"LAHOLMS TIDNING CV | i 4 UN | oo LT förvaces 3 a ml ” äl Medaljens : AUGUSTI is = : frånsida ökade Kostnaderna. Dit hör ock- t Ango "starkt up ende -konjunkturer för industri- och byggnadsverksamhet. Efter- - frågan på: arbetskraft är i stän- digt stigande. Men ändå rappor- teras "arbetslöshet! Vi har mer än överfull sysselsättning och brist på arbetskraft anmäles från många branscher. Löner och pri- ser stiger oavbrutet och . pen- ningvärdet faller, :Under de se- naste 10 åren har den svenska kronan”. rasat ned' med 26 pro- cent av'sitt nominella värde och ' är nu eller rättare sagt var 1962 nere ;i. T4 öre, I dag.är wärdet ännu: :lägre. De båda ' senaste . åren har enligt en'internationell jämförelse” den svenska 'valutan försämrats "med 4,5 procent pr år mot 8 procent från 1952 in- till 1962. Det finns ett klart samband mellan kronans depre- . ciering och den industriella hög- ; konjunkturen. Dennas uppgång har medfört kraftiga lönehöj- ningar för alla kategorier av Jön- tagare och 'därmed har följt sti- gande priser, hyror och taxor ! Lönehöjningarna har under de ! tre senäste åren uppgått till i genomsnitt 8—10 procent pr år. Det är uppenbart att denna lö- 'nestegring varit välståndshöjan- de inom de åtora grupperna 'av lönearbetare och tjänstemän. Just nu är läget som upplagt för en ny stor löneoffensiv kring års- skiftet,' Och därmed måste följa en ny 'inflationsvåg. Härtill bi- drager också den utrikespolitiska avspänningen samt ökade för- så det stora flertalet av de nu till nära en miljon" uppgående folkpensionärerna och likställda Centerpartiet har: som bekant upprepade "gånger krävt snabba- folkpensionerna men, fått avslag. "Först nästa år ' bebådas "en" höj- ning av, 200 skr pr. år men då har sannolikt" den" pågående in- det beloppet. Den 1 juli fick pen- 175 kr. för; ! gift pr år. bt rar 6 resp. 5 kr pr månad eller knappt .20 öre pr. ker inte långt. . » föga och kommer sannolikt icke fatt kunna hålla: takteri med kost- årliga avsättningarna till miljard- jés avsevärt.”En.viss hjälp "måste den dock bli i sinom tid. Det är dock uppenbart satt den' pågå . de: och väntade: ytterligare: för- sämringen | ev j.penningvärdet kommer att ' hårt? drabba de en- skilda "människorna, . Deras ut- flatiorien "ätit upp tstörre "delen av |” sionärerna 'ett' nytt indextillägg å |, ogift och 60 kr för ” Detta "tillägg motsva- 1]: lag. Det räc- ATP-pensionen : betyder : ännu nadsinflationen : trots de: väldiga |. : fonderna så framfd; dessa icke hö- | Y erung re och, kraftigare höjning. av|. .. i domen byggeryrke sikter "att wid: stillt de . ålder eller i övrigt minskad arbetsför” måga försörja. sig själva blir re- ducerad,.' Allt; flera: -kommer att få "anlita 'samhällets "olika hjälp> "organ, Det' ären: kö ' till, ålder- Comshemmen, hu I. provinsialläkarnas /årsrap- Ip sten": Hemvårdsmöjligheterna kir minskat genom 'fbl. a, folk- . hoppningar - på den ' europeist integrationen, De som är förut- "seddä gör sina dispositioner, vil- "ket bl. a. avspeglas i ökad efter- | frågan på sakvärden, såsom bo- stadshus: och fritidsstugor, skogs- ; fastigheter, bilar, och , konstverk ' samt -aktier m, Mm: rar > Men'alla får, inte del "äv. derna ; konjunkturuppgång. Medaljen har 3 « en frånsida; Och den upptar alla «dem. som inte - kan kompensera | ” 0 ; £ig för pris- och kostnadssteg- |: "ringen eller sackar efter.,' De får |: is; möjligheter att vecklingen begränsade även om .vAjan skulle. finnas: Det 'an- ; ses ju, också: lyckosamt 'att hög- + konjunkturen; fortsätter, satt; det " råder. ;full , sysselsättning och att : skatteinkomsterna stiger, De var- ot'en "överhettad ”kon=. . det bara 'sämre; Dit hör alla'de|, ligar ' som” har i huvudsak bundna in-|' "komster medan deras : utgifter]! ; oavlåtligt ökas. Det gäller bl. a.” "flertalet jordbrukare och många andra .mindre; företagare. ' Deras | : sj inkomsthöjningar täcker sällan de |. gå 8, SÖND. EFTER-.IREF, / av kontraktsprost Olof Mörk, . Text: Matt: 7: 22—29. I Som vi alla vet, talade Jesus ofta . i. liknelser , och mången gång hämtade han stoff till dem från byggnadsplatsen. Han av- slutar sin: bergspredikan med (liknelsen om -den , förståndige mannen, som bygger sitt hus på hälleberget och den oförståndi- ge, som, bygger huset på san- den, Det är en. liknelse om kris: tendom på ytan och kristendom på djupet, ' - . om 1, Huset på sanden. Det blev fort färdigt, ty man hoppade över det besvärliga och tids- ödande arbetet. med att spränga sig 'ner -£' berggrunden, Man byggde 'på sanden, som täckte hälleberget, Det gick fint! Till synes! Och huset blev både stort och tilltalande och de som gingo förbi tänkte: Så fort, så bra, säkert en duktig karl, ty de kunde ju icke veta hur man byggt. VN "Vem är den byggmästaren? VÄ , Stora Harrie, Lunds stift. det blev ett hus, som' gav skydd för vilka oväder som: helst. +; ' Sådan” är. en" kristendom på djupet, en kristendom, som är väl grundad. Man nöjer sig icke med att lyssna. och för: tillfället känna sig upplyftad,- uppvärmd och. gripen. Nej,: man. hör ordet |: och känner. med smärta: Sådan är jag icke, men "sådan, borde jag: vara; Det blir kamp och ar- bete i ens inre. Man. arbetar ärligt på "att göra efter iJesu ord," och leva i tro på. Gud och : kärlek till nästan. Och man be- |: der Gud om hjälp och kraft alt |. i alla' livets skiften 'vara' en kristen. Jesus menar, att den som gör efter hans ord och tar]. - sin. kristendom på ' iallvar, han liknar "den förståndige 'mannen, som "byggde berget, . na 3. - Provet. Så kom ovädret: Regn utan uppehåll, storm' dag efter dag och en mörk, förfär- : heter ”det . redan -hejda . den; änflationistiska.. ut- |: sitt hus på ' hälle- : "Sveriskt bacon spelar en stor i Bacon: har: erövrat "en 1: a som 'de flesta matexperter "anser ' motsvara " de flesta" Kraverl på modern, mat: lätt- ållbart, gott, inte särskilt kalori kt. Just nu pågår 'propagari- fläskets. exportoffensi råd brukar -lämnas' på. Sar, ln Lr så MS BlöaA "Vad är då bacon « r tillver-; kas det? Det är det mest randiga fläsket ..som |. utväljs..som bacon- sidor, Efter putsning, varvid sidor- t ordf. förbundsordf. Nils” J. Wedin och. Claes eterare Nils Erik Bramsvik och' Rolf Örjes. Stående från" vänster: ” ohansson och Lennar i|att:samlas till gemensam: nferens ör | linjerna "| verke "kan ' utföras” i:' i|ten av detta tillfalla utlandsfonden. | tvättning. skogsarbets ? :Isäljning och” mycket" annåt; " Även :J insamlingar: av, olika slag : | möjlighet att lämna: sitt bidrag, en- sskölai U-länd by G drivande: av Backoskolan/ kommer att krävas omkring, 400,000 /kronor vilket motsva cirka 300 kronor per avdelning. ” De Insamlingsledare a distrikten, äv 3: om "De flesta" distrikt har' redan nu utsett” en "speciell insamlingsledare som: skall ha ansvaret för:vinsam- lingsaktionen i distriktet, 'Distrikts- ledaren för : insamlingen» kommer i'Stockholm den 9 augusti då rikt- dagsverke per medle: betar: en semesterdag; rik |- ler :skollovsdag och: låter förtjäns- I 'samband med” detta" kan avdel- a den tidigare insam- att ; avdelningarnas skilda som. vill "lämna, sitt bidrag kan göra detta till avd. insamlirngs- ledare eller direkt till CUF:s Ut- ;| flera byar som fått åkerarealen ut- "baka, "I kats lämplig åkerareal till er nor " | ta gårdarna”i besittning var i hu: > | bruk i denna! del av 'Tyskland men - | och ”grund "och söka sig över till . | lig: missundsaråhet' bland" kolleger- BREV FR a Nybygge utanfi " Ett vanligt talesätt är ju att Vår Herre skapade jorden men hollän- darna har'skapat Holland Ska vi vara riktigt ärliga få vi allt er- känna att: tyskarna hjälpt till' en del på senare" år' evad det' gäller att ' ”skapa”; en "del. av. Tyskland. Detta gäller särskilt den. ur Nord- sjön utvunna delen i landets nord- västra hörn mellan Klanxbilll: och Nordsjön i höjd med ön Säl Nå- gon data från första kampen mot havet har! jag ej men då det tar sådär 'ett' halvsekel innan” utdikad mark blir fullt brukbar och lämp- lig att "bebygga ' borde. väl . första nordsjövallen., därate” härröra sig från seklets' början. Där ligger nu ökad åtskilligt sedan lång tid till- ” Men, bortom " den ' vallen / finns ännu "ett markområde skyddat av ännu en” wall, som. bebyggdes ' för c:a fem år” sedan; -Där” uppförde tyska staten "bortåt ”ett "sjuttiotal boningshus. med::tillhörande 'eko” nomibyggnader. för". vilka avstyc- malstort.fordbruk.. De' som fingo vudsak. flyktingfamiljer i frå zonen, . som ” tidigare ' idkat åker- funnit "för gott att : överge. gård friheten, - inspårar. en tyd- ha "från västsidan, 'som tycka flyk- tingarna "fått. sina :jordlotter allt- innersta Nordsjövallen. a zonen tycks stå |: Lördaged den 3 augusti 19631 eo REV FRAN HOLLAND ”] ba gränsen” utan något 'mer: än bara livet i behåll tycks flertalet ej. beakta, : Nog känner : sig nybyg- garna. belåtna. med sin lott, ' men det tar säkert 'några år, innan de . kan. känna. -sig-/ på s riktigt fast ;; Växtligheten ” "är > god '.&. den deta. jorden. Däremot "under. regn>" | perioder gungar marken, En'asfals terad väg leder igenom” hela oms rådet, "det "är. gott. och. väl, men alla >” utfartsvägar är” >mer - eller, mindre” provisoriska än "så . länge - - och: under wåren' och hösten kan" problemen ”'wara stora, hur : man: ska”. komma" ut "till" huvudvägen. Under de första åren war hela om-. - rådet ” elektrifierat, . vilket - också + bidrog”; till . ringare "trivsel, nu :: - tycks dock "denna - olägenhet våra oc avhjälpt .och om några 'år ska säs. kerligen "dessa " bönder . känna” sig lika" rotfasta som förr 'i sina tidi- gare "ägda "men numera kollek/ i- viserade gårdar ”dräben' Innan" nämnda gårda "fullt: utdikning "och torrlägg= ning. "av störa ”arealer.. Får. fred råda kanske 'ej' ön: Sält existerar som. ö för" turisten år 2000,' den | känske” är en "del av: fastlandets än "mi Iniskan och havet återtar sitt. Hol- ländarna” fick uppleva "det för "en det tår". sedan, tyskarna : har -fått t landsfond, Bergsgatan 7 B, Stock- : Holm K, Postgironåmmer 65 44 65, +." ” för lätt. Att 'de kommit över zon-|: kännas vid det under senåre år.” 1 svenska forskare, som gjort [Senska: forskare löser namngåta g rundliga studier Å Norge” ; Ett detektivarbete 'på det språkliga fältet sysselsauer cu grupp >. | närmare på en ort med "namnet Skjenangen. -: - 2 na befrias: från ben och brosk, får rn ga studier under bl a ee exm baconsidorna .sprutinjektioner. av Iake och 'rökes lätt, '”En färdigbe-” lig natt, ' Och ' när mongonen grydde, då var det ena huset en hög av- spillror,- men det ”- pedition till Norge, +" sval betydér egentligen ändelsen "ånger", som också ingår som - Eller de norska -anger och -angen som'motsvar: Både professorn och - flera av, hans medhjälpare blev under rund= färden i Norge imponerade av den'' da för ba con, och ägg, men "bacon kan användas även i ett otal andra Han representerar dem, som Jesu kallar "oförståndiga, 'som höra men icke göra. Man lyss- d? Eller' -ungen? : nar till Jesu ord, till predik- ningar, som tilltala en, Tack snälla pastorn, det var så gott att höra! Och så går man hem till vardagslivets arbetsuppgifter och fristunder utan allvarliga försök att där i handling om- sätta vad man hört och gillat och menat vara riktigt. Jesus menar, att den som lyssnar till hans ord och ger honom rätt i sitt hjärta men ändå. icke gör efter dem, han är lik den oför- ståndige, som byggde sitt hus på sanden. SS 2. Huset på hälleberget, Det kom icke upp i brådrasket! Det tog tid! Det var både besvär- ligt och tidsödande att hugga och spränga i klippan, till dess man fått god "grund att lägga huset på. Och det huset blev kanske äcke så stort och så vac- kert att se på, som det andra och gav inte byggaren mycket beröm "äv: dem, som gingo förbi. De tänkte väl inte på, varför andra stod där' alltjämt, kanske lite skamfilat, men det stod på När allt FAN en väl i händer och det war solsken i. livet, då ls kunde man tro på Gud och ogil- la människor, som "inte. gjorde det, men när motgångarna kom, lidanden, frestelser av ' olika slag, då höll icke ens kristen- dom provet, , ”Huset föll - och dess fall ;var, stort”, = =. Men den som räknade, med Gud och tänkte på Jesu ord, visste att livet är. icke solsken bara. Det är även ;”storm och brand”... Han var beredd. och |: visste, . att. Gud . finns. även i stormen, och kan vända allt till |! godo. I tro på Gud tog han]! frejdigt upp kampen. mot.sor- |! ger och frestelser och segrade. ”Likväl. föll! icke huset omkull, iIty det var grundat på hälleber- get”. MT NA ”Det är icke nog'med att bara ha: ebt hus, man "måste ha ett hus, som häller"i stonm och sammanhang, t ex. i kombination med "olika kötträtter! och inte vanligt rökt och saltat sid. fläsk.; Skillnaden-är "väsentlig så- " s', man n kristendom, "som hygget gick så långsamt, Men oväder, : handlad baconsida är. 18—25 mm tjock när den, befriats från svålen, vilket är regel eftersom 'större' dé- len av vårt bacon säljs skivat: och paketerat. -” | felt Ett annat slags bacon. . .: : "Visste" ni" att wvi' i Sverige. också producerar .en hel. det bacon. för den engelska 'marknaden? - Det. är ca 10,000 ton om året. som wi till- verkar av ' den mycket. speciella vara "som engelskt bacon är. Vid några av storslakterierna i södra -| Sverige, industrier som tar emot 5,000—6,000 svin. i veckan, utväljs varje vecka de. grisar som lämpar sig bäst för engelskt bacon. > "-Engelskt -- bacon-' bereds enligt mycket gamla regler. Grisen "styec kas i två halvor och -varje grishal- i va" skärs till "och putsas efter ett bestämt mönster - (det är huvudet och vissa ben som tas 'bort). Ba- ; | considorna : för. England behandlas med starkare : saltlake än | vårt "| svenska ” bacon. ' De får inte bara injektioner” med' lake ”utan. place- ev > (Forts>å sid: 5)": a begränsade -tolkningar som gjorts -. Problemet är ännu inte helt löst | Rv" vare sig svenska eller: norska ortsnamnsforskare; Professor Gösta Holm vid Lunds universitet är nu i färd med en omfattande under- sökning, som han "hoppas ' skall ge lö; — eller åtmi kom- ma ett steg närmare" den. slutliga lösningen. Fr lövi töee os - Tillsammans' med elva svenska Btudenter "har professor. Holm i sommar - genomkorsat . hela Norge .tnder ordjakten. Med hjälp av fem bilar har .man besökt så gott "som varje ort med namn av denna typ, studerat den fjord: eller vik som knyts till namnet och förmått orts- bor att uttala det med bygdemålet, som dofta avviker från 'den, officiella namnformen på kartan, « >> "vc > « Expeditionen var ordentligt. för- beredd sedan ett och ett halvt "år «tillbaka, Efter djupdykningar i svenska källor och efter 'samarbete med bl a: namnarkiven vid univer- sitetet i Oslo och i Bergen fick man -&am' ep-nära 'Bog fullständig för= " delserna? I de "norrländska och uppländska landskapen och i hela : Norge finns. en mängd namn, som innehåller dessa stavelser, och : » forskarna vill nu klarlägga vad de' betyder ar de svenska än= och inte stanna vid de '" tidigare; - : 2 teckning, som kompletterades vid' studier på bibliotek i Oslo o s v. Med Oslo som högkvarter börja- de ordjakten på Östlandet för att se- dan fortsätta. över Sörlandet och Vestlandet till Tröndelag. Så gick färden norröver ända till Varanger längst i norr. : NE Teorierna om namngåtans lösning är i det närmaste klara, berättar professor: Holm, som ' också ' omta- lar att manuskriptet till avhand- lingen är så gott som färdigt, Det blir en rätt tjock volym som mot- ses med intresse av ortsnamnsfors- karna. Fältstudierna i Norge skulle bekräfta teorierna, +." vis 4. Man har kunnat slå fast att nam. nen på -ånger eller "anger etc oftast förbinds med en fjord, bukt eller insjö. och betecknar ett trångt sund eller en vik, "Namnen åter- | bi finns dock inte enbart i sjödistri inte jödistrik.- ten eller på låglandet — Professor "JÖöverlag föreföll - dialekterna + och ' kunskap många ortsbor: hade om' sin släkts' och 'sin. bygds historia.” . de ursprungliga uttalen av orts- namnen bättre bevarade i Norge" än i Sverige, . ” : - Om de nämnda namntypernas ut=.; bredning i Sverige säger professor ' Holm att: de' förekomrmer imest i! Norrland och ända ned till nordli= gaste Uppland. Däremot, finns de > inte alls i Finland, inte ens i de! digt fick svensk bosättning, Och i" Danmark är "endast ett exempel" känt: Vidanger vid Vordingborg på |. ' Själland, => =+ > s - , .: Totalt känner man. till tusentals. 7 - ortsnamn på -ånger eller '-anger” och ungen eller; -angen, De flesta. finns i Norge, medan Sverige kan uppvisa ungefär en sjättedel av det: .. samlade: skandinaviska” materialet.” k Tdlewild — flygfältet i New York: unde. på onsdagen fira 15-årsju= ileum, Omkring 11 miljoner pas= 4 Sagerare passerar detta flygfält per år och trots att New York har två ' + Holm begav sig själv. u; i o A pp till en tråkt' på" 1.000 m hböjd-för att-titta! flygplatser till torde. ett nytt fl R yg- > fältsbygge bli aktuellt. omkri IN9-T0. einen I - ms N svensktalande kustdistrikt som ti-!ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.