a : : "måndagsmorgonen drog fram över ; fjöuleras” stadsofmbudsma i nygifta; lämnade templet,' ”Pre- l|Und. 10 kg = — 21855. 355 7 :, | ludium i C-dur” av!Bach, Ef-)10—1124 kg. :. 365 ' 365: 3651; «i, |ter akten gav brudens föräldrar EA - ' 358 386 2 | middag». på '. Hishults nya, gäst- 135—491> kg: 208 288) mn givaregård, .- Där ” 50—5416 kg = - " 3298 | 7 Ivsfärlig Smittospridare? Frå? Ene Löfs a rr rätta ba large vände Fr DTE -408 .- 398 | gan.. är. hyperaktuell. just nu, på ne mn 85972 kg ':.408 | sommaren ; då alla människor har a dö i - 508 -V478.; 438. 2 semester "och: barnen sommarlov, 56722 ke | 3508 483 448" 433 ty som bekant håller fästingarna "fyller 36942 kg 508 483 448 433|med' förkärlek till i alarna längs ""Ländsten,; född Rosehquist, mad J-71I6 kg 508-483 7 448 433 valtnens' stränder.” Och ingen av i ka till fiskare Oskar Lundsten, IT ke - 23 å0d -- äs oss vill bli' en punkt på den karta on Båståd.- +-T914 ke 488 463 423 408|man ” hår” på Epidemisjukhuset , i 18914 kg > 478 453! 418” 403] Stockholm där man prickar in var kg 0 oc 473 I MB” änniskor har förvärvat fäste. "LYSNING - guggor EP 380, 1 360, 2 345. 3 människor ' har förvärvat fästing- I Tvååker. mellan. rättare Kad | buren. 'hjärnhinneinflammation”! ! Gunnar -. Lennart . Andersson! Ornar "(adda OM Har man "fått en fästing på sig - ""koherde Arvid Rydén "och ha! . vmaka ” i " c.Onsdagen, den, 7. augusti 4 "Traryds och 'Markary IS. i Bick. från ,Traryd med påfyllnad » av resenärer i Markaryd och :vi- i sta mål, . där den gamla kyrkar " verksamhet som . advokat .t. f. 'son, Ähs, "Tvååker. > | mellan: pol stud. Rune. Öster 7: Huddinge och Lillemor Ericsson, "a | Blistnedsiag i e "ved. NN borgmästare Otto; ' Andréasson, "84. Från: 1935 nill 1961 var han Ö skyddschef i 'stade " siste” kommunalborgmästare, då -' Krontorps. gård, Eldsberga,. oc : tyckte, att "det var. dyrt. Dock Må + 1063 LAHOLMS IDG - Redaktör: & Sven B. : : yLaholms Tidnings lokalredaktion: Markaryd, Villagatan | 4 Jönsson. Tel. 10150 HAr Markaryd. åskväder som' .på « Under :, det:.- Markarydsorten slog åskan ned, i SR fastighet, tillhörig” fru ' Helga "spisen £öad - blev det inter församlingar, + hade på söndagen ” kyrkbussit- : färd .. med kyrkvärdarna ' Sigfrid . Svensson, - Grönö, . Traryd och '£. = halt Morkar Algot : Lundin, Ek- hult, Markaryd, som reseledare, ? Elt'50-tat deltagare från båda för- samlingarna .' följde "med. Färden dare med -Östra Ljungby som för- 3 »besågs, Därifrån . gick färden. till mässan övervars med predikan av a | ifrån till Snapphanegården i Mar- : I karyd,- där. Markaryds församling 1+ prosten Kalem- Andersson, Mörarp. Nästa . färdmål var - . Ängelholms havsbad ' och! "Ängelholms stad, Östra” Karup och Båstad, som be- sågs pmed' dess utsikter : och se- värdheter. Efter: Båstad. for man vidare: till Skogaby kapell och där- bjöd - på : kaffe; "Reseledarna och kyrkvärdarna Algot. Lundin och Sigfrid Svensson tackade deltagar- na och uttryckte sin tillfredsstäl- lelse .med att så många hörsammat inbjudan. 2 Markaryds bio : inleder i kväll höstsäsongen med ”Sista sjakten”.. I' huvudrollerna medverkar 'Robert Taylor och Ste- wart Granger, Det. är en rtivande västernfilm; "inspelad" i' de' stora buffelhjordarnas orörda ” vildmar- ker i: ; Syd-Dakot ta, If. Munka Ljungby, kyrka, där- hög- | . > FÖDELSEDAGAR fv 45 år ;' fyller i morgon fröken” Estet "Emilia Jönsson,” Laxhult,. Krär met i dag. förre Kommunal- Onsala. Han" är, född" i. Laholm, "blev. student, 'i Lund 1915 och vär efter jur. kand-examen och i borgmästare "i "Kungsbacka . 1930 sedan , kommunallborgmästare där, Under ' ett flertal” år var ” han - även" polischef "och Inft-' Han blev örste och Kungslackäs både » den .befattningshavare; som ef-| "terträdde honom vid avgången, sömmerskan Ulla Anita Bengts- VIGSEL nu 1 lördags i ' Söndräms kyrka man, och småskollärare 'Barbr Elisabeth- Rydén, dotter till kyr. Birgit, ”'£. ' Johansso '. Söndrum: Vigselförrättare val brudens fadér:. ol 1 östra Karups kyrka mel- " lan ingenjör 'Aners Rosenkvist, dotter till byggmästare Eric Jo- "Hansson, och hans maka, £ Gus- en (Forts, fr. sid. 1), EN där man såg. gra” : ven i kyrkan, — och vidare till Gemla. Där . tittade . man på . > Mickis Ieksaksfabrik innan re- san gick vidare till Kosta glas- - bruk.. Där följde: en, intressant . visning ; varvid: CKF-arna , fick . följa. ' tillverkningen. En . del , handlade väl, också, men; man > fanns, det naturligtvis billigare saker än den servis, som' bjöds ut. för '— 24.000 kr. Den: bestod av, 360" pjäser. och hade. tillver- "kats'. av -24.. man 1. lagarbete. ” Bruket 'har. för. päxvarande 350 anställda. ey reda SN av a Vid hemfärden. i glorde man uppebåll i Växjö och såg, bl, a. den nyrestaurerade i domkyrkan. Om, resultatet. var , meningarna > delade.,. Efter besök. i Stadspar- en for -man så över Huseby, där man tittade på herrgård och > park. I Ljungby blev, det kaffe- 7 rast och från det .sex. meter, hö- ga, .nya ' vattentornet I hade: man en Tin utsikt... 5 Vid -22- tiden var man "åter i tavsson, Vislanda. Brudens: för” äldrar. gav, middag på Margre- tetorps. gästgivaregård, CP pell, Tylösand, mellan stud. .Bol: Arvidsson, Målarskog, Ryssby församling, och -affärsbiträdet Gunnel Gustafsson, Hishult, dot- ter. till, f.' fjärdingsmari Gustaf Isaksson och hans maka Agda, f. Ljunggren, Hishubt.. Uppvak- tande. tärna. och. marskalk. var |: Ingeborg + Svensson, i Göteborg, och polisaspirant. Nils-Eric Gus- tafsson,' Göteborg! När. brudpå- ret intågade i: kyrkan spelade organist Karin Peters, Halm- stad, ”Magnificat”, fuga i C- -dur av J. Pachelbel, Vigseln förrät- tades. av kaplan Lars Ridder- i |stedt. ; : Organist : Peters . sjöng ”Bred din välsignelse” av "Albert Runbäck | samt. 'spelade , då: de ". AVRÄKNINGSNOTERING > för veckan den 4/8—10/8 1963. Priserna gäller för boskap ,in- klusive hudar och skinn och för svin inklusive huvud och fötter men ”utan . istrar. Härtill kommer efterbetalning vid årets slut. Klass Ko Kviga Stut Ung Xldre ee : "> tjär tjur Ex.pr. 586 651 "646 651 576 581 :. 641" 636 ' 641 571 1 ::-576 .626 ” 626 631. 566 — 566 581 581 591 556 24 oo 545. 565 565 565 2 7: 525.535 535. 535 2 505 510 510 510 3+ 495 495 495 495 3 Te TA 3 460 4. 440 H Klass Göd- I Mellan- Späd- Får Larmim |: kalv ' kalv kalv > -./ Ex.pr. 795. 755 600 569 815 1+.. 760 - 720. ' MA4 >. 715 Yo 740" 705" 555 469: 619 1— .. 725 670 > 424 569 2+: 710 > 645 2 690 625 ' 520 369 494 2—- 670: BLT 3+' 640: 565 NE 3. 600 535 470 324 ' 434 '13— 570 515 ore 14 "485. 485 289 "354 Häst: EP 495, 1 ä80, 2 460, 3 450, Unghäst: 580. Föl: 625.- 'Feitavdrag: : Ko: B—15; C30, 'D-80 lg Kvigar- B40,. C-60,' D--90.- , Stut: B—Å0, C-—60, 'D-90, . Ungtjur: B-A0, C-60, D-90.' Ärtjur: B—15, 'C-—30, D—-80.- l ' Får: B—I10, C-—140, D—180. i. 3 Lamm: B—L10, C—140, D—180. . Häst: . B—20, . CAD, D—T0,. od + U-stämplade, kor + 5 öre pr kg. > Kor fr. 0; m.'275 kg + 10 öre/kg. (Gäller ej B-; C5' 0: D-: stämplade). » För ungnöt EP —2+ väg. 175— 250 kg + 10 örelkg, .; . För ungnöt väg. fr. o. nm . 300 kg 5 örelkg) > Gödkalvar vägande” över 3 kg -—30 öre pr kg; T-stämplade m, kalvar ? väg. 100: kg —20 önefkg.'. ko Ulliga får och Janm +20 öre per i . Smågrisnot. innev. "vecka 18. ke basvikt dor, 6: 05. .överskj. vikt. 2 pr/ke.n ” vv Over kalvar & som förm, till: live avr; kr/kg lev. vikt upp Slakterisvin +" Ex pr : IH: one Emil Persson Efter en kor tids sjukdom har folkskollärare Emil Persson, Södra Vram, av- lidit. i en ålder av,63 år. ;; Nya utvägar för i rationalisering - öv vårt jordbruk ; Stockholm, (TT) «ER rationaliseringsgiv, som fler- talet jordbrukare ännu "är helt obekanta 'med pågår sedan "något år tillbaka i: Norrlandslänen 'jäm- te Kopparbergs län: Punktrationa- lisering ” eller Koncentrerad ratio- nalisering ' (KR) är dess namn, : Denna nyå väg till rationalise- ring äv :'smärre och otidsenliga brukningsenheter' har väl. hittills inte debatterats , annat än 'i de fackmannakretsär; som sysslat med problemet, erinrar ”Lantmannen” om, Men i "samband med anslags- bevillningen i riksdagen har frå- gorna: diskutera även på det po- iitiska planet. Verksamheten får väl ännu så länge ses som ett för- sök, vars resultat redan nästa år bör kunna redovisas av ansvariga myndigheter. ' Riksdagen har nu under tre. år beviljat närmare 10 milj kr för dessa punktrationali- seringar.- - Det är naturligt. att "staten på olika sätt försöker stimulera till S framtidsbedömningar . ”"Irygga för att åtgärder" som måste Ornar EP 355. rv Halvornar väg: 58 kg 0. över 355 äder 58 kg —30 öre för resp, vikt- :upp o. klass för: svin. Enligt : jordbruksnämndens : be- ämmelser ; utgår Slaktdjursavgift ad: 29:— kr Pr storboskap. vägande nst 200 kg. net ska problem.'Tanken bakom KR /närmast att med :' statliga bi- Vv 87 ma bygga, upp, företägs- ä fer med en så framtidsmässig utfdfmning att de kan väntas be- ; stå! Loch” hävda sig" under mycket lång "tid, Utvecklingen på det tek- niska och ekonomiska området går snabbt. ' Vid en sådan planering gäller " det "att ” göra realistiska och ” inte vidtas kommer. att strida. "mot "I mycket som nu kan anses själv- klart. KR-företagen skulle i. det avseendet "bli: vägledare - för: ett visst "jordbruksområde — skulle stimulera" till efterföljd. Men kan man tänka att: ett .företag.-upp- byggt : med! en 'så generös plane- rings-. och rådgivningsverksamhet och med halva investeringskostna- den betald äv statliga medel skall vinna - efterföljd där finansierings- vägarna blir långt mera svårlösta och mindre generösa? öt "Som debattinlägg är KR- -organi- sationen utan tvekan . värdefull. Men för jordbruket i gemen — de som skall adoptera de nya prin- ciperna —.står finansieringsvägar- na ännu höljda 4 dunkel Det är här .fråga om mycket stora kapi- talinvesteringar. Räknar man med punktrationaliseras kommer to- talinvesteringarna med de siffror mafi nu arbetar med att belöpa sig på omkring Sd miljarder kr. Att åstadkomma eri sådan rationalise- ring. med nuvarande finansierings- vägar, .avskrivningsregler och skattenormer” är en , orimlighet. Skall KR bli mer än ett debatt- inlägg krävs ett helt nytté4 grepp forcerad rationalisering inom en Laholm efter en trivsam färd. näring . som har- betydande. ekono- | på dessa nyckelpbroblem,' säger ij tidningen, - jards tjur=- och kvigkalv | 7 till 60 kg överskj. rr kr/kg. Vf un i skall man inte tro att den omedel- att ca 2 milj hektar åkerjord bör 30 . Stockholm (TT). Tiden bör nu vara mogen för en översyn av vägplanen, för- klarar. Svenska vägföreningens tidskrift. Basmaterialet är så fylligt, att det ej är fråga om någon ny plan utan endast ett fortsättande av den gamla. ' Detta arbete bör göras rela- tivt ingående och få större om- fattning än som normalt' ingår i ' väg- och vattenbyggnadssty- relsens' mera kortsiktiga över- d för. flerårspl Utomstående expertis bör så- na. :|lunda medverka för olika prog- noser om befolkningens störlek och fördelning liksom" närings- livets ' utveckling och Iokalise- ma rukar ” dimensioneras för' trafik" som förväntas om 20 år och långtidspl ingen, bör | fi Tiden. är mogen för - översyn av vägplanen verksamhet i är även det en fak- tor som återverkar på vägbyg- gandet. På grundval av prognoser och inventeringar bör revisionen gi vetvis leda fram till en total be- dömning av erforderliga insat- ser, som belyses med kostnads- uppgifter för upprustningen så- väl ' beträffande investeringar |. som underhåll. Det sistnämnda tycks ' inte minst ktigt med tanke på att möjli; heterna för en mera genomgripande 'upp-|- rustning av de - lågtrafikerade delarna av länsvägnätet är re- lativt blygsamma, då. riksväg- nätet och primära länsvägnätet fortfarande är i sådant skick, latt "merparten måste Ny- och ombyggas. Samtidigt "blir den pågående förslitningen av, detl- därför - föras . fram till 1985: i stället - för 1975, som 'skedde i vägplanen, Prognoserna för bil: parkens ökning , och : trafikens tillväxt på olika typer av vä-| gar är ett viktigt avsnitt i pla- nens; realiserande;.: Överslags- mässigt kan antas, att bilbestån- det 1985 blir ca 3/4 miljon stör-. re, än .10 år tidigare, och detta kommer givetvis att. resultera i ökad trafikbelastning..I sin tur kommer; detta att. medföra en utökning... ,av . motorvägnätet, Många 2-filiga , vägar måste vis dare ha' ökad kapacitet. genom övergång , från . smala till; breda vägrenar' OSV. ;...;:.. lats ;; Samtidigt bör normerna över. ses med: hänsyn till trafiksäker-, het: och bärighet. : Trafikledssy= stemen i städerna och tätorts= områdena '-'därintill ; måste; ses -l över: med hänsyn till bristerii trafikledsplanerna. En ny kom- munindelning med. nya: central- orter, och koncentrerad service- iga vägnätet påtaglig och fordrar åtminstone kraftigt ökat underhåll. na se beräknats ' resultera i följande] slutprodukter: ove En till detaljerna reviderad|" riksvägplan, ' förslag till preli- |. minärt länsvägnät, skisser över Iokalisering. av leder med in- Ir farts.'och genomfartskaraktär i städer utmed riksvägnätet, för- andra länsvägar än de primära, beräkning av :samlat behov av investerings- och underhållsme- del. till. 1985. samt ' "förslag till vägbudget fram till 1975.!' T äg-'och Vatten anser att re- videringsarbetet bör .. bedrivas skyndsamt-”och menar att det- |' samma "ej skall. verka hindran- de,: utan att den fortsatta väg- upprustni tills "rev .-Översynen av vägplanen har |! : slag" till - åtgärder. «beträffande I Blir Greven” Ria om att Charles de Gaulle till sin ' efterföljare önskar ut- se. greven ' av: Paris, : huvudman I > familjen Orléans, surrar åter bland " franska politiker, Det anses att ge- neral de Gaulle. nu har :fattat sitt beslut om sin efterföljare, Han an- "tas vilja avstå från att göra en'av :de.: närmaste i. medarbetarna. till + Frankrikes nästa president, Det var - under den senaste: tiden tal om bå- "de ” - ' och minister Joxe som de mest san= - nolika'. tronföljarna.. President . de Gaulle är. enligt -välinformerade kretsar fast besluten att bygga upp Henri. d'Orléans.. till den . franska republikens okrönte härskare; = i . Greven av Paris föddes den 5 juli i 1908 4 som son av hertigen ay Guise, . Han härstammar 1 direkt linje. av .franske konungen Louis Philippe, - som , abdikerade - år :1848, . och ;'av äv: Päris - de, Gaulles efterträdare Under krigets alutskede ville de då mycket aktiva franska monar= kisterna förmå Henri d'Orléans (att låta sig utropas till Frankrikes ko rade överkommendanten; general Dwight Eisenhower, förbjöd aktlo= nen, Henri d'Orléans återvände till Marocko, Han flyttade efter krigets slut till Portugal där han blev: en av 'de, många . 'exilkungligheterna under 1940-talets senare' hälft. Ar 1949 anhöll Orléans hos franska re=" geringen .om, tillstånd! att "med sin familj; då omfattande 10 barn, då som privatman återvända till hem- landet, Både' nationalförsamlingen och senaten tillstyrkfe, Lagen om huset Orléans landsförvisning upp= hävdes, ' Henri d'Orléans har' sedan dess under titeln "greven av Paris” bott i Frankrike på .stottet Löu= veclennes, "nära Paris, bara ett Par hundra meter från A-paktens bus rv + hertigen av Orléans,» som under den stora revoluti i : konventet ' röstade . för dödsdomen - mot ; kusinen . och; kungen Ludvig - XVI och dennes: hustru, Marie An- > toinette." Sater a ber i” - Hertieen a av Gulse av, huset: 'Or- -léans ställde år 1926. upp som "tronpretendent ; i Frankrike, Även- tyret slutade. med att hertigen och , hans, då. .18-årige, son; nuvarande - greven ' av. Paris,. landsförvisades. Familjen. bosatte. sig i Marocko där Henri, d'Orléans' uppfostrades : till Frankrikes . framtida konung. Han gick. på högskolor i Portugal. och år 1939; då han'var 31 år gam- mal, skrev han till dåvarande fran« 'ske presidenten Lebrun och anhöll om att få bosätta sig. hemlandet, Henri d'Orléans ansökan bifölls In-= te. Senare, efter krigsutbrottet, bad Henri : d'Orléans Greyen av Paris fick Ingerr snmärkning då han hyrde in sig lett gammalt ba= lats i regeringskvarteret 1 Paris, Där hår han eget sekretarlat och utger sedan 'måhga år tillbaka en tidskrift, i vilken han" "förkunnat' sl na Privata spörsmål," N Gr st neral "Charlés- dé ”Caulle: och gången år 1955.” Generalen miste ha fått ett utomprdentligt fördelak= tigt intryck 4 av den 'då 47-årige greven, "vars politiska åsikler I många” delar: liknade” generalens. Sedan dess har generalen och gre= ven: "ofta! träffats. Då general” de Gåulle' år 1958 återfick makten, gav han den s k' femte republiken en ny författning | som garanterade, en ,'Reynaud om tillstånd; att mot Hit- ler få tjänstgöra som soldat; Ock- så den ansökan nekades, Orléarjs «upprepade, sin, ”anhållån' dagarna före kapitulati "år 1940 och fick är klar skall få ske enligt väg-|. planens huvudprinciper och be räkningar av medelsbehov., bart ' går. till attack / mot huden. Först” Pp romenerar den omkring i någon t es tid, på jakt” efter ett ställe där den kan få "vara i fred några” "dagar framåt. Den är så li- ten” att den är svår att upptäcka, inte större” än en normal | punkt, Med ' ben och 'griporgan : är den kanske” 2 min lång” och praktiskt taget färglös. Mr Å Den är alltså svår r att upp a innan. den bitit sig fast och börjar svälla av" blod. Men ”den” anfallna männ'skan har en viss respittid in- nan någon fara för infektion före- ligger" — först cirka sex timmar ef- ter det att fästingen bitit 'sig fast inställer 'sig infektionsrisken, ' : +; "Det bästa" sättet att skydda sig är naturligtvis genom att leta rätt på "fästingen innan detta skett; O- medelbart sen man kommit in från. riskabelt fästingsområde bör, man därför, undersöka den nakna krop- pen. ', Framförallt skall man ägna uppmärksamhet åt alla hudveck, låren, '. 'analreg'onen, armhålorna, hårbotten. och 'nacken. Har man haft ett bälte på sig är man skyd- dad nedanför det — fästingarna är int särskilt” hemma i människo-|' 22: kr pr r siorboskep vägande 150—199 - kg. 14:—. kr pr. storboskap vägande under 150 kg. 0mm kr pr häst och föl a 14:— kr pr kalv vägande över 00 ke, kr pr kalv vägande minst 30 kg och högst 1 00 kg 20:50 kr pr svin Vägande minst kg. å Not höjd för storboskap EA med 5—10 öre gödkalv från kl. 1— med 4—10, m. kalv kl: 1-2 med 10, spädkalv EP med 10 samt för svin väg. upp till 59147 kg med 5—20 övriga EP/l med 5—7 öre samt sänkt för storboskap kl. 2—3 med 5—20, häst med 30 och sug- gor med 10 öre. Not. höjd för storboskap EP med 9—12 öre, vissa klasser av göd- och m. kalv med 10 och för svin med 5—15, samt sänkt för storboskap från kl. 24+ med 3— 10, häst med 20 och suggor med lämpligt" ställé' att slå' sig ner, ett |. "sö MOT FÄSTINGAR? -fEroppens ahatomi och slår sj runt ' midjan. iställe söka "forcera hindiet . 1. » Även” 'om,. man bär 'skydda de ner för att' för" åt kring Nristerna, höga skor etc, gör "man: klokt ; kroppen ' 'nogal Ne 2. fästing bör, man genast - se. till att den blivit avlivad då man upptåc- ker. den.- Enklast gör man det, ge- nom att stryka” "på en 'bioseptsalva "|med bensokain. Salan både. be- dövar och dödar . kvalsterdjuret, vars ” kitinpansar inte har: i någon omöjl” 'ghet. att stå emot det. i car- bowax. upplösta net, ; Fästingen. döl »p en 'minut och kan” därefter förhål- landevis lätt avlägsnas med hjälp av' en. nål eller” ännu 'helre .en pincett. När djuret är dött inträf- far inte. det som brukar skemed levande djur, d. .v, s. att man får ut bakkroppen médan framkroppen med huvudet stanhar kvar. I det senare fallet 'stannar också. 'smilto- risken kvart = föla När "man väl. fått bort fästingen bör man” "återigen; "stryka på bio- septsalva med bensokain, eller al- ternativt tvätta med bi oseptlösning eller jodsprit.” > Bränn föstingen när ni gått fran den eller, lägg den i någon lösning t, ex. bensin, . sprit eller terpentin! Tvätta ” händerna ” ordentligt med tvål och vatten när ni är färdig! . "I princip kan man använda" sam- ma metod för att befria hundar från" fästingar. Fästingen "dör, men det är inte lika lätt att plocka ut der” som på människor. Hundens hud är. mer ”garvad” i än hos män- "Egentligen borde” det vara onö- digt att framhålla vikten av att alla som reser. ut på landet nu 'un- der. ' sommaren”. är " beredd på fästingfaran och ser till att hus- verksamma: äm- oc ” japoteket är "rustat för "motangrepp. Man känner inga effektiva utrot- ningsmedel mot fästingar — där- för torde vi få dras med dem. och |smittofaran också i fortsättningen. Det är för övrigt mycket sannolikt, anses ” det, ” att olika. människor attraherar fästingar olika mycket. Men ingen är på den säkra si-. dan — allra minst barnen som äls- kar att rasa och leka under 'alar- na vid sjöns stränder! +" fatet Tidning. da i att undersö öka el. Har man ändå blivit biten av en ”"Itäppning av blodkärl i lungorna) tillstånd att under antaget namn få inträde i främlingslegionen; Henri . TOrléans blev under namnét Henri Orlien :officer- i "främlingslegionen 4 -Algeriet; Han kämpade för: den franska befrielsearmén och försök- te förgäves att medla mellan de båda , franska generalerna " .Darlan och”. Giraud; som. konkurrerade med varandra f em makten kläder som' byxor som sluter tätt er I Stockholm | (IT). "Från den jurdboiksckonömie: ka” undersökningen föreligger nu genom "Tantbruksstyrelsen rär kenskapsresultaten' för skörde- | året" 1961. I” den "nämnda" un- sö ingen "här deltagit” drygt "När det” gäller jordbruken Åå ittliga familj med inräknande även av käpi- talinkomster,' barnbidrag" m m. — befunnits Vara: 14.292 kr. vid jordbruk om 510 hektar "åker, 20.429 kr. . vid' 10—20' hektar, 20.923 kr. vid 20—30 hektar och 28.711 kr. vid' 30—50 ' hektar. Skuldema" pr: gård i "de fyra sforleksgrupperna redovisas - till resp. 24, 31, 31, och 29 procent av; tillgångarna, H I :Hallands Jäns skogsbygder samt . Nordhalland har jordbru- karfamiljernas årsinkomster ' vi sat sig: vara: 15.814' kr. vid 5— 10. hektar , åker, . 17.915 kr, vid 10—20 hektar, 20.440 kr. 'vid 20 30: hektar och 20.064 kr. vid 30—50 "hektar. vid redogörelse- årets. slut, skulle ,det egna. ka- pitalet'pr gård 0 ock skuldprocen” | nen "år "1848 'och Flalland: | | slättbygder har; ger . stark — preside: strök : ur texten," som "utarbetades av: dåvarande.” minlsterpresidenten' , Debré, en' "mening, ' som också hade; stått "både 1 'den tredje ' och den: fjärde: republikens motsvarande för sedan "år 1871' och' ändå, fram) till år 1958, Där hette det att ”med«=j lemmar av "tidigare 1 Frankrike re=' gerande familjer Icke får väljas till republikens President”, Bestämmel= sen var "riktad 1 lika hög grad, mot. huset Bourbon, som "mot huset Or« léans och familjen Bonaparte.” Frankrikes nuvarande. författping : +. | medger” således att en medlem, av " huset Orléans kandiderar och blire vald till president, Franska folket "| har emellertid gott minne. Det 'kan inte ha glömts,. att "efter, revolytios Plropandet, av andra "republiken en: medlem; av | famrden Bonaparte valdes till;rea publikens president. Det. dröjde in= der”. namnet Napoleon :, IL. var Frankrikes andre kejsare, Dot kan« | 'ské inte blir så lätt för. Henrl d' Orléans att bli president I Franka rike: 'Om de Gaulle'så' vill. och; om grevens "utan. tvivel . redan ; HU grundlagda popularitet .bygges upp ytterligare, är det möjligt att Frank«= rikes ' kommande: statschef blir en avkomling av konungen Louia Phi- lippe av huset Orlöans, som regox, rade 1830-1848. + Guiden" "går » "omkring" "med en. grupp” bésökare på museets eäyp- tiska avdelning. | : -— "Hur "gammal är en. 'sån mumle?. undrar, någon., at + 5, ,000 år "och sju månader, u upp- lyser guiden. . ' ta det så exakt på månaden? mämien 5,000 år. Och jag har varit här i sju månader!” moget tr ten få ställt" sig "sålunda : i de fyra” "storleksgrupperna:"” 88.200 kr: resp; 25 procent "vid 5—10. hektar, 106.200 resp! 28 vid 10 —20 -hektar, - 141.100. resp. 28 vid 20—30 hektär 'och 157.500 resp. FBrvid 20—50 hektar. ” a Ska - frsa i Nya farm” har” slagits, i, SÅ. om Preventivpillret Enovid.. Medlet får fortfarande säljas men med vissa undantag, Läkarna "rekommende- ras aft inte skriva ut Enovid till kvinnot som lider .av någon form av canser, leversjukdomar ' eller som. .tidigare . - haft .. blodpropp. Medlet anses också riskfyllt för kvinnor. över 35 år. "De nya "restriktionerna har. ut- färdats av. amerikanska regering- ens' li dels-' och 1 A En ökning har visat 347 fall av lungemboli (till- bland -kvinnor. som, "sedan , 1961 använt. Enovid.. .Lungembolifallen "behöver" dock 4 25—30 öre. - lokaltidningen ventivpillret.. Vad som orsakar blo= inte ha något samband med pre- Larm om i pretentivpiller. oe Risk för kvinnor över FR dets; levring är inte klarlagt;" En " stor, 'expertkommitlé. arbetar. nu 4” USA på att försöka. helt klarlägga preventivpillrens eventuella. skuld. " Kommissionens" ofdförande Ge; mänhang-. att Enoyid- och, "därmed besläktade preparat -överhuvudta= get endast kan rekommenderas för kortvarigt bruk på upp än högst fyra. år, Medlen är främst ”avsed- da för "kvinnor :som löper stora risker vid ett bavandeskap: "FUSA använder”. i dag över 2 miljoner” kvinnor, breventivpiller, I Sverige pågår & "ett försök i Eskils- tuna med 1607 kvinnor, :' Försöket skall pågå under två år och har hittills endast givit positiva sesul= . tat, a nung och.ta säte I Alger. Den allje= ' ter! öm! Politiska : greven 'av Parls' möttes försa . te länge innan denne Bopapar te, un» . »— Hur'i all världen kän man, ve orge” Larrick" anser I detta "såm: fattning, 'd v s var lag I Frankrike. . — Jo, när jag anställdes här var |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.