'. sig som "skolor eller forsknings- "te fångvårdschefen att täppa till : gjorda”. . bär ansvaret för laglydnad, ord- tör' som helst, menar hr Ståhl. ser nt RK Raa "LAHOLMS TIDNING = LT DEN 27 JULI ti nsgT = =2 j "Åter medelti Klostret Y " Glumslöv i Skåne 'skall invigas den tredje augusti. Inför invigningen har ,det visats för — pressen. ” Beskrivning - klostret och redogörelse för klos- i all di i Glumslöv”. SS - ning har. i våra dagar belt andra möjligheter ä än dem, som klostren Så klöst 5 utlåningen 1 nu över. HÅ 12 miljard] ' I hvad nd Typiskt för" jord rörelsens snabba -utveckling under senare ' år -har/ "varit en "glädjande terlivet har del Referaten bestyrker, vad man re- "dan förut hade på känn, nämligen att det var ett misstag att ge till- stånd 4ill” klosterbygget, skriver Växjöbladet, Glumslövsklostret är det första som byggts i Sverige sedan Gus- tav' Vasas tid.”'Då det nu wisas för ' allmänheten, kan det: tagas som ett bevis på hur klok Gus- tav Vasa var som förbjöd den dårskap ; som klosterväsendet up- penbarligen". är. Då kloster nu -tillåtes" i Sverige, sker det'för- modligen under ' hänvisning ' till den keliga religionsfriheten. Men för den enskilda människans reli- gionsutövning, För - alla äcke- katoliker torde det vara fullstän> digt : obegripligt, att människor i aktiv ålder avskiljer sig från det "levande livet för hela sin åter- stående levnadstid, det "levande liv som. ropar efter, positiva in- satser..av de mest. skilda slag. Det kan 'inte vara Guds mening, att människan skall stänga in sig i kloster och därmed vända den värld ryggen, :som >han : skapat för: hennes" : - > Klosterfolket är, förmodligen kor med käns, , denna frihet borde icke få 2 sig vilka uttryck som helst, : . Klosterlivet. uppstod - troligen som elt försök av de skrämda människorna att undgå evig pina i helvetet, I klostret ville"de göra sig'dörtjänta" av' en lika evig sa- lighef. Dessa” motiv för klosterliv torde inte, finnas numera, detta nte ens bland katolikerna, 3 Det bör inte förnekas, att klost- ren fyllt? en: :uppgift, : De var tunder. medeltiden : och kanske också senare 'av stor: betydelse som bildni "och :£forsknis anstalter, Munkar och nunnor har | . lämnat viktiga bidrag till kultur |. och främåtskridande, Under 'den mörka och fattiga medeltiden kunde knappast kulturinrättnin- gar bestå, om de icke stod under kyrkans : starka hägn. Numera | behövs" klostren icke mer vare enstalter. Undervisning" och forsk. r ta Nat. -.NY FORM AV TIONDE? rv Ibland +inströmmar ' "rapporter om rena idyller till och med vid uppvaktningar, för regeringen, där ' annars". i 'alllmänhet, krav..'och | önskemål dras fram eller klagan . uppstäms, I går hände något an- » nat. id. ett.) statsrådsrum,: skriver Helsl RÅ p : Vid den uppvaktning represen- : tanter - förs svensk fiskerinäring 08 ' jordbruksminister E. Holmqvist ' presenterades statsrå- det sålunda: en premiärtunna med nysaltad sill från Fladen T'Nörd< sjön, Uppvaktningen "var av pub! Ne! relation-karaktär och några -önskemål hade man ed "att frame | ställa, new Havets' folk ville I stället visa sin, tacksamhet för det”stöd lika former .som. statsmakterna lämnar Fladenfisket, som nu,sys- sclsätter 250 båtar. och 2,000:fis- kare, förklarade de uppvaktande. 'Speciellt var fiskarna 'tacksam- ma för att minsveparen. Hanö i år helt avdelats för Fladenfisket. Statsrådet tackade för den pryd- liga" silltunnan, ” vikt ' 25 kg, och förklarade, att han var glad över att kunna hjälpa till att öka in- tresset för sillen och hoppades att den skulle komma att spela en större roll i det svenska folkhus- hållet än f. n. . Kan man tänka sig något ra- rare än denna uppvaktning. Är det kanske ett nytt slags tionde som skall införas. I så fall har Jordbruksministern lite otur, ty en tunna nysaltad sill i den här värmeböljan skapar en svår- släckt törst. Och så trångbodd man är I kanslihuset har man väl små lagringsmöjligheter, RYM SÅ HÄMTAR VI! Det finns inget försvar för att genom passivitet förverka fång- vårdens förtroende hos både all- mänhet och interner. Den måste vara både human och effektiv för att” fylla sin uppgift, skriver Manne Ståhl i Veckojourna=- len. Under de senaste sommar- veckorna har farliga rymningar satt skräck i oskyldiga semester- firare, 'Nu är det dags för högs- fängelserna — eller avgå: Nyblivne generaldirektören Torsten ” Eriksson säger att han ingenting kan göra, Han har inte tillräckligt av vare sig pengar el- ler personal. Slutsatsen. måste bli att han som Pilatus tvår sina hän- den Trafiken skall tydligen fort- Men många av oss har det enkla åsikten, att liksom polisen ning och trygghet ute i samhället, har fångvårdschefen och hans stab lika ovillkorligt ansvar för an alter och övriga hjäl ti ten. De borde förehållas, att in”) gen har rätt att vara. så egoistisk, att han lämnar ett samhälle som "behöver honom för att han. själv "därefter + avskildhet skall kunna ”görat sig förtjänt av salighet för sin egen privata del, Mer sympa- tiskt..skulle klosterväsendet: vara, om det ”endast”-:syftade ' till- "att : ge 'uppbyggelse " åt” trasiga och ge dem "kraft att åter. gå” ut: i livet. Men Karmeliterorden, som hu fått ett kloster i Glumslöv, avkräver nunnorna löfte 'om cell- ”""Ivaro tills döden befriar. dem 1 :n klosterordens ' dårskap. -;. «' Man får. hoppas, att klostret i Clumslöv "är "och" förblir en en- nerslitna' människor -och ' sålunda - upprustni då det gäller lokaler och. service. Omkring. 30—40 jord- brukskassor' får varje år nya mo- derna Iokaler med mycket godi än? di ättar: or; i Då det: gäller inlåningen, har ju - vår rörelse . under ' de senaste åren kunnat glädja sig åt den re- lativt sett gynnsammaste utveck- lingen bland. samtliga banker — med "inlåningsökning ' på över 14 1 hr E fen” i Sveriges ”Jordbrukskasseför? bund, "direktör ' Lennart H Kapitalräkningar o kapitalsamlings- räkningar dominerar givetvis med Ett intressant inslag i utvecklings- arbetet” år också pågående försök med ' "ytterligare" meékanisering ” av bokföringsarbetet. Fö inlånings- bokföringen. anlitas” nu” på ' flera håll elektronisk : databehandli cirka 1.325 milj "kr. På checkräk- ningarna fanns. vid månadsskiftet drygt 150 milj kr. Omkring 140.000 jordbrukare . har numera check- räkning i. jordbrukskassorna. och det innebär: att. kasserörelsen nu Jordbrukskassornas-> service" har blivit alltmer -bankmässig. : ul — Våra” ”jordbrukskassor har nu närmare 180.000 - medlemmar ' med ningar, berättar hr ' Hagman, Den totala inlåningen' uppgick . vid må- nadsskiftet till. drygt 1.650 "milj kr cirka 480.000 - Zolika ånlåningsräk-| i” svarar” för.” landets + näst. största checkräkningsrörelse. bla förgrunden "== 7 -. | staterar -hr Hagman, Varje år in- ärbetar nu "detaljerade Slaner- för både grund- och fortsättningsut- bildning för jordbrukskassekamre- räre, Vi är. också i det närmaste klara med både en omfattande kor- respondenskurs -och en juridisk handbok, Under" de senaste åren har f ö mer än 300 funktionärer varit : samlade till ”fortbildnings- kurser 'i kasserörelsens regi på föreningsskolan, Sånga-Söby.. i ”Bptionaliséringen kräver kapital sa — Den snabba rationaliseringen inom vårt: jordbruk ställer. stora krav' på Kapitalförsörjningen, kon- vesteras mellan 800—900 "milj kr och: därav? måste £ n åtminstone ett par hundra milj kr lånas upp i kreditinstituten, Bland dessa har na under senare år att svara för den största — Inom jordbrukskasseförbundet i St th Al står bl a Abilds s= jordbruk kk frågorna justnui förgrunden, om- | låning | talar hr Hj Man har genom- | andel vilket möjliggjört. en, total till jordbruket” i av utlåningen - — cirka '1.3407 ij" kr. 2 utgöres av reverslån. " V5 äxellånen "uppgår ! till cirka 114 1” kr och ”checkräk-= ningskrediterna till närmare" '62 milj kr. Den allra'största delen av kre- diterria går till: enskilda jordbru- kare, men utlåningen "Hill den eko- nomiska '? före: ingsrörelsen”- ökar stadigt. En” del utlåning” går också då det gäller. ökningen av å | fört omfattande undersökningar av '. | kasserörelsens personalförhållanden sj —: allt: i-allt har rörelsen cirka -T1.100 heltids-" och deltidsanställda jä SK örelsen har lik- utlåningen” till- våra" jordbrukare. Vi räknar också med att vår upp- gift som .kreditgivare, kommer : att växa. - Kasserörelsen syns bli ett som "övriga banker — . delvis ' på grund av ökad service men ; framför allt på grund' av stora pensions- avgångar under 60- 70-talet — 'att räkna "med ett. avsevärt rekryte- ringsbehov. i. framtiden och: detta aktualiserar kravet på snabba och omfattande "åtgärder för att till- godose behovet. av. utbildning, En särskild ”utbildnisgskömrmitté - ut "inte. Även. bland ett sekulariserat "folk? som "det "svenska "skulle det "nog gå att samla ihop sett så stort antal .Svärmarare:; och . fantaster, "rättas fler. Det räcker , mer, än väl med att” medeltiden: -har åter- |- införts på 'de kvadratmeter svensk . jord, : som klostret i Glumslöv omfattar, , medborgarna största möjliga. fri- het. Men samhället” bör inte a mé "verka till'att bereda medborgarna |' möjlighet alt falla in: en :,cell- tillvaro; som" berövar” dem" möj-' ' ligheterna”att leva som fria män. niskor” här I på förde.” Är Mr att: britätskogsbrokdt de”. Ie åren hopplöst sackat éfter' "and. ja skogsägarkategorier, béträffan- "de insatserna" på "Produktionssi- dan,” skriver tidskriften Skogs ägaren,” organ: för Sveriges | .skogsägareföreninga : I Tyvärr saknas tillförlitlig” stati- Stik- över. .skogsvårdsåtgärder: Os skil da: "ägargröpper vårt "Tand. Genom: ;skogsstyrelsen' : insamlas årligen ppgifter:.t om; de invéste= ringar: som "görs i skogsbruket. : form. av terväxtåtgärder; byg- gande och underhåll av vägar, di- ken ete.” Dessa uppgifter bygger emellertid på, beträffande. bonde- skogsbruket "rapporter från läns- skogvaktarna, och beträffande ö öv- riga ägarkategorier på av företa- gen själva redovisade åtgärder, alla " de ' enskilda skogsägarnas skogsvårdsåtgärder = inom - = ett länsskogvaktardistrikt inte kan de, - Intern... statistik : hos vissa skogsägareföreningar synes be- kräfta att den officiella statisti- ken över investeringar i skogs- vårdsåtgärder ' inom privatskogs- bruket bör betraktas som mini- misiffror. Men även om den offi- ciella statistiken inte kan ge upp- |" lysning om, den exakta omfatt- ningen av "ihsatsérna -i 'bonde- skogsbruket kan den dock: påvisa en eventuell ökning eller minsk- ning av. åtgärdernas omfattning under en viss tidsperiod. Skogs- |. styrelsens Statistik visar, att in- vesteri bruket nära fördubblats mellan perio- derna 1952/56 och 1957/61. Det innebär: en ökning av investe- ringstakten som inte har sin mot- svarighet hos övriga ägargrup- Per, - : Privatskogsbrukets expansion på förädlingssidan motsvaras allt- så av en lika expansiv men mind- re uppmärksammad utveckling på Produktionssidan. Investeringstakten ; brukar i- bland användas. som ett mått på "företagets livskraft, i varje fall torde den utgöra ett mått på fö- es hället: och de Int, skydd. Har Torsten Eriksson inte auk- toritet nog att få fram de resur- ser han Mdgä behö + 1s tro på fö fram- - tag 5 tid, Bondeskogsbrukets livliga in- vesteringstakt torde kunna tydas som ett tecken på både inneboen- - 430. skall han skaffa sig denna aukto= ritet genom att ställa sin plats till förfogande. Sammanhanget är så "enkelt att det borde vara be- gripligt för vilken generaldirek- de li ft och £i ro. att det skulle "räcka för ett flertal | - "kloster. Meni.det . bör inte" supp- |. ERA nätsningen äl herdarnå. der; första i;'] borde: det: ha” sett. ; hopplöst. ut, Visserligen" hade” "han. en gång "fått |' Det ligger i sakens natur, att |. : bli uppmärksammade och notera- |. äckeP”; Ördet” "uttalades Ko Maria i 'bebådelsens- stund. "Det var ängla- och kat "och hårdket. sändes Kr För, alt” "vända? historien” För lärjungen som. satt” i centrationsläger- ute på. ön följa sin "Mästare upp: på, förkla- ringens. berg. Men han” hade också tvingats! följa” med” ner då vardagen igen, Till" ”trätorna, tvivlet," förföl- jelsen,- -sammanbrottet. på långfre= dagen, flykten, ovissheten. - Men 'mörkret omkring honom och ini "honom" "skingras, av. himlasyn. Och: från "hans. fähgelse ljuder en morgonsång, som aldrig kan tystna: "Frukta icke! Kvistus är den förs- ter, Maos PF Också w vi ihar sett syner. Men inte av öppnade himlar. Vi har sett av- grundens ; veldkvastar, "Hört. rasslet De statligt anställda f fick ett delvis nytt sjuklönereglemente den 1 juli, I en av'de nya bestäm- . melserna sheter: det: att ”vid hast Higt åke "behov: av ledighet -för vård av minderårigt barn .i hemmet skall kvinnlig tjänsteman "högst 15 dagar, av ett och samma kalenderår kunna | dgivas ledig- het med 'B-avdrag under 6 dagar i följd”. Det är en välkommen bestäm- melse, men varför denna begräns- ning . till "kvinnliga tjänstemän? Det finns ju också män, även i "statlig tjänst, som, behöver vårda "minderåriga barn när dessa blir ' sjuka, ” Ensamma ' fäder som har vårdnaden om . barn är inte så ” sällsynta. I en 'del familjer kan "fadern också ha lättare att stan- na hemma från arbetet än mo- dern vid barns sjukdom, Men det har. han med denna bestämmelse inte möjlighet att göra utan att förlora hela lönen, såvida han in- te vill. offra några av sina semes- terdagar. Nästa . gång statstjäns- organi för- handlar med civildepartementet bör pappa inte glömmas bort, - > (Dagens Nyheter) belns alla! öcker (heter i öPrkta] av "vapen, . hotet" a " hårda rös! er, d jordbrukets” marknadsförhålländen stönet från” hungrande "miljoner. . Till den” ensamme på Patmos, 4 alla sökare sedan dess, till dss i som längtar” "efter klarhet,” "efter förkla- ringsdag, Tjuder ordet: ”Frukta icke — Kristus är den för: Ms : "Kristus är den' som till sist t skall behålla > segern,” säger : skrifterna; | 3 ” I Ja, han har redan" "segrat. » Här var e r | mellan” mörkret 'och Huset en strid. David Livingstone: berättade "om Kristus; Segraren för vildar i Afri- . ka, En? hövding trädde ' fram och 'sa ”Detta behöver wi alla höra, SS slipper den | ständiga med spjut”. [far inter | liv, när . jag lades i. hans ' armar > Det är inte” bara Afrikas vek nande miljoner som jagas. av onda drömmar; Det. finns i wvår . värld, både den” stora. världen och. min egen lilla .värld,. så . mycket 'som injagar skräck. Anklagande minnen Oro. för framtiden, . Också den |- framtid som ligger så långt borta att vi kallar den för evigheten. vt .. Han :som var den; förste i mitt när jag var så liten och hjälplös, att. jag inte ens kunde göra mot- stånd, han vill vara den siste i mitt rörelsens | egen: affärsbank .— "har förare,” Hammarlund. allt; » betydelsefullt element : jordbrukets" vationalisering, | änderna intresserade : rad utvecklingsländer, som "kommit på det klara med att en kooperativ kapitalförsörjning blir ” nödvändig för att: skapa, en hållfast grund för en rationell livsmedelsproduk- tion, Varje”år”har vi häft en 30— 40 . sådana : besökare från : Afrika och. Asien. Just nu är — omtalar hr Hagman" —-envav våra med- arbetare i "Sveriges Jordbrukskas- seförbund, agronom Håkan' Rydén, på resa i Asien" "med en internatio: nell” ”expentgrupp: "för att; ”studera och kapitalproblem;. Vi räknar med att vår svenska rörelse kan fåven betydande uppgift: då - det gäller att bistå -U-länderna med råd och dåd på "dessa områden, Kontakt med Finland - Kasserörelsen' har, f.ö "under de senaste; ;åren "etablerat ett fler-, la k I den + mald, På senare år har wvi haft täta - besök av | representanter . från en [Aktuell kom fö Chrusjtjov närmar . sig wäst- lägret i hopp att en gång kunna stå som 'den samlade västerns Iedare gentemot Kina. Han är vid sidan av general de Gaulle den ende politiker av: verkligt format i: denna kombination. Kennedy verkar delvis 'som 'en pratande pjatt vid sidan av den frodige . och > brede . pojken på Kreml Europas ening , kring västerländska . värden är därför i dag en nödvändighet, som med alla medel: måste främjas. Inte ens "en neutralitetsdoktrin får här stå hindrande i wägen. ' Nordvästra Skånes Tidningar . "För Gomulika bör det vara en tankeställare; att: han . hösten 1956 . erhöll . katolska . kyrkans stöd — -det förutan hade” hans ställning säkert inte 'varit så stark, De polska kommunisterna har; all anledning att. undvika drastiska åtgärder mot både de]om intellekituella och katolska kyr- 'kan, vilka lätt skulle kunna re- sultera i en farlig inre spänning ilmellan regimen å ena sidan och särskilt det katolska prästerska- pet med folkmassorna bakom sig å den andra! vs K Sydsvenska Dagbladet! "Om - Sämhällsutvecklingen” si Afrika inom överskådlig tid skall medföra - bättre förutsättningar för en demokratisk utveckling | | låter, sig inte bedömas. För när- varande är det av allt att döma realistiskt att räkna med att de-. mokratins - chanser är. mycket s enska Dagbladet : En höglkonjuntltur kar. till | försikten, Men den" ändrar. ing- enting i de fundamentala lagarna på! sistone speciellt uppmärksam. | + mat motsvarande kooperativa kre- |, ditinstitut .i. Västtyskland, Holland, Schweiz och Österrike, Awv särskild betydelse är dock kontakterna, med den" starkt utvecklade: finska an- delskasserörelsen, som varit syn- ligen ; lärorik och stimulerande internationella jordbrukskredit- organisationen — CICA, som nästa år. har en: konferens i Sverige, representeras : rörelsen : av; jord- brukskasseförbundets . chef, direk- tör Halvdan. "Åstrand, Såväl för-. bundet , som Jördbrukets Bank: — och manifesterades : wid, en. Nord- kalott-konferens . i juni" i -år.i I dagarna 'reser. ett 30-tal svenska jordbrukskassemän ; över "till. Fin- land. för studier. Vi "eftersträvar £ n: också: ett bankmässigt samar- bete med den finska . organisatio- Många” sämesterbilister,' som, nu ger sig ut'på: vägarna, är "ganska 'orutinerade bilförare [vi 2 måste därför räkna” med att de spänner sig mera än" vana "och" rutinerade Cege ' I säger ”Bilradion” liv. Han står vid ”den dunkla port, bakom - vars :'rigel förvaras jord- livets mål”. s , När -modlösheten : föll över r Mar- tin Luther, hade han ett ord som dhan grep tag i: Det var det la- -|tinska ordet Vivi Vissheten ” att” Kristus ever blev » | för. reformatorn en kraftkälla, som ständigt på nytt gav mod och kraft att leva. och 'verka ' widare. Det hände'.att han; skrev ordet -med krita på sitt arbetsbord, på dörrar och fönster: ”Vivit — han lever”, + Också, vi har nära till modlös- heten. När vi ser ut över. jorden. När vi betraktar vår egen tillvaro. Vår längtan efter klarhet och för- klaring kommer aldrig till upp- fytlelse. - Det war i den situationen som E. A. Karlfeldt formade bönen: Nu står mitt Umbrien — skuggans 2 "land — framför mig. Jag kräver ej att se dig, blott jag «= "> hör dig, blott då och då du bär min sjä ett bud, | min vän i vind och skymning. " och min Gud, När jag blir stilla inför Gud, då hör jag mitt genom jordens jäm- mer, genom bullret på torgen och genom ångesten i. min egen själ orden från Bibelns sista bok: ”Frukta icke. Jag är den förste och den siste och den levande, säger |- Herren”, ' ” : - Då stiger ur mitt innersta bönen och bekännelsen: Jag tror på Jesus Kristus, Jag tror på syndernas för- låtelse. Jag tror på ett evigt liv, re ” Det betyder Tänk efter! Om ni efter. en an- strängande ' arbetsdag — . kanske "dagen före semestern — wid fem- sextiden på kvällen sätter er'bak- om ratten: med én: 50-milakörning nen, omtalar hr Hagman till sist: | dessemellan ' Kan a Nog” anses, vara brukar. de” flesta tycka det vara skönt att ta en paus, Naturligtvis är det här ytterst individwellt och ofta Jen träningsfråga, . På värdshus, motell, . serverings- ställen längs vägen kan ni få varm mat, Allt vanligare blir det att den bilande . fa för första sträckan tar matsäck med framför er dröjer det inte så värst många mil: förrän ni känner en viss trötthetskänsla. Utan att Ni vet om det har observationsförmå- gan trubbats av, ' reaktionssnabb- heten minskat och som bilförare blir ni bara tröttare och tröttare och till slut en uppenbar trafik- fara för era -medtrafikanter, Passagerarna i. bilen blir inte som ni uttröttade' av att hela ti- den sitta på helspänn. De blir i stället "trötta av det monotona åkandet.” För både er själv och era passagerare gäller det att hus- hålla med konditionen under bil- färden. Korta pauser på en kvart tjugo minuter, gärna i kombination med något enklare mellanmål, gör om små underverk. Man blir ge- nast betydligt piggare och särskilt skall ni lägga' märke till att era mår alldel "kolossalt sig för mellanmålen, Främst bör man packa ned energibehovet i form : av -drycker, the, kaffe -och samt om man skall ta med kolsy- rade drycker . i matsäcken. I de internationella racerloppen får kol- syrade drycker: överhuvudtaget inte förekomma, vilket kanske kan tol- kas som 'så att bilisten:i gemen mår väl av att dricka något annat. So Mjölk och bilkörning låter sig också väl förenas i följande episod, som jag erinrar mig från ett Grand Prix i Kristianstad ' för flera år sedan, berättar Cege Hammarlund. Den kände racerstjärnan' Stirling Moss är en man med mycket be- stämda vanor. Bensin, olja, vatten, däcklkontroll och ett grogglas med mjölk ingick alltid i hans minuti- ösa punktprogram varje gång han körde in 4 depån. De svenska ar- bra av att. få sträcka på benen, : " Råkar ni dessutom ha en s k baksätesförare i bilen, d vs en person, som är duktigare än bil- föraren och ”hjälper” honom' i varje situation med små tillrätta- visningar och förslag kan jag för- säkra er att han är särskilt betjänt av en vilopaus.' ' Kosthållet under en bilresa skul- 1e egentligen kräva ett särskilt ka- pitel för sig men några små regler bör dock noteras, För det första ordinarie måltiderna, 20-milainter- t.valler med minst ev längre paus gör ånte för stora avsteg från del|då! a hade långt i förväg fått " förhållni der, likväl saknades mjölken åt Moss när det var dags för hans paus, Goda råd var dyra. På fältet invid depån stod en helikopter, som snabbt be- ordrades till en bondgård på 'skå- neslätten. Med. en tvåliterskanna och an räddades gm Riktigt så dramatiskt det kanske inte gå till när vå oc tar in för en paus utmed semester- vägen. Som” n sagt: tac en paus då och - g 60-talet. för att vare uppsving i första hand blir en " mängdkonjunktur. Det finns som regel inget.ut- rymme för kraftiga prishöjnin- gar. Det finns därför, inite heller något utrymme för en svårartad kostnadsinflation: Det bör ar-: betsmarknadens panter. allvarligt begrunda, när de sätter sig vid förhandlingsbordet i höst. lagom. "doser. Efter '10' mils körning |- mjölk t ex, Däremot är det tvek- |. mentar: ör näringslivets vestisamhet på Konkurrensen . sörjer. fet Handelstidningen . Korflöggningen ” av Wennet- ströms verksamhet måste uppen- barligen omges med stor sekre- tess men man kan ändå ifråga- sätta om det är riktigt att omge utredningen med den kompakta tystnad som. nu skör och som endast 'ger - -upphow” till en rad lösa och meningslösa spekulatio- ner, Så hemligt kan inte ällt som kommen ' fram vara! Frågan är "inte alla parter skulle vin= ' na på ett samarbete mellan dem : som här att utreda affären och, pressen. Ett sådant samarbete” kunde lämpligen få formen av hågorlunda ' regelbundet ' åter- kommande - kommunikeér : från stadsfiskal. Ryhningers sida om vad. som framkommer och som utan .våda skulle funna publi- NS illsposten 2 , Man kan intan vidare instäm- ma i kravet på. "bättre arbets- förhållanden : för. klassförestån- darna — mera tid för klasskon- takten, bättre arbetsmöjligheter : och i vissa fall kontorshjälp för administrativt :- arbete. "Det + är slöseri. med: kvalificerad ”arbets- kraft. alt inte: den. skall ha till- gång ill. vanlig service" fön en del förvaltningsuppgifter. el : Helsingborgs Dagblad "I "de kollektiva frafikmedlen som tåg och bussar är "transis-" torn förbjuden.: De "nuvarande förhållandena är” orimliga. En person, som. på offentlig” plats + uppträder ' som skränfock "och gastar för full' hals, rikerar att : bli' åtalad för förangelseväckande beteende och omhändertas " av. polis, medan en "person som pro- skruvad Itransistör & handen inte : ingripande, "Det är orimligt att det oljud :som kommer från” en tränsistor skall vara legaliserat. | Den stressade - nutidsmänniskan ' skulle ' må "bättre av att stänga av transistorn och ' lyssna till: sommarens. egen melodi, vågor- nas brus, vindens” gång i träden "Toch fågelsången. Skånska Dagbladet en dålig sommar. Olle Björklund > lyckades bara samla omkring 50 : personer när han framträdde "I med ”Amors hörna”: i Huskvar- na häromkvällen, och Tage Er- lander drog" endast ca 200 när: han uppträdde som festtalare vid Floda hembygdsförenings jubille- : : umsfest. "Alldeles tydligt är det - bara flickorna som i sommar” är tilldragande, ” . Dagens Nyheter Mm "återvänder skaron av 'se- mesterfirare med ett nytt per- spektiv på. Sverige — de ser måhända Trivselmyra i ett. an- nat ljus, de har fått avstånd till fädernestandets fel och för= . tjänster. Kanske kam ' der på-" gående internationaliseringen av svenska folket råda bot mot den inkrökta kverulansen och ge oss för 8 och. tankar att Jeva Ör, När, Da .Göteborgs-Tidningen - så länge. det "finns en. enda, människa, som känner. sig. ut- stött och åsidosatt är detta eft tecken på att den kristna kyrkan inte - fungerar som' den ' borde, ' Det finns tyvärr inte bara em och annan, som har det så i vårt välfärdssamhälle, som "vi "för övrigt är både stolta och tack= Samma ' över. Men också detta anbetgområde kräver -. insikter, träning och framför allt en sak- fig och självisk inställning. Inte var och en är skickad att utan 0. | vidare vara en kamrat och vän för andra. Men alla borde kunna bli det, och det är der kristna kyrkans uppgift "både centralt och lokalt att fostra och träna sina. medlemmar lbckså' för dettå dag av kristen” insats, - "Veckoposten ” 1 menerar 'fraim med en fullt på= :- blir föremål för något som helst . VWåra manliga Urvidolert har : | | | | | ,F
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.