”Morsdagen Yen TI audusti 19037” = JT TonsoåcEN 1 AUGUSTI ET = -— ” Massmedias programsetvice L Behöver svenska folket tre olis sidan av - - den allt mer utnyttjade televisio=" hen? Frågan har aktualiserats i med an= ka radioprogram vid sas i två program. Då kunde kan« ske en del mindre värdefulla ut- fyllnadsprogram rensas bort och lyssnarna i stället få valuta för EN » den debatt, som ”Jedning av" 1960 års. radioutred- ning, där denna tredelning förut- mättes bestå och utbyggas. .” "Det talades visserli, om kul= li i höjd kvalitet, Tre program måste ju” vara betyäligt dyrare ä än två. " Givetvis "kommer . även” televi- i ätet att bli' allt tätare” och fturskymning när den nuvarande melodiradiors. skvalprogram kom till, men den" "popularitet detta fått garanterar givetvis dess fortbe=. stånd. Det finns massor av 'män=- niskor som har melodiradion som” sällskap både" -under arbete och fritid. Varför skulle de inte un-= , nas detta nöje även i fortsättnin=: gen. Radioutredningen bar inte” heller tänkt sig något annat, Själv- klart får även nyh tätare och programmen allt bätt- re och bättre och mer. vittfam- nande, Har då Ilyssnarna-tittarna möjligheter att' offra. mer tid än Bom" åtgår för dessa massmedia: med ”ett. lättsmält : och” ett" mer kvalitativt rådioprogram med en . Svenskarnas, "dag i Minneapolis och ett besök på en försöksgård i jätteformat med alla sorters jord- na i den tredje och sista skildring en av det: besök, som hr Helge « Nilsson i Fagered, Knäred har g jort i USA, | Mellan de råda ”jvillingstäder- na” "Minneapolis och Sit Paul finns över Mississippi, den stora floden som indianerna kallade '”Vattnens fader”; en .bro,' som är en: engelsk mil: lång. Den ligger så högt att man har utsikt över. bägge stä- derna. och därifrån har man" sär- skilt : på. -en vacker syn valkining öch” "förmedling . äm- te” TV-programmen?” ”Valfriketen bör. kunna bli tillfredsställd i rim- lig: äckning "med två radio- y na sin givna plats i den framtida - radion. På detta område kan ra=. dion bjuda televisionen rejäl kone" kurrens, Förutom underhållningsa ” och ett: TV-program.:: Samtidigt kan, kanske en aviserad höjning av radiolicens med e "en tia und- vi sa program av olika' slag 'å även de mer avancerade program=' : men av samhällelig, kulturell och. religiös karaktär, som också hör ' hemma t radion och Bom kom-: pletterar ett brett upplagt tele-' | wislonsprogram. , t - s ; Frågan : är: emellertid” om - inte | dessa. radiosändningar kan. sam= : f i D förmodligen" att "på: allvar. syssla nied dessa ting då" sommår” och i scmeste lättian' skakats av "och då intresset åter inriktas mer inten? sivt på radions och televisionens ” programservice:' utöver! den > just "nu mycket Tångbara lättare un: , derhällningen. l då alla Ijös äro tända, skriver hr Nilsson” som "också: berättar om skyskraporna” i Newyork. Den 23 juni firades 3' strålande vackert väder svenskarnas ' dag' i Minneapolis. Den 'gick av stapeln i Minnehaha Park och besöktes av omkring -:40.000 personer. Wiking opera från Östersund (?) presen- > bruksförsök hör till höjdpunkter ige midsommardrottning och det blev, en '100-procentig svenska, : Susan Johnson från Minneapolis. 41-åri- ”' byggnadskontaktaren-. Don Knutsson, ledare för det företag, som driver byggandet av det cen- trala "' Minneapolis, - utsågs till ”svehsken” för året, nöt Här i Amerika är maten mycket billig. Särskilt lördagar och sön- dagar är restaurangerna alldeles överfulla och. gästerna får ofta stå i kö i väntan på att bli servera- de: Man kan" äta en god middag med kött, potatis, kaffe, smörgås och glass för 1258 å 1,50 (dollar pr person, oz Jag har också varit” på en ”stor farmaredag -: wid "Rosemount, -25 engelska ' mil från ", Minneapolis. Farmen var på 2700 acres eller c:a 2100. tnld. Här fanns 130 mjölkkor, 300 grisar och en oändlig massa kalkoner. Staten” Minnesota äger farmen och den kallas Experiment Station motsvarande : hushållnings- sällsk försök dar terade inför en ent tisk lyss- narskara Petterson-Bergers musik- drama Arnljot. En- & översättare hjälpte ' dem; "som -Äinte > förstod svenska, att följa med i i dramat; I i Sverige fast i mycket större skala, Alla sorters grödor provas och jag såg ”petkusråg och svensk rödklöver, 'vilka tycktes trivas bra. Jag hade fått reda på att där - |Knäredsbo i träffade i i USA bekant NO Skofttorpsbo på experimenffarm skulle finnas en svensk, som kun- de visa mig omkring och jag blev både glad och förvånad över att finna att det var en bekant. Han arbetade "med potatisen på Tön- nersa gård 1957—58 i lag med ett gäng från Uppsala, Han är från Skottorp och heter Nils Bengtsson, son till "lantbrukaren Sevander Bengtsson i Skottorp. Han är Ex- change Student och skall börja på universitetet i höst. Han har sin fru; med sig, hon heter Karin och är . dotter till Bertil Nilsson i Skummeslöv. Hon arbetar på sjuk- hus som hon skall hålla på med i två år, Jag hälsade på dem. i de- ras trevliga lägenhet, i "Tiden :i Amerika" gick mycket fort och mycket fick jag. se; YTi- derna - där äro goda och männi- skorna trevliga. Men stanna här skulle jag inte vilja — . därtill är man för "gammal. Till sist berättar 'så hr Nilsson om ' hemfärden i jeetplan, som su- sade "fram med en :; hastighet. av nära 1000 km i timmen, en ena- stående upplevelse, Planet hade 120 "passagerare och det tog. inte mer än 7. timmar från” v. Newyork till Köpenhamn. - - äster i gemen ökte -sätta sig-in i att -deras- varo vållar värdkommunerna r Shem som inte är så alldeles lä östa med knappa: resurser, Få ; et och annat håll, bjuder visser>., ligen st t till att ta del RADIOLICENSEN höjs från varande 30, till! 40 -kr "den 1- -juli ” 1964, om, 1. radioutredningens förslag "accepteras," Sarhtidigt" föreslås bil- radiolicensen. sänkt: till :20 kr, på- pekar Norra / Skåne (CSR S Speciellt för folkpensio | 4 som är helt eller till" övervägan= de' del. hänvisade till sin . pension, ” - ganska, betungande,” "De > fokpensionärer befinner: sig i den situationen att. folkpensionen. är deras enda 'inkomst, En' höjning av licensavgiften ' betyder” ökade utgifter och ”därmed”inskränknin= gar på deras levnadsstandard. » Några uppgifter om folkpensi närernas. + (ålderpensionärernas) innehav av:radio-'och: appä- rater saknas i stort sett" för när- . varande, , Vad TV-innehavet an- går vet man visserligen att 17.500 |» pensionärer för närvarande” be- gagnar sig av den för denna bes | "folkningsgrupp tillkommande rät- tigheten att erlägga licensavgiften kvartalsvis I stället för halvårsvis men det är obekant hur stor del av. samtliga TV-ägande 'pensio= närer dessa utgör, Nog borde det finnas anledning att 'skjuta på beslutet om höjning av "radiolicensen tills man är klar med den & k enhetslicensen för ra- dig och TV, fortsätter Norra Skå- ne: Skulle man anse det nödvändigt med en höjning med tanke på ekonomien vore det bättre att i så fall försöka begränsa köstna- derna. Varför inte minska på me- lodiradions sändningstid? Det skulle säkert ingen ta skada av, tvärtom, det skulle verka kultur-' Eyng: en, ' höjning : flesta : $'dessa bekymmer. Men av allt att döma hör sådana initiativ till un=" . Vissa - tycks vilja : :ropa på statens bi- stånd: Bordé de inte i första hand inrikta sig på att vinna sommar= istiska centralbyråns ' beaibetning av: :årsväxtrappor= lerna: för den .15 juli framgår, - att omkring. medelmåttiga sköre.... som ingått i. 'rappc xte-" ndantag' utgör. främst | höstryps” och ' vitse-' ap, för: vilka .skördeutsikterna lunda' normala i Svealand och Götal der: normala i Norrland. : i i Väderlekens. inflytande; på växt. : ligheten under tiden 16 maj=I5 juli uppges i huvudsak" ha "varit nor. malt. "Som främst:orsak till nedsatl: växtlighet rapporteras torka? I visg utsträckning meddelas även att vår=! sädens och oljeväxternas utveckling: hämmats av kylig väderlek och av insektsangrepp, MM: «> oc: Höbärgningen' har: enligt rappors'. terna : iallmänhet: kunnat "genom föras 1. vanlig tid. Höets' kvalitet - rapporteras vara normal . i större delen av landet. befrämjande i allra högsta grad, SIFFERKARLARNA 1 Stock- holms står inte väl till boks hos kommunalmännen i Bohuslän, Här Jevereras den ena undersökningen efter den andra som visar att tu- rismen är en lönande näring som lämnar många klingande ' mynt I kommunernas assor. Och nu und- rar kommunalmännen var alla des- sa tillskott kan ha tagit vägen, skriver ”I Dag”-skrivaren I Han- slelstidningen (fp) och fortsätter: | Turisterna vållar mest kommu nen utgifter menar de, med sina åk på fler parkeri - och bättre vattenförsörjning, på fler campingplatser och bättre badmöjligheter. Och på vintrarna .går de omkring på gatorna I ve- modiga betraktelser över de till- bommade husen som ökar i an- tal år efter år. Skattekronorns flyger sin: kos, när fiskarstugors na förvandlas till sommarnöjer åt burgna stadsbor från alla delar av vårt land. Nog tycker" de sig ba fog för sin klagan. . Kanske skulle de rent av öns ka att de fick vara ensämma om Bitt samhälle på somrarna. s Men den tanken har nog inte fal- lit dem in, Det strider På något sätt mot naturlagarna och skulle för- meodligen ytterligare öka kommu- nalgubbarnas bekymmer, fortsättej HT vänd till turisterna: Det skulle nog inte skada om Posten (fp) och efter att ha re- dogjort "för den rikliga tekniska utrustningen ': ombord. finner GP att ”Meteor” skulle kunna ha ä- ven andra uppgifter än rent fis- keritekniska, : Tidningen 'erinrar också . om det "tidigare intresse östtyska ”fiskefartyg” ägnat våra kuster: ” "Även denna gång har alltså ett . främmande fartyg föredragit, att stanna . kvar ett par :dagar i svensk hamn i stället för att med lätthet ' skaffa egen 'bogserhjälp. hem till Stralsund i I det vackra vädret, - «=. Det är känt ätt det svenska för- svarets myndigheter länge vetat om och följt. denna underliga tra- fik av ”fiskefartyg”, vilka, av åt- skilligt: att döma, duga och passa bra även för andra ändamål än fiske, Om de senaste dagarnas uppgifter rörande besöket i Sim- rishamn ' och | vad därmed sam- manhänger 3 bekräftas, finns det tydligen fullgod anledning att på- yrka, noggrann kontroll av vad som. försiggår i inom vissa svenska områden, som äro särskilt mili- tärt känsliga” eller eljest av stör- re betydelse för vårt försvar. + ÖSTTYSKT ”FISKE”, i Den svenska kustpolisen och säkerhetstjänsten ha i Simris- hamn satt det lilla fartyget Me- teor från Stralsund i Östtyskland, utrustat -som ”fiskeriforsknings- fartyg”, under bevakning i ham- Ren, påpekar Göteborgs" 3 (ET ORD. PA VÄ (GEN nn 21 KOR. 10: 18-533. Alltså, vare "sig I 'äten eller dricken eller , vadhelst . annat I gören, "så gören allt till Guds ära. > TOV.SL Om av mina vänner. gick en dag in i en skomakareverkstad. Där satt en Itnoende skomakare och arbetade. ”Jaså; det är här då har din kyrka?” sade han som . trädde in i' verkstaden. Skomakaren satt som 'ett de- vande frågetecken, Därpå sva- rade han: ”Jag är glad över att jag är frälst. . Jag älskar böne- möten och: gläder mig, när vi har: andakt, "men "skomakeriar- betet är en plåga för mig”. ”Du tar fel”, sade den andre, ”Här- är din kyrka, och här, är du präst”. Sedan fick de en bi- belstund tillsammans där i verk- staden. De läste om bjällrorna och granatäpplena "som .skulle bära inskriptionen ””Helgad åt Herren”. De slutade med: det ord, som är vår text i dag: ”Vadhelst annat I gören, så gö- ren allt till Guds ära”. Återigen satt skomakaren frå- gande:'Så gick det upp ett ljus för honom, att allt är allt. Där- för kunde han sula skor till Guds ära. -. De fick en "stund för bön och tacksägelse. Det kom något nytt över 'den- ne” skomakare från 'den dagen. Han var så glad varje dag, och arbetet blev bättre utfört än förut. Ty han sulade skor till Guds ära. Vardagskristen ull Guds ära, Syn för sägen vill Guds ord. Samklang mean liv och lära, Det är 'himlasång på jord. 7 Som den djupa fjorden, vida, Speglar himlen klar och blå, sJom sig — inte i den bästa bemär- > Då är vi i Guds plan, ” Entrén till St Pauli fascinerar, i sin ” nuvarande gestalt Bara. nattetid . Hamburg i juli. Nn » St, Pauli och Reeperbahn, Ham- burgs. hamngata och : nöjeskvarter, känt bland sjöfolk vänlden över, har på sistone låtit mycket tala kelsen, Hamburgs hyggliga befolk- ning går, understödd av tidnings- pressen, till storms mot uppskört- ning, fula affärsmetoder, busliv mm på St. Pauli, Men även nö- jeskvarterets yttre make-up . kri- tiseras häftigt. ” Och det är sant att denna be- römda hamngata med sma oräk- neliga nattlokaler,' barer, ölstugor, skjutbanor; korvstånd mm på da- gen utan :' förtrollande ljusreklam gör ett ganska trist intryck, allting verkar grådaskigt. Nära på hälften av alla byggnader på Reeperbahn är brädskjul i enklaste laget, från hotellfasaderna faller 'kalkputsen ned — så inte kan man säga att denna visserligen mycket trafike- -rade "gata ser festlig ut mitt på ljusa dan. Men det är en sak som särskilt retar hamburgarna, det är Millerntor, ingången till Reeper- 1. bahn som fortfarande bär märken efter krigets förstörelse och elände. Allmänheten kräver nu efter- tryckligen att det uppföres'en re- presentativ nybyggnad i stället för det gamla rucklet — den utländska gästen i synnerhet skall genast få känna någonting av tjusningen och dragningskraften i den, berömda gatan. fTyska arkitekter mur de främsta leden samt ett team svens- ka arkitekter har efter långa över- läggningar och diskussioner inbju- dits att komma méd förslag om hur denna viktiga terräng bör bebyggas. Mest intresseväckande var arki- tekturprofessor — Hans Charouns från Berlin förslag, Han tänkte sig Skalt en vardagskristen sprida Festglans i det vardagsgrå. Skall vi i dag ställa in wårt liv på detta ena: Till Hans ära? På ingången till Reeperbahn som ett slags ”lustigt ölberg”, en ifterrass- artat sluttande asymmetrisk kantig jättestor backe med kaféer, ölstu- gor,' butiker och utsiktsplattformer, vars tusentals upplysta fönster nat- tetid skulle bli | vägstolpe och sym- bol. Men det ociginella förslaget stan- nade tyvärr på papperet. Det blev det mycket a mera konservativa pro- jektet ” av : Hamburg-arkitekten Carl-Friedrich Fischer som för- verkligas. ' Till höger om: Reeper- bahn uppföres nu ett 23-våningars punkthöghus, som att ge Hamburgs siluett en ny accent, så mycket mera som det är beläget på en höjd och. skall erhålla en glittrande aluminiumfasad. - Högt uppe inrättas en takrestaurang, varifrån man kommer att få njuta en härlig utsikt över staden och hamnen. Bakom byggnadsplanken till vänster i orhedelbar närhet av operetthuset ondnas en bowlingba- na med restaurang. Hela anlägg- «| syftar "|klipporna vid Jons kapell och de i a . Skulle ni vilja "äillbringa en se- mester, där klockan är en sekun- där sak för mången? '-Det skulle väl kännas skönt: Jaså, en fjäll- vandring eller kanske vistelse långt ute i skogen vid ett ödetorp, säger någon. Ja, det kan också gå bra, men detta menade jag inte nu. Nu syftade jag på ön Bornholm, den lilla pärlan i, Östersjön, som är dansk, men liksom Gotland är nå- got för sig, självt, något säreget men ändå; en blandning av svenskt och danskt, : ' Från sin nordvästra udde till den sydöstra är "Bornholm omkring 7 mil lång. Tvärs över på bredaste stället är sträckan dryga tre mil. |Inte så stor yta, men den innehål- ler ändå så mycket” åv skiftande natur. Uppe i den norra halvan fin- ner ni branta klippformationer och rauker som ingenstans mer än möj- ligen på Gotland i viss mån; Nu jag först och främst på s,. kr; lövehovedena «(lejonhuvuds- formade rauker) uppe vid Hamers- hus. Södra halvan bjuder på ljuv- "liga långa sandstränder och de jät- tehöga vita sanddynerna längs i sydost vid Dueodd är F sannerligen "ll imponerande, a . Inne på ön finner ni en. behag- "]ligt kuperad terräng med "bördiga områden men . också tjusiga bok- FH skogar och inte att förglömma mitt på ön den natursköna Almindingen, en : nationalpark av imr mått. Att en "tidig sommarmorgon åka genom Almindingen eller helst |" promenera för att inte säga sakta LO.M. 4a ang. | VARJE fredag - lördag -- AA söndag” INTE SÅ LYCKAT. Fängelseprästen besöker en ny fånge: — Ja, här får. ni sona ert brott, men tänk på lyckan som mö- ter er, när ni avtjänat” ext straff, min käre vän, vor — Jag vet inte det precis, sva- rar fången. Jag har livstid ningen skall i stort sett bli färdig redan i år. . : | " Sigrid von. Voss | Halländska framgångar > 1.sverigefinalen om FN Bedömningen av Sverigefinalen i den av Nordens landskvinnor ord- nade FN-tävlingen under mottot FN — för en fredlig värld har nu av- gjorts. Ca 140 centerkvinnor ställ- de upp i 'den svenska finalen som ägde rum den 15 maj. Som segra- re utgick Ingegerd Nilsson, S:a Sandby-Hardeberg, i Skåne, Tävlingsbidragen har bedömts av en jury bestående av rektor Allan Degerman, rektor Ester Arfweds- son, sekr Stig Jonsson, Svenska FN-förbundet, fil kand Margot Jon- nergård, och kamrer Alice Ekelund. Motsvarande tävling har hållits 1 de andra nordiska länderna och den finalen 1 »att gå i Stockholm den 22 augusti i samband med att Nordiska lands- kvinnornas gepresentantskap som- i| manträder, Från svensk sida koms« mer då de två främsta att ställa” Upp... cor : Prislista . 1) Ingegerd Nilsson, S:A Sandby« Hardeberga avd, Skånes dist 95 Pp, 2) Anna-Lisa Nilsson, Centrala Vil- lands avd, Skånes dist 33, 3) Inge- gerd ' Hansson, Åryds södra avd, Blekinge dist 89, 4) Britta Rooth; Hölö, Södermanland 88, 5) Eva Hallsing, Trevattna avd, Skaraborg ' 87, 6) Stina Andersson, Fagereds avd, Halland 86, 7) Gunhild Tori Övraby avd, Halland P5, 8) Fl Andersson, Övraby avd, "Hallands dist 85, 9) Ines Andersson, Ljungh; vd Skånes dist 85, 0) Emmy Jo | anEsoj Nu diet az Fagereds vå "Hallands g Gudhjem m 'smyga här och. war och se rådjur med kid och hjortar . beta eller se dem stå nere vid små dammar och dricka det svalkande vattnet, innan de söker sig in i den skuggande bokskogen för att få skydd mot den varma middagssolen, detta är en syn 'man aldrig glömmer. Stora "mängder av olika sorters vadar- fåglar märker man” också rikligt av . I anslutning till Almindingen lig- ger också Paradisbackarna, kanske för oss mest som ett stycke Små- land .men för dansken något i sär- klass. Här ' ungefär Å Bornholms mittpunkt ' finner " ni Danmarks näst: . högsta. topp Rytterknekten, inget imponerande? fjäll men -ändå värt ett besök, Ni får där en stor- slagen utsikt över god del"av ön. se - er "Bornholm har bortåt ö ,inne= Ön. har : sex "städe Därav. ligger Sandvik—Allinge,' ngst . "uppe, i norr. Längre, söderut,” knappt: två mil, finner ni den lilla idyllstaden Hasle, Fortsä sedan, knappa två" mil: kommer Rönne, På andr öm längs kusterna, best b bekant är från: 'Allinge. .Gudhjem” var” under ledning förlorades" stadsprivilegier- na, och sedan har det förblivit; fis- kelåge” men: sett fiskeläge" sär- klass, titt or ” + Bornholm "är. idealorten för en | lugn "och rofylld i.semester; Märk också, Bornholm” "har enligt stati- Iden i: "Norden. Inte; att” förakta då. somrarna här uppé ofta brukar hål- Ja sig ganska, fuktiga: Följer ni urbormholmarens | sed,” så blir det inget jäkt. På Bornholm är det ' inte så noga med klockan, det existerar visserligen alltid fyra när sillen kommer inpå morgonen, det andra. när sillen är rökt fram- emot middagstiden,' tredje är när dampfern "= 7 (Köpenhamnsbåten) k fr t eftermidd och när .dampfern går på kvällen. Idealiskt för en: stressad mänsklig- het, inte sant! .; Nu har. ni väl inga skäl för att dra er för en Bornholmssemester? Den besvärliga danskan, säger nå- - ;.. Helligdomsklippen i Ro. tb gon. På' Bornholm: talas ett språk, som danskarna säger. är 'svårt, det svenskan än övriga danskan, dock med en del egenartade benämning- ar på vissa ting. Men det talas om att en bornholmare var med en tu- ristbuss uppe i Jämtland tillsammans - med en hel flock skåningar. Språk= förbistringen war: svår mellan fol- Jket från söder om landsvägen och jämtarna, . men allt gick dock väl i lås ty bornholmareri fick" fungera som tolk, . rare sep Maguis, . vånare. En god del bor.i städerna, - : medeltiden stad men av någon an- | timslag på dygnet," det första är . påminner faktiskt mycket mer om.”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.