LAHOLMS TIDNING —" sn = LT LÖRDAGEN DEN 20 JULI eng = -Or ganisationernas makt. avgör vilken styrkegrad organi- sationerna får. ns Författarna diskuterar organi- gationsväsendet och statsorganen med utgångspunkt från författ- ningsutredningens förslag om. in- ”rättande av en riksdagens löne- handla med de statsanställdas or- ganisationer om löner. Valsyste- met påverkar de politiska par- tiernas struktur: Denna struktur Organfsätionernas ånflytande på statsorganen diskuteras i 'den uppsats . om författningen som statsvetenskapsmännen Hans Mei- jer och Olof Ruin publicerat ' ij: Tiden, Författarna kommer fram till att :valsystemet . väsentligen med det andra Bartiet! så kan parollen bli. De båda partierna kan tänkas tävla om de fackligt . anslutna — statsanställdas "röster ”4trumf på hand, X - Vilket valsystem -man än an- vänder' och" vilket antal partier man än får kvarstår organisatio—- nernas styrka och makt, "Man. kan ge de båda 'statsvetarna rätt så långt, att manövreringsmöj- lighetema kan vara flera wvidi - system, Men wid .ett tvåpartisy-- så kraftiga. Vad författarna i "Tiden menar, är förmodligen att om det finns två partier kan en! lse om att: hålla; påverkar i sin tur intr ga s ” blan” Or på - - ter sig inte orimligt att anta att oOrganisationiernas manövrerings- möjligheter. är större i ett mång- partisystem än i ett tvåpartisy- stem. I. detta läge där många | partier kämpar om olika margi- nalgrupper kan organisationerna ha större "möjligheter att på nå- got håll få sina. intressen tillgo- dosedda än när striden endast Så långt" 'de båda statsvetarna. De” "kommer "alltså fram, tll: att)” > ett ”walsystem som gynnar "två- " pantisystem -medverkar" -till att neutralisera misati ins lättare komma till stånd. Det kan vara möjligt. Men organisationer- nas makt kvarstår, Även en li- ten organisation kan -— om den har hundraprocentig > anslutning” —"” utöva en stark påtryckning riksdag och regering kan tvingas gå med på förslag som ingen av tem och inte heller. något poli- "dess" väljare "gillar, Det kan fin- nas många orsaker till att riks- ;dågen inte vill stöta” 'sig med: or-: uti Deras medle "flytande, att återställa maktba- Jansen ' mellan onganisationsvä- sendet och riksdagen, - . Det "är tfaturligtvis riktigt att statstjänstemännen kan betraktas som; en manginalgrupp. som ett eller :annat parti särskilt vill slå vakt om, Om man har många partier är det rent av troligt att något av dessa samlar ett större antal statstjänstemän än de and- | Tas Det är. ju så att den upp-|. fattning som ledarna för. fack- organisationerna har gärna blir igledand : dör organi ! medlemmar. Dot kan tänkas att en tion med stat: ; ställda kan så att säga på för- hand räkna med sen miss förstå- else för sina krav hos några av :lönenämndens ledamöter — de Bom tillhör det parti wilket Tfym- « mer en avsevärd del av organi- sationens medlemmar. Alt låta. dessa synpunkter vä- "ga itungt ” eller bli avgörande ifråga om, ;valsättet är dock .att tillmäta. organisationernas manöv« |: nämnd har under alla förhållan: den; ett starkt intresse av ätt hävda sig, Dessutom är ett: två- partisystem ingalunda”: någon öar rantl för att organisationerna, in- te kan utöva en viss” ”manövre- konst. 0; är ” färgade i fjärran: avlägsna världs- vis — i synnerhét om det är frå- ioner .— och organisationerna får sålunda | många partier än vid tvåparti- 1. " stem kan påtryckningarna bli väl. mot ett lands. parlament, Bådel "tiskt panti eller ' större : delen av Å, ” av väljare kan givet- lin N > Att. som fullvuxen: åka leksaks tåg genom” ett : sagcland,: det är ungefär, vad "man: upplever under en resa med” det lilla korsikanska RB, .som fått + ”Miche- nska ' ”blomstertåget” d fram "genom en lika omvä här viadukten: vid Vecchio. sig tåget i rörelse. ” Den "smalspåriga banan är mes- tadels : gräsbevuxen, även "mellan med otaliga blommor; i Besöker : mat. Korsika : utan att: åka Micheline” har man: san- "ga om 'större : vara anledning till ; partiets ge-: nercsitet, : En tävlan i generosi- tet kan sent av uppstå, ' :. Organisationernas makt i -sam- hället lär man inte kunna' deci- "merå genom aldrig så fiffiga för- fatiningsregler. nerna kan sätta makt bakom: 'or- den, - PROTS ESTER Mor a ”TYRANNIET.: | Reagerar. vi mot I öniskojak- sätt och av samma anledning pro- . testera mot” tyranniet. på betyd- - ligt: närmare håll; Baltikum, ' il. länderna bortom järnridån över- huvud, skriver. : Barometern [(C:) HENNE Våra samveten, sjuka i medve- tandet om vad:som händer män- ”niskorna på. andra” sidan ' Öster- > sjön, : lär" inte "bli renade av alla > dexcriskfria” -protester wi riktar ' moi övergreppen" mot ' värblösa elar; "Blir; sinte enisidigheten i sig jälv;en belastning? Det kan inte anstå fria "människor att medve- tet.blunda för, våldet och oförrät. . terna mot våra grannar bara där. ” för. att förslavandet metodiserats av det kommunistiska bajonett. » väldet, aa t-. Direkt utmanande: och för våra medlemmar finns i båda partier- a. Kommer de att finnas I stör- re utsträckning i det ena partiet än I det andra har Organisatio- nema stora möjligheter att ut- öva" påtryckningar, Slå vakt om våra intressen annars röstar vi DET, ÄR ONEKLIGEN |.) INTRESSANT - att studera den svenska rege- ringens handläggning av spion- affären,» : skriver Helsing. borgs Dagblad: 3 I Dagens eka och i Aktuellt ställdes statsministern inför sam. ma fråga: Har någonting gjorts för att undanröja skadeverkning= arna av spionaget? Till detta Svarar hr Erlander: Försvarsmi- nistern nämnde ingenting om den saken vid sammanträdet. Kan man, menar Expressen, tänka sig ett svagare svar? Den emestrande försvarsmi n nämner ingenting om eventuella åtgärder för att 'bygga upp vad spionen raserat, och statsminis- fen bryr sig inte ens om att frå- ga "Troligen för att få lite balans på denna regeringens svala reak- tion berättar samma tidning att utrikesminister Torsten Nilsson gav sovjetambassadören ett an- märkningsvärt svar, när denne överlämnade den sovjetiska no- ten, "Denna: replik lär skola be- traktas som mycket allvarlig, När han säger att svenska re- geringen väntar sig att ryssarna slutar upp med att använda sin ambassad och dess personal såsom här skett, om de vill ha goda för. bindelser med Sverige, 'skall det- ta inte tas som en av nödvändig- heten "betingad dipl isk fras. ten ännu mer oroande vore det om vi ”legaliserade” den sko. .ningslösa ” diktaturens genom att fördra "våldet med motiveringen att friheten skulle kunna återvin- nas endast genom ett nytt och av alla fruktat världskrig, Det vore "friheten och 'människovärdet som insats." Historien. "känner många välden som -synts grundmurade och för evigt bestående. Männis- kans = frihetslängtan '. har dock sprängt de hårdaste bojor, ' . Låt oss inte upphöra ens med protester som kan synas menings- - lösa.' Hjärtat känner. inga befäst- ningar; som inte kan rubbas, inga diktatorer som 'inte kan' störtas, framhäller kollegan. Le N PÅ TAG OCH BUSSAR ÄR : . "TRANSISTORER FÖRBJUDNA — lika väl som tobaksrök och "öppna fönster, tet: Detta är naturligt, eftersom den avgiftsbetalande passageraren in- terad av ljud (oljud) under re- san, utan blott för att bli be- fordrad mellan olika platser i geografin. Ljudmarodören — som aldrig tycks vilja förstå, att det är han som stör andra, inte andra som stör honom — skulle ju också om han tillåter sig någon paus i lyssnandet, kunna tänka på hur senärer medför: transistorappara- ter, .påkopplade för fullt och alla | med olika program. ” Allt för många struntar blankt i att de stör och irriterar sin om- givning, Man är väl skattebetala- Te, vi lever väl i ett fritt land 'o. 8. v., brukar klyschorna lyda från Det skall i stället, undervisar samma tidning, uppfattas som en mycket allvarlig varning till rys- sarna att sluta upp med att an- vända sin ambassad i Stockholm som spioncentral och som ett till- håll för agenter: som används för » som kanske inte kän- ner till den Bernard Shawska for- muleringen om demokratien så- som allas rätt att vara lika ohöv- liga, men som ändock missupp- fattar saken därhän, att de sätter likhetsteck mellan demokrati att med köpta ika ombud spionera ut det svenska neutrali- tetsförsvaret, "Tänk vad man karskat upp sig I regeringen! Och tur är det o- nekligen att inte utrikesminister och hänsynslöshet, oo N yk ter un mgdom - . Fackorganisatio- a ten i. Afrika, måste vi på samma la väg. "Tjänstenvanrven hasarderande . opportunism ” med |: skriver Arbe- ve te betalar för att bli psykiskt tor- F det skulle vara, om samtliga re- |. li; "gjort 'en "förlust, En resa Åtminstone måste mean" gi När van äg Michelin en När - ”Micheline” . första gången 'alvi, blev 'vi inte. på något: sätt imponerade.” Det ' lilla tåget är '€ri rälsbuss med två vag- nar och det ser inte på något sätt märkvä igt ut på nära håll” Ser remot ute i den kor- sikanska”. bergsterrängen ” där: det faktiskt :' verkar”. som ett". 'leksaks- tåg mot bakgrunden av > väldiga bergmas: äck ha wår resa i i, Calvi Jen dag. 'Avgångs- tiden SA .20 "på morgonen; då vi tionen. Det var tystodär Vi såg endast .en. tjänsteman” som satt. ba-. ett, här skulle” biljetter" lösas.” En stor, ”svänt: hund, . som;'troget tar ; "Stationen. reste” sig "genast. han dick syr: på oss, skällde: nägra gånger, kom. och . nosade: accepteräde” oss - tydligen, vänligt med svansen och gick” sin e; att hurn- den var mycket. snäll: mot alla, Så pratade” vi en stund om hutdar,' Jag såg på stati klockan "utan- kom. ett bord. Han upplyste oss om | "I tiskt" att: det liksom hör & r skilda - färger. '”Blomsterjärnväg” är verkligen en rättvisande benäm” ning på banan : ULL FART I TV. .KURVOR., '"”Micheline”. "är förvisso - inget expresståg och ; det skulle ju vara omöjligt . under ella. förhållanden att "upprätthålla ' höga hastigheter i "den korsil tenrängen, :Det lilla tåget "kör med ganska: jämn hastighet; vare sig fänden går uppåt möt svindlande, höjder. eller .nedåt mot : "dalgångarna. : 'Kurvorna- : är mycket . tvära” äbland : — ungefär söm” när en: » Spårvagn vänder ; i 90 graders vinkel ,i ett: gathörn. . | Det. lilla . ”Micheline”: «Mi ” tar: kurvor "samma hastighet : som Ö smaka sträckor, vilket först kan verka' en. smula” oroande, i synnerhet när tåget befinner, sig på flera. hundra .meters: höjd. vid brariten :av” en "avgrunt vänjer sig "snart: och ' märker. att ”Michelines” förare kan sin sak, » "Tåget: guppar:och 'skakar wvisser ligen ibland, som? "postdiligenserna förmodligen gjorde: på den ”gamla goda tiden”, men.:man ycker fak- ill; :Och man kommer snart indi den: rätta stämningen". i det ”naturliga :igeryt, som" råder:på tåget, där. endast en klass finns "och idärfman dar möta säll ynt. pittones! olktyper. Gam- da; män då sammöetsjackor,. svärta byxor med ”bred;.s knallröd mag- gördel": av ylleschalk Och ” gamla fallit: för länge. sedan: det kunde t Pa0d a mongon” till ONE klev. in på. förarplatsety -och: star inga, | ino vanlig dörring-= klocka. .Det var tydligen” avgångs- för på" väggen. ; Dess. "visare hade! å jägare. från - bergstrakterna, mor; alltigenom i svart. -Per- soner. vars ålder är omöjlig. att. de- finiera. -Ungå, vackra korsikanskor, soldater. från milivärförläggnin; jar, der. med. Jaktbyt Salt va där nen hela tiden är på alerten. Trots att resan från > mer inte ÅT bibeln men "ordets ' in- nehåll finns- där i rikaste mått. Jesus sader ”Given och eder skall bliva”, givet”... I "det 'Ssammanhang "I det står betyder det:' Slösen "och » Typbesiktningen av ' bilar bör "bli avsevärt grundligare. än -hit- tills, föreslår en arbetsgrupp in- om, & ikati | | det "skall a 25 vå er. Kvinnén med mardussmörjelsen ställde Mäs- faren fram'som en "generositetens "representant för alla tider. I lik- nelsen om den obarmhärtige med- tjänaren” låter Mästaren, oss stifta bekantskap med den snåla männi- skan "och "den . generöse' "Guden, Aposteln Paulus talar. om att fi överflöd "kunna giva till allt gott verk : efter Skriftens ord: ”Han .utströr, han giver åt de fattiga. "En appell till. generositet .. är också detta - ord från' Pauli mun: ”Och eder må Henren giva en "allt sförre och mer överflödande ; kär- H lek till varandra, ja; till ala män- : niskor; en sådan - kärlek « som vi hava till. eder.” Och "på den söndag « som bär överskriften ”Kärlekens lag” kom- na? tet.> Däremot finns ingenting att invända. "Man kan förmoda att representanterna för de flesta välkända” "bilmärkena skulle" ac- ceptera . en effektivare” kontroll med: en viss tillförsikt... Ett offi- ciellt Papper, på -vagnens goda : egenskäper” effekt. ” Denna "Bes g skulle få ett särskilt" värde om” man tog för vana att -rikta speciell uppmärk- samhet i rapporterna på vilka] anord n som vidt för att mer ; eten. till tals i dessa ord ur Bergspredikan: ”Om någon vill gå till rätta. med dig för att beröva "dig din livklädnad, så låt honom få manteln med; och om någon tvingar dig att till hans tjänst. gå. med en mil, så gå två dig joch vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig”: > 7 Generositet oss människor emel- lan. —idet är ånte att ge' av sitt överflöd "utan ev sitt armod, = oc : Ätt vara: galund är i tken & ty: i samma ögonblick satte : Men man |: med honom. Giv åt den som beder |. . |natten. "Han hade mar — varav omkring 174 "timmes väntan på tågbyte:i Ponte Leccia — blir man inte trött. Landskapet |; erbjuder - ideligen nya . variationer och på varje station upplever. man ny samling av "mer eller ;mindre + På en. station går ” raven ut för att hämta -vatten ; till motorns kylare. "Ett par turister frågar ho- nom på : kombinerad franska och teckenspråk om det finns tid att ta. några: fotografier medan- tåget står. Föraren ler och ger tecken abt visst hinner man ta bilder här. De" båda turisterna - fördjupar: sig i sin Syssalsättning, så att tåget Iugn och "to. I Micheline . sVi närmar pss så småningom: en | turisielmynning ; ock marr kan: se ett ett; antal "kor. Jbefinner: sig i: tun- en. "Tåget kryper sakta fram, ger :+| ligstämpla” -statsrådens prome- "| Wennerströrm- vant. en; lojal: 're- i presentanit för. svenska .myndig- | Aktuell - Den: + aktuella : urbaniseringen innebär, att vi samlan. befolka ningen i tätområden,' där en 'el- ler ett. par wätebomber kan för- inta dem" allesammans, Urbani- | seringen ' gör” länderna” ytterst sårbara vid ett atomkrig. Den- na faktor. pekar. mot en" sprid- ning av befolkningen ur; ren sä- kerhetssynpunkt, Den' faktor, som. driver människorna” in i staden; tycks” Härmed” byta: ro i ifoch driva dem utt på landet igen, - ] ut till den glesbygd, där de mo- :| dema ” :förintelsemedlens ' verkz : ningar inte är lika mördande. " Det finns” alltså all anledning att låta: diskussionen "o städer ;] och landsbygd gå vidare; att in- "| te kasta någon yxa i sjön” men h är varningen 'mås- 5 åldrad storstads- = Regetingen "begick. tt avgö- rande misstag redan mär den vid | offentliggörandet (av ”sploneriet underlät att lämna” en - ubtöm- mande och entydig redogörelse för sakens behandling på rege- ringsnivå. Hr Erlandens omdöme har. svikit honom ” en. gång till när han bestämt sig för att hem- mböorior till undersökningskom- missionen, Hade riksdagen” varit samlad skulle denna sekretess aldrig blivit tolererad. Den. bör inte heller bli "det. nu.” : Handelstidningen; se 1. Attityden: att låtsas som: 01 om heter :och - inte', en förrädare. är dock "så grovt genomskinlig); a man måste fråga sig hur Sovjet verkligen". kan:tro sig sövertyga ideligen si: ; Det berömda citadellet i Korsikas gamla huvudstad Corte ligger på toppen a av ett berg. Det kan ses ' från ' tåget på - långt avstånd” » > oc när det närmar sig staden, : svensk "opinion härom; samt. smed od kade - och "med sat "att: den "ser. allt utom . sig . Den är ett sinnelag, -hjär- i skogen : som "solen i juli Han låter sin sol gå upp över. både onda" och goda” och låter det reg- na "över både rättfärdiga ' och or rättfärdiga. Gud & är sträng « och ge- nerös. "Vi kan aldrig "upphöra att & häp- na över hans slösaktighet mot oså snåljåpar. Gunstlingar och ' ögon- stenar håller. han sig inte med. Aldrig ett ögonblick tröttnar han på oss. Aldrig en sekund ger han upp kampen om din och min själ. I korridoren utanför Fredrik den stores rum i kungliga slottet, satt en gång vakthavande officeren, en ung, bekymrad , man, "böjd över sina, räkningar, . Det . var” sent på räknat ihop skuld: och i sin förtvivlan dat .som att vara. flott, mildra "verkningarna av en tra- fikolycka.. En sådan obligatorisk redovisning | skulle. så småningom tvinga ”fabrikanterna att” äntligen ta sig ån "de sorgligt : försumma- Nilssons skarpa replik homlig- hölls den också: Framtidsun gdom. de | säkerhotsfrågorna. "(Mandelstidaingen), rundhänt; Ack; flottheten i all ära men den kan ju bara vara en po- se, ett sätt att vinna .uppmärksam- het och. beundran. Och ”ett: Taffi- nerat knep att binda folk vid sig i tämligen grumliga syften. skrivit -under alltsammans: . ”Vem betalar mina skulder?” Dödstrött av”sitt grubbel. somnar han och hör. inte" hur. klockan från ko- nungens rum ringer signal på sig- nal, Dörren öppnas... Kungen kom- mer ut, Ser. sin sovande officer. "sätter värde på den unge "mannen, tar "han > försiktigt pennan ', och skriver . med : kraftiga -- bokstäver under: den : förtvivlade - frågan "det förlösande "svaret: Jag, Fredrik! . Vem betalar wåra ' skulder? : Det finns bara en som kan och” vill, en som har 'oss mycket kär, Han som - möter iden förkrossade och ångerfulle med orden: 'Var ' vid gott mod — dina synder förlåtas dig. Jag, din Herre och din Gud! ”Öppet står Jesu' förbarmande”. hjärta, ' > kärlekens armar och nådens | : "famn: ? c Det allra underbaraste med vår Gud är att han inte blott är ge- nerös utan också gör generös, / I samma stund Kristus får röra vid ett litet snålt människohjärta med sin 'andes generositet och låtit det få del av sin Faders barmhärtighet i överflödande: mått — nåd utöver nåd — bryter den verkliga generositeten fram i' det att söka förstå, viljan att ge utan hejd och utan tanke på” gengåva. Ge av det eller de pund wi fått —| . .Generositeten har det gemen-| Läser det. skrivna. Eftersom han ge vänlighet, ge i vånt ' arbete, a "kommentar. | nöjesindustrikaralktär ' : växenradions .J erbjuder: hjärfat: "viljan att förlåta, viljan | också mycket lämpligt och helt på sin plats att den svenske ut- rikesministenn i sitt meningsut= - byte .:med” sovjetambassadören hänvisat ' just till :reaktionen- 1 den svenska : pressen, - vilken ”återspeglar det allvar, varmed man i Sverige betraktar 1 vad,” om ånträffat?.: :« : Sydsvenska Dagbladet, + Nyss gidk DN i täten när. det . gällde att få till. stånd en'sam-” verkan med högern, som nu lo- var komma med ett helt nytt samhällsideat,. nu förklarar DN att regeringspolitiken är. popu= lär, att regeringen har de bästa lösningarna etc. Innebär det att folkpartiet - skall pröva en: ny/' linje med om inte samverkan med socialdemokratin så åtmins storie mindre fientlighet? s:n o . Västgöta-D mokraten. ö Priskriget ä ”bensinbransch fortsätter med snart sagt dag- liga sänkningar: Det är tack= nämligt när konkurrens tar sig -. sådana ' former. Men -tillfreds= -: ställelsen . viftar dock inte bort - en undran om. varför prissänk- ningarna" inte. kommit tidigare och från vilka marginaler här de ttagits,-Har detta varit möj-. ligt långt tidigare utan att-man . nu rubbar: oljeföretagens stabi-. . litet är det inte. föraktliga'. bes, . lopp motorismen fått erlägga autöver skälig : avans för. försäln. jarsidani Sundsvalls. Tidning. föra kännbara" påföljder: . Straff för" trafikonykterhet : bör alltid. bestämmas av: domstol, och det. När vi är som, mest st förargade över- vissa andefattiga och över- reklarherade : .radioprögräm skall komma ähåg, att det finns nå got som - heter: skolradio” och i ett nötskal innehåller allt vad vetenskap, - Teligion, litteratur, . konst," musik, hem-, Vår.- harm | Sommer . då. kanske eget ' arbetsrum. riksdagshuset summa: 383 rum svid nuvarande i tvåkammarsystem och : 290. rum vid eventuellt: blivande enkäm- - marsystem, (Sommartid . skulle -Istaten kunna hyra ut alla des- "Isa tum till bunister,' eller ; hur?) Om de flesta riksdagsmännen t] sitter eller : ligger i sina rum, "| blir det ett förfärligt spring; : voteringsklockoma : kallar. då slag till. rationalisering: fjärnvo- tering, ST PEST Pål i i Västerbottens-Kurinen, : | Svensk frikyrklighet bör inte skylla på andra. förhållanden — hur ofrånkomligt riktiga och be- tydelsefulla de än må vara = när det ; gäller - alt pejla . ovsa= utan: ärligt se de personliga bristerna, : ändra . sinne och. gå framtiden - till mötes" med ett förnyat budskap; Litet. mindre klagan och mer bot skulle vara på sin plats. Ur defaitism. och stordåd fram, inte heller någon äkta förtröstan, Vi har kommit i en situation då ett. personligt omvändelsebudskap behöver rik- tas till församlingen, innan det kan. vinna gehör utåt, . . Neckoposten. NER ed " Försvarsniin istern skulle myc Torsten Nilsson till riksdags- 'gruppen i en helt annan fråga: Mina damer och herrar. Visst litar : jag på er. diskretion, men inte - på ' diskretionen hos dem som nå 4 berättar det här för, : " Veckojoumalen.” Den rogivande tystnaden har tyvärr i det moderna samhället” nt en : svårfunnen sällsynts" et... - skita ut oss i vårt kall: Östeöta Correspondenten -, MEK TR EE sa | : mid bagatellförseelser..i trafiken . | mer bör inte komma & fråga då... delt gäller. brott;' som kan: imed=.. familje-' och : -lantbruksprogram. | kerna till sitt' nuvarande" läge: samma "gäller "kö kortsindrag- si kulturredaktion undergångsstämning växer inga ket väl ha: kunnat. säga som -'.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.