s Fre DEN 23 JULI SvM = = Dan Yr ; Det är en thtressant och säkert in "En stor najoritet av de: få : också mycket. nyttig utredning, . , fosterbarn, som .nu Äntervjuats. il. som” gjorts om fosterbarnens an-|. den 'stora, undersökningen ..om passning i sina fosterhem. och il; fosterbarnens' situation, har? för- + — samhället över huvud. Glädjande] klarat sig vara djupt tacksamma nog bar det konstaterats, att fos- . för den vård och kärlek de fått terbarnen trivs och anpassar sig av. sina ” fosterföräldrar... Det , är bättre vad folk i allmänhet » inte absolut säkert att man pro- tycks "bro. centuellt' skulle: finna: fler som Fosterhemmen” är sålunda bätt- . är tacksamma för 'den uppfostran Te” ”än sitt rykte, som. dock nu-| de fått om man gjorde en lik- mera. ingalunda kan anses vara rande” "undersökning | bland persö- dåligt, Men om en underskattning ner, som fått växa pp hos sina av: vården i finns, | " biologiska" föräldrar. . hur kan'då denna mnderskattning De, . söm nu. adopterar eller” ”på $ annat sätt tar sig an .andras barn, .gör det i regel av. dängtan. efter sbarn.: Denna 'kärlek till barn. är: "bra: förutsättning för den. vik- i fostraruppgiften, En + mindre att så mån- församlingar val Det fnressanta är gör vapen- | frågan men inte nöjaktigt pare- affärer med Sydafrika. Från det rat konsekvenserna. 0 | hållet brukar eljest västvärlden ne Sundsvalls Tidning | ” klandras". för :ett den | : : Söder rasförtrycket. I stället är En inycket stor del; av. rikes det alltså så avt östdilkttaturerna dagens ” ledamöter här. / som , sätter vapen i händerna på det|!bekant kommunala eller andra . | vita herrefolket i Sydafrika, Det uppdrag "i hemorten att' sköta: jär. en” avslöjande isyn.i, fv: jämsides i med; :-riksdagsarbetet. "Västerbottens: Kuriren Delta senare måste med nödvän. : ”Idighet rymma åtskilliga håltim- Få rån. västerländste , synpunkt mar och annan spilltid. Rimliga | kan "knappast mågon gynnsam- praktiska arbetsmöjligheter skul- mare "utveckling" tänkas än” de kunna ge den ett mindre trist tyssbolsjeviker . och” "kineskom- och mera. effektivt innehåll än Imunister etablerade fortsatt ide-1yad' riksdägskafé. "och an . ologisk kamp och uttömde var-|hindningsb erbjuder." 7! andras krafter, /så' att den friål. ka, Dagbladets” demokratiska / "världen: äntligen venska nå - finge andas ut efter en mardröm på ett "halvt" århundrade! + Zz Helsingborgs Dagblad N - vstycbåra?. Fört'i världen hände def nog "rätt. ofta, satt folk - tog sig fosterbarn som; ett ink st . objekt,--Eler; för att säkra; sig billig arbetskraft. Detta Vvar:'gi- vetvis inte den rätta utgångs- ” ykteh för b Me wi får, pckså komma ihåg "a ofta var hårt även” för "bodde. Hos siria ”biolo- et giska föräldrar. Så kan naturligt- vis: vara förhållandet än.i slag." ? fosterför Idrarna ” tar” ett. foster- "barn, som ett medel; att bota sina ; egna, trassliga . nerver, "Barnlöså makar tror stundom, att alla 'de- -xa9y problem : « skulle vara? lösta, om de. blott: hade barn.'Det- är ge tt familjens är zz abe med oll föetorbarn jens stämt i atläen nära Dälmen på stora personliga uppoffringar räd- Fp Det Kan i |ett stuteri: vars dycklige ägare: är|dat det genom" de 'sv Ö nånga I fall inte ens Tegha : efterkrigsåren;' arena, där en. skara! "unga kraftiga loch förkovra ett dylikt gott för- | 3 + Hertigens stuteri täcker en areal karlar infångar eftåringarna,. Detta Ihållande är, att Sovjetunionen på ' 225 ha som 'mutgörs: av ”betes= förlöper inte utari livliga strider, | strikt tillmötesgår den svenske mäter, 1,25. eller" 1,30 över "manken marké hed och uråt rig bland- | men slutligen besegras också ' den jutrikesministerns krav. at för] är strängt taget inte några. riktiga är "lever våldsammaste hingsten.'. För” att framtiden ej utnyittja sin "här- vildhästar > utan. liksom: de. eméri- fria "året "om ' och då "sköta sig hindra "inavel och ' inbördesstrider varande officiella representation ; ov själva, "även vid födelser och sjuk- avlägsnas på det viset" varje. år de | till - - olaglig underrättelseverk- hÖfta torde det vara a 8 att fos- | domar; och ' vintrarna i må ” vara | ettå ingstarna från hjörden. De samhet riktad mit värdlandet. ”tersamnéns biologiska” föräldrar |' ki : aldrig” så hårda, "de får 'själva' 'söka får. för första gången grimman på- :; Sydsvenska Dagbladet ', "lever å tilltrasslade eller på annat onekligen har de en särskilt stor foder; bara” vid särdeles hög. snö, | satt och så stuteniets. stämpel in- många dystra. Jkonditionsrappor = besvärliga, förhållanden, för-' dekan survildhästarnas- "arvsanlag strös det ibland foder åt' dem. Så- | bränd, hertigkrönan med två stora ; Det är ingen stor övedråft att terna sätta igång med-en krafit-. ö "några "årtusenden : sedan | dana - hårda livsbetingelser åstad- | C, Hästen vänjer sig fort vid män- säga, att vi har parlamentaris- | full . spänstpropaganda för : attt jordar drog över de nord- kommer ett strängt urval: det! jär | niskan 'ocK” sluter snart . vänskap | Mens metod för: vegeringsbild- rädda det "svenska folket från . bara. "de kraftigaste';ioch segaste med” henne; Vid god behandling är | ning men att politikern & myc- undergång. Men låt des åtmin-" djure som överlever, På det viset hingsten redan vid 224 'eller 3 års | Fet fungerar "som om" vi . hade | stone. sippa riksmarschér: joch, har Dilmen-hästen blivit en myc- | ålder" så” tam ”att . den kan” för- en. samregering. Pärtiledarkon- liknande : halvofficiella Ka å | ket motståndskraftig? och" seg "typ, Ispännas, ”.Croystuteniets . I hästar | jär. ferenserna utgör kronan' på ver- a till : mycket" efterfrågade” ochi: tuppnår ket”i” denna "kompromissdemö- alltid höga 'prisér. Förstklassige ber | krati. Att oppositionen” villigt aC- skällare;" de senaste åren "ofta från cepterar. en sådan ordning tyder Md polska ponnystuterier, säkerställer antingen på” " blåögdhet. .eHer på j ; : bristande ambition:' hj dens" E tb tånd . och tillfö . SA ör a ? T > Handelstidningen : ! Brist' på "motion och. fåsk utt” samt ' för” god ' måt ' 0. orsakar .| den: dåliga fysiken," heter” det, Inte” ett; enda. !ord ' nämns om, att . ”rökninig "ock spritförtäring ” spelar en. oerhört stor roll i att :i över femtio "år, mycket för- tjugo-" eller” tröttiobusen intresse- > Sovjet säger! sig önska ' goda ståelsefullt”, ha "skött det och under rade åskådare från in- och 'utlan- grarmförhållanden med : ”"Hjorden” jagas av. skickliga | land. Vi vill gärna Ul Mt Så så krigs”, och Arövkastar till en järnskoforniad är fallet. Bästa sättet att behålla I 2 Jå och ) lomäår lå glaset undviker” att röka? ” MARSCH FRÅN s KORSTADEN.- yi vå att anhopnidgen” främst . till" . störstäder” sk par. stora problem" för både individen—i sta 200 hästar — hingst let, :sade CUF:s förbundsordföran: s 'de NilsJ. Wedin'"i ett tal å Medelpad på söndagen? CV a Svåra problem ' har ' stått » och,, . kommer ' att uppstå genom, detta :både i de stora: tätorterna, - de 'mindre tätorterna och "ute » landsbygden. Inte minst nu när «. det: är en mängd olika saker . — kommer ” "givetvis. att. inför: de” Enligt a han a cr jag; dh grun Hö | den ökade fritiden, utvecklingen bislogiska bak d inne Å av 'elkraften,: teletekniken,' flyget ]' bära ten” ärftlig - belastning : för och: bilismén — som sradikalt för- ändrat förhållandena.. Det. måste | 'c "vara riktigt att. rikta. in samhä planeringen mot att hindrå ett:o- " nödigt, "otrivsamt och oekono- | .: .! miskt tätboende. :: Både ur' den |. synpunkten att människan :alltid . skall:: stå» i:centrum för: plane- ringen och av samhällsekonomis- ka skäl, är det glädjande. att vi under senaste tiden fått ökad för- |] ståelse för, centerns strävanden på detta område, Både i tätorte: na och i glésbygderna inser all flerzatt dessä frågor I Sammanhånget bör nämnas att Atvidabergschefen: Gunnar'xE son nyligen förklarat, att hän ib. solut' förordar lokalisering jäv fö ) - retag till landsorten', j.stället för |; till « sstorstaden och, ätt visinom högst tio år kommer att få enl. marsch ifrån stället fö tills stor- staden, Han räknar hed: kör man inom kort skall få befäla ”träsk- tillägg” för att få kvalifigerad betskraft till storstäderna. BI » landsortens fördelar nämner han » närheten, till ppturen SÖme ar- - betsglädje . och mindre stress; Bankdirektör Thore Browald' har ”Erupper genom samverkan Å or? ' nyligen också förklarat, att det ; ganisationer skall tillvarata: sina . fbland -— samhällsekonomiskt s sett |. intressen har mer och mer blivit i varå' en klok" politik -att |. betraktat som.” något: självklart, låta arbetstillfällen. flytta till ar- registrerar - Jordbru kärnas tskraften.-- , be FAR ene Föreningsblad' "Détta gäl- |: Hr Wedin slutadé | sitt É redrag . med, att säga, att 'det här rör sig ler' för arbetare, tjänstemän, in=' dustrin osv.: . om väsentliga ting, som får in- - verkan på Hur framtidssamhället - Också joräbrukarna har organi” |, erat sig, . ekonomiskt och fack- kommer att se ut — och som i "ligt. Det märkliga är emellertid mycket. hög "grad, berör ungdo-| att” just beträffande jordbruket men. som : 3 , kommer alltjämt 'med jämna mel- on : lanrum ”' slagordsmässiga beskyll. ningar för monopolism osv: Med tanke .på.”de besvärliga anpass- 2 + Gefflé Dagblad "Nu. börjar jag 2 misstänka; att det inte är, bara. Sveriges, stats-. minister, som är illa" underrättad öm de stora händelserha. "Tydli- - Vår > regering Bar : "alltsedan gen är: det :så, "att inte heller några' veckor tillbaka" haft det|)den: sovjetryske "regeringschefen: "| ganska +." bekymmersamt.'.:+ Den får veta, vad .man har; för hurtfriske ' utrikesministern. har blivit synnerligen tyst. Försvars- ministern reser: bort och gömmer sig.” Statsministerr slingrar” sig som: en: nyfångad > ål och » vill själv tillsätta utredningsmän att ta” hand". om M den pinsamma Detta undersöknings -ädjande. > Det bör "| niskoma, vå senvåren; då" "ettårin- Fr |. Barna infångas,” Det är”ett skåde” spel ” "som "varje år " bevittnas' äv På VA CEN) r KOR. ;4. du icke fått TFÄR DET:FINNAS Vad ä - [””SOLIDARITET? d äger u, BV dig. givet? spionaffären” kan komma att! resa krav från andra håll Till exem- ? pel om attden” politiska och vidick "detta" vackra” land, där - intellektuella: halvvärld,? ; IN SR 4 från släkte er. deltar” i partyn på "ambassader: | na och liknande lokaler, 'en dell" vilka överste" Wenz |; sig och deras um. I gänge; blir föremål för närmare granskning. Många underliga fi gurer för sig i de kretsarna. Dala-Demokraten. (0) — väldiga subben- tionskrav. Det blev dock känt att han. privat "ansåg" kravet på nya miljoner -”oblygt', kanske direkt! oförskämt”. ' Jordbruksministern ” uttalade "också missnöje med den Pär bra Nn . Vr " SÄRSKILT OMHULDAD «+ "5 ; Man lär nu fått föfte « om att och präst visade mig väg . " bland föreningsrörelsens kritis |" ningsproblem,.och de marknads- |; stora del av" socialdemokratiska en högerman — he. Rolf Eliasson Gud, ker har den mellansvenske gods-|' svårigheter jordbruket tyvärr har "Tpressen' som teg eller strök bön — på :omvägar ska få nä i Eller: nän att brottas med är det väl än- dock. inom "jordbruket. som - det eniga samgåendet genom organi- sationer är särskilt viktigt — om inte konsekvenserna för jordbru- kets utövare. skall bli helt olid= liga, Tntresseavvägningar måste fin- | as och "Svårigheter "uppstå, men vid "styrelsens ' ”satmmeaträden, tjänt mA Ärälsning och frid? Jag genom att han" är ' medlem 'av | £/C5 bort från Gud; men han. i fyr rocnderådets presidium, Att Me fom: me na trött ledningen ovanför huvudet under . på förbundets. stämma för. att an be år sr held bevarad" som blidka ' högern försöker - manöv- N: ar är hela äran” hans: ; .derna medhårs. Bakom kulisser- na har han inte ställt sig ovillig "till! informativ . verksamhet.” : +: Ovanstående läste jag i en vec: ”kotidning som av "kn händelse kom. för mina” ögon. Måste säga Satt jag kände mig.djupt' kränkt ägaren och jägmästaren' Clas af Ugglas blivit för sina propåer om att staten. och föreningsrörelsen lägger hinder i vägen för utveck- ,' lingen mot en företagsekonomiskt sund . jordbruksnäring, . skriver Hallands Nyheter. (cp):.” Handelstidningen anser .visser- ': Västberlin i goncin förr, Pestival- biograferna | i dag”, , menar Handelstidning- . ningen. Även konsumtionsmjölk- di: ligen att af Ugglas är alltför ne- -» gativ då han kritiserar förenings- rörelsens uppbyggnad . under 1930-talets , kris, då så många "jordbrukare fick ge upp. ”Men en, ”rider' den spärr mot utveck- lingen”: ... Ledarförfattaren i Handelstid- ningen förefaller vara ganska:o- kunnig : om de insatser jordbru- kets föreningsrörelse gjort för nä- ringens. rationalisering, när han argumenterar för denna sin upp- fattning. , Om han till exempel . studerat "utvecklingen" inom den västsvenska = 'mejerihanteringen, borde Han ha fått anledning 'kor- | rigera. sin. negativa syn. Många [/b.k - det väsentliga-- är. vad. som-.-kan uppnås ur helhetens synpunkt: ', Klart är också att man måste följa utvecklingen; söka anpassa principer, stadgar. och arbetsfor- mer efter de krav som efter hand - kan uppstå. Det är ju för att un- derlätta en sådan smidig 'anpass- ning som inom den . ekonomiska . föreningsrörelsen bl, a. ett sär- skilt. planeringsråd bildats. ” -En positiv kritik "syftande tin " förbättringar år tacknämlig. Men var i. dagens Organisations-Sve- rige skulle det överhuvudtaget vara tänkbart att man ville helt slå sönder vad som byggts upp? |. : På jordbrukets. område . måste äldre, -.nedslitn har lagts ner och driften centralise- rats ..till stora' enheter där en långtgående: specialisering bedri- |: ves i vid < ost-. och smörtillverk- har. rationaliserats och kommer att ytterligare ratio-= naliseräs. ' Denna mejerirationali sering är både ett producent= och konsumentintresse." ' MR > Avsikten är. givetvis att tillva- rata., .mjölkproducenternas eko- nomiska intressen så långt detta inom de gränser som ör, Samtidigt tillför- säkras” emellertid konsumenterna högsta möjliga kvalitet på de pro- t att. sådana försök ty värr finns, : "INGEN TRÖST. "Den 2 april 1902 var stinsen på en östgötsk : järnvägsstation inte alls snäll mot en gammal gumma, som .gått på fel tåg. Gumman var så ledsen över misstaget att hon grät.” Den bistre stinsen frågade: - Va lpår fruntimret för?" — Käre goe inspektorn, jag har] komme på. fel He å de ä så sorg- ligt. . as Tacka för att det är. sorgligt. Om det vore roligt så skulle juf . dukter som framställs, alla käringar gå på fel tåg! . å alla .bönders vägnar, Är vi.in- "te bättre sedda. i folkhemmet, — en' "pariaklass! Är vi, oblyga och oförskämda? så låter "det inte i pressen när "arbetare 'och tjänster "män: strejkar' — de har. rätt att. " begära mer och mer för sitt ar- | bete. Är: det verkligen ' så ” oblygt > att 'våga önska lite mer likställig- ;het -med 'bröder och systrar i in ”dustrin, .De, har sin: fasta ön — medan : vi. är. beroende av nar :turens: :nycker för vår utkomst. : Att "sbortrationalisera”" alla , små. bönder det är receptet. Men det "går KC att göra i'en handvänd- ning! ” Nog känns det bittert! att "jämt bli utpekad som misslycka” ” de'existenser, som måste ha hjälp för vatt" klära” sig T radio "hörde jag att. i en "europeisk" stat hade ” jordbruket "lämnat, 6 procents läg- re avkastning "under 1962, och det skulle, företas utredning . om hur man skulle råda bot på 'den' oro- . väckande utvecklingen. "Det är otacksamt 'att med svett och möda bidra till folkförsörj- "ningen i vårt land = men jag undrar om inte vi bönder ändå är ett nödvändigt Ont? : (Insändare i CKF:s " Bud-: . kavle). . Pon N . | fick filmens. storheter, filmstj Då Kennedy förklarade på tyska — något ovan wid språket — inför . | 450.000 berlinåre:' ”Jag är sberlina- reP”, nådde jublet kring den: ameri-. kanske ' presidenten "under hans Tyskfänds-besök absolut sin, höjd” punkt. Inklämda i folkmassan, obe- alktade och knåppast igenikäl (2, från: hela världen, namnkunniga trängas som vanligt folk: Den 'ame- rikanske presidentens Berlin-besök |' från årets Berlinrfilmfestival, den |! 13:e. i raden,' som.-pågick. under |! sista" veckan i juni, Dagarna. både före 'och' efter evenemanget fanns bara" ett enda samtalsämne: "Ken: nedy. Intresset ' för politiska" till- dragelser är livsviktigt för berli- narna.. Om festivalstjärnorna intel förut vetat det,: har'de. fått lära att beundra filmvärldens storheter och deras filmer. Vykort med Kénz nedys Porträtt hade mycket större åtgång än” "filmstjärnornas. ”Gatans ” som med 'färgkritor målat Kennedys porträtt på asfal- ten hade. större ? dagskassor & än nå regissörer” och producenter stå och |; har; utan. tvivel ”knyckt”. shown. var tomma dagen för Kennody- besöket. - i Filmens" Sch dilmvärldens brok ga värld utövade "detta år knappast någon dragningskraft på | berlinar- na. Amerikas president: som ga- fanberat ” Ariheten, för, 2146 miljoner västberlinare, var utan tvekan: vwike bigare. Inte. någon. som warit, med dj om denna: entusiastiska ;välkomst- hälsning,, kan på. allvar mena" att tonåringarna som köpte Kennedy- porträtten och att . äldre” damer, söm ”lännade sina: hemsydda . are beten å: stadshuset, skulle för. den skull ha glömt vad. som varit: det väsentliga, Berlinarrias. snart hän- förda z sinné, som” filmstjärnorna har nytta. av, gällde dessa dagar” än filmvärlden utan den stora” "politikens skeende," Somliga festivalgäster blev - därför. kanske besvik sig det nu, Det var: bara så där" "i förbigående man gåv sig tid still Lär småbärnen ropa på hj någon liten ' kamrat skulle ' Mi fara att drunkna, gånger inte förstån, varlig en sådan situation - är och ara” 1 berättar ; :om saken, först när det K sent, att i ingripa. stor, böjde had mig. När jag blev." missmodig, "tröstade" han mig... + | Även det som kändes bittert och ont förvandlade han kill. en : giva Därför är, ”all vind 'god att 1919'och 1938 års franisynta | yen för iden som skall, till . lagstiftningsfäder "anade "vilka himmelen”; Hän. som. sänder biprodukter "som" en ytligt sett så enkel. sak som garanterad fritid skulle föra med sig.. Även |, om de gjont det skulle de'na- turligtvis inte ha låtit hejda. en utveckling . som : war. självklar. I den mån de nu kan överblicka resultatet av: sina : beslut" anser de förmodligen att deras' efter- följare & nb o och Kommunala äran från Gud” Hur hår: inte - motvind är densamme som sän= der medvind. Vad bar vi sor vi into bar '.. Vi bör sluta upp "med att.taga COM 4 Ive SPE DRG BUSKARNAT ; "| väl oss alla, alt vi tar äran från. De har nånga FÖ d om hur "alls |e>2 denna synd.” Annars S hände! "det Gud för hans ' gåvor. Vilken" phamk. . än möter” oss från fe de tom det svåra till: TI Ty Gud ger: endast Tacka för alltsa," > + Vad har uu som, a. sätt 1 Inte bar ok Aa Sr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.