= LT LÖRDAGEN DEN 2 JULI LE = cr progr. am. 0 i Docenten Olle Nyman har i en |" artikel i Svensk Tidskrift gran- : Oppositionspartiernas.. ; 2. politik" ch il tiet kunde: fal " Då" äyrbåraste vi äger är våra barn, Med all rätt ger vi dem den bästa + utbildning, väl vetande att är makt, Den som kan gick Mentid en annan Väg. skat de tre program och funnit dem så lika |- utformade" att de kan tjäna som program för ett: samlingsparti, d.v.s. ett parti bildat av högern, centern. och folkpartiet. Att det 'å princip råder stor barnfamiljerna skulle - åtnjuta + liktet mellan de tre opp partiernas program är känt. Pro- fessor Heckscher ville, med sin innanläsning ur programmen be- wisa detta under wårriksdägens remissdebatt, Principer är" .emel- och två. unga friska makar försörja ebt barn” hette det i propagan- dan? Även om inställningen mo- difierats så kvarstår dock högern på sin” gamla” "linje, vilken inte med folk= lertid ' Pp . n man de gångna annat, Med ; ; från | | dem, kan man, utforma flera slag av praktisk politik. Detta får inte tolkas som "att principprogram inte skulle fylla någon, mission. De måste finnas som riktlinjer för partiernas handlande. Men att den praktiska politiken kan utformas på flera sätt, utan att - man frångår de uppställda prin- cipernå, bevisas av att de tre rtierna' ofta 1 årens politik finner 'man att hö- gern ' märkbant . skiljer .de. båda övriga oppositionsparti erna vär det gäller gsocialpolitiken, Beträffande + lokaliseningspoliti- ker så går skiljelinjen, trots täm- ligen "överensstämmande princi- piella förklaringar, mellan 'cené tern å”ena'sidan och högem- folkpartiet å den andra, ' Center- partiet sig, hårt i loka- till! olika bedömning "av de ak-|- tuella frågorna. Inte minst vidi. årets riksdag har det visat sig att meningskiljaktigheterna kan bli. stora. : Enligt docent Nymans uppfatt- ning är det bäddat för bildande - av jett :samlingsparti av de tre oppositionspartierna. Deras pro- gram . talar för detta. Det finns ingenting i sak som skiljer ' par- tierna åt, menar han, Det är endast författningsfrågan han för- ser; med ett frågetecken. Men artikelförfattaren gör mycket rik- tigt: klokt i att göra halt "just vid? prinocipprogrammen. " Han skriver: Programmässigt .. lin; gsgrundval inte vara övermäk- digal Men det kan hävdas att del: . tre ; partiernas faktiska : politik uppvisar större skiljaktigheter än programmen ger . vid . handeni Frågan. om dessa' partiers fak tiska politik $ riksdagen är värd sitt särskilda studium. borde sd svårigheterna att finna en sam- liseringsfrågorna och försöker. i det praktiska riksdagsarbetet nå resultat, Det är ingen hemlighet att man inom ' högern" i allmän- "het ställer sig negativ till" förslag .. Som "syftar : still "att" realisera :de givna” programförklaringarna på lokaliseringspolitikens" '- område Sterindustrins önskan att :fort- sätta koncentrationen av befolk- > ningen 'till "vissa regioner'i lan= dot. slår : ågenom iF ntiet. ena vid - årets "riksdag. : Högern Här rör det. sig om djupgående skillnader. Till 1960 års val, blott två och ett halvt år sedan, slog dessa skillnader ut di full blom. Högern ansåg det förkastligt att "Kan « inte något, den som wet något har för- ättt för. abt I långt i livet. Men det finns något som är mer än kunskap; Kunskap, har någon sagt, är inte allt,' är inte ens det förnämsta. Det förnämsta sitter till ' vänster i bröstet. Ett govt, hjärta, ett ädelt sinne, ven ren karaktär är värden av hög valör. De hör evigheten till. Och de ger djup och:mening åt livet. De ye ter sin ägare över livets svårig- heter, hjälper honom genom fres- telsernas : trånga pass, gör honom till en elädjespridare, . Tar. wi. vara på våra ungdomar gom vi bör? Ungdomstiden '=— di- vwets våntid — är inte enbart ljuv- lig, Liksom” frostnätter ofta härjar skalt säga var "hon & är, sade prästen DT djupt allvar i rösten, Hon stod, itom kramade om en kavaljer, en av de tvivelaktiga herrarna som jämt är ute på flickjakt. En" sån skitans jäntungel! war bondens 'svar. Men ska ni då i Herrans namn inte hämta hem henne — hon är ju bara ett barn! sade prästen upp bragt. Bonden mumlade några ord om att nan inte” skall göra sig löjlig . . Godnatt aåt sade prästen, sväng- de sig upp på och lät den rulla, Hans tankar kretsade kring ungdomen, Barn. och ungdom : skall inte två uppfostras. En ska måste 'fritt , välja, sin väg. Fritt? Javäl, men de unga be- höver ledning. Hemmnyen måste känna sin plikt. Talet om att ”ti- den” kräver frihet för en fjorton- års jänt att ligga i famnen på bland vårens het, lurar besvikelse 'och förvillelse på de unga "och orenar och förfry- ser mången! ung människa. Ungdos måste' ha ansvar . för wåra fbarn och omgärda" dem med kärlekens och förbönens sky En mor : sade ' för : några "dagar sedan" Kill: mig: Jag will "veta . var jag har: mina barn på kvällarna och ' på. nättenmna. : Men. inte älla föräldrar - känner ' tyvärr ” samma ansvar för sina "barn och deras sanna "väl Här skall ges 'en' glimt ur livet om ett par föräldrar, som viljelöst lät sitt barn löpa hur som en präst som ' har berättat "den, ”' > Han ' var adjunkt någonstans | i vårt avlånga land, Från ämbetsför- rättningar - ute 4 den stora försam- ling, där | han" verkade, : kom . han ofta sent" på. kvällarna förbi en: dansbana; Skaror av . men älskar frihet, men vi föräldrar | vilken tillfällig kavaljer som helst, är parodi på frihe > Försommaren hade gått” över . å Åter ö är past: junk- ten ute på kvällsfärd. :Timman hade, blivit sen, Efter aftonguds- tjänst i kapellet hade bjudits på kaffe hos en familj. Hans hemfö gick åter förbi dansbanan, En ska- ra ungdomar ' stod. på wägen mitt för dansbanan. Släpp fram svart- rocken! ropade en halvfull kaval- jer och drog sin flicka mot dikes-. kanten, 'Iss! varnade flickan, Präs- ten såg bort. mot paret. Det var den fjortonåriga flickan. Han hade kommit vägen fram i glad sinnes- stämning,” men denna blåste bort, då han fick se sin konfirmand. ' Då prästen kom mitt för flickans hem stannade han och lyssnade, 4. utanför svi promenerade på vägen inbtill dans- banan, I regel vek de åt sidan, då de såg prästens ämbetsdräkt, och annan. kostade på sig.en spy- dig k tar över ”svantrocken”, "från. övervägande "delen" av” det » soc:1'demokratiska |. partiet. + Inte . Denna” önskan -finner också: stöd |... helter inom: folkpartiet gillar man | Prästeny' själv , ung,, hade ofta sökt finna en. lösning "på ' proble- met : dansbana, - Han förstod, ' att 3, nöjesbehov måste få Själva, dansen . var å. ånte så farlig — de äldres de Iuralt litiska framstö- lär är” det den yngre li- ilangen som "säger stopp. 1, i bästa aftonbladsstil, ”ustris. och bostadsbebyggelse fill . vissa områden av: landet. Att -det- både: bögern och folkpartiet: inte "> Docent: Nyman... anser att. det =O är eh uppgift för en v å . arbetsgrupp att analysera opposi- . ner: exempelvis från 1946 års tonspantiernas inbördes vrelatio- visade det sig att centern och SKATT PÅ UTGIFT. Utgifisbeckattningen har vär « sentliga” företräden framför den : nuvarande "allmänna varubesiatt-. "+ ningen, men den är förenad med administrativa svårigheter skriver |. ' Västmanlands (cp) som ger en närmare analys |. Nyheter "av denna beskattningsform:' En . utformning som diskute- rats i den skattepolitiska debatten i vårt land är den progcessiva ut-= giftsbeskattningen. Tanken på en |. :» sådan, beskattning har framförts " sörjningsbördan - junkturatjämnande möjligheterna från centerhåll i i motioner. vid 1957 och 1958 år riksdagar. Skattere- formen skulle konstrueras så att den enskildes konsumtion — ut- över vissa med hänsyn till för- undantagna grundbelopp — blir föremål för en progressiv beskåttning, som i motsats till: den nuvarande in- komstskatten inte skulle träffa sparade, belopp. Man skulle sålunda få ett spar- främjande skattesystem, som skul- 16 öka” de enskildas vilja till risk- tagande: Den, skattepliktiga konsumtio- nens "storlek måste härvid be- stämmas på indirekt 'väg genom att man med hjälp av förmögens hetsuppställning = fastställer hur mycket av den' deklarerade in- komsten som sparats under året. Avsikten var att den progressiva konsumtionsbeskattningen skulle vara ett komplement till inkomst- skatten. Genom möjligheterna att variera :uttagningsprocenten de två beskattningsformerna emellan » och därigenom variera förutsätt- ningarna för sparande och kons sumtion. skulle vidare en kon- effekt upp- ”Vtgiftsbeskattningen har genom till grundavdrag och progressiv utformning vä- . sentliga företräden framför den nuvarande allmänna varubeskatt- ningen; De torde emellertid inte kunna ., bestridas, att utgiftsbe- " skattningen är förenad med be- — tydande administrativa svårighe- ter. Ä andra sidan måste det sä- . gas, att även nuvarande beskatt- ningssy är istrativt be- svärligt, hävdar Västmanlands ” Nyheter, ee mt I FÄMILJEDEBATTEN ns har. under de senäre åren ofta understrukits nödvändigheten" av att vi gör Oss kvitt det gamla bet | ättet,. att” As upp- : gift ” enbart försörjarens och .. kvinnans ” främst : barnfostrarens "och kökerskans, skriver - Väs: terbottens-Kuriren:, : : Betydelsen! av-att pappan blir: vardagsbekant med sina barn och handskas. med dem har klarlagts och kvinnans roll'inom arbetsli- vet har fått allmänt erkännande, ' Hur svårt: den nya synen på familjens organisation och man- nens + och ..kvinnans likaberätti- gande har att slå igenom påpe- kas av en kvinnlig skribent i Gö- teborgs-Posten, som anför ett be. lysande exempel hur djupt det häva tänkandet sitter. Hon änvisar till den uppgörelse, som > i våras träffades mellan civilde- partementet och statstjänstemän- nens ' huvudorganisatiorier " om - ändrade sjuklöne- och st stämmer, överens med: centerns | supkalas; "kortspel. och affärer var ofta ' darsbeS Dä framför ; allt. fråga om bar: spelet '—' kvällens I upplevdes. på å annat: sätt, ->-Lustan brände och £ förbrände.' Han var på det klara med att något måste gö ras. Var det inte hemmens' och de andliga: ledarnas. uppgift att söka skydda "de - unga från ustarnas vådeld? - "I han en kväll i en kurva ofrivilligt J ett-ensamt par; som stannat till på vägkanten. 'Kawvaljeren hade sling<= rat sina .armar .omkring flickans | liv, hen var. fångad i: en fast” och "Jotuktig men ;ten i deras flört skvallrade om att flickans ; fångenskap. "var: frivillig, Prästen "ryckte till som i skrämsel — flickan. var en av årets konfir- imander. För mindre än en "månad | sedan hade”hon legat på knä fram. |! me-vid altarrunden. — nu stod. hon här, - närgånget kurtiserad av. en okänd ka so ning "for tolv. Om ' kvällen warit.mindre” .seri, skulle: han, sannerligen: stibbat in i flickans hem, när han for förbi, och talat” mi iennés ' föräldrar. De. måtte väl. ändå wara i okun- nighet, om dotterns kvällsutfärder. När prästen tjugo minuter 'se- nare "kom mitt för flickans” hem, skymtade”: han en mansperson på stigen . mellan .uthusen, "Prästen hoppade. av cykeln . och ' hälsade käckt:. . Godalton. Husfadern, ty det var han, kom fram till prästen. Denne” frågade, om de hade så se- na ; kvällar. i. "gården, Nej, svarade bonden, men kreaturen hade kom- mit ut. ur beteshageh' och dragit iväg till grönfoderstandet. På Präs- tens fråga om ' han fått in dem, fick han till svar: Som tur wvar!. Så nu är familjen samlad igen? sporde prästen med ironiskt ton- fall. Han avsåg "ej att vara "elak, men" vreden brann inom. honom, därför > att husfolket oroade. sig mera för kreaturen än för dottern. Bonden: drog . på svaret; » då han upplyste, « utom flickan. Vet ni egentligen var flickan håller hus? frågade Prästen och fick till svar: Det vet väl ingen ika, vant ungd förmåner. . De huvudsakliga be- . stämmelserna återges i i ett k. mi:ts ; cirkulär, Där står: ”Vid. hastigt påkommet behov av ledighet för vård av minderårigt. barn i hem- vägen på kvällarna. Men, borde ni inte: veta" det? frågade -prästen, tå tiden som" den är, Jäntan kom- mi met. skall. kvinnlig ' tjänst kalenderår — kunna medgivas le. dighet med B- avdrag under s da” gar i följd”: : - Rimligtvis borde. också mannen ha denna rätt till ledighet: famil- jen borde själv få avgöra vem som skall ta törnen hemma. GP- skribenten” ställer också med rät- ta frågan: hur går: det för. den . ensamme fadern? Det är ju inte : alla som har. råd med' hemhjälp |" eller : har omedelbar tillgång till en. snäll släkting som kan rycka Det Är hög tid att det sleni - trianmässiga '- . diskvalificerandet "av mannen som vårdare a av barn försvinner. - ARTUR LUNDKVIST : "hade genom en ödets nyck bli. vit 'den' som skulle'skriva radio- "dagboken" under 'Wennerström- affärens vecka. Det var med en viss spänning man satte sig att lyssna till vad han "skulle ha att säga, skriver : Upsala Nyal - Tidning” : Helt "förbigå saken kunde han visserligen, inte men han. gjorde verkligen vad han kunde för att” 4 högst 15 dagar av 'ett och samma N ställa den. t nytt ljus.” "För "onsdagen bade han i sin dagbok antecknat ungefär följande: Han - flektera över den masshysteri som -- kan -' uppstå : kring : exempelvis en rocksångare; en stor spionaf- -fär eller ett Maranatamöte,-' Och för att nu hålla sig till det :sist- ” nämnda så ville” han ' beträffande : Maranata' säga att...” ”Masshysteri” är alltså Artur ” Lundkvists definition på myndig- - -heternas, -pressens och allmänhe- «tens . reaktion : inför den största . spionskandal,. som inträffat i vårt land i modern tid. Det är verkli- .'gen synd att han inte närmare ut- svecklade:; "tankegången, skriver SUNT:s, 0 ola - Den ' måste im cbära att sa- ken egentligen' närmast voré en ibagatell, som blåsts upp till allt- . för stora proportioner. Inför den ” svenska + opinionens kraftiga. för dömande av storspionen och hans -sovjetiska kontaktmän står Artur Lundkvist lika oförstående som sinför masse; menen av , hysterisk "et är verkligen att vara blind för féäliteterna, En|:; En befängd tanke” steg upp”i förbi. Han såg | på sin klocka: Halv |' att allt var inne null" tar |. Borde?. frågade bonden... Man . får | ' : väll hem, så småriingom, "Jag RN 1 ” Trots” att " hade den: dagen fått anledning re- |'> ifrån Erymtningar, , av - välbehag hördes, hans "inre. Trots "hans uppmaning lät de sitt barn -löpa ute om nät- terna, Ville de inte möda sig med att ha omsong om ”dottern, skulle de sannerli; få "hämta ' svinet. Med en skyffel; som låg utanför stängslet, sköt han igen dörren till svinhuset och' öppnade, grinden /i inhägnaden och motade mt suggan; och | gräset .och rd | Godnatt” med 'e palt vär yst med undantag. från tes: åkern: Prästen: lade ner: | skytteln, torkade händerna ,1 'det 'daggvå gick upp mot boringer huset, : "Försiktigt kände: han' på | ' dörrlåset. Dörren. var Mängd. Han slo ra: hål slag på” dörren och nosa kort kort skymtade han ge- nom 'dörrspegeln: konturerna av ett rufsigt huvud. Vad är det fråga om? hördes en: orolig röst fråga. ut, Vilket 'elände! Är Suggan" ute, Hör "du; mor, suggan ute. Och så började jakten. Prästen: föll in i rollen, .Den pågick en lång stund, Den som någon, gång: halt uppgif- ten. att mota in en gris, vet med vilken skicklighet den stinker 'un- dan. Nåja, så småningom är sug- gan: instängd ”Tuinhägnaden : Prästen . fortsatte: att spela sin roll och 'sade: Ni hade redan som- nat? Visst, svarade bonden, vem kunde tänka Big att suggan gick i rågfältet.. Hade vi 'vetat det, hade vi inte lagt oss. 'Hör ni, såde präs- ten allvarligt, Herren Gud har sänt mig hit med en fråga." Vilket be- tyder "mest: om '-suggan "trampar ner. rågen eller omen människo- själ, en barnasjäl trampas er. Länge : låg de vakna," far och mor. De. kände som om. de fått ' stryk..D teg-skamset och våndades var för: sig. De” hörde i sitt inre en röst som" inträ: frågade: "Var har: ni barnet — , suBgan är inne, men var. har barnet? — De: hade" gått un vila: efter jakten, på” suggan, men. de måste upp igen. Far tog fram ; psalmboken, . letade "rätt "på nummer: 181, och läste högt. under djup gri st och vånda psali som. sjungits då deras flicka döp- 'n ”Jesu, i ; din s vård vi vi ge våra "barn, ek vårt : glädjeämne, Gud, din gåva äro de, dig” vi dem . os tillbaka lämne; Ren i dopet till dig tagna, 1åt dem 2 sån ej från dig bli dragna. Låt Oss "vandra med dem så, att : vi himlen med dem ä ärva, ej. med ont dem. föregå,” ej - en . menlös” själ fördärva, - som satte av i fyreprårg mot fåg- | ildvuxna" drifter. Jazzen warl:'" es f klimax ” Det | började i smått. "Den upp- 'ståndne » Frälsaren tolv” "apostlar, Ens handfull | män bara. Vad skulle; ; kunna uträttas genom dem? Hur skulle ide kunna betvinga världen? Dé var ju män- | Missionen är ännu i ce "ett veck genom människor," och dessa män- niskor” är "ingenting annat än fat- tiga syndare. Det war Paulus också. Ja, han bekände sig vara den för- nämste bland. syndare, I missions-. dagens text ; kallar : han sig. .”den ringaste Bland alla heliga”, "Och honom. :' Han" hade' böjt knä vid korsets : fot.' Han : hade satt 'sitt hopp till. Guds, nåd. Både här han tänkte på sin egen ringhet. och på det verk han skulle utföra, trös- tade han sig med att to Guds nåd var så stor, "'. Det är wvilktigt. att vi gör klart för oss, när vi talar om missionen, pressekreterare ' varit i funktion > endast drygt en vecka, har han redan föranlett en cirkulärskri-' velse” från ' Tidningsutgivarför-' eningen' till medlemsföretagen, . I denna påtalas” den oklarhet som råder 'i en av sekreteraren till| jolika tidningar utsänd skrivelse :av följande lydelse: ”Statsråds- tidning, Jag får därför. anhålla, att ni fortsättningsvis måtte till- ställa oss ett exemplar av denna”. "Brevet har uppfattats/missuppfat- tats som en begäran om friexem- plar, konstaterar TU och uppma- nar tidningarna att debitera pre- numerationsavgiften i vanlig ord- ning. ”På fakturan bör anges att exemplaret beställts av pressek- '"reterare Bergqvist.” Måhända kan det sägas att den nye pressekre- Åeraren ” legat lågt i Wenner- - strömsaffären, men som - spar- främjare har han redan visat go- da (takter. / däri "låg en av. förklaringarna till | att så stora ting kunde ske' med be "beredningen erhåller för märva- | -rande inte något exemplar av er | ställa” allt till rätta. Gud förmår göra "mer, ja, långt mer ' än allt vad vi bedja "eller tänka”. Vill: wi gå Guds ärenden, will vi vara Hans budbärare "och ingenting annat än detta,” skall. Guds nåd 'också vara . med. OSS, ; Gud skall föra sitt: verk genom skröpliga män- trots dessa; Och så skall Ordet ” är. Hans, sakramenten : är Hans," tjänarna ' är Hans, kyrkan är Hans, rådsslutet är' Hans,' Men det utföres” LM "stor ”Tinghet ”och” det statsministerns nye | mins : ström 4 kår fram, ', vars. flöden Zgiva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga "boning. / Gud bor därinne, den, vacklar icke; Gud hjälper den när morgonen ry”, st iMagens Nyheter). > | brott. "| sionens verk. Det är ett Guds verk. "Överste wW. har "stäm till en världsskandal, av "sensationella mått, Han har varit mera rysk än ryssarna själva. Men är han den ende skyldige? Borde inte de ”mer ' eller" mindre vetande få sin släng av sleven. ur den soppa, som spioner och kom- munister -kolcat ihop på vårt folks bekostnad och långt ifrån tilll större ära för- den ständigt sittande wegeringen och det sty- rande partiet, . Varför går inte regeringen? Kä sig inte högste chefen som katt på hett plåttak? Nordvästra Skånes Tidningar” ' 'Som alla andra i denna sak inblandade skalll regeringens le- damöter svara inför :juristkom- missionen, - det : tillhör . svensk rättspraxis att så sker och har i bestämda ordalag ' utlovalts 'av statsministern, Hr' Ohlin botde kunna inse, att det politiska an- svar, som möjligen kan komma att utkrävas ned nödvändighet blir en fråga som måste anstå tills alla fakta ligger på bordet. Men sådant musar han obekym- ra ifrån. Först skall regeringen hängas, om den: verkligen ' för- tjänar det straffet fån bli 'en senare fråga — om den senare sidan av saken 'alls intresserar hr Ohlin börjar man mu få allt allvarligare tvivel på, 2 = : Arbetet (9): 2 Kultär och politik äv är'sanner- ligen två ting som borde hållas åtskilda, Rent ' otillständigt - har håll ä Stockholm, då man under hot om att ej fullfölja kollek- tivabonnemanget på Stadsteatern lyckades framtvinga att den pla- nerade ' uppvisningen: av den spanske . dansören ' Antonio,. en av världens främsta i sin genre, inställdes, - samtidigt som -: den I ryska" Kirovbalettien : uppträdde på Operan. Det är här fråga om samma fackföreningsrörelse som för 'några.. år; sedan - Sifockholms-' "Tidningens tryckpressar till Spanien. hö Svensk Tidskrift (mm) Blodbadet i | Fryksödlen måste åter. väcka nill' liv diskussionen om' huru samhället "skall. bära sig åt för att skydda de! för- svarslösa och -.godtrogna -lagly- diga människorna. Nödvärnsrät- ten är starkt begränsad och de flesta "medborgare ha" ej heller möjligheter! att möta en. vålds- man .på Idet rätta sättet — man - kommer alltså fram. till "kon- kllusionen att när det gäller för- brytare, som stå under samhäl- "| lets övervakning, är det samhäll. lets bjudande plikt att begagna sina "resurser så ”att' den 'all- männa säkerheten ej. äventyras. : Nya, MN emlands- Tidningen; - sEn människa som avtjänat ett straff är lagligt ” och mionsliskt kvitt med samhället. Så är det) i teorin, Praktiskt är 'det' helt annorlunda; Straffade människor har svårt få arbete. Enskilda och offentliga - företag "tvekar, "Inte sällan har (denna inställning lett | till arbetslöshet och återfall till Civilminister + Lindholms skrivelse till ' statsverken med en påminnelse om abt personer med social belastning inte skall vara diskvalificerade för anställ- ning. är. därför nyttig. Den. bör. också vara en uppmaning till den ' "enskilda --sektorn: = att--se mindre: fördomsfullg. på . detta problem. en Sundsvalls Tidning "De: mänskliga” 'och samhäl- leliga problemen werkar sna- rare -att öka. än att minska, | Det kan. låta. dom en mpara- dox, men frågan är om ve- tenskap och forskning inte i växande omfång måste avdela krafter 'öch resurser för att're- da ut och komma 'tillrätta' med de problem som de själva hjälpt till att skapa, Vetenskapen får inte bara vända blickarna mot | o fjänran ' horisonftier ' och ännu -|'ouppnådda ' resultat, den måste mer medvetet axla ansvar för sina egna resultat och för sam- hället och människorna, - öl ViSterbottens-Furiren Hur "skall man nu lära sig umgås med fritiden? ka har. statsmakterna även i detta avseende visat sitt Patriar. att Till: a] lye- - sattes nämligen en frittdsutreds : året om ne kaliska nit: fören tid sedan till. man uppträtt på fackförenings- : sten entar.t ning. Om den mycket ar? ningsvis inte dröja länge förrän de politiska partierna kommer att. strida om. ”fritidspolitiken? (må man hoppas på klara alter- mativ - för - väljarna!).". Men till. dess får vi klara oss själva, hur det: mu skall gå Hill." : : : --Handelstidningen ; "Hälften a av ak konsumentupp- lysning betyder .. samvetsgrann redovisning av. sådant som folk inte vill veta. Det. är inte test- data om fibertängd eller .håll- fästhelt som kommer fröken Sol< strand aftlt med fördrömd blick köpa just: den där lilla bikinint Och visst vet herr. Äkman att andra bilar är. finare ' eller bil- ligare, . snabbare ' eller ' bensin snålare än ; just. hans avbetal- ningskänra. -Lävtsinneg är allt- jämt e en mäktig shopping-guide. - - Pressens Tidning ' - Söld-lrckrdloppet på Stadion den fria idrotten, som sannerli-. gen' kan se. ljust på framtiden om man nu, bara fänt något av fallet :Dan, Waern.” Och "så får daktion: hade 'man inte. organi- serat .;utsändningen det . allra minsta. Man hade ju haft måna. der. på sig.: :Var: det ingen . som itänkite. på att ee mellantider? Var det. ingen som tänkte på den enorma effekten av en så- dan upplysning som ”åtta bättre. än Gunder: Hägg”? - oo cOleg, i Sv. D (srRADeREN I niskor, Om” morgonen går; jag. dit för att köpa:min tidning. Då får ' jag syn på plånbokssvensken, - Egentligen - är (det min ”jylands- födda hustru, som gjort mig. upp: blir. lika bänförd varje gång bön möter. honom . i: någon äv hans. många: upplagor. ; Han 'står. med halvvwxne sonen framför Töpsedelsraden. "Ei medel ålders karl, kraftig och bred och trygg. Så skall han gå. Han sträc- ker högra handen mot bakfickan och "rycker vant: i en sliten men välfyllé plånbok, . tä har. jag pengar... - Och i de orden finns det mycket, +P tonfallet och gesten. Köp vad du vill ha, gosse. Nu-är det jag som bjuder. Här finns det kosing. Inget knussel när det är semester. Skall : det vara så skall det wara. . "Detta är vår tids 'storsvensk. Han som har råd: Jag tror inte att han men han' njuter av att kunna spendera, "när: han" här lust, Och nu är det Semoster. Är det något "Vi dömmer så lätt hur nyrika v vi egentligen är" allihop, en samling tioner. "Hur hade vi det för femtio år sedan eller bara trettio, då” da-. gens plånbokssvensi själv var ung? Inte var det. väl så. särdeles- fett. För många var det rena -armodet. reta "sig." på' storsvensken ibland, då "han blir bred och -dumdryg och skrytsam, Men den där gesten åt plånbolksfidkan tycker jag är honom wäl unt, Han har gjort rätt för: den; liksom för bilen och stu- gan och TV-apparaten därhemma. + När jag : skall: hem. igen möter en gammal bekant till mig, så Mi stannar och pratar. Han har sin tidning uppslagen och jag ser var han börjat: vid TV-programmet. — Det är väl tusan också; säger ' han, Först missade man hela brot- fartVM, och nu kommer gymnastik och sen tennis," Vä? Och. vad. tror du det här är? 'Aker du med hem det här - I väll så . tittar vi på ' Jar skyller "på "mitt . skrivjobb ch avböjer. Men jag har svårt att hålla mig för skratt. Hela vintern och" våren har jag hört honom klaga över wåra: bedrövliga TV- Program, både de' svenska och de' ansa, Dålig + underhållning, för be idrott;' Nu bor: han' strömlöst, der örstås' om :. kvällama och inv &> fotogen lampan fer vad allt han går miste om nästa sommar har han för- gÖoligen köpt sig en: batteri-TV; 2 har han möjlighet att klaga "> BLOM, ägnar m | bete åt fritiden: lär det förhopp- vi till det fråga TV:s sportre=;: är: någon -etorslösare' i vardagslag, uppkomlingar - bland . världens na- - jag förresten TV-tittaren, Det är . var..en prima. . propaganda för .- 2 Är det något du skall ha, så” Sverig var, ett U-land. Man kan '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.