"Skatt mot inflation Skatteberedningen väntas nästa - år komma med förslag om hur de: personliga skatterna skall utfor- mas, Den -debatt,. som . Iet' in. tll finansministern, 'Kan- ske är det detta som Stockholms- : Tidningen funnit så tilltalande, ”- inför denna händelse, kan' sägas visa på enighet åtminstone på en den fördelen att den är sparfräm- - jande. 'Den överlåter på skattebe-" "har. dock 7 . «ping "föddes för. 100: år sedan en flicka som 'skulle göra en samhälls- insats av största betydelse inte ba- ra isitt eget land "utan även långt väntade a av v dig. Du efterlämnar 5 'm- ga väldiga volymer, som kan vittna om ditt snille och din lärdom... Men. lyssna, : och. hör hur. hjärtat. i många betryckta' bröst klappar av LI Votydande" humanitära Insats, ' Det omvittnas allmänt att dessa år :var hennes lyckligaste: tid" emedan: det var' då. hon .kunde ge' sig helt och fullt," Visst -var hon ofta dödstrött ” vittnar inte br Brlaniderstal] trängdhet numera om att han andlar "de: bjälpbohövande ur | sin speciella aspekt, Ingen skaf- far "sig "en ' helhetsbild av fa- rids av. någon mara? Varför gång 'på gång ' understryka att över alla kroppsliga skavanker och man : bör -avvakta "juristkom- med aldrig sinande förståelse /tog - i ; yttrande: och så ide hon hand om. sina. ibland rätt så” ligen Prata : på 'om "det som bråkiga” och: besvärliga : flykting-. denna - skall . syssla med? ' För- vänner, ”Hurudana tror du att du' fäktar man en: stark sak, be- eller jag skulle ha "varit i deras si-' tuation?” brukade , hon: svara när fa inte dessa ideliga försvars- någon klagade över de- "omöjliga emigranterna”. Jag minns särskilt en episod som visar Matildas inle-' : punkt: Ingen, vill säga annat än talaren själv att inom an förhål- att vår nuvarande skattesystem landevis vid ram avgöra: skatt och Er kl igt i ut Det de.' Det måste sägas" vara ' är ett lappverk med stora skön= mer tilltalande att bygga-försva-.! hetsfläckar. Vi behöver en total= ret mot inflationen på det sättet. reform! a ii tskat- " I det sammanhanget måste man också tänka på hur beskattnings- systemet bör utformas för att på ” bästa sätt motverka en inflationi- stisk utveckling. Det är all anled= ning att sätta finanspolitiken i ångest att förlora dig! Hör hur:rös= terna klagar! Detta är din seger. Detta är ditt -livsverks. stora ärori- ka belöning”, ” De röster gorå Selma Lager här åsyftar” > tillhör flyktingarnas skära som. i Matilda funnit en. vän och: beskyddare : som : inte ; skydde några ansi att strida för deräs”asylrätt och sörja för.att de fick :husrum,'. mat och kläder; och och . kände sig totalt utsliten. Men: tanför - våra gränser. Hon hette Mauld & hennes goda humör hjälpte henne Matilda - Widegren,” var. enda barnet "4 ett lärårhem och valde själv: lä- rarkallet; Hon gick på :' seminariet ntidigt med - Selm: Lagerlöf och de två förblev vänner livet igenom. "Selma: beundrade , Matilda: ;gräns- -lösk Det vår-denna som: fick ”rät- ta” 'r:Göstal; Berling kriptet em: skulle. väl ha varit. mer q "denna: kriatppgift än miljens "problem "och kan" av=. väga hjälpen med utgångspunkt därifrån, "Det; hjälper inte med att'de' unga” tjänstemännen: får / goda "råd hur: de' skall : vinna =. - sitt klientels förtroende. " Myn- digheterna måste: också. undan» " röja . hindren '' för personliga kontakter 'och' bekärhpa : byrå= - :Progr ten medför ju vid en inflation en direkt höjning av skattetrycket; — utan något riksdagsbeslut. Sådant är kanske tilltalande för ett re-; .geringsorgan.: Detta Ånträffar inte. "med omsen.. Där: kvävs det riks= Helsingborgs. Dagblad: centrum 'i .kampen mot inflatio- nen, Räntepolitiken, som de sty- rande oftast satt sin lit till i för- sta hand, drabbar” ju orättvist och har dessutom numera en begrän=' sad konjunkturpolitisk' verkan, : ganen i St khol, har på sistone diskuterat utform-' ningen 'wv ett skattepolitiskt: in= : Ikhol; Tid= ningen "understryker framför allt ” . dagsbeslut för ändring - av skatte- , satsen. "Men Aftonbladet vill för-- ”stås gärna; ändra” på. det, Enligt: 1 ";lgast . att finansmmistern :, själv! : "finge bestämma om skätteprocen=' : "ten i somsen.' Beskattningsmakten, "som enligt. grundlagen. tillkom=") mer riksdagen allena, skulle alltså . "I fråga om omsen överföras på re-' H 'geringen. Det..är 'en reform som vi "betackar oss för, Det är tryg='> författarinnan till en svensk sats- lära som. för: flera”. generationer d "mått.iSom rektor. för Statens” 'nor- malskola "för, flickor” var, "hon' med om att. förbereda ; iden. "nya" ”grund-. -50- "publicerade: hon or äntervju.” där så småningom även arbete,: Första gången: " Matilda”. kom 4. personlig kontakt med nöden. 1. världen" var 1919 då hon resté genom det hung= rande" Tyskland. Hon -blev' skakad i sitt innersta. av. .det' elände hon såg och den tacksamhet hon mötte för de små gåvor hon kunde ge ur matsäcken från, Sverige: Det sägs att” hon. efter "återkomsten. hade svårt att förlika sig: med; svår höga levnadsstandard "och - började, med velseförmåga. Hon . hade bett. en. emigrant hjälpa henne med något slags :” skrivarbete. " " Vederbörande” ursäktade ! sig. med. att han” hade: gjort sig illa.i handen; ”Men det är ju vänstra: handen Ni, -har. skadat > Enligt. den exiskilde Amedbor- garens kalkyler måste: försva- rets . återställande ' till. full ”ef- fektivitet kosta I. tusentals mil- joner för wår: eger generations vidkommande .. och" minst "lika mycket -' för: nästa. generation. Det kan sålunda begäras, att landets lagliga beshutande myn- kratiseringstendenserna. va Hondelstidningen, - i : Inom hela den 'sväl- "Ju : Hårdare” ”vätionaliseringen och - 'specialiseringen' slår ige-. nom : inom - Itorföretagen, desta mer växer kraven på att småfö-. - retagen finns: där, ' beredda ' att rycka in' och fylla” sin speciella : ' uppgift, att den" progressiva inkomstskat= ten är: ett automatiskt inflations= : skydd. Starkt sti a topphuggs. och undanhålls kon-", "ter även I framtiden." ”, sumtionen. "Aftonbladet delar inte : ' Man får väl räkna med att' en denna förkärlek för den progres- : "kommande /skattereform medför Ne väcka | Matilda: ut lande servicesidan växer som bekant” ;dessa företags" 'betydel- se. io : SF retag och" företagare måste lära sig anpassningens' konst” o. dighet — riksdagen — omedel- "I bart” blir; inkallad, - för” att "ta ställning till den fråga, som nu satt sinnena i svallning mer än vad på århundraden varit: fal- :.hon redogjorde för sina reformidéer den tysta” självförsakelse sord skul- "och ca föreslog -; setts ;nedläggande 2V | 16 "göra det möjligt: för henne, att NH | dela med sig till höger öch vänster. 2iDet. vår någon gång hösten :1937 min fru och jag satt. och: drack en Bast att låta riksdagen och "inte , "avgöra våra skat tillstånd kom - hon; tills internatio-Å nella Foyern på Västerlånggatan — en institution sor hon, tillsarnmans: overks "alla: linjer, knu- "siva skatteskalan. utan håller” i atället på omsättningsskatten' som - . vapen mot inflationen. . Nu Jär vi väl få ha kvar såväl den direkta inkomstskatten som : konsumtionsskatten i en eller an= .. nan form. Båda får ju "då också vara instrument i konjunkturpo. - litiken;! Visst har den"progressiv. inkomstskatten därvid sin: bety "delse — särskilt vid 'en inflation : som smyger sig in via lönerna. Inkomstökningarna ' kapas 'av au= ' + "indirekta skatten är sparfrämjan= ”en förskjutning från direkt till direkt beskattning; I och för sig detta en önskvärd utveckling..D de 'och därmed också” effektivare ' som” vapen mot en "inflationsut-" vackling.” Men det - väsentliga är : att: man då” ser' till" Tatt de läg i f Fårdast av konsumtionsbeskatt-" + ningen, får kompensation" för det. . ida har 34 'man sd filt understrukit "vikten" av "ten till ett pedagogiskt institut +." "Men: "det är Inte vid. Matildas re- ” formpedagogiska arbete "vå i dag "främst skall uppehålla oss vid utan | svid den "märkliga insats det för henne förunnat att göra vid en tid- ”;bunkt då de flesta människor bru- «kär ha sin livsgärning bakom sig. Enligt hennes; eget uttalande bör- Jade; efter; uppnådd: pensionsålder livets äventyr” på allvar. Det var kopp: kaffe hos "Matilda: i hennes £'' | lilla rum tlärarinnornas ' Ppensions- hem Ro, där "hon :levde i yttersta enkelhet med en ringa rest av sitt vackra fådernbbo omkring sig. Jag frågade henne, om "det inte kändes ensamt utan make" och barn, ”Varz för har: Matilda” aldrig; "gift" sig?” Hon 10g' sitt barnsligt öppna ”leen- de och med 'en glimt i de klotrunda blå ögonen. svarade hon:' ”Jag fick aldrig den jag. ville..ha. -Och sedan fick det vara för mig. Barn har jag med Stig Bendixson,” Ruth Phi och Greta Lamm skapat till ' glä och? nytta” för de -hemlösa -flyktin- garna — för att dricka: kaffe: med : sina. skyddslingar ' och, delta £' "den lilla fést de hade ordnat. Vi anade inte"den Kvällen: ätt :det' var” sista gången ; vi tvari tillsammans .. med.” J'vår.: svenska mor”: som gjort allt ' | som står. i mänsklig makt. för att vi skulle irivås och änna 088 . mai det; "nya landet, i; 1-1 ” i Jag har ofia: frågat: mig vad det - let. Men allra bäst: hade” varit med nyval. ” Nordvästra Skånes Tidningar. 2 Nu vill jag föreslå ett prov- stopp i. debatten, tills både Un- dén och Erlander har lugnat|d sig. Ete sådant ' RÖVEN kan ställningar .inom ”produltion' 0. service efter. de krav. den mo- ; inom ; den: internationella fredsrö- . relsen : och - inom : flyktingshjälpen ': Matilda skulle betyda mest för sin "samtid. När hon 1938 dog totalt ut-. sliten av det oerhörda arbetet hor .uträttat. under; de senaste : 15 åren, läste vid jordfästningen i Hedvig ie Stockholm" ett och spionidyllere — Pål i Västerbottens-Kurireh:. detta; Överhuvud taget är de'läg-': upperna alltför hårt ' - tomatiskt' och > undanhålls skon= :: Å "Men sparfrämj ind ä Inte den direkta: inkomstskatten. i Köpkraftsöverskottet dras i stäl- "UTREDNINGEN OM NEURO-: SEDYNSKADORNA «visar att:ett' is0-tal barn föt ts med tt: 'missbi dritngar, > 2.4 skriver] fått tillräckligt många Jag har ju er alla”, ic. a a ; : Vid samma ? tillfälle visade” hon oss en mängd ordnar, av. vilka jag inte tror att hon någonsin haft en enda på'sig, De flesta hade hon fått för sin internatioriella verksamhet 'i fredens och folkförsoningens tjänst. Hon hade varit ”Fred och 'Frihets” ” Radion:>-räknas+ visst : inte längre som ett massmedium u-: AON tan ' betraktas ' alltmer som "ett a I samband med utrikosairn- bildningsi, ent för de un- ens sammanträde fördes tan- dantagsvarelser. som . av' armod ken; på: ett. återupplivande av ; eller "högmod Höäpar - sig : fram den ”senaste' försvarskommittén genom tillvaron uta TV. >: inte : | fram. Uppgiften "skulle vara att var .'som. gav, Matilda” Widegren kraft till" hennes enorma, arbets- prestation » och " "aldrig >'svikande energi det. gällde. att ' hjälpa" andra” människor, Trots | att: hon aldrig talade religion med (oss san-. tar jag. att hon innerst inne var en' djupt religiös människa: «av den hu-i förallt "änlbrukarna, både de på ntbrulk "de 'mångå, rgås såsom: Jantbru! ! UStockholmsTidninge "Av dessa lever 87, därav 32 "med : svår och 55 med mindre! svår sker : Jettmissbildning: ' "De "personliga", tragedier ' neu- 'rosedynet vållade går inte att er«|' . ' sätta: "med -pengar; däremot kän . samhället "göra" betydande rinsat- " ser för att lindra 'de' svårigheter -som de fosterskadade 'barnen och -deras' anhöriga möter” — öävsett föll tätor i:och yppats.: tendenser --att så 'kraftigt Vv vilja tillgod "få tillgång fill natur och" fritids- "vistelse. att .”markägarnas > obe> ”stridliga äganderätt synts, hotad, Jordbruksministern i underströk Ibeställdas åstundan.” "att ”äga "ett litet: torp”, , "och; kanske skäl s man" önska 7” att "varenda . människa finge rota :sig'i en" bit ägd jord; Här skall. också uppre- för :sig önskvärda ' sociala rätt att | äv: Matlldar- utan: även -för: de, tårar denna fällt Fe läste Göstas tal du, har inte upp- första ordförande i. Sverige och-;i sin" ;egenskäp, av-ledande fredskvini manistiskt-etiska ; typen . som i; lägger; vikt «vid /läpparnas,: :bekän nelse utan ser. på. handlingen. De ha: deltagit i många "int ionella första” bok jag fått var be möten och = kongresser, ” Särskilt hn | glad verkade: hon vara över en or- den hon fått motta .ur den danske kungens hand för. hennes insatser i: ? Sönderjylland; : Så myeket gott . | Hon än har uträttat i folkförsonin- gens tjänst tror jag personligen än- då 'att det var under sina fem, sista tecknande nog ; Matildas exemplar. - av” ; Viktor. Rydbergs” ”Prometeus mig, som om ”denha boks budskap ganska”. bra - överensstämmer 7 med” Matildas liberala", ibland -t.; om: vänsterradikala > uppfattning.; Hon, var; en” säregen blandning /av.upp= och ”Ahasverus”. och det förefaller; - [granska ->- försvarskostnaderna ' i förorsakats ” finns all anledning ta fasta på "Svenska. simförbundet bar be- slutat att avböja ett ryskt gäst- ljuset av -den' skadegörelse, som|:. : av.: Wennerströms | landsförrädiska . verksamhet, Det | pas.det. -önskvärda. i att. ledighliv- . na smågårdar "så långt ' som": möj- : ligt får bli fritidshem för tätorts= bor. Fördelarna härav” för: bygden ” uppväger säkert de möjliga, nack- "delarna. . Det av "jordbruksminis- tem 'prisade personliga ; ägandet 'känske . kommer : fritidsfolket att |: änna större ansvär för bygd och Hatiär: <än- om; det -bara, blir. fråga om" F snabbt förbli och? skadorna , y vällats > tav neyrpsedyn . eller ej. - . fl : Docent' Jan sökning visar för övrigt att en'rad fosterskadade ' barn :. spårats : upp I: där man inte kan sätta 'missbild ningarna i . samband imed för " ring av neurosedyn.. HN Dessa mera ."normala” foster " skador, saknar. .meurösedyntrage- dins dramatik;" men offren bör . för den skull inte 'glö — på längre sikt är de' många fler, ä neurosedynbarnén . och"; bör” lik: som de få all hjälp som kan. ges. De aktualiserar också behovet av ökad forskning 1 embryologi och' missbildningslära. Tanken på| en professur i ämnet framfördes redan för snart tjugo år sedan." . d vi, dina kamiåler: engång I levnadsår Matilda gjort sik mest | ly: och = mystiker, | spel. En resa för studium av det | - i "öch' kväkarnas” och: Albert : :Schwei= ryska skolväsendet, som plane- .zers- kallelsetanke levde med säll=-| ratg av, riksdagsmännen i stats- synt stor kraft i henne. Om någon utskottets andra avdelning, blir |- rnänniska I vår egen: tid gjort. sig heller inte- av. . : förtjänt . av epitetet ”de, hemlösas/ ; och, förföljdas än" är det Matilda Reaktionen ”- från «. dem": söm Widegren. I HA ec, oc [Just nu inte vill ha ett reseut- >. Välsignelse y byte' med - Sovjet är: inte: svår . att ' förstå.- Wennerströmaffären har upprört ' sinnena: och det : dröjer innan ' stormen" lagt” sig. : I: Men: vi" kan /Äinte hur "länge ;] som : helst "odla : vår vrede, "Ett varaktigt avbrott "av -reseutby- "]tet:" med: Sovjet ligger; inte; i i | Sveriges" intresse, Det.: skulle -] endast öka" den skada" Wenner- strömaffären' vållat 'vårt land: på välgörenhetsarbete reste bort. för, att. vila. På den. plats" hon: vistades. drack .hon- in. hälsa” o. krafter; " Men. så; fick : hon" ett: telegram. :" Där stod. det, att hennes.” man. hade "dött, Med. krossat ' "hjärta. satte hon ' sig. på itåget. för: att resa : hem "och. begrava: 'det' käraste hon: ägde. "Det var tre. stycken i. samr ma kupé. De kom i samtal; och” det. visade :sig,' att även de två övriga "skulle heri- för: att "be= grava: en'.av: sina. kära. Vid en. av" I fjärnvägsstationerna ;: mötte” över ;" hennes, | källätpersonliche agt. att Ivar Aasen, måste. betraktas som en nationell olycka. Han nkte. då på "brytningen, med, den ' danska "språk-. och kulturmil- ni f örganisationer "är mår ända att'träda in för att motver- ika oblyg mellanhandsspekulation i tömtmark och bebyggelse: : När det är fråga om kollektiva ” "åtgärder för fritidsfolket finns det |. likaså skäl att bevaka markägar- nas intressen, så att skälig ersätt- ning utgår och ingens: legitima "rätt träds för nära. Mark och of- ta: även vatten är en egendom iv.Ivar Aasens insatser men också en överdrift" av Hans | Ppersön= a liga. betydelse, Ben: blyga. och illbakadragne forskare tvivel: var "Andreas iverseh föddes den 5 "augusti 1813 på den isolerade bond- hing på detta område och haris pro=; "gården Åsen'i'Örsta. Han hade som duktion ä är inte stor. Många av hans; barn "svag" "hälsa 'och fick” "mycket | visor har dock blivit mycket popu=: "DEN, "SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPPEN cc > fick inte yttra sig innan stats-|. Å .som' inte kan: få ockuperas hur "på grund, härav, tillfälle att kon-, lära" och : älskade - av, hela; norska' | der i öm am |. ; och .|den' ena: en« väninna; som häl-. rådet Ulla Lindstri Jade fr , Sony helst även om det sker. för ; centrera 'sig på sina bokliga 'intres- | folket,” Me oh sta tl Ett etsbrott " sade. henne: med dessa - "ord: än proposition örn e raggar > ett. vällovligt” ändamål, sen. 'Det säger .en' hel del om hans |: ”Sora den. ägde häromdagen Tum” i en väst- | allmänheten + är, läget så. gott ”H an är. ati. trös ts Gud?” agen, e + Strandl tillämpning lär på begåvning att 'hans' skolgång 'in”|var, levde "Aasen ytterst spartanskt som överlag ' allt :armat' än upp- kratiska ungdomsförbundets..or- skränkté sig till: tio läsdagar ' om | och få ånga a ”götastad. ” Förövarna av; brottet PP-] 3 Det var ". väl ett. märkligt muntrande' och "situationen ser tyvärr inte ut att ljusna, Myn- digheterna har visat sig 'ej kun- na. ' bemästra" , | svårigheterna, kanske till stor del beroende på att man ' envisas med att ej vilja .Jinse, att” den:enda framkomliga vägen till en lösning av. pro- blemet: är : ; högre, och differen- tierade' löner, en' revidering av en" del " båll . ingalunda ha gett - .. Strandögarna rättvisa, och ”alle- och omme . innebär inte, och får ' inte heller" komma att innebära, rätt till intrång.” St och hans uillvaro blev i många av=: året. H : ling bestod nd n ' avi bibeln och; étt "fåtal. andakts- hade ' erkänt och häktningsför- ; handling hade” utsatts. .Nu har > denna : änställts” då anmälan om "brottet" "återkallats? sedan uppgö- i -relseé träffats mellan ynglingarnas och flickans föräldrar... Någon straffrättslig påföljd är .således. icke, att vänta och 'detta till följd av. att. 'våldtäktsbrott” en- ligt ' gällande strafflag är angivel- sammanträffande, :- ätt" tre Före jande "människor ”. möttes; på ' detta sätt. Men djupast .sett : var - det typiskt. Jorden' "rymmer: ett hav: av - sorg, suckan ' och" fla> gan.' Det egendomliga med':de nämnda kvinnorna var, att de berättade ' för. varandra .. sin oe sorg, Det: är: annars ingenting gan Frihet. Sydsvenska Dag- . bladet f f terar: : oo . Man påpekar också, att de po= litiska ungdomsförbunden över |, huvud icke fick förslaget på re- miss, trots att lagförslaget i hög grad berörde ungdomen, och att |” det socialdemokratiska :ungdoms- förbundet inte bereddes: tillfälle mer beky är nöd= vändigt.: Han slog" sig så 'småning- um "ned: i” Oslo; och "bodde lätigé ” i två små 'rum där han frös svårt. om” vintrarna, - Han hade svårt att. - + : irint r "| säga nej. till människor, som bad om” man.. Ett par år: senare kom han | hjälp och plågades av tiggare som till: en -präst som lärde honom Jlaz pressade av honom stor; ä tin och. andra språk och det blev summor: - St i ar om "att "han helt 'skulle ägna "Ivar Aasen ver stolt & över” att va att inför statsrådet framföra sina sig: åt studierna. -Han ' slog ! dock | fa av : bondesläkt: 'och:- han . uj som:vi så söker dölj | illa . : och: - uppå "I skatt - å söker dölja som det . synpunkter. kos : dessa tankar ifrån sig "och "blev | trädde, på. många sätt 'som' bon+. i 'sebrott,. När den nya brottsbalken tjä reg omna.. ex Pie svåra: Men under” ytan finns men inte är imponerad av rege- 1 "förhållande mn tidigare. å 'å io | 1835 informåtor hos en officer. Han de. även under sina 50'år i. .Os'o; |'en. gång träder, i: kraft försvinner förhå 2 a. gt er” Oo ar ets- dock ' lidandet. Mån; ga: ärvde - » stannade där: i sju år och det” var | Han.:klädde sig lantligt och! hans denna: lucka i lagen, eftersom åtal naen, nio som : välter -sitt' bröd-med tårar, "- . ringens senaste. initiativ på ung- domspolitikens område, Till rå- ga på allt får fru Lindström ve- ta, att hon presterat ett reaktio- närt förslag! Och här hade vi, i vår enfald trott, ett reaktionär var blott oppositionen, Hur är det för övrigt med kommunikationerna inom det parti, där Erlander för- säkrar, att besluten fattas i "god " demokratisk ordning? " Om riksdagsgruppen icke fick onden har människans arbete av- sevärt förändrats. Den fortskri- dande rationaliseringen och den i samband därmed" stående auto- mationen friställer mänsklig ar: betskraft ' för uppgifter,” au- tomationen" icke -kan utföra: .upp- gifter. för hjärnan och intellektet. Men "även "det rent mekaniska arbetet kräver i jämförelse med' under. .denna. tid som han mogna- .de till forskare och på allvar börja” de: sina språkstudier: Ar 1841 bec gav han :sig till Bergen, där han ..lade fram sina dialektordlistor och grammatiska uppteckningar för: bis- .kop;Neuman.: Detta ledde till: att Stortinget fick upp ögonen för hans kapacitet. Ivar" Aasen blev statssti- ”pendiat för resten av livet. & >. "; Ivar Åasen,: som han” nu" hade 'yttre' gav aldrig något intryck av att han var känd långt utanför lan= ” dets gränser, :": : d - Trots att Aasen : var 3 + sjuklig" och svag blev han: gammal soch var . 83 år när han dog 1895. . K Ivar . Aasen : föddes » änder : den: dansk-norska” unionens '' sista år Han: växte upp i ett samhälle som". ännu var ganska primitivt och han ?|-' utförde sin” gärning i' bästa" natio=' + "då kan äga rum även utan angi- ”velse, "därest åtalet finnes påkal- | "Jat ur allmän synpunkt; > Att i ett " fall , som” det nu aktuella häkt- "|. ningsförhandlingen : då "hade" ägt rum kan betraktas ' som givet. i den. mån ”barnavårdslagen '& är till : lämplig på någon eller några av ynglingarna. blir det väl i alla fall om » Sydsvenska” Dagbladet. 7 i Det skrivs. och talas. mycket sköterskebristen. - Men stort. sett stannar "det hela vid trycksvärta och :munväder. Någ- ra konkreta , förslag till en bättre tingens ordning från dem Som jstyr vår sjukvård. hörs i nom livet med 'en sjuk kropp. Andra plågas av 'människor,. O. ut till den stilla. kyrkogården för att böjda över - en grav tor«,, ka sina tårar; "is: --När vi tiger med Sorgen, jär Andra däremot släpar" sig :ge- - några finner emellanåt sin väg . det. väl därför” att vi vet, att: yttra 'sig, så kunde den' ju ické| tidigare, då den kroppsliga pres” . nu något efterspel," Men natur- inte jav. Tyvärr" måste vi räk- det: tjäna rätt gärna säga sin mening innan |tåtionsförmågan "var rr Språkerana gen Dade blivit manknyta ce pråliga ban att mel |, ligtv'$”är det stötande för: rätts | P2 med att sköterskebristen' är klaga. Ma toniskor kan « ine” propositionen lades fram. Och se- de,, betydligt större skicklighet, hans I ift. Han var nati Jan sin egen tid och” den: svunna, känslan. att. en rent "ekonomisk |" Permanent företeelse, lik- hjälpa. oss. / dan röstade en rad framstående noggrannhet och ä romantiker och detta påverkade he- | storheten . under ' medeltiden. "Då | transaktion kan leda till att åtal| "272 inflationen, bostadsbristen] Det finns. En som kan det. socialdemokrater ” emot, medan|,. Den; schweiziske läkaren ;.-dr, | la, hans ;forskargärning,. Han ville | hans arbeté vår fullbordat och hans ' |' av denna art läggs ned. Bestäm. | OCR - lamenterandet om” "Vår | Och det 'är Han som bär nam- hopplösa ungdoms == > ”H:et i Svenska Landsbygden lata inte bara: rädda: resterna av det gamla . språket " utan också - .:lägga grunden: till ett nytt norskt. språk. - LO-ordföranden Arne Geijer och fd statsrådet John Ericsson av- stod. oo. cs SN krafter 'uttömda, hade frihetstan= : ken i Norge växt sig så stark. att det" endast dröjde några år innan” I sin entusiasm för grammatiken | den : fick sitt ' politiska ' uttryck. i' Utbildade han. dock en. formlä- unionsupplösningen 1905. -. on "ra, som redan :då: var gammalmo-]. Den .språkliga utvecklingen,” som: .dig och. valde en etymologiskt präg- | Ivar Aasen verkade för, har utlöst . lad rättstavning som : starkt 'bröt | en strid som "visserligen här kostat ' med talspråket. Hans' arbete. var mycket -- men” som : samtidigt” lös-' emellertid helt i tidens anda vilket | gjort kraften som inte kunde finns” "phil, ' H, ” Potter: uppställer” ”föl- jande anspråk, skriver Kontakt, som är organ för. samarbetskom- mittén - för alkoholfrågör: "Den som 'skall uppfylla: fordringarna". i dag, icke” minst "vad det gäller ar- betssäkerheten, > måste" därför unde vika allt. som. kan bidraga än att nedsätta funktionen hos sin- ” melsen tillkom en gång för att skydda den utsatta för onödigt 1i- dande genom att brottet skulle « bli bekant; -i detta fall har, ju |, tireflbenor av alla de ar- brottet redan genom häktningen el raftbehov, ; som. ; kommer är för icke tilläm , - : Gvenska Pa P2 ebladed) | ven TR Ta a a net' ”all.trösts -Gud”.. Sätt ett streck under orden ”all” 1: din bibel!" Framlägg öppet din sorg inför ”"honom' och tro att han LK - FRITIDSFO' ocH MARK. förstår dig, älskar: dig — och ÄGARE... Inom fem är kommer fritiden, har det sagts, att kräva lika myc- ket arbetskraft som jordbruket, Det är omöjligt att: -omtäla, hur. han . tröstar.” Hans vägar ' är otaliga. Därför "skall 'vi in= ' Det är en ut dentlig belys- deh nervsystemet, Då bevisas av att den moderna nynors- | sig tillrätta med det danska, skrift-' i 7 I morgondagens miå lare ning. avi samhällets förändring, | alkoh ol ”1.detta hä de ' har. | kan bar kunnat utvecklas ur: hans språk, som var det enda hans gene=: Se Ji regel t ken att sköta pa a Ste a onom sätt eller ; bruk För-|en "särskilt : något I sprråksk ration kände. Den imponerahde ra< gel två yrken pa” I medel Men fåt jos: bedja ho= anser Jordbrukarnas ” bör mä » oevynnsam verkan, Sör ra a NN SS den nynorska författare från Aas-" rallellt, = = > Uma "Inom torka” tårarna på det sätt eningsblad: : törst änn i - arbetslivet Ivar Aasen var inte bara språk- nmundVinie" fram till vår” egen tid: > Statsrådet Lindström, han. själv "vill. Ne Fritidsbebyggelsen och Hlvet i|Största möjliga utsträckning, av= | forskare. Han' var också skald och | bygger i stor utsträckning på Ivar ” RAN Pride + Han läker Kåren / - som ;h i naturen rör, emellertid, ingalunda stå från bruket av alkoholhaltiga det var söm diktare han först blev | Aasens . pionjärinsats och självut- Familjevårdsprincipen : . "har slog: oe an . « enbort frittästolket, Också mark- drycker? plana könd för. Sen stora allmänheten |plånande forskarlidelse" =. no | tydligen : mycket svårt att slå" Han är all Vigenom. Narje Mänsteman -.be- Cor I - vv ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.