—— = LTS "Alkohölistvårdens dilemma : ; vinklar. För. det första är utsik-. | Att $lkoholisr; i "svårare sta-, dier är en allvarlig sjukdom har läkare ? och 7 socialvårdare' m . klart för sig. Tyvärr inser inte” alltid allmänheten och de sjuka själva att så är fallet. Heliga löf- ten avkrävs och ges, men dessa, Ikohol liksom "de allra bästa föresatser DAG DEN 6 AUGUSTI se a fl ” bättre om den sjuke själv inser Naken vi terna till ett, gott. vårdresultat : att. han behöver: vård och :dess--- utom vill bli frisk igen. För det: andra bör ;det "bli åtskilligt lätta=. re både för närstående och nyk- : terhetsvårdare att-övertyga de; al i: Ht olskadad i: om avhållsamhet från ' är i regel värdelösa, Den alko-' holskadade förmår helt enkelt In= te övervinna; alkoholtörsten - så- vida inte lämplig läkarvård sam-" tidigt erhålles. Det finns nämli= gen ypperliga: hjälpmedel" nume- ra, Ofta är det fråga om att sam= tidigt övervinna fysisk" eller ,psy- kisk ohälsa för att komma åt. ro- ten till det onda.' Sjukhusvistelse - och sakkunnig vård är därför lika ” dig « för: människor som vill bli friska igen, ' som för sjuka? av. andra katego- rier, . ; Tyvärr har ” alkoholistvården hittils i allt för stor utsträckning : haft karaktären av tvångsvård. Den statliga alkoholistvården har inte haft stort utrymme för fri- villig intagning : och den'.sned« vridna inställningen till alkohö- lismen har bidragit till att försvå= ra situationen. Nu har emeller- tid en utredning; som sysslat med dessa problem, rekommenderat att den statliga .alkoholistvården i större utsträckning än hittills ger plats för frivilig vård. Socialsty- relsen har ställt sig positiv härs till och låtit avskilja Björstorp i 3 Skåne och '--Karolinergården . I ' . Jämtland just för frivillig" intag- ning. : "Såväl utredningsinifiativet som dess positiva resultat: bör :hälsas med 'tillfredsställelse ur flera syn=- " vården är att jämföra med van- "lig sjukhusvård, då .den sjuke själv har möjligheter att frivilligt söka denna vård, Just denna” psy- | kologiska sida av probl t har, inte tillräckligt beaktats" tidigare." . " Den ' sjuke själv är. förmodligen; . alltför ofta inte” alls medveten om” det allvarliga £ sin; situation: och : "att ett. verkligt. vårdbehov. före= > 5 "denna uppfattninj vetet eller..omedvetet , .motarbe den hjälp och vård som: erhållits, > . En angelägen uppgift i kampen ' + mot alkobolskadorna är. "utan tvi i i vel att legalisera alkoholvården. i: den sllmänna opinionen"och hos : de vårdbehövande själva, Ett po= 7 sitivt bidrag härtill är: aft T "den; : statliga alkoholistvården ge" ökat | utrymme : för frivillig. intagning. - Men-det fordras dessutom myc- ken" upplysning” 'om--alkoholpro. blemen i: hela' dess'. vidd” för ”att : "kunna bekämpa: dem verkligt ef. : fektivt.. Här, har. vi oerhört. -Myes. ”ket' "ogjort - innan” fördomar: som + moraliska och sociala minidervär=" deskänslor 'm mvrasérats' och en, objektiv och saklig bedömning av ” detta allvarliga: samhällsproblem på bred front kan sättas in: Först : CA kommer' vi” det :oride erkligt -wira dn på livet. a DET ÄR FÖRVÅNANSVÄRT. att samhället inte' alls -ger de korresponde: u : . konomiska stöd de så väl förtjä- - + nar, . skriver . rektor ,: Gunnar Gaddéx i Korrespondensr : i :i:" I statens skolor går man: gratis. " De korrespondensstuderande' får . ett mycket Tinga bidrag i förhål- ' lande fill" de kostnader de' ådrar +' sig, även om de korta prepäranäd- " kurserna tillhandahålles till: .av- gifter som ligger; under vad de di-= " rekta lärararvodena betingar. Nog borde staten 'som- en 'välförtjänt uppmuhifan ge dem, ett ordentligt . handtag, De hedrar svensk, ung- dom, och de kommer att göra be. tydande insatser i samhiö ' Inom”alla politiska: pa > röster” ”för.., att” ekonomi > skall? Mmnas. "Varje. riksdåg . tioneras det i'ärendet'”Varje år boppag; vi; att en . majoritet: änt ligen; skall beakta behövet av kad ekonomisk hjälp ”till.de: kor- respöndensstuderande,' Totalt för det sig'om blygsamma "belopp; — och belopp som de statliga; myn- digheterna; mycket. 1 trollera att de: blir "ken behöver" tas väl till vara "och ur många "synpunkter" bör beredas i " all hjälp, 'som är . möjlig, Rektor|. Gaddén har alltså som vanligt rätt, när ' han uppfordrar statsmakter- : na fill bättre Jag.: (Öv : VART SYFTAR LOKALI SERINGSPOLITIKEN? . mérä” varje” gång ' ett "aktuellt handlingsprogram, som" skall "dig |. ga till grund för organisationens | het och ställningstagande i - olika frågor fram" till nästa " Årets handli dominerades av landsbygdsfrågor- |! na, och i ett avsnitt togs lokali- seringspolitiken upp. RLF-tid- ningen” kommenterar avsnittet och konstaterat att det inte-är några" nya revolutionerande syn- punkter på detta ämne som RLF via' sitt handlingsprogram "bidrar med, Största intressef — och vär+ det — ligger kanske i att den fackliga organisationen så be- ' stämt tar ståndpunkt i detta gan- ska'-kontroversiella samhällspro- blem; .” Det får bland annat ses som ett led i strävan från RLF:s sida att göra en dubbelsidig insats i den stora ts strukturomvandling som drar så många problem med sig: I att försöka vara ett instrument inte bara för de jordbrukare som är kvar i näringen utan också för - de jordbrukarfamiljer som tving- as bort därifrån, En aktiv lokali- seringspolitik -spelar ju en viktig roll inte minst när det gäller att hjälpa dem, över de värsta .om- ställningssvårigheterna, ' se Samhället bör skapa en förut: » sättningsskapande aktiv lokalise- " riksstämmor ” antar nu- |. | kurvans .stegring, i takt -| 'banisering och ökat välstånd, u-: "ligger om "han skall" "kunna återfå | - Mitt i nuet har det 22: dra 'nor- "diska nykterhetsmötet . 4 Karlstad sökt sin orien Många roblem ' är' gemensamma - för de nordiska folken: "växande 'alkohol- bruk bland ungdom, konsumtions+ . ur ländernas behov av ”stöd även i nylkterhetsupplysningen.. -Blan dei : | hög ".grad . nutidspräglade . ämnen, som skall behandlas, är massme- dias och särskilt TV:s roll i vane- bildningen; Programdirektör Nils- Olof Franzén kommer att svara för en- redovisning-. av" 'programled- ningens uppfattning i frågan, som i denna rartikel dryftas med utgångss liga : åttityder och åsikter =E sker på: ett för mottagaren. omärk= ligt "sätt, ar : : Ser man. på de ganska "vanliga uttryck. för ”alkoholseden som fö- |verklighetsskildring ett starkt mo- tiv. för. "ökad - nykterhetsupplyss- |- ning 'i TV: Man; kan lättare tro på ärlighet i omsorgen "om ocen- surerade underhållnings- och ak- rekommer, i vår. TV:s derhåll- nings- och reportageprogram, , tor- de följande kunna konstateras: Alkoholbruket har ; : något självklart över. sig,” det .& å «| får ske: tuali am . med alkoholritu- Hur! sen: sådan : : pos iv använd- ning av iedia "skall. utformas som. en helt oproblematisk £ folk- sumtfonen, en. festlig .. inramning; glas 'och / "förenas, ' medan terna alt. "förbjuda a telstar-program; " "Mat " skors - haturliga / "I kriterium: på vuxenhet: och. frin Hr gjordhet, N medaljens frånsida' sällan märks, i 3. - För. ungdom, framstår: alkor : holritualen - som :; mogna, | männi< ett är ' maturligtvis ett problem” för sakkunniga, ' pedagoger - och "mass- ; | medietekniker. . Utgår, "man < : från den insikt, som Unesco-undersök= ningen kning« :Man kan utgå från att ingen] nordkoreansk . offensiv inleds utan : kinesiskt "godkännande el- ler på direkt order från Peking. Det finns alltså anledning räkna s | med. att ett nytt Koreakrig kan utvecklas till. ett stormaktskrig om stora delar av Asien. "7" N Sydsvenska "Dågbladet : ”Undénplanen ' kan snabbt bli aktuell wid de fortsatta nedrust- ningsförhandlingarna i Genéve, har... ambassadör "Alva Myrdal! - r, om ' påv arnas' beroende" av - anknytning till redan : givna attityder : och : social opinion har 'man dock vilktiga' ut- kter redan givna, Mer 'o. « Sugg de nordiska'; beroende; av film: o. TV-serier ' som inte :bara > produ= cerats Mtomlands utan” också präg- | | latstav sociala "beteendemönster av "kad ; Sretag; som: vid: flyttningén tå a anställda med 'sig är ju aur.:den. synpunkten mindre värde- : - fulla, Det gäller att g änni d "| delvis skilt: har eden "fästs "| —” ganska ensidigt — vid vålds: Saltarö ligheter i t ysselsättningssvaga .område= | Y! som. bor i då. möjligt att; genomfö- ; ett -sådant. program, . eller. är et bara:ett vackert önsketänkan- ?..Man ska nog.akta sig för ätt ärda'- det som: ett” 'sådant,- mycket oväntade ställen. F digt att.den här. frågan. drivs. med t och. tigt är det. helt' enkelt :nödvän-|. nemönster, som på detta "sätt. för- knippas med. attityder "och" .majo- ritetsmeningar,» måste , vara betyd- I" ]lig;" Detta bekräftas: av .den kända iakttagelsen att, frisyr, modevaria- "I tioner -. och" populärmelodier ofta snabbt anpassas + efbear. populära 1 | filmer, .Det växande tobaks=, och a ispritbruket , bland ungdom". skall " | naturligtvis” É "| som en'verkan av, massmedia, men det? finns! skäl för: Unesco-rappor- tens förmodan att den nya faktor, som' TV; utgör; förstärker. tenden- sen till vanebildningar, vilka mås= te" förstås "som. resultat av . olika sociala stimuli. i samverkan... : Mot : en sådan slutsats - brukar omedelbart: invändas; "vatt idet vor re orimligt att: censurera bort, al- lat inslag ; av' glamouriserat ' ume gänge ., med : alkohol ur, TV-pro- :grammen. liksom ' inte "heller svor- domar kån ;rensas ut. Man skulle med sådana åtgärder dels förgripa »|sig. på konstnärliga, : : kvaliteter, | dels "skulle > man > åstadkomma ' en förljugen ... bild Favor verkligheten, Men just insikten om" att" sådana program "4 viss ststräck ing måste mer har: nämligen sk punktnyk« | terhet vunnit. erkännande som ett minikrav på socialt beteende. Det betyder: - nykter. uppväxttid, nyk- ter. 'arbetsdag;: nykter" trafik, Man får inte glömma. att tillfoga: nyk- ter'. livsföring + för. redan, alkohol- skadade, vilka kräver, hänsyn" 0; takt i umgängeslivet.. ; Det finns redan. goda” oxempel på dramatisk, livsnära och al mängiltig nykterhetsundervisnirig i TV:såsom Lis Asklunds sociala krönikor, TV-rättegången och utan streck-debatten om 'strejkens" er- farenheter, ';. Skolprogram i alko- holfrågan har producerats av:TV i samverkan med Centralförbundet för. nykterhetsundervisning ; och ;| väckt stort intresse, Skulle er och annan film eller något samvets- väckande 'socialreportage ytterliga> re få illustrera .”medaljens från- sida” skulle” det öka” ” verklighets: kontakten;' nykterhetspolitikerna. i TV-åldern forskning." kring .: ”dessa' problem. Viktiga , rön - har redan: gjorts. oh ”tvåstegs- funktionen”. wid. ”opini- i politik 'och vid kom- godkännas, liksom”. kravet 'på en . jsann” "återgivning. av. livets ' reali- :|teter;” måste skärpa ' uppmärksam. i] heten” för massmedias: ansvar i tra år >sig som: medlem! av, övar ett'starkt inflytande; Det kan. tills läggas, att: detta: — just på grund : av? anknytningen” "till "redan';' be dan påglonde, utr dningar fram- Jagt sina "förslag: 2 Gemensamhetsskogar kan bil- das på olika sätt,.dels 's samman- "förande av: skogisom” intressenter- fskog:? Fö n känske gemensam- -hetsskogen = äE" av allra 'största vinitfésse "här: det" gäller tillköp av "större". " skogsområden, 'som,-allt bör höra men är för stora för enskilda "köp; . Denna. fråga har som många andra en” näringspolitisk anknyt- 2 Det- finns...tyvä bygder.där |. skogsshemman, som är till salu, av olika anledningar. har svårig- grannarna, även”om deras fastig- heter behöver förstärkas med bå- de skog och åker, : Genom gott samarbete” mellan, dåntbruksorga- nisation, och jordbrukarnas orga- nisation" kanske: det kan skapas sådana . brukningsenheter, 'even- .tuellt genom. bildandet av gemen- |. samhetsskog,' att försörjningsläget blir förbättrat och befolkningsut- »tunningen -stävjag. I: samma- mån skog Minskar, kommer: terna vatt. skogeh" ö ik -ringspolitik, understryker RLF Skjutningar mellan. ägarékategöri- | " i handlingsprogrammet. Någon] ' erna är alla: alternativ.' som: bere=] form av tvång bör ej före > der möjli för jordbruket: att utan lokaliseringspolitiken bör stödjas, främst genom upplysning, rådgivning och ekonomiska insat- ser från samhällets sida, Det gäl- ler att. med olika åtgärder: söka lokalisera företag till orter. med tillgång: på arbetskraft. -Där- finns ofta även bostäder, skolbyggnader . och tillgång på mark. - Man bör " genom lokaliseringspolitiken söka utnyttja den arbetskraftsreserv — |. till stor del kvinnlig — som finns i sysselsättningssvaga områden. förvärva! i och på sbästa " Här torde även finnas en inte.0=] .i.ias u Pnä” "rédan ' äger "och dels ' gemen- | - inköp 7 äv” kompletterings- | - heter . att finna köpare « bland | sä som de enskila (brukarnås intresse | >: "för" övertagande ”av 'salubjuden |: Sen : Självfallet «måst tt sköta l” XVidgåd' familjevård för elever "vid ungdomsvårdsskolorna" före- |; "slås i en utredning... Tanken & är att "Ungdomarna skall: placeras i en: , skilda hem; "belägna inom en rä- die av c:a 10 mil. från. skolan. Det förutsätts att skolan noga prövar betingelserna. i de hem som, kan 5 "ifrågakomma och! hela tiden ' "behåller" en; | viss? kontakt "med iomilsradien vore tämligen. godtyckligt våld — men att förslaget allmänt sett, innebär anstaltsmiljön, " prövning .ske.i” varje" särskilt fall, och? man , måste. innan "ett: beslut (0 älg anledning : tro” att den, bör mar inte av ntionella skäl tveka, "eftersom "vård i ett- "gott ”privat- hem kan bli avgörande för den ”Ungés återäripassning och ge långt mer, än den institutionella” vården, vilken alltid hotas: av skadlig .gängbildning' och : negativt. kams ratinflytande,” ren |] tryckni ; - terhetsrörelsen begär ökat. utrym-= |. TV ot verskridit 5 kr. Detta betecknar :Idock inte kulmen;'' | tingen, : nen Proportionellt är det Slaget kostnaderna för yrkesutbildningen i"jsom ökat 'mest de senaste - åren, | fortsatte direktör : Albinsson; An: inde” till ”familjevård | = ”" å + ex, ay 0 me för saklig "i on i: alko- förmedlare "påverkas menige :. och, massmedia: har sin effekt. just som funktion i denna process. Bor- de'inte' giltigheten av sådana jakt- tagelser: prövas "också. på : attityd- : | bildningen; i alkoholfrågan? . Detta också : anledning att yrka på mer|h låtit. förstå. : Skall ; detta " fattas så att det är hennes mening att aktualisera den från svensk si- da «porn "» Opposi änka” epresentänter har anledning att begära besked av utrikesministern hur han ser på en aktualisering av Undén- planen i Gentve.' Det är ange- läget . att en” svensk anslutning till Moskva-avtalet inte ges en inriebörd som låser den 'hand- :lingsfrihet vår alliansfria ställs ning 'nödvändiggör — i högre - | grad” än :vad själva avtalstexten betingar.” '- Men "' Undén-planen | går "längre än så — och hittills har ingen: lyckats. visa hur.den bindning” som = där.. ifrågasätts skulle" "stå" i". överensstämmelse med svenska säkerhetsintressen. Upsala, Nya "Tidning... ' Det är högst ovisst om man verkligen kan beteckna ' prov- stoppsavtalet ''som ett 'steg mot avspänning. Vi bör akta oss för lättvindig optimism och avvak- ; ta, säkrars”tecken på” ”avspän- ning innan vi ger avkall på vår försvarspolitiska - ” handlingstri Att inst wuera att spionen a Wen- nerström "stod bakom "Undén” - I politiken är att ge" en mycket hårt trängd regering en” extra- chans” alldeles" i onödan. ' Utri- késministe - "Torsten - Nilsson, som” "gått i semester och med- delat att han” ické" Yick" störas, vaknade "också "mycket . riktigt ilm; radio och klara? : berät- trymme,' som "största. ännu. olösta : sociala sig själv, "är just det holfrågan genol Utom” dets : MINDRE r 1950 var de' svenska" lands] vingens utgifter 458 milj. :1961 hade de stigit till. L7. ryilfarder, 1950 var. 1 Äctn 1 itt 3 kr på skattekröna, I år har den - utdebi iga ö- Landstingens utgifter - kommer att fortsätta att stiga,' sade "landstingsdirektör ' Gil- lis 'Albinsson,''Halmstad; när han talade vid 'en' landstingskonferens "Växjö. ' Konferensen hade” an- ordnats av 3 centerpartiets" kom- munalå ; sektion 7 i samarbete” med centerns "distriktsorganisation ut Kronobergs. län, ' > Inbjudna "var landstingsledamöter m fi landets ” — "Absolut hår kostnaderna.” för sjukvården stigit "mest för. lands- talet ungdomar iden ålder, då yr- kulminerar "1965. Därefter minskar motsvarande: årsklasser. Om vi då behöver färre” elevplatser vid verk stads noch : yrkesskolor "är: omöj- elligt. att nu säga. Yrkesutbildning- kesutbildning för” dem : är aktuell, | INKOMSTTAGARE ; ' KOSTN, ADSÖVERVÄLT + Talaren: påtalade den" kösinads- övervältring : som"; staten bedriver gentemot . "landstingen. Statsbidra- get till kronikervården har . va- rit en:tredjedel” av: : totalkostna- den, Nu. r det. bara: 5 proc. Nu skall landstingen ” överta mental sjukvården; Staten .skall ”därefter ”i princip” "ersätta "landstingen för mentalsjukvården, "Det finns dock rum för 'farhågor, . att" landstingen får 'större "kostnader : i för: mental= sjukvården." än”: vad :som': staten kommer”? att ersätta landstingen. - > Det 'är : inte" betydelselöst > om skattedragarna'. betalar sjukvårds- och ' andra” kostnader .som -lands- tings- eller somi statlig skatt, sade talaren: Den statliga 'skatten är progressiv, landstingsskatten pro- «4. Övervältringen'- .t kostnader "på ' landstingen» innebär därför "att 'skattebördan i. någon mån / ' övervältras ' på: de mindre h Därtill > ko! orättvisorna av det mycket varie- rande "skatteunderlaget, om ""sam- hällets "utgifter " utdebiteras :via ländsting ' noch? kommuner” i: stället för över st d agarna. en kän bli mer: allmän bland? den ' va även frågan om den 's, k..länsde- kratien! Han' utgick därvid Yrån år 1955 : trödde man a räckte med” 1,5 - vårdplatser”. för långvarigt kroppssjuka :: :'per'- "1.000 invånare: gande ' talet ” åldringar "räknar man > nu" med 7” ett.” behov: av: 51: vårdplatser per 1.000 invånare Dir. Albinsson trodde "inte, denna "siffra? skulle” stå. ringsvården ; blir troligen '. aldrig : (Svenska SF Dagbladet) i - På- grund: av det” "sti- |" den pressdebatt i ämnet, ' som för- des i höstas, BL a.” framhölls det .|då, att alltför stor makt hade kon- ts till: > dstingens : - "Direktör "Albinsson behandlade |- för- |1 omedelbart. till liv, och tog med den - "spelade; indignation :: som > f endast: han' är. mäktig. tacksamt ögt på en att det ständiga fjäsket för - fallt, som är, ryssorienterat blir synat mera noggrant; i sömma gär. så av vi slipper den ' milj man inom högern, : folkpartiet och :centern' kommer till insikt om "att. faran ej hotar 'oss från : det”. långt / avlägsna ' Sydafrika utan från fortsatt ' kommunist- inkiltratjon &-' de "egna leden: Bolsjeviksympatisörer : och" bol- sjevikagenter,'' "måste '”utrensåas inom "de; borgerliga "Partierna, om 'vi skall lyckas få en effek- tiv borgerlig lopposition. 7 =" | Tre” rosor i NST.; Att” oppositionen av” "allt sitt hjärta och allt” sitt förstånd mill utnytbtja varje lägligt tillfälle. att piska upp en' opinion: mot ré- geningspartiet har vi all förstå- else, för. > Om” socialdemokratin sutte i oppositionsställning skul; le detta. också vara. vår norm; Det vore hyckleri a att å stå mot-' , "Värdefasta lån kan visserligen | : betecknas som en ”hästkur : :mot hyressplittring” - men ' som . 'ef- fektivt botemedel :är "det otill- räckligt. Vi får en fortsatt vär: destegring av de redan. existes rande fastigheterna, ; - . Professor .Causten Wolinder. bilda. sig, en självständig ” uppfatt- ning. om. "landstingsfrågorna. Han bör inte vara rädd « satt besvära | : 2, 1 13 våltningsutskott.” De” "övriga "lands- ftingsledamöterna ” häde, "sades" det, bara ”att' godkänna vad förvalt- ningsutskötten föreslog, : LÄN SDEMOKRATIEN od :-Talaren äde sig icke Kunna. a an- stuta sig till "dessa påståenden," Det erna. "för att få" in- formation. "För. kanslierna' innebär |. ett sådant intresse från : landstings ledamöternas” sida en nyttig stimu.- lands. i arbetet. Det är på lands= tingsledamöterna' som, ”landsti Vr beror, ' STOR las "Det" har, påståtts ” att '. lands. tingsområdena; är. för. ; Små” "och att har . beslutanderätten. -Mem. -lånds- tillräckligt utbygi ds sade. han, : tingsledamoten' måste . vara” lands- |A tingsledamot. året runt, D.v.s. han-- land sting: ör. bör "4 sj den: : Kärleken” är" större. än: tron!" När. fler” får” föhäslarsveckå" trots' att ett företag skall fun= gera” sex. "eller sju dagar” $vec= kan; så. måste". det ställas högre krav: på". mångsidighet hog de anställda, som: får vikariera för varandra. / « Alllmänbildningsbeho= vet ökar med minskande arbets? tid, likaså ökar det ju fler som I genom : struktörförändringårna" tvingas "byta yrke.” I . : Göteborgs-Tidainge” « Staten skall svara för. ersätt- ' ningen ttill fosterhemmern idessa fall då de utplacerade :eleverna fortfarande sorterar under ung=. domsvårdsskiolan; Även vid en ordentligt tilltagen ; betalning blir” kostnaden, för staten mind= re än om eleven skulle bli kvar på anstalten. Och börjar staten för mödan, måste" kommunerna : snart följa efter. ue > / Dagens! Nyheter: ;" | Arligen präglas” i vårt "land vis - till" betydande; framställ- ningskostnader för: mynitverket. För allmänheten är: småmynten närmast till besvär. : Ingen ' vill ' egentligen hå småkrallset och det finns anledning komma med em” reform där de två min ta mynt : enheterna "försvinne; ett sådant. förfarande har tidi. gare ställts bl. a. från köpman av' -långradiga trean och bör” kunna” g ör > smidigt sätt, ärdsdkildsingén har verlevt sig själv eller: att den: disslar;.. ett ämne "som. för länge .sedan. är: söndertuggat. Jag hävdar. tvärts '. om, att det genuina: Roslagen, det. som Albert Engström inte vill befatta sig med, Roslagen är: och Ti får först" i detta kövitel e en jämförelse mellan” kärleken och - nådegåvorna.” =; Aposteln . säger har. värde :i samma mån . som det: .drives av kärlek. Även om aposteln. ginge frivilligt i döden för sin: tro, vore :det alldeles gagnlöst, om inte kärleken" drev" honom. känleken :; analyserad, : Henry Drummond har så träffande lik- nat : kärleken . vid. solen: Likö :l som det är många färger i sole ljuset, så är det många. vackra egenskaper -hos kärleken. Pau- lus visar 'oss några av dem här, : Ser: vi närmare på "dessa, fin= dygder ' ;som - kanske : inte: blir obsérväérade i vardagslivet. Men... de är. viktiga stenar i vårt livs byggnad. : Aposteln" avslutar se= dan denna enkla men "gripande skildring "av: kärleken: med or- ”Uthärdar allting” I Vilket väldigt. ord om kärle= 'tken! Låt oss försöka ätt under den hårda" vardagen - uthärda . ati: klara över, hur: litet vi älskar; "Det är ofta svårt att tro syn= [dernaz förlåtelse och räkna med Gud i smått och stort. Men det kostar ännu mera "att ” älska, ” Det är svånt att leva i. vän-, tan: "På Kristi återkomst och I levande kunskap om de tillkom>- mande tingen; Men «let är. svån rare: att leva i kärlek. : : : Därför är kärleken törre än höppet! : nöt inser ” Kärleken: övergår ' väje syn= dig” människas förmåga. Den är gudomlig, 'och den måste bli oss given" av. nåd. Ordet. säger. 'oss även, hur 'det skall gå till: "Vi älskar, därför att han först hat älskat. oss.” Därför will .vi också idag innesluta oss i Jesu Kristi - I gränslösa : kärlek: till: syndaren: ör, | Då smälter. isen .därinne;.och vi måste älska honom : som?! dog för: oss, Lokala an ge” fosterföräldrar :bygglig lön. ett öringar och: två-öringar ton= - Krav: på . oss, att allt. det vi är och gör nér. vi: att. här är nämnt flera : ting!" Först. då "skall vi bli ' nahåll. Én «reform ' av det, här " slaget: behöver knappast "föregås: Enligt denna fämförelse blir -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.