neat N .: Något som hittills står fullt |” klart i ' Wennerströmaffären är, att samarbetet mellan de, olika] rfregeringsledamöterna varit myc- ket dåligt: Den föreliggande frå- gan har än av den ene än av den andre behandlats men aldrig |. varit föremål. för. ett ' effektivt |. gemensamt 'dryftande, något som däremot säkerligen varit "fatet |. med mycket mindre betydelse- fulla frågor. Därför blev också resultatet som det blev. == or. En annan sak, som visar en stark underlåtenhet : från” rege- |” ringens och' förre utrikesminis- omfattas. Vv. aädra än. 7 Blott 3 re geringspartiet, och ej. heller fått den "-genomarbetade : form, "som endast- kan zbli” följden? av i att . ansvariga myndigheter. fått. ytt-. ra. Sig, har sagts, att var" en; Skias 2 som. . sedermera "Det bar, tyvärr, visat sig; att tern Undéns sida i synnerhet, är tillkomsten: av den så kallad ett” myck "långvarigt, "innehav av en Undénpl om kär zoner, vilken kommit t gen i detta sammanhang, Den framför- des £ FN utan att' partiledarna | ' orienterats, och särskilt anmärk- ningsvärt måste anses,” att de högsta » ansvariga militära. myn- digheterna. ej dessförinnan fått |: yttra sig. Det rör sig dock här om en fråga av största betydel |" se för vårt försvar. Om hr. Un- dén ej' fäster eig' vid vad denl. ansvariga 'sakkunskapen, kan ha att anföra, får han själv ensam ta ansvaret, men det går ej för ' " sig att'visa en sådan nonchalans, att man. ej låter myndigheterna , ens yttra gig, - : Till försvar för abt' Undénpla- nen' ej före framläggandet : fått den 7 allsidiga politiska behand- ling, som är nödvändig . för att oh vår "utrikespolitik skall kunna |. ö SPRAKVARDEN Ii RADIO ni OCH TV'. har" blivit betänkligt avirubbad i tycker Hönköpin gs-Ppsten som ', särskilt. anmärker; : å den : h till självgodhet "och säkerhet, på liga ;företag . har”. Norrbot- tens-Kuriren läst: ut en” del : nakna fakta om kundkretsens ut- byte a av; v;handeln” med de ferd fis- Allå ideösa” Päldggr fockXs so n Sa må Och, andra Jan till dem som "utmärker sig vvs " vs Alltför ofta : är det "rent be- klämmande, att "lyssna. till - grov- korniga ; anspelningar,': ; tvetydiga uttryck -" och” kvalificerade svär- ord. Man tycks hysa den:vanfö- " reställningen,' att kommentarerna till - dagsaktuella - händelser. och företeelser blir roligare" och: in- tressantare, med dessa smutsfläc- - kar, Tyvärr belastas - flera; med- verkande 1: underhållningspro= grammen'sav" liknande. vänföre- ställningar... . : v I reportage och intervjuer- är man inte alls så vaksam som tidi- "gare över att intervjuoffren'låter "sitt språk bli någorlunda fritt från y -grovt tal, or a Medarbetarna på Sveriges ra- "dio och författare i allmänhet mo- tiverar ibland sitt ordval med 'att de önskar skildra en miljö reas Iistiskt, Detta argument. håller in= te. En miljö, en person kan fram ställas autentiskt och lyssnarna kan få en korrekt bild av. verklig- heten, utan att författarna 'spelar upp hela registret av grovheter, som förekommer i den aktuella "miljön till vardags. En rad exem- pel från den stora litteraturen] kunde anges för att visa detta, Det är hög tid, att. den ansvä- .riga radioledningen på. allvar uppmärksammar . detta ' problem och . verkligen gör en kraftan- strängning för att åstadkomma en sanering. Med tanke på det infly- tande över: vårt folks språkvanor, som radio och TV utövar är det ett samhällsintresse, att språkets ang och hyfs inte försummas, Här gäller det om någonsin att inte " slött finna sig i utvecklingen och med malplacerad efterlåtenhet vi- ka för rådande tendenser, .. VARFÖR STARTAR KOMMU- NERNA . sina ungdomsgårdar, frågar tid- ningen Dagen: Den frågan har man inte kun- nat få ett nöjaktigt svar på. Bak- om initiativet ligger självfallet en ambition att stödja ungdomen, men man spårar också utan svå- righet en självtillräcklighet, som passar synnerligen illa I detta sammanhang -— en beskäftighet | som står skattebetalarna dyrt. De skulle effektivare kunna stödja verksamheten och komma billiga- re undan genom att satsa dessa medel på reguljära rörelser som ger sina medlemmar den fostran "och stadga, som är nödvändigt ä- ven i det moderna samhälet. - På sina håll driver man visser- ligen den tesen, att ungdomsrörel- serna — ideella och religiösa så- " väl som politiska — bör klara sig själva och inte ropa på hjälp ut- » ifrån men man förbiser då att det ligger i den d I olika | Program; Radiopoéten: hör FA sumentupply: att. förlåta en ”medvetafidé 4 - ta upp, det: DI ten upplystingskampanj en av, de fabrikanter institutet”. hi sålt vart priser & hår. shellet haft”en-s - ut vs . Två . utredningar, ”som nyligen publicerats" i i"Frankrike, / visar: hur j ra "relevant 5. Och, "ersättes" av ett nytt Frankrike, som många skul” le kalla amerikaniserat i i åind va- nor, ' Medan den .yrkesutövande befolkningen” "knappast har varie- n : rat, har” emigrationen från la bygden varit snabbare; d.. dubbelt så snabb som "planerarna i hade trott. Under en. period: av : :slt år har: nära 1,300,000 människor |« "lämnat lantbruket; Mekanisering« en har uppenbarligen bidragit till det "sjunkande antalet jordbruks: |" arbetare och" minskat behovet för " bondens kvinnfolk att arbeta! på . gården, På det hela taget har Sys- selsättningen vid jordbruken minskat! med i grova tal 1/4-del, så att jordbruket svarade, för blott 20,3 procent av totala" sysselsätt- ningen förra året mot 27,3 procent år 1954, Likväl är bilden Inte ute- slutande en kontrast mellan land och stad, Den allmänna trenden i lantbruket tycks vara att medvers ka i en mer omfattande industria= 1; 4 och L, Fr pro= ”att den "endast å cess, "Antalet småhantverkare . i "städerna har sålunda sjunkit! dra- tick att kollektivt stödja varandra till gagn för det gemensamma, - - " Vad händer — låt oss parente- tiskt framkasta den tanken — om ungdomen tas om hand av ensi- digt kommersiellt inriktade fri- tidsexploatörer med påföljd att den ännu mera allmänt vänder folkrörelserna ryggen och därmed också föga bryr sig om att enga- gera sig i politiska debatter och ställer sig utanför samhällsarbe- tet överhuvud? ' ” I(The- Economist) - - t med 1/4-del. Jag ger inte mycket för « en man som inte är klokare ' dag än han var I går. ss - " Abräkäm Lintola. | Månge offrar: sin hälsa: på att slita "och släpa för. att bli rika Sedan offrar 'de sin rikedom på att återvinna hälsan, i - fota K Hotellet i - ÄsS vimllåde iav societetsdöttrar , från: Naser a »Q. na: som” sköttes: avta abiska sSmå- tfölj lätt deder -S bazarerna.: mutan fö dam s 112" få, Och” kimmen - gick. | ståndarinnari beklagade att "detvar omöjligt eftersom ”die Prinzessin” hade. gäster: Men” hon: -skulle gärna - , om hon fick; låna: dem, ett ögonblick. Strax var hon: tillbaka och” får sitta. i trädgården, & så skall Ä jag” använda den tiden på "bästa > Jag. gjorde en; kopia” a åv den ake varell,” som Madame : 'Begum skul- gen inossgrön sidenklänning. och" räck- alte mig: handen, Hon talade eng- å å [amfeka med; fransk - brytning. och jag : druckit. till I hälften): då det plötsligt. ibehagade - prinsessan. att ta”, emot; > Dörren: ; ivar öppen och där” stod "den "ståtliga kvinnan! i verkligen inte mycket att visa upp; för” de egyptiska folkmassorna tilll ibe- vis för sin. utrikespolitiska dug- lighet, Häns dröm om; en pan- 1 | arabisk federation. under" Kairos ledning är längre: från" sitt för- verkligande än på länge," I den- :| na situation anses' det att den egyptiske ', diktatorn: "ser - > fram mot ett ; besök "i" oktober' av Chrusjtjov" som: ett medel att ge T konstlad ' glans. åt . den... egna statsmannägärningen. Samtidigt torde Nasser' sätta "sitg hopp "till Jatt amerikanarna” fortsätter att | pumpa in peigar i. Egypten. I ett avseende är Nasser framstå-r ende: "hån ' har! som: få lyckats med” 1 balansgången a 2 Även Jom delningen "mellan Östtyskland "-odh -- Västtyskland kommer / att. bestå - "under ; lång |: tid framåt, "finns. det en möjlighet . att Berling. im 6 ; För. -getter;, och; ”slaskwatten. Hela na avträde wår. förlagt i till klip- 'goFnäst håligheter i i vattenbrynet, På "botten, av en, jällegryta”. Jåg ett åetkadaver, heltäckt , sa ö De" "drack i "ögonen, i såren under nen; : Även i de: vanmnas.: ansikten | ick : flugorna sitta” kvar. - i , Vi försökte. att "hed stor ;vän- het : vinna kvinnornås förtroen- de, men så länge Björn” och Las- se” hade ”sinå ” kameror "framme, nådde. vi ingen framgång... Då kom en man. och hälsade oss: hövi Jag: visade honom - en get som jag tecknat, och han blev mycket road. Vi bestyrkte vår ömsesidiga vänskap - med: ett . handslag och tande med, en tandad krokig kniv försvann grälande från, valplatsen. Vi. fick gärna ; teckna - men: inte Och :kvi ikt fick vi absolut inte avbilda. Där- emot "ville. min.. nya -vän gärna "Isitta model: för ett. porträtt. Som de flesta människor var han myc- ket barnkär -och "ville ha sin docklilla dotter - i "knät, I: bak- : | grunden satt hans enda hustru på sanden och. kastade sten" vå get- terna. Som vanligt tryckte de ny- fikna barnen "på från alla håll och ville ”se,. vad jag gjorde med min pensel. Jag bad dem hålla sig på något avstånd. Ch H äsan "och på den I Hlla blöta mun- j kvinnan som förut uppträtt ho-|. sedel; som utföll smed. högsta. vin- sten. "Naturlig! | lott, som min. vän: skulle ha köpt. | : man var. så idioti en "sådan "chans 'g . le 9 ;, Kåris- Aagliga klagovisa, ' . :. Tillfällena + vatt. vid: var -grämelsen : över det f lorade tillfället... enl -, Lösenordet och katordet- heter för. fnånga just! ”förspillda tillfäl- sd len”. Affären. som. inte, blev" av. Karriären - som avbröts. . Bandet mellan -människor . som slets. : In-= satsen som bara blev föresats, Den goda gärningen : som . aldrig mog-. nade” till handling, — - slag Vårt livs misslyckanden yiler vi på Tillfälligheten, Och 'förun- 'derligt - rik. är vår .förmåga "ätt finna förmildrande omständigheter till nederlaget, orsaker till för- summelsen, - ursäkter" för nesan. ”Oturen förföljer mig”, gar den som inte: får vara med och dela totalisatorns högsta odds + = :. > Den. försummade - möjligheten ligger alltid i det förgårigna, 'Till- fället, den gyllene möjligheten har jag i dag. Chansens tid beter in- te då utan nu. Tillfallet att göra den goda gärningen" Möjligheten att ta det avgörande steget, Chan- sen att gå pliktens enkla väg. :"' Det är sant att det stundom ser a cna Det' dystra inte; bara > karriären. utan också "karaktären." Ja,' det: gäller j om vårt: "förhållande. till Gud Vare] "i sig: wår mantalsskrivningsort he- ter "Sodom ; eller: Storuman, . Det förspillda : tillfällets "datum heter alltid. då.” "Men Guds klocka summade möjligheter. och förspill- da - tillfällen, . måste jag -knäppa mina förlamade” händer: Mät mig, o Gud, med din mildhets mått! T 2 Söcialutgifter. då Västtyskland : HÅNBURG i augusti, I utlandet hör man ofta talas om att Västtyskland 'med sitt blomst- rande näringsliv tänker i främsta rummet på sin'egen välfärd, medan [det mer eller 'mindre överlåtes åt NATO-partnerna att göra uppoff- ringar för den västliga säkerheten och andra” gemensamma uppgifter. Denna uppfattn'ng - har så små- ningom blivit till. legenden om Tysklands ”ekonomiska egoism” som genom att "ständigt upprepas hotar bli en:fastrotad övertygelse hos många. För att bemöta denna legend om den tyska egoismen må torra siffror tala” sitt språk: : " Skatter och sodialutg" fter: i det- ta ävseende ligger Västtyskland i täten för de västliga länderna. I fjol utgjorde. dessa pålagor 33,4 Ppro=- cent av nationalinkomsten, medan de motsvarande pålagorna i USA gick upp till 26,7 procent, Det är bara Frankrike som med 32,8 -pro= fetter, steg från B,2. :miljarder DM.å år 1960, till. 18,4 miljarder, DM år: r: 1963; : så ”att: "Västtyskländs- för- svarsbudget å år 1964 kommer att va- peiska "länder, TI detta sammanhang bör beaktas. 'alt > ; Västtyskland: är den" enda”. NATO-partnein | som un. 7 | derordnar ' alla--sina 'stridskrafter under det atlantiska: förbundet.” + er . Utvecklingshjälp: i detta avseen- de kommer: Västtyskland inom 'den | atlantiska gemenskäpen.' på fjärde plats. USA:s insatser gick 1961 upp till ett värde av 18,4 miljarder DM, DM och Västtyskland med 3,3 mil- > "Harder .DM. Om män” sätter 'dessa ”Istfrori relation med: socfalprodulk< ten, toppar Frankrike och "Neder- länderna med 2 procent av social- produkten var för- utvecklingshjäl- pen.:. De följes av Storbritannien och Västtyskland med 1 Procent. av sin nationalinkomst, medan Förenta Staterna bidragit med 08 procent av sin socialprodukt, : Ekonomisk hjälp åt "Berlin: än]! nå . världspolitiskt ' viktiga uppgift får klaras av Västtyskland ensamt, 1 fjol gick utgifterna för Västber- > Utg" fler för försvaret: "dessa. ut-, ra Jika stor som i andra västeuro-, Frankrikes" insatser håde' ett: värde TN äv. 52 miljarder DM, sen "följde - Storbritannien: - med > 3,4 "miljarder |: nader i mytröduderade I hun Det bör. vara: möjligt att 'avvä- - - ga amjorterings-" och” annuitets- ".. villkoren, ; så- att "man får” en avjämning av. de de kostnaderna.” Det är” också ' anledning” att” pröva ” möjlighe- terna "av ' värdebeständiga '. bo- stadslån. : På dessa / vägar bör man; kunna. uppnå 'en"jämn els : ler i värje fall Fare hyrt är ett: bekymmer" som rör” alla Partien, 'och det är minst; Hka allvarligt fikspoli- : nunalpölitiken. : kid" ningen: Folket > rar: | d | "nyvalda social ” : demokratiska "riksdagsledamöter ett. par : årtionden: sedan: i 'regel' omkring 40 'år och till och med "lägre. NT.är "nykomlingar- nas: :genomsnittsålder närmare et att om”? "de : ig: "Men" frågan är i alla fall " ;Jom' inte; ungdomens” valltfö Kles I höga” "inledan= '- | runda haka' pryds av” en! liten ; pikant. grop”. "Man kan / Imisstänka, e att detta är. översättning” från” 'sovjetrys=.. kan :(fri., översättning?) : Den .. största risken med. rymdfärder. na. är just romantiska. skildring= ar av detta: slag: . Därtill, kom- mer .pusskalas: på "Röda torget och "rykten om "romaniser. i kosa monautkretsar. er ”Västerbottens-Kurlren. : Eter domen "hö rde jag sä minasbiskopskölleger.: En av bis skoparna. kom en dag på. besök och lå -episkopatets väga ågot” slags. ars kivarbete' med åtta hundra kro nor i månaden i Iön: Den hjäl< pen var. förknippad med ett'ut- tryckligt ' villkor: - Det. fick ald< rig. mer: rörasg:1: affären om de anonyma breven; Och framför allt fick "jag inte Pena Tes- ning. För "kyrkans sku Biskop Dick "Helander i t V-J.-. TV-interpellerade' "UD-tjänstes män förklarade sig något glöme ska om vad som egentligen för= de dem på banan; men de var nöjda "med sin 1ott, även den arme "aristokrat "som fick. .stut= frågan att besvara: -— Har det gagnat er. ätt ni är En upp till 1,7 miljarder D-Mark. Det bör läggas till de nämnvärda skattelättnaderna i Västberlin som får återgäldas av "Västtysklands skattebetalare så att Västtysklands hjälp till den hotade staden stigit till 2 miljarder D-Mark, : Dessa knapphä änekan är ger vid handen vilka stora finan- siella bördor Västtyskland tagit på sig i den atlantiska gemenskapens och det internationella samarbetets |; intresse. Och dessa bördor kommer gtvivelaktigt att ökas, från "4 år. : adlig? ' = Jag kan inte säga att det har skadat mig,” det kan jag : nog inte... ft fen Vackrare" bevis på våra diplo. maters förmåga att hålla. Mas. ' Ken "även: vis-å-vis den'ienfal« digaste -r
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.