I. na hade. bättre psykologisk blick. |: Löntagarna utgör, en majoritet | Till denna de majoritet vädjade nu -soc,-dem, | ' « ten:är folkomröstningen 'om. hö- == =1T TORSDAG 8 ; AUGUSTI 2063. IT Dåt "parti som. fan. ge "väljarna . största känslan av trygghet får de "flesta rösterna, säger en danskl- gociolog:" Det är mppenbart, att han har alldeles rätt. Trygghets- I fikolyckor "vid. .en Öä a som "föranledde. behovet tillhör pri- mära. behov, : Det skiftar med människans ' åldrar "men = 'det finns livet igenom. Barnen behö- ver känna tryggheten av sina föräldrars skydd, ' "ungdomen — tryggheten! av att veta :'att den har en framtid. Medelåldern mås- |. > te ha trygghet för sin egen och för. sina barng del,. och äldre människor måste ha sin existens tryggad också "då de inte mer kan försörja” sig själva genom aktivt arbete, " Det var trygghotsbehovet s som + saäriolikhet”. hå” kunnat ” betydande” just därför dig på. gator , och vägar. Rege- ringen, har "insett att en över- med ' trygghetskravet. hos' en stor "allmänhet. Därför hade "den. ock- "så ”tillförsäkrat "sig. "stöd', , från samtliga" partier innan” proposi- tionen lades fram: köm folk att aktivt engagera sig |, : j .pensionsstriderna, Innän dessa nådde det. partipolitiska stadiet, bedrev i svenska .' högertidningar | + en oklok agitation. De; sade; "att det! var" "något: fel på. den” ung- dom,; som ”tänkte på - sin pensio- örkastligt. Däremot glori- fierades: annat. sparande, t. 'ex. ” akti de. Sociald krater- " av ..svenska "folket. om röster för "förslaget, om tjäns- . tepension, Centern ' ; vände . sig till: hela svenska folket” med förslag om bättre. pensioner åt alla; Detta vann också gott ge- « hör hos allmänheten. i Ett: annat. exempel på wilken vikt! : itykghet har för ”allmä ihe- gertrafiken; C:a 80 procent av, de röstande tittalade - sig för: fortsatt vänstertrafik, .Det är tydligt, att det'; främst var fruktan för tra- till radioutredningen: - främsta försvar, att den kan till- > godose -intressen hos minoriteter, som. det kommersiella” systemet "Det är ett. av monopolradions 2 den 7 grund ögande ” "tryggheten | rat sig för. fortsatt väns- tertrafiky; "skulle det” med stor ”inhösta inster och. detta att- folk: fruktar, att : trafikomläggningen "skall bli .blo- gång : till " högertrafik + « kolliderar "Samma dag. som atomvapenavtal .; Moskva, : liga" avresan till sitt sommarresi- gen. hade den spanske” statschefen : väntat méd' sin sommarutflykt, till”. låg: De spanska” tidningar, vilkas ; lan Öst och. Väst tidigare” präglats av stark "skepsis, har under de senaste veckorna intagit en påfal- lande "först lig" hållning. I sina 1e-: darartiklar "och" Kommentarer har den spanska pressen nu intagit en erkännsam" om , också ganska re serverad. "attityd. Klarast och mest typiskt; framträdde den; . spanska Madridt: idningen Yan f.d, Martin-Artajo, sam- i i vill man "också ha & en od ko ”; Tidning- år också under. inflytaride av iskoperr : s Angel Stockholms-[- én kommentar " :; > aldrig . skulle komma på tanken | "+ och Kd > stora sal behövs det inna: man + stycke av sitt lystmäte stillat av ” STAT OCH KYRKA. att appellera till; reklamintresse- na har begripligt. nog inte råd till : H sådan Iyx, . Ett P. .2-program på kvällstid 2 får (redan nu sällan! mer än 1—21.5 procent av den: totala publiken. ill att;börjä. med skall man, kom- ma "ner; — utan tvivel fler. männi än 'vad..en. stor" tidnings':ks gida lyckas locka varje dag. Hu många konserter i Konse: sammanlagt kommer upp” i en så- . dan. publiksiffra? 373 "+. För det andra gäller alltså inga "lönsamhetsprinciper för ett ”pro- gram inom monopolets ram. Även |: .den mycket lilla publiken, den exklusiva publiken — från biod- 1 ' lare - till madrigalentusiaster — måste . då och då kunna få ett radion, på professionellt bästa tänkbara vis, Ingen begär att T S Eliot skall gallras ut från stadsbiblioteken, : därför att det bara är fem perso-|' ' ner i månaden som lånar honom, ihåg ratt detta ir absoluta” tall; motsvaras"äv cirka 50) 000-- -Perso- H senaste somrarna v visat sig attid sd unga; förares ; händer är farliga fartgränse iv trånga Pässagé | ich-äninat som hör sjövett till vi- inte: alltid" och de badande de utsätts i'onöd ;Jeksaker.. Någon större respekt, för |. en betecknar. - "Ya . dmerikaner, : ryssar. och, engelsmän . formulerade ä ; |anträdde. general Franéo den, år- , dess, .Moskvamötets- resultat före- . ins illning till: alla närmanden mel- a tidigt:: -Jedare, sför.. :Spaniens. krist- | o Herera, i ( | Moskvaöverenskommelsen . som en U dens i San: Sebastian. Uppebarli- i i vars utri- | sam késpolitiske . chefredaktör är den f + fantikommunistiska idepolitik' icke : lertid i ledande kretsar” i |. Madrid, att ' Moskvaavtalet måste” " utvidgas "från: den" nuvärande '3-maktsöve- renskommelsen: till-ett avtal inom Jen vidare ram, . Såsom" förutsätt- "ning för en framgång för den in- ledda avspänningspolitiken . emot- ser man i Madrid också, att Mosk- va bevisar” sin goda vilja genom att "intaga en: "mera ikonciliant hållning då ' det gäller. de 'farli- > gaste. brännpunkterna i "det kalla "kriget; nämligen Berlin och Kuba. Spanjorerna - 'pekar härvid "på det avbrutit förbindelserna med Fidel Castros regim på "Kuba "och. prins ”att trots att för- fånga spansk sida; jen icke hår di med östbl terna,' står dock sedan år: tillbaka po tarna öppna för ott kulturellt; ve- skapligt "och; skt . utbyte 1 tie; hindelse 1 « | förbindelser : mellan "Spanien . och” dessa” "länder. De-ö östeurop » satellitstat bemödanden : att : ”aktivisera med i Madrid 7”. sina har ik- | mött öppet stöd i den: spanska upptakt: till. : allmän. a il ochz fullkomnå; de" småste: ligga i alla" staters"och - folks intressen; he-, ter: Ödet 'i- Yas ; ledarkommentar; regimen I. så bien. total foriiter Made, har rätt |önsk industrivärlden.: och; - de spanska storbankerna. Vad. som” härvid ut= gjort "det "ledande motivet från Spaniens sida' har. icke :warit ute- slutande ekonomiska intressen u- tan Vr "politisk ändamålsenlighet. j Särskilt. "har:;hi syn > till "utveck= ” | lingen 4 de' latinamerikanska ' län? derna spelat . en :stor. roll; . 1. vil? orientera” cg" "så Re "Spanien under alla förhållanden ' att ' söka bevara sitt inflytände i dem, Kuba utgör” härvid ' ett : påtagligt "exem- i detta sammanhang litregimerna'"' i'v Prag, "Warszawa, fre ordnar. 4 det; stora Jaboratori-- för. irritation och - olycksrisker,, . Tullverket -gör: vad -det-kan för "na "och har"ett-båtmaterial :som "gör. det lämpligt för övervakning jäven av:snabba småbåtar, Men: i princip." är det" naturligtvis; poli "sens sak att sköta" trafikövervak- "ningen till 'sjöss' likaväl: som” till -lands.'” Dej snabba '; småbåtarnå finns. övrigt även i. våra. inr "sjöar. "och. där" råder ingen övervakning alls. Ett stort 'ahtal länder har re dan ' sjöpolis och "det "förefaller "rimligt att även Sverige i. sam- Den undersökning av skt > bildn > dels ute religiöst liv som föreslås bli. en bildningen gen på sjöpoliskurs. | delutredning i det stora kom- man, barlis on Inte frå är : plexet om kyrkans eventuella "de: för tanken eftersom represen- ;.skiljande från staten måste'göras|' . sultaten på ett annat sätt kan bli « tyrs föreliggande skillnader mel= = frikyrkliga bygder i vårt land. " samhällets liv i dag. 4 "ens vetenskapliga ”egenvärde” är : det sarkaste skälet till att den bör . viktigt samhällsområde där vi be- » än som nu står till buds, 'Samti- a Innan nan skrider till handling, het, tanter för” polisberedningen nylis' gen sjöpoli organi- helt fö löst, Svenska Dagbladet: "Detta hindrar dock inté att're- , 8v största betydelse för denna "fråga. Särskilt synes detta kunna bli fallet, om uppmärksamheten enligt hr Sundéns förslag även inriktas på att fastställa till även- lan typiskt kyrkliga och typiskt Sanningen är, att vi ännu sålänge vet ganska litet om hur religio- nen fungerar i människornas och «Det. vore egentligen närmast besynnerligt, om en noggrann ve- ” tenskaplig kartläggning av detta : fält skulle från början kunna för- " klaras "betydelselös - för bedöm- ningen av de väsentligaste orga- ' nisationsproblem på det religiösa området: + - Den föreslagna undersökning. komma till stånd — det gäller ett äver långt mera säker kunskap ” digt måste dock den möjligheten , hållas öppen, att en sådan inven- ” tering av den religiösa verklig- " heten kan bli en väsentlig förut- sättning — självfallet endast 'en bland flera" ;— när. utredningen kyrka—stat efter många förbe- r de mödor så småni kan : ripa sig an med sin huvudupp- Ei roblemet bör 'noga diskuteras . ”sation-i andra" europeiska länder. . Antalet småbåtar ökas för var- je år så hastigt att man inte bör funde; alltför. länge på saken. . "Aktivitet på ungdorhsfronten är - glädjande som: en motvikt till alla "mindre tilltalande tidsfördrivsfor- - mer, Just T.dagarna" -pågår' exem- pelvis en omfattande utväxling av ' ungdomar från och till: Amerika, andra: Ungdomar” reser på andra "För oss som nu kömmit: upp. i ” åren " kanske .det-'kärins” som en belastning att” sådant ” "inte före- - kom, åtminstone i | nämnvärd grad, "Yvår ungdom, men vi måste ändå glädjas över de många 'möjlighe- ter 'som nu "erbjudes ' "och ” som också utnyttjas." Att..ö över hivud ”taget vara med i något samman- hang, : att ” träffa kamrater, lära känna andra miljöer jallt berikar - tillvaron och-gör oss ännu mera - ätt. hålla ”ördning utmed, kuster- | i band med polisväsendets förstat- berä :ligande dels" skaffar lämplig”. ut: lj . | våra yllesaker. Varje: sådan. Jarv I kg ull. om. året.” s-Så tidigt som 1919 tog: mån ils Det är lika med "en OM pr. hu- vud, och år, dibarn och gamla in+ tande” för fortplantningen. En en- da "mal "lägger ända upp "till 260 ägg för” att..sedan ” dö, Några” få dagar senare: kryper. små larvar ur "äggen, det är de verkliga Pål d :..: och skadegö på na? äter "upp. 10 ”gråm”; ull sti Örpuppas.... Vid gy -tem- malar: -Han och "hans ; medarbe- |” är. själva "malen 's som förstör . -tex- | tilierna, . Malfjärilarnia” lever inte på |'c bara ren ull; Om! färverna: sättes al - I på "blandade" textilier,” som. "består delviz av ull och delvis av konst- . | fibrer, äter: de, ut "ullkvadraterna | med största noggrannhet: / På rent j« ij vuvudsalk ' I geniom ”den jordlott, q illdelats honom;; Om man” ska” varar riktigt" noga, Kan man ' säga" att! redan” Gustan i II Adolf, tillämpade ett liknande ”sy- "ki Yningen skedde /gårdar ”och knektlönen ” utg; ck | 3 till: stor del in natura. Genom indelningsverket av ända I upp: till inom ett år. Låt 0 förutsätta att varje mal, äter inte upp- mer än 10.:gr mil, blir skadan 30 eller” 40, Leverkusen itu med' problemet om syfte” iaboratoriet för textilzoologi, det ; första "i sitt. slag, Det borde vara. möjligt att göra ullen genom lämplig" behandli a tbj peraturförhållanden följes en malj a generationer var'; malsäkring "och grundade i detta = en; stark, stridsbereidd Den- grundläggande enheten". var a bestod: av två normala syntes göra ullen: oätbar för lar- karna på den: riktiga vägen. Nu fyller laboratoriet: en. annan: vik- tig uppgift också, Från Västtysk- lands-.alla. delar 'och' även från ägnades att t fullgöra våra uppgif- ter, på "vilken post vi än ställes. > Ej bättre börda man bär på vä- gen än kunskap mycken... ” VEni i Skånska h Dagbladet). Ma för "malfjärilarna. Mer av en till- | lika - | fällighet . gjorde man . iakttagelsen kW "Jatt, något visst färgämne i ullen | DA-en för båtsmaknen' och hans familj, '. Det. ; stadgades, att , en båtsman håde rätt om hus icke fanns)" att på roteområdet, 2 Vv. Sö utmarken ”uppsätta en, stuga jämte förstuga och -fähus . täppa”. lighet att nippföra. något bålsmaris- | torp, var det rotens' skyldighet att hysa ”båtsmannen och, hans familj hos: sig. ' T”annät fell war "det att betala :”så stor "hushyra: som er-. fordras för herbergerandet å å annor | ställe: af: honom” och hans” fatnilj”; "Det blev väl i i tegel efter godvil-' lig: « . överenskommelse + . parterna . emellan, + annat fall blev det Ko- nungens befallningshavande' d. v; &, landshövdingen som fick.ta hand om ”, saken": Efter -' vederbörande kompanichefs anmälan, sedan .båts- mannen ifråga klagat. De halländs. ka båtsmännen utverkade i början ev 1800-talet också s, k. släpkläd- ning för dem, som warit i tjänst |. före den' 10 september (då en'”ny kungörelse om och för. - båtsmän | 1; utkom). Denna "årliga "släpklädnad utgjorde en tröja och ett par byxor ((underfordrade), då dessa , gamla varna och på det viset kom, fors- | Alaz) bok”: påminnes; att mulbete skulle lämnas till båtsmannens tvenne kor och , detta: inte allenast > på "den utmärk, com. hörde till torpet, utan också på den "mark, "där ”rotebön- derna” hade". sina "egna , kreatur. Båtsmanstorpets mylla "kunde näm- ligen vara :så mager, att'det- interätt ganska tryggad. . var hem på-roten. Klä- derna ifråga. var. av, vadmal, När det gällde utkallelse dessutom två par: skor. Det gick inte heller för någon .rotehållare att slinka un: dan, ty 4. båtsmannens kontrakt stod noga "angett härom, Kunde inte mersedlarna anskaffas skulle efter det: årliga ” markegångspriset, att båtsmannern klagade, och hade han sakliga skäl för sig, var "hans tlför? nationen” livsviktig: jangelä- han ha motsvarande ersättning, allt] Ibland kunde” det: också - hända I. tredje stora avfällningen inom världskommunismen. «; De båda tidigare” var ”renegaten”. Kauwt- sky och" Trotsky,' vilka - Lenin och Stalin på sin tid ägnade samma: bittra polemik som' Mao i dag ägnar Chrusjtjov: Det rå- der. ingen tvekan: om att. Mao ser big själv & ett wärldshisto- riskt .perspektiv," att han käns ner:sig kalläd att ta, "vinden mur seglen för Chrusjtjov. och åter- ställa ordningen, Nv ; Nordvästra Skånes "Tidningar: Nn Statsfinanserna har, trots alla stolta deklarationer och" alla fi- nurliga - operationer - skött "sig. själva, nästan som om de, "be-l: stämde: över finansministera” i stället för tvärtom, :Det..verkar som : om” statsutgifter, ”snabbare än : någon: trott, skapar stats- inkomster, vilket "kan ha - ett visst samband med omsättnings- skatten, Det är svårare än man i: regel föreställer . sig att göra gut på pengar. — font och lätt - till och med för, en. finans- Nya Wermlands-Tidningen. - - Med. . tillfredsställelse "konsta- terar man att hrr Erlander och Sven Andersson: efter drygt en månad för någon dag avbrutit sin "semester för att diskutera vad. som : hittills framkommit i affären "och vilka åtgärder som kan” bli nödvändiga att vidta i- hom" försvaret. "Det. är ju all? tid. något. Men bättre hade det varit "om" herrarna / tidigare vi- sat - större ; initiativkraft i. en nistern : "begick en omdömeslös- het” ia « wennerströmaffären då han; tog upp den i Visby : inför Broderskapsrörelsens 7 kongress, "I Ena gången: kommuniké; därför att" det. bränns,”;andra'- gången inför : fraterniserande "forum. " Möt den” "bakgrunden är Af- ) tonbladets (8) med stor. "konse- kvens "motiverade S ledarvädjari på söndagen. om ett. öppet” er= ; Det beklagligt att inte den ; svenska; byggnadsindustrin lyc- K kats. "med småhus, De 'är dock bästa " böstadsförmen.«2 Vi har också 'i "allmänhet er i landet gott om "mark, 'av den tanled- ningen; behöver vi inte: stapla lägenheternä” 1-höjden:- Omni: inte svenska tekniker och byggmäs- "| tare will ägna: sitt kunnande och sin "erfarenhet åt att: förbilliga [småhusbyggandet vore det kan- ske inte. så dumt: att be ' Bill Lewitt: visa att uppgiften änte är olöslig.” - Norra Västerbotten, ST + De” ”brisifälliga arbetskraftkrö.- surserna inom sjukvården '.: bör sättas in på de "områden: där de verkligen behövs: för vården av de 5 eller 10 procent av alla vårdsökande som” har : drabbats av livsfarliga eller. invaliserande sjukdomar för vilka botemedel finns. En långt driven differen- tiering. av sjuksköterskelönerna och en kraftigt tilltagen” kom- Pensation: för jourtjänstgöring 0. övertidsarbete behövg" för. att häva det rådande katastrofläget på vissa avdelningar, 'Överläkaren wid. Södersjuk- husets neurokirurgavdelning do- cent. Ragnar Frykholm; ” Viktigast” av. allt är matur- ligtvis, att: få" så många "miotor- förare” som möjligt att i. "sam? band med trafik avstå från. all konsumtion av, alkohol och. and. ra funktionsnedsättande medel. Upplysning Har otvivelaktigt en stor. vppgitt” att fylla därvidlag € estradsamtal; därför att det" sker en: biter inte på. alla, Polig- kontrollerna på vägarna har vi- sat 'sig' vara mycket effektiva, och: de: avhåller säkert många motorförare - från att använda berusningsmedel. Man vågar ut« gå ifrån att 1957; års trafiknylk- terhetsutredning, som lär kom- ma "att framlägga sitt betänkan= de om hågra månader, fullt ut beaktat: denna . polisens effekti- vitet och även inhämtat allt för sin bedömning erforderligt :ma- terial . från årets trafikmedicin= ska kongress i Rom och rätts- AE medicinska "möte i London. Borås "Tidning. At. de. svenska + siudentena hu är betydligt mera internatio nellt orienterade "och intresse. rade än' för ett tiotal' år'se-' dän är ganska uppenbart. Den- na": glädjande utveckling torde till stor. del bero på att Sverige ' . alltmera « engagerat 'sig i det internationella "samarbetet, Men säkerligen har de allt flera ut- ländska” studenterna Här - gjort : Dagens "Nyhéter. Sn Samhället" förändras och mi med , det. : Förr - var anarkisten många gånger en bomkastande våldsman, ' nu konfererar han, äter konferenslunch och . står å tidningen”: "Lejonet har” klorna klippta.” Vi - skall nte sörja "över . utvecklingen, tvärt- om. : För våldsmän' bevare oss, och :det allmänt hållna program-= met om individens rätt gente- mot statens tilltagande "infly- mest på : att ha fredliga” realister som -föresprå=- kare” Men nog är det ett tidens tecken att jämnstrukenheten tär” äö så ”frejdiga" gossar som” anarkisterna. Vi. blir ' mer ' och med "slätkammade;, origina- lens” tid” tycks - vara «förbi. 'En utveckling på gott och ont. elsingborgs ? "Dägblad. "+ ; Vad följer. då härav, mina brö-. der? Jo, när I kommen tillsam- mans — >" > allt .detta må. nu ske .så, att. det lönder till upp-. Systrar,” när: ni "kommer sam-: . man; tilk "ett. möte; till en sam: varo' i hem, eller .då ni möts på vägen? Ordet här: säger ' Oss, hur de hade. de «under? sam=' mankomsterna . i apostlarnas da gar. Några. hade. -en. Psalm, en. annan. en lärdom, en. tredje: en uppenbarelse, ett tungotal eller en, uttydning, I många försam- lingar i dag är uppbyggelsen ö- verlåten till :två eller tre per soner. Detta är fel. Mötena blir. då - ofta. torra : och « döda, och : |försämlingen . blir' sjuk, ty nå, degåvorna sover. ; Detta är synd. mot Honom: som" gav dem, ” : Och. hur :har wi det, när: vi besöker,” varandra i hemmen? Talar: vi 'strunt och om wärlsli- ga ting? Eller har vi då en psalm ettö vittnesbörd: eller. en . Tårdöm? Är” "Jesus då huvudper-. . sonen? : = Vår tid är rycket svag här. a Vi:saknar mycket av den heliga enfaldighet ;som de. gamla ägde, Särskilt ' "tråkigt. ; :är det, | I att sången i hemmen försvun= nit. . Vi har. flera musikinstru- ment "än - vad ' man . förr bade, men mindre ' med sång, : Detta är en. stor förlust... Ken. av. gsgt "kommer inte ihåg en: ljuvlig stund i ett där” Jesus var nära." Det gick sår Naturligt tår Kanske. det Var någon. som öreslog ens så Ög. Vi sjöng 085 ”väima. "Så hade hågon annan” en Upplevelse med sin Frälsare"z som han: "omtalade. | Utan vidare var samtalet i De Vi talade” om: Seger och: n lag,' synd "och ' nåd, ; Jesus | v 'OSS, Himmelen; v Var så nära. Vi fick ny kraft ' i" striden | och Uf omenskapen 's stärktes, | r övde : vi inte: sådana dära Otta förlorade vi dem, att den. ene ”väntadée på Nas? andre, "Ingen . ville börja. Sa gång bör du och: jag slå an den: rätta" tangenten, : | Låt alltsämma ägelsel "na senere HR uppe metod
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.