppositionsledare borde hr Ohlin satsat på ett konstruktivt alter- nativ till regeringspolitiken: - I stället har han gång på gång fallit för frestelsen att söka vinna kortsiktiga och lättköpta segrar Fenom at vända kappan efter vinden. Därav följer också, att det är en omänsklig uppgift att med Ohlin som ledare få till stånd ett förtroendefullt samarbete med folkpartiet, Att den tredje man- nen hetat Hedlund har inte gjort det ättare för högerledaren. ATP-frågan och Königsonaffä- ren visar att. en socialdemokrat kanske bonde wara tacksam mot hr. Ohlin, 'men' vi ' säger likväl rent ut: För borgerlighetens skull: avgå hr Ohlin, >» slutar Frihet, "cos Ten : Sitt”1 båten. — Byt helst inte rtoddare eller rorsman, — 7 Lek ald- rig I en båt, una +: Utbytet "av" de” wväldiga ' "ryska - nistiska ” länderna, Denna" ödes- |; "digra utveckling kan inte hejdas | mabertal och i detta” "material er. hållna ; utvecklingstendenser, Det |: går; inte” att. bedöma . jordbrukets | 7 I ekonomi; på” annat . sätt; ; På” lång i sikt: ”hjälpst” det inte: även om mån finner. abt” en del jordbrukare kila- war? stundens ' "svårigheter + genom I. att. minska” kopitalet” é företaget, |” ; åldern.” : stiger: "belopp sta ”” livförsäkringsbolaget Framtidens: LIV, som lägger. fram en rad belysande. siffror.> 5 - Ett barns årsk N tion uppgår låta a ven, betald arbetskraft ikläda sig husmoderns roll. I siffror betyi der detta att mammas. ”pyssel” med ett. barn ,-är :wärt::3,500 kr pr år, : ; (Forts.'å-sid. 2 ; nämligen i "genomsnitt , till mellan -2,400 o. 4,200 kr, all Lägger” man! "härtill : värdet av moderns tillsyn. och. jorävårdnad arn | sett att fämiljens "leviiadskostnader per år stiger med? nära 4,009 kr, : [ STRANDBREV. 3 , Stugormna Never: kätt. som klotsar åtminstone; den: adam" det : regnar, och svärföräldrarna kommit på be- sök, 'och Gustavssons: därhemifrån, som ' just råkat” fara förbi, Då båg- rar väggarna, . kryllar. nerver ; un< | der : ytan, = Men vänliga ” Sådana” "kän 2 grundas: på ett års resultat utan på ”normelkvantiteter ärhålina efter: ingående "analyser elser'e av faktiskt mater niskor för at korarma ur en kon- flikt med det ”egna” samvetet ”.— helt "enkelt: söker? förringa värdet av! de "nibrediningar sont - gjönts, uots att arbetet- -under' årens lopp Utländska ” musikers' arbetstill- stånd i Sverige får inte göras be- "roende av 'öm de är anslutna till en svensk” fackorganisation, ' JO "har fastslagit att: arbetsmarknads- : styrelsens tilltag att ställa. villkor av den arten saknar stöd i svensk Jag. Det innebär en motgång för Musikerförbundet, som har häv- dat ' att” det på musikerområdet Le ”är nödvändigt med en kontrolle. rad arbetsmarknad”,: vilket över- satt till klartext betyder att man vill ha skydd mot utländsk kon- kurrens. Beskedet är glädjande. Då må med tanke på de osäkra arbets- förhålland. vara psykologisk förklarligt 'att musikerna håller hårt på skråsynpunkterna. Men man löser inte i längden några problem för en yrkesgrupp genom att avskära den från konkurrens. Kan de svenska na inte i 7 [Pyte. till: söm lägenhet samt di verse annat anses det skäligt "att 5 | belasta barnens konto med mellan 750 "och 1,200 kr” :per "år, ' Kläder och skor är också ett kostsamt: ka: pPitel. I en tvåbarnsfamilj blir .mer- ; | utgifterna: över. > 450 :kryhar mani i tre barn stiger kostnaderna täll ö- ver tusenlappen. « «Inventarier, och husgeråd .går på 400,. 700 eller, 800 ; |kr niera pr. år; beroende på antar let barn. oc "Men att ha'barn koskar n mer än så. Man "bör ju ' rimligen även ta hänsysn till värdet. av den vård och tillsyn som i. första "hand? . utövas av modern, Denna arbetsinsats sät- |1 ter inga spår i hushållsbudgeten, den föranleder inga kontanta ut; lägg." I stället utgörs den av ute: bliven "lön för husmodern, som sannolikt skulle haft förvärvsarbe. te och en däremot svarande in- "+] komst, om hon” inte haft barn att "+ | vårda: Värdet av denria omvårdnad har skattats med ledning, av . visst har det Sin charm också då, gom 'pojkårens. lägerliv, som barn- kolonin på landet; Gubbarna står|: i kö; . utanför. kiosken, för, att få |: går på: upptåcktsfärd . från” område 2. | till område från vattenipöl till: 'vate längtat” efter , den stora ensamheten på fjällvidderna: seller i-djupa sko: gårsi itystnady" des som har: försmått resebyråers dockelser och 2 fjärran - attrelutioner, Det "är för att; "samsas och satt umgås med måttä. Hur skulle "det" annars. gå? Om kvällen står man i små grup- per och Pratar, "samlas wid, kiosken; minns Tegnsommarnn i fjol, beund< rar bur; (andras Jann: har, växt; på Första kvällen. kommer grannen ut i mörkret, han” har; hört mina svart ilhiuett: Jag. talar om vem jag är, så hamn: inte skall” förväxla mig med någon annan i mörkret; Pratar ” om "frugan. och nämner, sina barn :vid namn, som ” om jag redan kände dem allihop. Innan, nästa' dag hinner jag undra |" om. han kanske är den där, säll- ga sorten, som vill vandra hur mycket det skulle kosta att stuga; in och, stuga ut. och. vara bt, och överallt i vä- provkök = > Till fö e för Jordt provkök, som startar verksamheten i höst, har utsetts hushåkllslärare Birgitta Sidh, Stockholm, Fru Sidh har sedan 1951 varit knuten till Stockholms stads yr- kesskolor, där hon är en av hu- 1 stånd: kraft av sin yrkesskicklighet häv. : da sig i den internationella kon- kurrensen, har de rätt att av väll färdssamhället i] begära stöd till - omskolning .: och övergång till andra sysselsättningar — men in- te till att få utöva sitt yrke i drivhus, Nös avse (Dagens Nyheter). 2 vudlärarna på den hushållstekniska i gen. Men på morgonen hejar. wi bara .på, varandra. från. trapp. till trapp, byter: ord om wvädret, och N. .j övergår war till sitt, På eftermid- dan träffas wi på vägen och nic- SS kär ett leende som -hastigast — | 0ss "gramnar "emellan. Det är : bra, "lalldeles Jagom: på vänlig talefot men inte så där upp i knät på "| varandra. Kanske är det en se- ' | mester-livestil som slipats - fram efter" många somrars försök och -' I misstag. . Jag hoppas många skall lyckas ta 'den' med sig hem till sin vardag: : - Människor är bra mycket behag- ligare när de äntligen vågar slapp- na av. Här är vardagsjäktet bort- trevligt folk; : "som tbycks.. ha lätt |. ! När man blickar ut övär värt den: och tänker på ur. r folk frestas man fråga Sig: gå det rimligt med denna milj väldiga: anspänning som Fa ARR TR malkterna, så länge halva: Egheten svälter och barn tio- tusental 'dör årligen av under- näring? Detta är och har alltid varit en källa till mellanfolkliga kriser och kommer att så förbi, så länge de besuttna folken inte gör' mer" för, sina olyckliga brö- der i sämre" ie länder.” . "Dagen : Engelsmännen har berömts för allt vara ”goda förlorare” — det är (en. sida, av: amatörid dealet. Nu kan det tyckas som om det "| bli-en nation. av goda förlorare. I :1960-talets ekonomiska kapp” rustning finns: det" ingen” plats för sådana gentlemän — det är bara förlorare' som blir. kvar, = Sr Dagens Nyheter | ”Statsministerei "eget "viltnes- mål" i. TV, att hån ända fram till ivå dagar efter "anhållanidet var helt ovetande om den Wen- nerströmska spionaffären ter sig i' ljuset : av ' senare ' framkomna upplysningar : allt : mer "märklig. Hr Ertander "har i denna. sak fungerat Som kronwvitiine mot sig själv. Det har visat sig att fallet åtminstone" vid tre tillfällen. un- der de senaste två åren] behand” lats av olika statsråd; utan: att staltsministern deltagit eller. un- derrättatts. . Envår måste" ställa | sig frågan, om "denna vorimiigt | lösliga" ordning : är arbetskutym: | -. inom: regeringen Erlander eller änllsamit-. tolycksfall i "Hur skall” regérings- chefens” ansvar för .vegeringen som : helhet : kunna fungera, om han :änte" ens ; blir underrättad om. så : allvarliga. och ; i oroväc- kande problem? >: i MH vä te; bottens Kuriren m sak skulle. det! vara” ytter- - tressant att få besked" om, och det. 4 "arbetstagarnas egen inställning still den” ökade" friti> den, även sett på.längre gilt än i | den hägrande: 40-timmärsveckan tock'..den nybeslultade . fyravece- korssemestern: Många har onek. a | ligen”redan nu ' vissa bekymmer med sin fritid och begagnar" den Kill "att ta extraarbeten, Villar: mera : fritid' eller ;mera' Samnmna” fritid "som" nu? « : Helsingborgs Da blad Dem: lag ; måste ändras, "som tvingar riksförsäkringsverket och försäkringsdomstolen att ålägga en, änka betala in 'ATP-avgifter för: sin avlidne" Iman ”ultan» att själv vara pensionsberättigad. Här rör. del sig 'också om ett stort belopp 177 kronor. Lagstiftning- | en. ATP” jär ett , stort "komplex N och, situationer. som denne kar nätärdligtvis | uppstå. Därför : har riksdagen "all. anledning | upp- märksarnt följa” utvecklingen och ta bort skönhetsläckarna, frn Sundsvalls Tidning ,; HA ' Samhället > har "kommit tin korta. Det är dess plikt att er- tappa och straffa. Men det räc- ker inte med det för 'att män- niskorna skall kunna garanteras fitt” mest elementära behöv" av trygghet. Endast en ' ständig kamp mot brutaliteten kan före-' bygga " wåldsdåden. :Men ”" sam- khälfets” ioffiotella ongan är inte '|de bäst skickade för den upp- giften. De kommer ofta bara åt utanverken, Alla har ett medan. svar. ' Det krävs. en tspontan reaktion ' mot brutaliteten hos gemene "man, i vilken form 'den än uppträder. Det är ändå män. niskorma själva som bestämmer atitityderna ' i' ett samhälle” och : [gom bäst förmår tränga tillbaka kopplat, här finns inte pp turistens hysteriska ambition att roa sig så myoket som möjligt så länge som möjligt. Tänk er en ma- ikoturaffär å realist ider, en linjen. Hon 1947 fal, från Stat Skolkök rum ång klockan 17.05, natt- och har sedan tjänstgjort vid olika läroanstalter, Hon har likaså warit anställd KF:s och ICA:s provkök. 1961 erhöll fru Sidh ett Sverige- Amerika-Stiftelsens stipendium på 10000 kr för studier i USA. Hon har även gjort sig känd som med- författare i en rad täroböcker in- om oh dervisningen... =". klubbar på Mallorca, eller Paris på åtta timmar. Tack, det är bra. Nu vet ni vad man. slipper å en svensk sommarstugeidyll. . Klockan , tio ' stärger kiosken, klockan elva är det nästan tyst. verksamheten 'för de meurose- dynskadade har anförts att and- ma å etti jämförelsevis ' sämre Någon - skrattar Iklhuckande :på en veranda någonstans. Fotogenlam- ur ett och annat fönster. ' Hela tiden hör-wi havet - "brusa. Snart går månen upp; "kommentar. rullning för rymden erövring, in brittiska folket vore på väg 'att|. betstagarna ha” samma för. och ra handikappade då skulle kom- |. nåd, : FOTEN vo i ARA FAR soo Å En sämre. motivering för bjälp i torde. inte kunna sörjer sina friska barn, skamligt om det läge. att. värn ges; med, släde. för, det skulle vara i, ännu högre hanldika ev 2 |för, do hand för ati vi andra ” har tillfälle. att njulta av en hära tertid.'. ng Götgborgs-Postén” i ud Srandskovalet! Ett så- Föra skulle ligga i linje med wåra svenska lagar; det är förbjudet.” att, förorena ' vabten= " drag 'och att dlöra grannar med . otrevlig dat område skulle också säker. : ligen snabbt bi. utomordentligt ” "Vestmanlands Läns Tidning, - En. står först, då: var och en per- sonlligen .: känner ;. en dragning till de kulturella värdena uten : fatt direkt behöva: ingå i något I kollektiv. En: verklig; kultur- « I miljö på sitt sätt kan man säga, ” att - Shakespeares var, hamnen, uppstaplade -brädernå 1åg .och vänlade på att! spikas ihop tilll en teaterscen. ; : Det räcker inte bara' med att | man med tillfredsgtällelse pekar på befintliga fvulturinstitutioner och + menar, att dessa skall åstad kommay: vad som behövs för en " andlig förnyelse. - Kulturinstitu= tilonerna”. är bara en hjälp för den" enskilde, s som : själv: måste "Nordvästra Skånes Tidningar " Kungahuset hoc aldrig" kunnst ) det > grekiska” folket. . : Det: hjälper” inte. att”. idrottning Firederika personligen deltar ut de' små: socialbidragen” eller dan= sar: ibarbent : med. allmogen. "En. av. kungarna gjorde iden största: ansträngnängén. genom, att gifta Men:har. den skött av nåd, så har. den. icke .skett på grund av ärni ;-annars' vore nåd. icke vanta: niskor. Jomkring Oss... De, vågar inte no: sab de är frälsta, Kanske du ären av dem? Det är din öra längtan? att” Hå "det: gott med Gud; Men det ser så hopp” Hölat (nit. Du vet att: Jesus dog för-syndare öch har | sonat släk- tets synd. Du ' vet ätt det tjänar ingenting dill att lägga någoll till denna : frälsning. ' Därför wäntar Gud inte; att dina Skill öppna ägen Jen; : "Och likväl" är. det” något som gör, al du inte; äger” fri ig- | het till att'tro. Du är. wisst inte som 'anidra. . Ditt. hjärta är så av ' verklig ånger. över synden, Din syndakännedom är ytlig och. - växlande. Hela ditt känsloliv. är som - förstelnat, - och viljan är svag och ond. Ally detta gör, att du tror att det måste ske något . särskilt med. dig, innan du kan tro frälsningen, .. ... Nu vill jag bedja dig läsa dets ta ord. Jag vet att du tror det, 2 likväl håller du just på med alt ligga gärningarna Såsom; en 2 för nåden. Den yllre Prestationer har du: uppgivit, men innan du kan känna, att över detta, . « Nu ber a | Na ber fog dig: "Kasta dig t Ställ dig under mR kors och hör Jesu top: för alla slags syn- "man ingenting har med, då blir nåden att komma i BLOM tacka grad. sörjde " Detta får / Jukt. Bbb: transistorfres . rerklig + kulturmiljö upp om, vilket .. det. sagts,. att "de i | kallt och hårt. Du .äger. så litet .. i N ; d
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.