LABOLMS TIDNING '7$ [ a - sön "Onsdagen den 31 juli 1968 NV Tandsti | Högern har 15. , Under höstens " för rval att för- | Ar öter och ett förs- rättas i Södi Jands-Vä ik mandat där, centern 16 lands samt Blekinge-Kristian- resp två 'och "folkpartiet "17 och '- stads läns valkretsar. Någon rik” tig klarhet i hur utfallet av dessa kommer att bli har man ännu in- två mandat, Centern, förlorar allt-" så ett av sina mandat om partier- na . går var för sig. > Ny Tid gör den kul -att här kan te. Genom röstlån kan el en viss förskjutning ske. Klart är att om ingen samverkan sker mel lan de tre demokratiska opposi- | tionspartierna, erövrar högerpar- tiet ett mandat i Södermanlands? Västmanlands. valkrets. I Högern. det tänkas att högern ger folkpar-: tiet betalt för gammal ost och ger centern -röststöd för två mandat, vilket i så fall skulle betyda man- 'datförlust "för ” folkpartiet; Folk- partimandatet "är dessutom hotat : från socialdemokratiskt håll: om saknar nu fö - tation där." Högervinsten skulle £' så fall gå ut över folkpartiet, som har . två ' förstakammarrmandat, men endast '18 landstingsmandat. .mot högerns 10. Centerpartiet har : 14 mandat:i kretsen och klarar sitt nuvarande mandat på egen hand, Socialdemokraterna har sex mandat och inget av dessa är ho- . tat, Nu lär det emellertid. enligt Ny Tid vara så, att folkpartiet vill : låna ”röster” av centerpartiet för att därmed säkra sina två man- dat och lura högern på en man- datvinst. I 'gengäld skulle cen- tern kunna räkna med folkparti- hjälp i Värmland 1965 för att kla« ' Saciald de tre borgerliga partie Tna . går var för siga ,.: "i. >se i "Folkpartiet och odnterpartiet har samarbetat bra vid flera till" fällen under,. årets riksdag och står varandra onekligen närmare än vad de för närvarande 'synes göra med tredje parten — höger- partiet. Men det -vore onekligen « snyggare , om + dessa. tre. opposi- tionspartier .. samarbetade N förut- : sättningslöst' när det "gäller ” att « ”rädda” .mandat.' Någon manna- mån mot' socialdemokraterna kan ett sådant samarbete däremot in-" ' te vara, då valmetoden' alltid gyn-=.- nar ett stort parti' på mindre par- : helkastnad ” tiers äv ra ett mandat där. kraterna har nämligen underlag Slutligen kan ti läggas, att det för ytterligare ett för mandat i Värmland, och om folk- i eta- . parti-centerpartisamarbete bleras skulle högern få släppa till mandatet i Värmland. = -" 1 Kristianstad-Blekinge , är si tuationen den, att antalet. mandat minskas från nio till åtta. Detta | mandat övergår - nämligen ' till dlande med för odat. som vårt nuvarande två kammarsystem erbjuder; inte ta-' + Jar för systemets” bibehållande," Men 'så långt som till att skapa. nya förmåner för 'socialdemokra- : "arna då det gäller mandatfördel- ”fngen, bör man givetvis inte gå » fatt eliminera det. =" "Tvock UR ge PRESSEN HISTORISKA . betydelsen | ' DEN: av provstoppsuppgörelsen i Moskva ligger mer på det psykologiska än på det militärtekniska planet;' an- ser Stockholms-Tidningen (8): . I och för. sig betyder emeller- tid inte provstoppet att stormak- terna skall avstå från att tillveér« ka kärnvapen. Genom att de allt- jämt har friheten att utföra un= derjordiska prov torde :det även vara möjligt att experimentera vi- dare" med nya typer.av kärnva- pen. Men det ingångna avtalet ; under. alla. förhålland riskerna för en förgiftning av at- mosfären som det radioaktiva ut- fallet vid ett kärnvapenprov. med- för, « : Det är dock. Inte på" det mill- törtekniska utan på det rent psy= kologiska planet som: uppgörelsen I Moskva har sin stora och kan- ske historiska betydelse. Sedd mot bakgrunden av den svårartade Ideologiska ' konflikten '' mellan Moskva och Peking och den en- ligt många iakttagare snabba ut- vecklingen 1 såväl Sovjetunionen som närliggande oststater i rikt-' ning mot en. fredlig samlevnad I Förslaget" om att bygga en bro har ri! ov kärnvapenprov och det ”åter= -Istår att se hur president Kennedy skall ' neutralisera denna fara för .] samförståndet 1 Nato, undrar Han« : dels!idningen (fp):a oil sve os Tin: grundläggande” anlednin= gen till: svårigheterna / är, att - Förenta Staterna vägrat att dela med sig både av .kärnvapenresep- tet och av beslutanderätten över dessa” våven,; En sådan: hållning "är "inte Litt att" förena med' den” idigFet som bör kä ruhusen. -: Medan unneln: mellan > Italien och Frankrike får sin sista avputs- ning innan den tas i bruk och me- dan: : svenskar” och "danskar : som bäst grubblar på bron: över Öre- sund. håller' ett annat : och . ännu mer gigantiskt trafikprojekt på att ta form: tunneln: under Engelska kanalen, Innan året är till: ända kommer arbetena sannolikt att va- ra i full gång. franska : och. engelska ” experter. förkastats: ”Aterstår två olika, möj- ligheter till tunnel: > 1: En sprängd” tunnel under Köna- : lens botten; - - i 2 En tunnel som byggs färdig I på "land och sänks ned på "bottnen." "Det sistnämnda systemet har med "na en allians mellan likaberätti- "gade makter. Amerika-har krävt ett slags förmyndarposition 1 des- 'sa ting, och- den” nationalistiske ; de Gaulle har. inte varit'sen att Det är". välbekant ' och” uppen- "part att” åtminstorie' Sovjetunio-. "nen och Förenta. Staterna : ämnar. -Böra vad de kan för/ att hindra - sen ytterligare spridning av. kärn-.; vapnen, De "som. själva! besitter | "dessa, väpen och ingenting under- "låtit, för att fullkomna: dem vill : förmena "alla ' åndra,:. däribland : verige, att skaffa sig dem; Man må då fråga, vem som egentli- ; "gen garänterar "att vi” "också kan ” - .försvara 085” om det kniper. H | i i -NATURKATASTROFEN. Vid--v, karaströf av större 'oifattning ""mobiliseras'”' umera på några! tinsmar ovärderliga in: med vä an pr avtalet utan tvivel tolkas som ett första steg mot en världspolitisk |' avspänning, AVTALET INNEBÄR naturligt- "vis inte på något sätt en nedrust- ning, understryker Svenska Dagbla- det (h): De väldiga - arsenalerna soch rustningsfabrikerna finns kvar, liksom den oerhört avancerade .ternati ll hj ilpins utomorder at ig beslele åerar Arb etet (9): korset i alla” länder ges ett attek "tivt. stöd "av "hi de” enskilda : och samhället.” Med hjälp av vår tids tekniken och det. vetenst kunnandet, Utan tvivel kan myc- ket göras för att framställa än-ef- fektivare vapen även utan prov- sprängningar, Ett oerhört viktigt och glädjande resultat av stoppet är naturligtvis att det inger hopp om ett slut på fortsatt förorening av luften med radioaktiva ä ämnen, men därutöver «är det sannolikt att avtalet främst får betydelse på det politiska och Psykologiska planet, AVTALET ÄR PARTIELLT et- tersom .de underjordiska" proven utelämnats, påpekar Skånska Dag- " bladet (cp): Överenskommelsen är ofullstän- "dig även 1 så måtto, att Frank- rike och Kina är obundna av den. Det blir kanske inte heller så lätt, att förmå de Gaulle att ändra på sitt atomvapenprogram. Ännu svå- rare torde det bli att stoppa Kina som uppges göra ansträngningar för att skaffa egna kärnvapen, : Det är alldeles uppenbart, att Chrusjtjovs benägenhet till upp= iop kan de landade bjälpresi urserna kömma till omedelbar och effek- tiv användning och bl, a, förhind? ra att nya katastrofer, som" ex- empelvis” epidemier, följer 1 spå- rén på den första. ; >" Från svenskt håll har det bru- kat handlas snabbt när det gällt att komma hårt drabbade .medmän- niskor . till undsättning. ' Så har också redan skett i det här fallet, Att dessbättre ingen möda kom- mer. att lämnas oprövad för att bistå även i fortsättningen ger bh a regeringsuttalandet besked so FÖRUTSEENDE. Den lille gossen från landet hade fått lov att fara in'till stan till- sammans. med sin far, De' tog in på ett hotell, steg in i hissen: och så bar det iväg uppåt. Pojken hade aldrig åke: hiss” "förut och” Såg Ätet görelse I Brovstoppsfrågan ökats av den fördjup sk-kinesiska : schismen. Mycket tyder på att denna brytning kommer att för- värras, I så fall torde man kunna räkna "med att den också 1 fort- sättningen påverkar den ryske re- geringschefens vilja till förhand- lingar med västmakterna. DET ÄR OUNDVIKLIGT att av- talet om provstapp kommer att ut-' Pyltjag i propagandan mot Frank. GAR INTE. — Men mamma, då. Man kan väl inte i fridens namn gifta sej med alla karlar man förlovar sej med! 2 Jag halkade på isen, så att jag fick ligga i tre veckor. ut, .— är du rädd? frågade fadern: — Nejdå, svarade. gossen, Men du 'har väl skrivit till Gud och tar lat :om att vi kommer!” » Ett hus « som var under uppföran- de störtade” plötsligt. samman, Vad hände . egentligen, frågade -bygg- nadsingenjören. : . — Har inte en "aning, ade” en av arbetarna, När vi tog bort bygg- nadsställningarna rasade huset ihop bara. hals Ver — Vilka idioter, sade ingenjören. Jag sade ju till er, att inte ta bort byggnadsställningarna, förrän rör- | och Folkstone. "enbart NR | vägstrafik - mellan Cap "Gris-Nez ; MINDRE VÄN EN TIMME. : ””Beträtfönde järnvägstrafiken » är experiment ' redan - på gång. ' franska" "statsjärnvägarna, SNCF, har. 4 på en lika lång sträcka; mel- ll lan ' Paris och Fontainebleau, - på prov järnvägstransporterat. bilar på speciella. lastvagnar, "Det går: efter Lv. 8. förama får själva köra upp sina bilar på last- vagnarna från en speciell lastbryg- ga. Det har wisat sig 'att fesån från Calais till Dover inklusive 1-" och urlastning kommer att gå på mind- ”Ppillift-tågen”,' re än en timme. - Man har beräknat, att man kan sända iväg ett tåg var femte mi- nut genom dunneln och att. has- tigheten inne i den skall vara 100 km/tim. Vissa tåg kommer att: vara enbart Personförande, andra tar både bilar och' passagerare, andra åter enbart godståg. Man" tänker sig. också direktgående sovvagnar London—Paris...,.. . . iKapaciteten blir alltså avsevärd, och" man". har gjort omfattande marknadsundersökningar inte bara i: de .två berörda länderna” utan också :i andra länder som väntas komma” att trafikera tunneln, dvs. alla: nationerna i Sexland plus Spanien, Schweiz m; fl; Enligt des- sa” berä kningar kommer tunneln att. dra, å åt sig. "mycket" stor. del "> dav de: "transporter som' nu går över havet. från kontinenten still England, etyder - den ökade transitfrafiken ” en stor vinst. men ställer ” givetvis” "också krav på en utvgmnad av järnvägs- och Jands- s VI00:ÄRIGT PROJEKT. ' När denna: tunnel under Engel- ska kanalen b , klar, "vilket kan komma: att ske år 1965, är det en mycket gammal dröm som blir — AA? Frös du fast då? ledningarna och tapeterna kommit på plats. . verklighet. Det: första” ” förslaget framlades - av" en. fransk ingenjör Tunneln under Ka nalen NV Ne kan påbörjas redan i i år Så här är det meningen att de projekterade tillfartsvägarna till j vägstunneln under: Engelska kanalen skall 'se ut. Bilden av den, jät-. telika: modellen är tagen vid en utställning på ett av de större va- De” tre Projekt som finns: "har omsorgsfullt . blötts. och . stötts av Del ' i Paris, :: år 1802. Det'v var under den korta fredsperioden "mellan England ' och Frankrike ”1802—03 och Napoleon tog upp förslaget mycket positivt. Längre än Napoleon I kom Napo- leon III. En varm tillskyndare till det "förslag 'som framlades: under hans regim var drottning: Viktoria som "var rädd. för sjön, Förslaget, som framlades ”1867, resulterade sju år senare j, att arbetena verkligen sattes i gång både på den engel- ska och den franska sidan, De av- bröts dock efter en kort tid. + Ingenjörskonstens . enorma : - ut veckling gör, att vad som för 100 år "sedan var ett fantastiskt pro- kt idag är fullt genomförbart. - järnvägarna, SNCF, åller -f. n.. på -att' prova” en. del . specialkonstruerade” lastvagnar : för bil sporter genom "den 'tunnel, inom 7 kort :> skall -: förbinda ; Frankrike och England. - Sa iv PÅ VÄ (GEN. VC 1 KOR. 10: 17.: Men de flesta av dem hade” Gud icke behag till: I VB Såsom en "samlad skara upp- fevde de "av: Israels folk som drog'ut från Egypten stora ting. De blev. wittne 'wil. Herrens många stradfdomar, . upplevde befrielsen ut ur träldomslandet, tågade genom Röda” Havet och vär vittnen till den egyptiska härens undergång. I 40 år uppe- höll Gud dem direkt troch följde dem. natt 'och dag. . Man skulle. tro, a" it tingen upplevde sådana ting utan att tro på Gud. Men sanningen är den, att endast ett fåtal av den- na stora 'skara hade. Gud behag till. - Denna tunga, allvarliga san- ning skall för 'oss - utgöra en varning. Sn Om vi i dag sc ser på antalet & av dem 'som samlas under kristen- domens ' fana, synes ställningen vara god." Det skyltas med ett stort. antal i:medlemsmatriklar- i: möten och tillställningar, vid nattvardsbordet. Här vi glömt, att det är:far- ligt "ant räkna" med: "det stora antalet? Har vi glömt, att Gud aldrig räknar" med. hopen? :Har tidens: jakt - efter .massrörelse förblindat oss? -..; .. Gud. ser: -förbi skarorna och finner ”den "enskilda 'själen.: För konom existerar! vi en och :en. Därför” ser han efter om vårt hjärta. är rätt inför honom. Han frågar inte efter vilken försam- ling vi tillhör-och vilket. förtro- ende. vi har bland människor. Han. rannsakar hjärtan och nju- rar och : dömer , hjärtats: dolda tankar 'och uppsåt. Han ser, om det finns svek i vår ande och om "vi litar på vår egen kraft eller andräs mening beträffande vårt liv. s Jordbrukets utredningsinstitut saknar. motsvarighet utomlands ordbrukets Utredni som upprättades 1950 gemen-= samt - av Sveriges Lantbruks- förbund och RLF kar knappast sin motsvarighet i något annat land, Institutet har till uppgift att efter vetenskagliga linjer verka som jordbrukets eget forsknings=- och utredningsorgan. Institutet kade vid årsskiftet 37 anställda under ledning av age lic. Sven Holm= ström, Utredningsinstitutet arbetar som en helt föörvständle institution fi- nansierad Lantbruksförbun- det och BLF "och med särskilt ut- sedd styrelse. Institutet är uppde-" lat på sex avdelningar som med en ' avdelningschef . i - spetsen specialiserat sig på olika former av utredningsuppdrag..' N NH » Utredningsinstitutets " berättelse för 1962 visar att under detta år blev nio utredningsuppdrag slut- förda medan 17 pågick vid årsskif- . tet. Under 1962 tog arbetet med kartläggandet av jordbrukets lön- samhetsutveckling sin rundliga tid liksom "arbetet 'inför de förhand- lingar som ' resulterade i tilläggs- överenskommelsen till det: löpande sexårsavtalet, Dessutom är institu- tet och dess personal livligt enga-' gerade i 1960 års jordbruksutred= ning där dr Holmström är ledamot och flera av hans medarbetare sit=." ter med i arbetsgrupper. 2.300 Det är inte bara utredningsin- ' stitutet som sådant som är unikt, även .dess. finaniseringssätt torde sakna motsvarighet i andra länder, Till utredningsinstitutets - förfogan=- ' de står 2.500 kontaktmän valda av RLF-avdelningarna ' ute" i landet.' Dessa kontaktmän tar sin' uppgift "på allvar och de medverkar till att svarsprocenten på utsända enkäter blir så gott som hundraprocentig. ' -: Det händer då och då att man för :." utredningsarbetet +" behöver samla in uppgifter från ett visst antal. lantbrukare. : Ett frågeformu- lär ställs i ordning och sänds ut Inom föreskriven tid kommer kan- ske. 60—65 "procent av: svaren in och éfter-en. eller” annan påmin- nelse I "yt e en del. — | Em överläggning på Jordbrukets utredningsinstitut om hur utred=- ningen om bondeskogsbruket skall läggas upp. Sittande fr v civil- jägmästare Göran von Malmborg och institutets chef agr lie Sven . Holmström, Stående civiljägmästare Sölve Thulin. nu högre grad än vad som sker för närvarande, Föreningarna mås- te då veta även hur lantbrukarna reagerar på sådana propåer. Den nu aktuella ' marknadsanalysen be- kostas av; SMR och 'Slakteriför- bundet vid: sidan av, utrednings- institutets ordinarie budget. — ' Ett . annat . verksamhetsfelt som kan. komma att få ökad betydelse är skogsbruket, Här kommer ut- Ca 80 procent kan man "kanske nå på detta sätt, men det” nöjer man sig inte” med. Erfarenheten : säger utredarna 'att det kan finnas 'ett visst samband! mellan den återstå ende procentens tröghet att sända in. sin uppgift.” och 'uppgiftens karaktär, Detta gör den så mycket | mera åtråvärd och det är. nu kon- taktmännen kommer in i bilden, Varje kontaktman/ får uppgift på vem "inom hans. område som inte kommit in med sin uppgift och ge- nom den kontakt som då etableras brukar ; svarsprocenten komma att ligga nära 100 procent. Det är inte alltid en dylik enkät omfattar” hela landet, det kan bli fråga om begränsade undersöknin- gar bland vissa kategorier lantbru- kare och .det kan även bli fråga om : vissa begränsade områden i Jandet. Det sl urvalet ktetet . att inriktas på en kartläggning av :bondeskogsbrukets ställning och ekonomiska förutsätt- ningar. Det är ett mycket intres- sapt verksamhetsfält där ' skogs- bruksområdenas | roll give is kom- mer in i bilden. 2 "Frukibart Tagarbete : . Mycket. av arbetet på' utred- ningsinstitutet sker i form av lag- arbete, '. Institutets organisation med ' olika - avdelningar - för ' olika arbetsuppgifter: är ej så fast. som organisationsplanen kan ge anled- ning 'anta.. Därtill. kommer att ut- redningsuppdragen, - "som : ” förut nämnts, ofta utförs i direkt samar- bete med Lantbruksförbundet "och RLF eller slutligen en eller flera av de stora branschorganisationer- na på jordbrukets område. Så var tex fallet med den s k fjäderfäut- kan även medföra att det område en kontaktman har att svara för får ”stå över”. Följaktligen kan det ibland ; dröja . länge . mellan varje gång kontaktmännen blir satta i arbete, mer. de skall för den skull inte tro att de är bortglömda, Samtliga finns nogsamt bokför- da på institutet och när deras tur kommer blir deras. bistånd efter- frågat. H En särskilt betydelsefull roll s spe- lade kontaktmännen i samband med den stora struktur» och befolk- ningsutredaing som :' utförts i två omgångar under åren 1956 och 1961, Då fick kontaktmännen till uppgift. att i samarbete med de för undersökningen uttagna personer- na fylla i och sända in svarsupp- gifterna. S . > Institutet & gör marknadsanalyser Utredningsinstitutet får ständigt red där det ingick expertis från Ägghandelsförbundet, ” Slak- teriförbundet och SLR. + .-, « Genom att institutets expertis på detta sätt konfronteras med veder- börande : branschexpertis undviker man. risken av. att en enskild utredare. ' kommer / "på fel spår från början. Med jämna -mellan- rum granskas hans arbete av. ar- betslaget och på detta sätt kan ar- betet i många fall bedrivas med den bästa, effektiviteten och de rik- tigaste resultaten nås, . Molly on " Anmärkningar av politiska skäl . Lantbrukarna är mycket intres- serade av det arbete vi utför här på utredningsinstitutet, säger dess chef agr lic Sven Holmström, Och det bör i detta sammanhang påpe- kas att vi aldrig varit utsatta för några påtryckningar i vårt arbete. Lantbrukarna = vill veta = san- ningen. och därför låter man ut- nya arb åden. Vi li har det :en helt självständig verksam- r institutet arbeta ostört. : Det har i den jordbrukspolitiska het men detta hindrar inte att|det skymtat påstå om vissa arbeten = planläggs i in- att de siffror som —. Statens timt iband med för örel- | jordbruksnämnd ” och utrednings- sen. För den närmaste framtiden är det vissa marknadsanalyser som står på programmet. : Dessa analyser skall genomföras inom en' år 1981 särskilt inrättad avdelning i samarbete med ”Slak- teriförbundet ' och 'S institutet kommit fram till beträf- fande lönsamhetsutvecklingen och den 8 k inkomstklyftan skulle va- ra grundade på ett alltför .ofuli- ständigt material. Dr Holmström kan. förklara. sammanhangen och riernas Riksförening och avsikten är att man skall kartlägga förhål- landet mellan bl a priser och ef- terfrågan. Början har redan gjorts genom en analys av den svenska smör och :margarinmarknaden, som genomförts för perioden 1952. 1961. Det behövs en = fort- löpande analys av sambandet mel- lan priser och efterfrågan och dy- lika utredningar kan även bli ak- tuella för utbudssidan.' Skall man kunna anpassa utbudet efter ef- terfrågan blir det kanske nödvän- digt att styra produktionen i än- Meje- | tillbakavisa påståend om ofull- ständighet. - . . >N Anmärkningarna är av jord- brukspolitisk grund, säger dr Homström, Från experthåll har det inte kommit några anmärkningar. En expertgrupp i kanslihuset har förklarat i en särskild undersökning | | att man inget har att invända mot utredningarna. Vill man kritisera — vilket ju alltid är vällovligt — så skall man rikta kritiken mot de kalkyligrunder och de lönsamhets- | måt? man kommit överens om ifall man nu inte längre tycker att de är gångbara, De utredningar vi inom institue' tet gjorde om inkomstförhållandena i jordbruket har granskats av Sta= tens Yordbruksnämnds expertis och ingen har kunnat påvisa några fel- aktigheter, säger dr Holmström. De senaste undersökningarna har ju . gjorts inom en arbetsgrupp tillsatt av : jordbruksnämnden. Vi så- väl som "jordbruksnämnden måste, . givetvis arbeta efter de direktiv som föreligger, : i När vi skulle "undersöka «a om sex-' årsavtalet verkat som” det skull måste. vi använda” samma, beräk= ningsgrunder som kom till använd= ning när avtalet gjordes upp.'Det var” vårt uppdrag att'arbeta efter dessa” riktlinjer. och skulle. visha gjort något annat hade, vi förfarit' ' felaktigt. Beräkningsmetoderna har : utarbetats av. allsidigt "sammansatt / expertis. Själva 'prognosmetodiken utarbetades inom Jordbruksprisute. redningen 1952—1954, Allt är konstruktion. .. st Det har sagt att hela denna be räkningsmetod ” är en konstruk. : tion? - SERVE Man ' kan möjligen säga att. man; måste" syssla med konstruktion så snart man' lämnar det enskilda fal- let, säger dr Holmström, Så snart, man går in på medeltal blir dei fråga .om konstruktioner där re-|. sultaten knappast passar in på nå- got enskilt fall, men kär är- det; fråga ' om "' konstruktioner som, gjorts efter principer som alla va=i. rit' överens: om. Förhållandena är: ju mycket olika i inom:jordbruket — det gäller såväl regionalt som ins om olika gårdsstorlekar. och ' mel= lan olika år, - ! Vad vi här har att - ta hänsyn till är de Principer som. beslutas av riksdagen, Det går att välja an= nat — material, 'andra : lönsams hetsmått och andra: beräknings=' grunder, men det är en helt annan historia, . 1960 års jordbrukeutredning tar en hel del tid i anspråk för insti- tutets personal, och så kommer det att bli även under det när- maste året, När utredningen blir klar går inte att säga för dagen, den skall emellertid ge förslag om vad som skall komma istället för det sexårsavtal som löper ut 1965 - och denna del av utredningsarbe« tet borde löljaktligen vara klar se. nast våren 1964, Kanske får may då bryta wit Pprisfrågorna ur det öv= riga utredningsarbetet, Även 'pro= blemen kring ”Nroduktionsinrikt- ningen hör samrhan med denna del av utredningsarbetet, Carl-Erik Nisson v Endast de som lever i med- vetandet om sin egen synd och duglighet och dagligen behöver Jesus som Frälsare och Försö- hare, endast de: äger Guds väl- behag över sitt liv, I Guds he- liga ljus får de se, att allt de-lt ras eget är besmittat Därför framträder de Hand får tro, att Gud ser dem i Kris- .+ US, som b: av synd. |syndat, m de aldrig: hade inför Gud & - i Kristi rättfärdighetgs skrud och air det MBE, Guds KS Fa |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.