4 "Det stora flertalet grupper får längre semester och kortare ar- betsväcka. ökade: fritiden skapar nja ligheter och ”där- " med: också problem som måste :Höghusen' 'i' stenstäderna precis inga semesterpara- dis: "Allt £ler vill ta vara på möj- ligheterna att komma ut till mil- ” jöer,: som, är: lämpligare och triv- sammare fritid > och ', rekrea- tion: Bilismen ' gör det möjligt för folk att snabbt: komma ut: till natur, fritidsområden och fri-]). > tidskeni Den ökade efterfrågan . på "detta område kräver plane- . ring méd .medverkari från. sam” DAGEN. 17 | AUGUSTI; mn T = = F ritidsplaneringen'- a . regler för den enskildes rättig- "heter och skyldigheter vid istel= : "betydelse att 'speciella" se i skog « "och! "mark "råden" ordnas, i allt” "sträckning. Det är: : en” Viktig uppgift för kommunerna att skaf- fa tillgång till sådana områden för rekreation och friluftsliv. Det är frågor ; som” "kräver samarbete mellan! kommunernä "men i stor utsträckning”, också "medverkan från. staten. Enligt den natur” I beslutades - av "årets. riksdag, är” "det Sju? också I. . meningen ' att staten skall: kunna | hället; De" sk fritidspr obl N arcju I fiksdagen aktualiserats : Pe nterpartiets sida. Sedan, någon tid är en fritidsut- |. redning i arbete, Det är all an- samheten, samtidigt som man gi- vetvis måste ha uppmärksamhe- | - ten riktad på' vad som kan gö-1 ras för att hjälpa” de 'grupper, 3 ingen > av säd skall också "enligt be- v - slut "av "fjolårets" riksdag '. kunna : ledning att aktivisera fritidsverk=|'. 10r > som har” svårigheter” att få se-; 2 mester och ' annan "fritid i till> - " räcklig utsträckning; " : Föreningen Nordens kon- > ferens i Landskrona för kort tid sedan '..var fritidsproblemen ' ett i > debattämne. Jordbruksminister | - ' Holmqvist sade då att den nya ”hatubvårdsnämnden "borde bliett in för aktiva sam- |... en: för" fritidspla- ne ingen, Det” får. man hoppas... » Särskilt kring de" stora tätorter. na”har naturområdena' i stor 'ut- - sträckning blivit -nedskräpade ' och förelitna genom. en. vårdslös fritidsverksamhet.' Det är ju risk | / för att situationen: förvärras yt- - Åerligare, när folk'i allt större - utsträckning söker. eg ut till nat + åurområdena, ” En, aktivare: na- » -turvård -måste alltså sägas ” ”vara "en nödvändighet. '. : fl Den: ik. allemansrätten & är vis- ntenärmare preciserad. kan väl vara ense om” att .dén :skall 'ge 'oss ”vätt att vis- rt ganska” fritt i naturen." Det måste, också medföra" skyldighe- ter. Den som skall vistas i skog "och mark måste lära sig att um- gås med naturen” på" ett vettigt " sätt, Det brister såsom fram- "hållits ofta åtskilligt i det avse- endet, ' Naturen är en gemensam fine om kräver a n ; att militärledning änför förarbetena fö Utidénpla- hen är helt förblaffandeé” : ' Sydsvenska Dagbl a det: General - Torsten Rapp: "förkla rar, att varken han eller general major Almgren före Undén-pla- nens framläggande i FN den 26 -oktober 1961 blivit konsulterade. Och han tillägger, att av våra re- gisfer framgår, att inte heller |' myndigheten — före den 1 okto- ber 1961 överbefälhavaren och försvarsstaben, ' efter denna dag överbefälhavaren — blivit kon- -sulterad. Däremot fick general Rapp tillfälle att, uttala sig om "det svenska”: svaret på U. Thants förfrågan '... om planen, varvid svenska regeringen i väsentliga , "stycken tog hänsyn till den åsikt, general Rapp då uttalade ' Det vittnar om en häpnadsväckande självtillräcklighet. hos planens upphovsman att. så. fullkomligt nonchalera den svenska försvars- ledningen, ' : i > Eller ansåg man sig ha nog avl:: den militärexpertis, som då stod |: till utrikesdepartementets förfo- . gande : och som var — "överste Wennerström? 2 närgången - fråga, knappast påstås att den är ovid- |: . kommande eller intresselös,. .Oppositionspolitiker är i sin fulla p KRYPTISKT. >" Inrikesministern har med en rad kryptiska formuleringar sökt dölja vad den nya bostadsutred- ningen skall syssla med, skriver "Borås Tidning. Subventions- .systemet skall främja ”en över tiden riktig bostadshyra”. Över tiden? Vad är riktig hostadshy- . ra: - Skulle han avse en böstadshy= |” , ra d efter ”séeridet är: det ..« "-en "oppositionsledare? sö ström. Vi rit. Yanlitad 'som ”mili "expert: Tvid. utformandet av Un- : vanliga e :att vilinte.d-. det. ögonblicket war "mottagliga för den -historiska över- tonen från faraonernas monument, Istället. gick; vi ner i staden" "och letade. oss de allra. mörkaste och” krokigaste.: bazargatorna. Ni hade nog" en: känsla av att hela bugningar framför våra fötte befagande. Ögonen bad. : i hade" den dagen: en. buss att .tädda oss till, | är skaran av tig- gande” människor blev" 1055 'över- mäktig, : när - fukten blev" oss: för |. kryddad, värmen för, tryckande. En "tioårig. pojke hade fått ett 1e-1- ästerbottens- Kuriren: ;? När hän" med spelad patetik" och s indignerat darr . på . rösten kastat fsig in ihr Undéns onödiga gräl . dr gerledaren Heckscher; fat- ar | tydligen inte att. han ver: gränsen "mellan " det 7 sublima: och7det: löjliga; "Behöver :en statsminister- verkligen använ- da så billiga dialektiska knep mot :De radio- åkäde' höra utdra- Erlanders tal inför lyssna get: fri .gruvkongressen, måste, ju dra. på .mun. åt statsministerns utomor- Fdentliga förmåga" att 'parodiera sig själv. Ingen -kunde gärna ta. hans ; teatraliskt” uppskruvade indigna= tion på allv " Från: bör. Fbära så att högerledaren ställt en : fråga, om "spionöversten Wennei . dén-planen: . > Man: : kan: tycka = att det en "men det: kan rätt att" ställa frågor. För ' rege- ringens del hade frågan varit lät- tast avfärdad med ett enkelt nej. |. Men detta nej har inte hörts av, och lite var måste nu "börja fråga " varför, ”Att £, utrikesminister Un- dén tog: illa vid sig och enligt samstämmiga vittnesmål förlorade | behärskningen" wid: utrikesnämn- . dens möte, kan man till nöds för- | stå” och överse med." Men när vän, : en hyresprissättning som utjäm » när de Ern själv "obedd" kastar sig in i leken och med stora in- stämman för- mellan hyresläget i äldre bostads- söker få det till PÅ högerledaren bestånd och nyproducerade bostä- | skulle ha i att r ing- der, krävs det ett radikalare grepp än att ”stöpa om subven- ” Honssystemet”, Enda vägen att nå det målet är att staten fort- sätter att avveckla " Ingen | lär nämligen kunna förneka att så länge sta- ten — eller rättare sagt skatte- betalarna -— på något sätt beta- lar vid bostad: . produktionen; kan man inte ska- pa en effektiv stimulans att för- billiga bostadsbyggandet. : En ”acceptabel hyresstruktur” - som utredningen skall syfta till — kan endast skapas genbm en "hyressättning som är anpassad till kvaliteten på bostäderna och inte . till det år när bostäderna produ- : cerats, tillägger tidningen,” blir hela fillställningen enbart dör spela teater på det sättet? | ken” som (fripassager En | än AL sveriskar- nas; hötell 'med"d lille: arabpoj- Denne "försökte : hämligen högaktning "genom" att sken” -som--en' jubilebnsfemina mot 055, när han lyckats få gossen: att gick i en blyg och -ynklig rad - och |: ende”och, . hängde. sig fast vid bus- K ogh.å vinkade. till oås, När han ri- - Itade 3 med sitt "finger; pi magen fick or för: Souvenirförsäljare, G - | vars klibbningsförrnåga " inte. var >] den .nedanför. oss. var så mäktig sämre än tlugornas, '. i. s — Hallo; hallo-ol 3 3 i 85 utsmyckade kameler Bg i en rad” wid ”buristernas ” väg.” Deras j besökarnas tävlade 7 om —- > -Haaloooo! vi hade”, 'wårt "Uppdrag att sköta. vi hade” inte” kommit till Egypten ar Hör: ätt” rida” på kameler, , Vi hade ”linga hiskymagar att motionera, inga släktingar hemma, som helst av: allt ville" se ' medhavda ' skryt- kort "från "Afrika; ” Stinxen'” som ; | bakgrund, Stackärs' 'sfinx! ' "Några av” 085 klättrade ' upp” på var meterhöga!” Från den lilla - platån )- Ch yr på toppen , kunde jag måla en akz varell. av: Chefrens' pyramid, som : Jb alldeles bredvid. Mina kam” rater fotograferade; Under 1088 för ett gult .sportplany..; >: Nu: war jag nära att: berätta, hur det'ser ut inuti Che- ops pyramid. Där leder: en bred och brant” "gång: upp till en liten . | gravkammare rakt under pyrami- dens” topp. "Luften , därinne kändes N mångtusenårig " y och I absolut »oan- vändbar: för -andning.; ] jag. en'.av de första vikingarna, som” störtade” "sig ut; 1: det blän- dande solskenet igen, "Tapper som ett lejon!. Det. är inte meningen, att jag i min berättelse skall behandla” en massa” konsthistorisk "stoff, ' som blir act inte ; | trodde vatt. det var alabaster,” Då trädde vakten i aktton. Han, sand 1 rade vad” "jag ; sökte" och - skakade bidt mig "stanna ; på; 'en' öppen "plate, Han skulle: strax:vara tillbaka. "Jag tt 4 jusning ' Cöver nyförvärvet visade jag : det för några ' kamra- ter. utanför” området: ”Genast" kom en” ianinan: 'vaktnian och" ville. "se, vad: vi hade;” Han lade beslag på min. ”dyrgrip ; "och vägrade ' lämna den” ifrån” "sig. Efter” mycket : itrus nom för hälften av mitt förra pris, : En natt reste wi 70 mil söderut med: tåg: och hamnade i ' Luxor. Luften" i 'sovkupén smakade, öken- sand, men bäddarna” var sköna," "I denna"stad hade. vi vårt hög- "I kvarter en vecka, medan vi: ope= rerade bland gravarna i Konung- arnas dal i öknen. på. andra sidan floden. Hotellet, ' som war' först- klassigt,'' försåg oss, med: matkar= tonger för. våra utflykter. En få- gelvinge, korvskivor, bröd och ost, Och naturligtvis frukt, Alltid fånns det några hungriga araber 'som slog sig ner &' närheten "och stir= rade på. våra tuggor. "En dam i Margareta”. Det var "nämligen hon som . warje'. dag tilldelade Oss var sin, kinintablett. — för” avt före |, bygga ' malaria: "Nu. blev det hon, som också tog sig an de tysta in- födingarnas sak, Hon samlade ihop flera kartonger . av. sådant. som vi av ; erfarenhet inte vågade stoppa i Oss, men som säkerligen; var bå- de gott och näringsrikt, 0 0 Vi upplevde mycket 1. Luxor, som” jag' skulle "vilja berätta om, men .skrivtiden är knapp, så vi sätter oss redan på tåget till Ass suan. Vid stationen i Edfu gör vi en :stunds "uppehåll, På perrongen sitter en ormtjusare' med 'sin 'rek> visita ” i. vilken ” ingår hans gamla |: mor, vars uppgift är att med sin närvaro beveka: turisterna i tåg- fönstren ; till 'en' allmosa, Hon sit- ter . orörlig 4 .sina' mängder av svart. tyg . medan ' hennes ' vuxne son . leker: med ;sin: slöa orm. ' En polis. kommer: fram och -beordrar honom, att. genast; stoppa ner or- men i sin korg. "Jag frågar en äld- något . . Ordnat ;.avbete', att försörja sig: och: sin mor” på. "Jag är advo- kat: och; har: haft: med” så'na "där och fortsatte : att: fingra | på: sitt dyrbara: muhammedaänska radband. Under ;: resten av.; resan ; hjälpte han mi ; "VÄRLDSHISTORIEN ARTAL. > Koncentrerad Historisk uppslags- historieböcker.. Varje: avsnitt 1 bo ,Översi ikt som: tecknar de" stora linjerna; varefter. följer den krono- logiska: framställningen. med, ton- Tvikten på ' den". politiska historien. sprang. efter :och” g vän - våra 'skoputspiastrar” och gick tenfärg; och" damm : av våra .skodon; inte” resa widare. från Kairo Utan ”att' först göra utflyk- . ter: till” "pyramiderna, som ' : ligger åt "olika håll.” | an” berömda". Cheopspyrami- Den i störa: skatteberedningen 1å- ter då och då -böra- av sig: "Det, är ftacknämli att "utred inga arbetar i i från bl "med skallebere ningen, vars” för- "slag till I: vin aktar med spänning, "AT Skulle man” stycke längre?s: Det förestående en gått Wennerströms ärenden, då jeväckande och' dum, ' - >» Varför kan” hr Erlander. inte "svara "på frågan i stället för att t: trädet i Falsterbo "har föregåtts av. omfattande ut- ;redningar om: socialförsäktingar- nas finansiering och om avväg- - ningen mellan "direkt och indirekt skatt, En del av det föreliggande ”: sakmaterialet ' skulle. väl : kunna -släppas ut till offentligheten, utan att beredni ställningst - de föregripes.r > is fe. oss = Den : allmänna "" diskussionen skulle" underlättas, om en sådan publicitet -vore möjlig. Nu kom- mer det' vanligen vid utredning= + arnas framläggande sådana mäng- der material: att det är svårt att smälta allt på en gång. . ' T (Stockholms-Tidningen). . in i hotellet: där : vi .tvärtade vat- |, den: finne. Redan i folkskolan fick | son: kommer. överens: om i att göra en ok. tillsammans, har: man. skäl, ja. rätt, att förvänta sig ett lycko- samt 5 resultat, Karlsson, - 'numera rektor. - i; Bjurholm, har; redan gjort sig ' känd 'som en förnämlig Norrlandsskildrare, ' i - dikter, no- veller och artiklar, senast i Toma- | nen ”Nådåmyren”, . och. Jonsson har inte bara visat att han är en av våra främsta fotografer : utan också : Cen styv: författare med ka- merans. . stränghet i .prosan :— minns ' novellsamlingen. ”Hundhå- let”. från 1962t . er 00 le .: Resultatet,. som .det nu för - ger, kommer inte heller förvänt- ningarna på 'skam. ”Utmark” (LT:s förlag" inb, 19:-—) är. en ovanligt vacker bok, såväl till det yttre — den är tryckt på ”konsttryckpapper, som | gör Sune Jonssons säreget stäraningstulla bilder full rättvi- dagrar, för g för vishetens: vemod. och: minnen som. fågelvingar,; för längtan bort och ut: och ' längtan tillbaka; Sig< |" vard Karlssons dikter "och" Sune Jonssons. fotografier ” "följer ? vars andra som vind och vatten, och Vinter- svit”. och - AByra träsnigt? > kallar Sigvard Karlsson" de olika Parti- erna i samlingen, och i dem alla skulpterar han just så varligt som han förutskickar i inledningsorden. En sörlänning kan :emellanåt. för- vånas' över. dessa - elegiska tonfall" gruppen” "utnämndes ' till ' ”Syster " ken inleds med en sammanfattan-' | östtyska > > Kven" om det finns all an=' ledning: att ”stötta upp” Krusse mot den kinesiska anstormning- en, så bör:'det inte: ske genom ljusare: tider definitivt :stäcks. Med eftergifter trodde. man 'sig en gång köpa fred: 4 vår tid”. Vi borde: ännu" inte , ha” "glömt hur det 'gick.: .”Blod, svett. och tårar” fick vi på köpet. Kanske herrar Kennedy och Macmillån "Nordvästra Skånes" Tidningar ” Regetingens protokoll. i i atfäl ren Wennerström är redan fyllt med plumpar. och frågetecken. Nu tillkommer bl. a. dessa; ut- arbetade hr ”Undén kanske sin plan utan militär" rådgivare?” I så fall. visste ”försvarsministern Erlander. okunnig : även i .detta stycke? "Helsingbogs: Dagblad. "Undén har tögtidligt. svrått från" offentliggörandet -' sju ristkommissionens”. rapport om det wenrerströmska förräderiet. ' Jaha, det skulle jag också ha gjort, om, "jag varit i. Undéns Kläder,” | : Tfe Rosor i NST.” Man måsté utgå från. att "det var” rysk champagne som ' pär- läde i glasen när, provstoppsav- | talet "underskrevs i Kreml; Det skulle nästan vara ironiskt: om Framkrikes enda bidrag till av- talet var det i som kom:i? "glasen efter. det- att avtalet håde a uné lar viktiga: delar av den sven- ska planeringen. är: främst ' be- roende av statsmakternas passi- vitet. Det. är: uppifrån” som :sig- nalerna främst bör: komma. Låt oss i första hand; få lite offent- Tighet KID vad a Ög lanering munikationsstandarden på. gles- IF bygden ”:enormt' för "den: som haft ' tillräckliga inkomster” att täcka "bilkostriaderna' eller” som kunnat: utnyttja : bilen . för att skaffa sig dessa inkomster; Stan- dardklyftan har därigenom ' bli- vit så :mycket "större ' till" dem som inte . rår . dessa. inkomster. Det är bland. dessa vi kan finna en slum, inte en slum som man finner "i. ghetton och " liknande områden": med gränslös: »nöd” och asociala element." Tvärtom -till- hör: dessa; människor: de" mest sociala - som finns i-vårt tand, då det gäller : livsformen,-mén de. är i.vö . € ställda utanför, det .välfärdssy- stem som" innefattas i begre] - pet: Social-: -Sverige," Odd Gulbrandsen om; glesbyg- dens, förslumning.; köa Det finns en Dålitlig: politisk opinion” för småhus. Men : det finns. inte "en produktion” av småhus ' som i dag prismässsigt svarar: miot efterfrågan” och den politiska. opinionen. Docent - Lennart. "Holm; : Kommer. Leif Persson: attt straffas för. att” han hjälpte öst- tyska - ungdomar. undan - den "diktaturen? - ” Skulle | fängelsetraff ' utdömas blir man mer än ledsen: Vår "rättvisa ' får "med nödvändighet ha sin gång, men , den. måste skilja mellan | brott och brott. Här rör det sig om en : anklagelse. som; djupast | - borde: riktas mot den: östtyska |” sopubiiken, mot . en diktatur = vart tog karskheten Vägen; det stora-och starka och tysta, frosten som födde frost? Men sörlänning- en vet ingenting" om »västenbott- > Oss tidigt” . FRE att älska” somrar; Ändå är ; vår | längtan inte. cv 4 i ” dröm om, somrar," Den är- enklare än så: ' dröm om grönt liv, > Vv | öUtmark? kän ' "sägas 'vara en dröm om' grönt liv. Och att snart sagt alla av Sune Jonssons bilder också besjunger det: drömmen” är knappast förvånansvärt — vind sjunger” i vatten och vatien 1 kommenta r. att offra europeiska folk/år ett |. förtryck, där även hoppet. om: ingenting' därom? Och" var hr] + Den -tafatthet som ännu präg- |- ätt som ånte: ger "människorna ri att välja.” "Studenterna var red= dikt tur . mr Småtande Allehanda. " VI går fick vi.vara , med om en lig kräfts äva "på stockholmslat vis, Så länge! vi. har "Hemma hos ne , kan . man ;kanski Ante” säga att. ”Sommarnöjet" - är: botten; som en ehsam stjärna i mörkret lyste" Gitte Henning. Kräftsäll- skapet” brydde sig visserligen inte :mycket gom henne bortsett från en avslöjande;: ointelligent fråga av fru Meg: Men var sä- ker. på. att. tittarna. gjorde det. on "Titt. i HD... Jag = såg ett "TV-program, som tr stor del bestod av en skug- 'ga av en sångerska. Sångerskan hördes i bakgrunden popsjunga med hes: röst. Det : där med skuggan : "måste. -vara. otroligt djupsinnigt — stor, modern TV- konst. Men idén bör vara god, särskilt - för . TV-ekonomin. Skuggor kan åstadkommas med små medel; Men i längden blir det kanske för" enformigt att se skuggspel. och Tökpuffar, Pål i VE. + Underskatta i inte : ”pensionä- rerna”! -Även om det ur sam- hällelig synpunkt må "vara ett aldrig så betänkligt” faktum så är det dock på "det" sättet att denna + grupp + är den: starkast växande i vårt svenska samhäl- Köpmannen. - U-land är: ästetland broder- land: i me fa : Ty Guds Jötten; äro, hava i honom” fått sitt ”ja”; därför få de ock genom honom IV. 2002 hår: hört "nämnas, hur många löften + som ; finns i Bi-. beln. Det är ett stort antal, men jag är. säker -.på att det är för litet. . Ty. ett: löfte innehåller. i många fall” flera. att: tillägna oss alla ' dessa stora fen; Och värst är det, när wi behöver. "dem. som bäst. Vi är så obenägna att tro, att de stora orden” gäller) loss, "Men. här säges något under- alla” blivit" stadfästa . och upp fyllda i; Kristus, ' Gud har ald- rig räknat med-att du och jag har förtjänat det. som löftena isom checkar, utskrivna av Gud der” på. "Vi kan använda” Guds 1ö bakom dent, : obrukad nåd, kraft och lycka! ' ”.: eller' ” ”p. le” i "marginalen på nästan varje" sida i'sin bis bel," Då hon tillfrågades, varför hon gjort ”detta,. svarade honr te, sätter jag ett Xp” ute i mars ginalen, : Det - betyder.:/ ”prövat”. betyder ”erfaret”. På detta. sätt ”vann”. den: gamla; kvinna Här, längs! Töftenas väg, ger "en kristens 'dyrbaraste upp-' levelser: Ofta gäller det att tro jyrdarnas. förlåtelse. yta: 'gäl- det . ekonömien ell nde ting. : Fattig är den som inte" kommit 'in i löftenas värld, Salig" ä är den man. och kvinna, Hlig- tror de som. prövar Guds, löften och skapen i en' protest mot våldet, [TV-historia :ågen "==: Gösta ” Knutsson” -sérien i min" men ” serien är ' ganska nära. Minst. lika segsliten. och ande- fattig. Inte ens: Yngve Gamlin : kunde göra nånting åt det, Men + oe ms nn sitt ”amen”, på det att Gud må - omspänner hela SS "Men: svårigheten för bss. är bart om” Guds : löften. De har gäller! Allt detta: har han .ord- Ne nat genom. sin Son, Löftena är själv. ; Kristus .sitter inne med . allt det kapital, som dessa lys . rför "tryggt > in» 1 förtrös- ' tan "på" att Jesus” ' Kristus står Hur har vi inte här. mycken | nn gammal kvinna hade -satt ”När jag börjar pröva ett löf- : När jag sedan upplevt, att det ;' hiöll, tillfogar, jag :ett ”e”, Det an sin er tusen Aa mA os RV FORE SN SI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.