—=LT Finlands problern: Trots "den "starka expanslon "och. välståhdsökning som känneteck=- nat. Finland under en lång" rad : av år befinner: sig landets eko= ", nomiska utveckling alltjämt i, ett bekymmersamt läge. Riskerna för en "allmän . stagnation -” ”och ” ökad fnflatorisk utveckling betecknas". som stora: Till den ekonomiska bilden hör nämligen importöver«' MANDAGEN, 19 AUGUSTI; 11963 LT = = dh mare , kreditvillkor för inhemska - köpare h hos metallindustrin, . Jordbruket ägnas också rätt stor, x Höstens : priskompensation på 60 ' —10 miljoner nymark vill riks2 . bankschefen. inte sätta "stopp för, : men däremot, i framtiden: binda. höjningarna som för" andra kän > komsttagare- 4 förhållaride till leve; dex. Han efterlyser”. skott, exportbekymmer, sh : t, stram nad; dämpad investeringstakt "och inte minst ett: betydande statligt" budgetunderskott, - Som ' många andra länders ekonomi hat också + " Finlands varit känslig för den'i in- - i också en -rad. åtgärder för lant- brukets" del: grundkrediter "som främjar . jordbrukets : ”strukturra- tionalisering, begränsning av lä- genhetsstyckningen och, ett . tak för de medel. som "överförs till | den. Minskad ny- : tefnationella gen, som anses. vara en mycket I - bidragande orsak” till att total=" | produktionens tillväxt i år väntas > bli endast två procent medan den” ” var hela sju procent år 1961. Man ' kan emellertid inte frånse att' den” svaga tillväxten också har påver= . kats av faktorer som "missväxt och långvari a strejker. th röjning skulle i så fall'förestå. Ifråga .om statsfinanserna på- pekar. Wäris' att .det blir lättare att sköta dem om pris-" och Jöne-' - - utvecklingen stabiliseras. En eko- nomisk 'börgfred . skulle "ömedel. : bart lätta. trycket på statens: käs- sa. I konkreta siffror föreslås budgetens slutsumma nästå år te får överstiga 4. 200 miljokér" - punkten en ofrånkomlig sanering avistatens finanser, I: annat ; fall hotar kassakris, Hithörande frå. gor har stötts och blötts i'olika sammanhang utan : att. politisk - . enighet har "uppnåtts. H . Om det senaste förslaget att sa ' krisen,. ett ”stabiliseringspro=" mark, Underskottet väntas 500 , miljöner,: av" vilka hö miljoner. får -täckas genom tatlig ” upplåning., Genom. extra. skatt. -— 15 procent — "kan statén ta in 150 7 miljöner :. och dessutom räknar, Waris med 'det.& k' tvångslånet, som regeringen" tidigare. har. har genom : gram, ar: rikstk Klaus Waris 'till upphovsnian,! är ännu synnerligen ovisst, Han vill ” " kort sagt ha” ekonomisk 'borgfred med prisstopp' och indexbundna " löner kombinerad . med en 'rad'. andra föga populära åtgärder sån . . gom temporärt. höjd. skatt. och "broms för statsbudgetens ansväll= ning.) För att å andra sidan öka - " nationalinkomsten och på nytt "7 främja välståndsökningen föreslår ”,3 "han" också "en rad könjunktursti-" » 'mulerande ; medel. tillfrågade rbetsmarknads=, och. ” intresseorganisationerna har emel- :, lertid ställt" sig helhjärtat bakom, Waris, För det mesta tycks kri " tiken överväga” eventuella posi- : tivå" omdömen." I dagarna, kom«= , mer " regeringen: preliminärt” "att : behandla 'Waris-planen. men "nå= got. avgörande . för dess” gel i ännu inte 1 sikte, ' ål "> Waris: uppdrag var att. förmu lera. ett program, som dels skulle beakta olika krav.-på lönekompen= > sation, dels förhindra :en inflato- risk utveckling .med försämrad : /7. rant 91 Ingen av, de .-. som stundar. är att-alla' ” "Mmtresseorganisationerna " sammanhang här förklarat att det - 2 sins plån.: avlägsnat ett. politiskt : t Svängstore som tidigare .t:o m - hållfasthet : på nämligen : att . za regeringei sta förslag, Hur stor är . till €& mpel”. chansen för att två på arbet: knaden rivali: : : fackför eningsrörelser : "skall accep- : tera 'elt ” förslag” 'öm "automatisk , "t förlängning - av "kollektivavtalen + och indexbundria, "löner? Det är” våra "med i om" - ? Bad Hersteld i augusti, » För 13: år” sedan började man med festspelen i Bad Hersfeld, nära , Eisenach, i en ståtlig ruin efter en romansk klosterkyrka som för . 200. år. sedan : brann ned till grunden, Den lilla staden Hersfeld har 25.000” invånare och fick förr och :sitt- ekonomiska ryggstöd från den. närbelägna, icke okända sta-, den: Eisenach; nu” skild från den 1 genom. järhridån. me fersteld är mycket romantiskt beläget. + Bilvägen ' dit-.'är . bara” svagt trafikerad . och, slingrar ; sig ' |[ genom” "skogar. och gröna ängar. Man. känner, sig snart "flyttad till en ”annany fredlig värld utan jäkt Intrycket blir: "ändå påtagligare i de fd. vallgravarna och kloster=' anläggningarna, | Inte" förrän "på kvällen” ”vaknar” staden för 'att spelet”. Från : alla håll kommer . [-.skådespelare.: och publiken skyn-: dande; till 'klosterruinen, "Det sto= rå; uppåt öppna långhuset rymmer" 1800 åskådare. Det är 100. meter" från” "bortersta bänkraden” till 'sce- nens fond.” fe ee are : Västtysklands" alla' namnkunniga : skådespelare: "och 'regissörer stäm mer" möte" i den lilla staden ' tätt invid ! zongränsen. +. Ursprungligen renmatt "(En ängel kommer: till Babylon) ' och'. Aniouilh ' (Beckett eller. Guds ära) på programmet. . Mid: kanske, - den: svåraste; trots: otal Del & ett "ekonomiskt. . i dess chans. konkurrensförmåga > och försva= gad; sysselsättning.: Uppgiften; var "inte lätt men på drygt en mås nad skisserade” han, upp. en plan | 4118 punkter, som berör: de' mest : vitala delar av "lande konomi ” och näringsliv, l F'sitt stabiliseri gsprogram äär "riksbankscheten' fram” -Jängs. två du. linjer. För att trygga Penning= värdet och hejda inflationen vill .' han sätta stopp för löne- och pris- . karusellen och pressa ned, stats- ” utgifterna. Lönerna bindes ; vid : levnadskostnadsindex med auto- matisk" förlängning av gällande: kollektivavtal för nästs'år. Den + andra linjen går ut på att främ- . Ja den ekonomiska aktiviteten ge= nom konjunkturstimulerande -me- del, Waris föreslår speciella fön- .der för skogsbruket och skepps- "byggnadsindustrin och Ey STOREBROR TÄNKER FÖR Oss a skriver tidningen Företaga- i ” ren på tal. om den, nyligen till- » satta utredni om, . förkortning, Skall staten bestäm- ma "över hur: löntagarna skall förfoga över sitt välstånd, frågar . tidningen och fortsätter: ' För. vår del har vi rasande svårt att ' förstå att. politikerna - och » statsmakterna skall ha större för- måga att bedöma hur framstegs- taktens vinster skall utnyttjas än parterna. ..på.' arbetsmarknaden. Rent principiellt tycker vi att det bör vara en förhandlingsfråga « mellan parterna vid löne- och av= talsförhandlingarna. Det finns ut- bn tvekan yrken där majoriteten - av de anställda inte är så 'hårt pressade i sitt dagliga arbete ;att de absolut behöver en körtare arbetstid. De anställda anser kan= |” ske att de är mera betjänta av att ta ut den s. k, välståndsökningen I form av högre löner. Det kan vara skillnader från yrke till yr- ke, mellan olika fack. ' När man från löntagarnas. sida |. är villig att överlåta avgörandet om - hur välståndsutvecklingen skall disponeras till politikerna, så "får man inte glömma bort att det läget en gång kan inträffa att po- litikerna också vill bestämma lö- 'nesättningarna, Än är det bara lillfingret man gett". åt statens suktoritet, Nosa hetetid. AN ” SL a BÖNDERNA OCH MJÖLKEN, . «1: en: ledare tar Jordbru- "karnas Föreningsblad till granskning upp frågan om meje- |, -riorganisationens - Wrådesindel. ning som utsatts för viss kritik, Det skulle, hävdar tidningen, in- .. nebära allvarliga vådor, .'om mjölkproducenterna hade full fri- mr mna däsrern d ; fotdbrukarens individuella önske- " mål.om bästa; möjliga utbyte för sin mjöl i risken för ertillbakagång av pris- nivån, "Det : "har" blivit. så, . och "mänskligt att döma kommer det "också att. förbli: så under den nu överskådliga" framtiden, att: den » enskilde , jordbrukarens. resultat "beror. inte minst på att den all- ; männa . prisnivån hålls. uppe för produkten ifråga: Och detta kan, såsom också framgår av erfaren- heten sedan. lång tid tillbaka, in- te :ske på annat sätt än genom förenade ' . ansträngningar, varvid krafterna "måste - inriktas ' efter. "centralt uppgjorda planer ZY '. cc "Ur "indiviquer .synpunk "må 'man "kanske' "beklaga "detta ' utan . att dock sakförhållandet rubbas: .Åruine; es rnatts- dröm. Å den: romantiska kloster- under bar. natthimmel . hör till: de teaterupplevelser man sent kommer att. glömma. Inte att und- ra. på” att. festspelens besökare ökas från år till år; L'år beräk- nas 50.000 "besökare, besöka fest- spelen, som pågår i fyra veckor. --Stadens utsatta : läge tätt. invid ” zongränsen I har mycket : i bidragit till att. Hersteld-spelen kommit till + stånd. Det "var staden” själv- som tog” "initiativet "till det djärva 'ste-” get: 1951; och "som! också åtog sig kostnaderna 7” nu får. festspelen även bidrag" ran färbundsregering- |- en.. ”Vi. står, här” på den': västliga kulturens utpost”, förklarade borg- mästare Hessemer: och: syftade i detta” sammanhang på den livliga resonans :som fortfarande under festspelstiden når ”från andra si- dan” "till. Hersfeld.” ”Från andra sidan” 7" med det” menas folket i sovjetzonen, bara 24 km längre storå skaror till festspelan. Men nu för: tiden får de i all hemlig- het” "lyssna ul västiysk" radio eller TV” för ätt få våra” med i Hers- feld, och' det gör" de, ty kloster- Det : föreligger :intr skap mellan : landets alla mjölk- . Denna pp. eller ändras inte ' av att vissa' mjölk-. producenter” hindras' att "utvinna "ett bättre pris genom att de inte "får leverera till: det mejeri, 'som -betalar bäst. -Men... som envar måste förstå, om alla får: gå till "det bäst betalande mejeriet, mås- te —'.såsom jordbruksregleringen ..är upplagd ; för .mejeriområdet — ..mejeriets betalningsförmåga, där- igenom minska. "Och" "sedan,: ja, därefter. är ; det "bara, en. tidsfråga' när man: är > framme, vid det ur .mjölkprodu- |” kt sämst ialla ' har fått det sämre... rö pr -SMAHUSBYGGANDET a 1 I > MISSGYNNAS." sl "som bekant? nya lånebestärhmel- ser' för den statliga långivningen |' till bostadsbyggandet. RLF-tid- "ningen- - konstaterar att'dessa '. bestämmelser bland annat kom- mer att verka till nackdel för de hustyper som är mest aktuella vid bostadsbyggande på landsbygden -öch i dess tätorter; nämli; en- sÅ ruinen | . Från den 1 januari, iår gäller | i Hersfeld"'är: inte bara ra feåter för dem utan ett SEE EN N kulti köstnadernå: - För enfamiljshus ” gäller dessutom att lånetaket nås " redan vid en storlek av 90 kvad- ratmeter, medan, för flerfamiljs- hus. något > sådant : lånetak inte : existerar. ' I. ett. egnahem får så-= ledes överskjutande bostadsyta fi- foför od och eventuella lyxkarak- r. dessa bestämmelser inte om, kon- staterar PDF-tidningen och fort- sätter:, NIE att enskilda Personer, som hittills i övervägande utsträckning svarat för småhusbyggandet, endast får låna upp till 90 procent av pant- värdet, medan bostadsrättsför- + eningar .samt kommuner och all- - männyttiga bostadsföretag får 1lå- na upp till.95 och 100 procent av detta värde, Vidare kan konstate- ras "att! det' statliga bostadslånet endast får utgöra 20 procent av derlaget vid lån till enskild <och tvåfamiljshus. Av de lägen- heter som f, n. "finner person som bygger sig ett eget småhus. De andra nyss nämnda man endast drygt vari fjärde i i så- dana hus. Orsaken är framförallt ”att ' Jåneunderlaget för småhus räknas fram” på ett oförmånligare "sätt än för flerfamiljshus. Man "ställer sig mycket frågande till . det visa och rättvisa däruti: - 7 När. det : gäller småhus utgår "man: från ett fastställt grundbe- lopp per hus, medan man för fler- familjshus tillämpar ett grund- belopp per kvadratmeter bostads- yta. Detta torde bland annat bi- småhusen kommer att ligga för lägt in a förhållande till byggnads« x 3 --dra -till att låneunderlaget, för] « lånt får 25 och 30 procent :av det för dem beräknade låne- underlaget i statliga bostadslån, och dessa lån avser genomgående flerfamiljshus. - Man, ger , sålunda, . summerar a RLF-ti dni ” sämre villkor för småhusbyggan- "det och ställer större krav på en- "skilda låntagare, bland annat i form av. högre kontantinsatser, än som gäller för andra katego- . rier.. Att detta måste verka åter- hållande på intresset för produk- | - tionen' av bostäder i småhus är uppenbart, ” i tiden "sina ' kulturella impulser : korsvirke . ”det- stora ' skåde- - Goethe” (Iphigenie) ; och”: så” Dir-. österut, Förr kunde de: komma il: nansieras ' utan statligt lån. I ett|-: flerfamiljshus beviljas lån fullt |. oberoende, av lägenheternas | Någon? mer utpräglad vilja att|.. främja småhusbyggandet” vittnar En annan. skillnad är dessutom fr - + | uppfördes: bara” mysteriespel.. Men" i för::10' år "sedan öppnades den vackra scenen även för wärldsliga . dramer, så. småningom 1. 0, m, åt alldeles : moderna" pjäser . och åt tervjuundersökningarnäs "fader. Han. påstods där 'redan, vid tio års åld "kh frågat. ihjäl sina föräldrar öh "sen fortsatt i samma 'still "Som exempel på "hans" förenklade fråge- teknik nämndes: att hän i stället för att fr ga "hundra personer. om” Cen : og, t'o personer och frågade sal var och en” "samma sak tio gånger, ” Statistiska centralbyråns utred- ningsinstitut: frågar inte bara hund- ra per: oner utan vanligtvis mellan ett och tretusen, ja i vissa fall över femtiotusen. "Och ' var och en av dessa får "besvara något tiotal eller hundratal frågor. Olika” frågor, - hundra, omfattande "undersökningar av "svenska folkets vanor och åsik- ter på "olika områden. Främsta upp- dragsgivare är "staten söm också är institutets tillskyndare och huvud- man, men resurserna : "räcker också tj lN för institutioner och större pri- . vata företag. Huvudsaken & är att det gäller en på något vis samhällsnyt- tig undersökning” Samt givetvis att vederbörande ' har ' råd "medi de pengar, ibland upp till några hund- - Rimligare hytor i i nybyggda 'hös är en behjärtansvärd målsättning i. bostadspolitiken.” Inrikesmin's- "ter Johansson har ställt i utsikt en statlig utredning med uppgift |. att prestera ett Columbi ägg. Än så länge är vägen till målet höljd i töcken, Hr Johansson talar om radikala grepp för att skapa ett tillräckligt" effektivt stödsystem. Det. skulle inte förvåna om .det är en omskrivning för ännu stör- . re subventioner. Men, det finns även en annan möjlighet att ta "radikala grepp i hostadspolitiken. Om man tlär en konkurrens på lika "villkor mellan z olika före- ”tagsformer, skulle 'alla parter bli | väsentligt mycket mer intressera- .de av att hålla kostnaderna under strikt kontroll. Ett sådant grepp skulle inom kort återspeglas i hy- -resnivån, Men, regeringen, tycks vara mycket litet intresserad ? av - en utveckling mot ökad konkur- "rens. | (Handelstidningen),, 3 a are av-den ekniska tidskrif. - ten" Blandaren har” kanske fått en något vrång bild: av dr Gallup, in-,| - Under de tio år utredningsinsti-' tuet funnits till har' det gjort över It ollär: ra tusen kronor, som arbetet ostar, I Bland -klienterna ; kan: nämnas statliga affärsutredningen som” för en översyn” av "butiksstängningsla- gen ville. cha allmänhetens. inköps- ntervjuas: 'om rånvaro från” jobbet. och a Svenskarnas "alko- holvanor .och 'alkoholreklamens be- tydelse håller på att kartläggas åt nyktorhetslagskommittén.. c och Sy- la ; på resvanorna” i A, inte minst.; "mellan hem 'öch arbetsplats. Andra ämnen: stadskön i. Solna, misslyckade. köp, fritidsvanor, kostvanor bland barn, hembikträdenas arbetsförhållanden, TV-vanor. hos skölbarn:- "> Det .. ekonomiskt självförsörjande utredningsinstitutet har: också . tid och resurser för statistisk ”rådgiv- ning inom sitt speciella arbetsom- råde, t. ex. uirvalsdragningar, pla- nering av stickprovsundersökning- är och utarbetande. av frågeformur - Allt detta sköts av en 'stab på i ett tjugotal" statistiker, "sociologer 'och ekonomer styrd av byråchefen Ed- mund Rapaport.: Samt, inte ' minst viktigt, de 350 Yokalombud som sköter självå intervjuandet,' De: ut- "| väljs kräset och får utbildning per brevkurs och internatkurs i innan de släpps på sitt grannlaga jobb: att få svenska folket att' besvara” ota= let mer eller mindre ingående” frå- gor.” Det är anmärkningsvärt hur vil- ligt de frågade fogar sig i detta. De väljs med slimpens hjälp ur man- talslängder; ? H befolkningsregister, centrala bilregistret etc. Efter ä- merikanskt "mönster "har institutet konstruerat ett s.k. basurval' om- fattande ' sjuttio” .områden i Sve rige. ” - åt I dessa plockar man ut intervju- offren och så sätts varje lokalom- bud att söka upp och intervjua sitt givna antal. Om de utvalda inte vill ställa upp då? Om de avflyttat från orten eller tror att lokalom- budet har, onda avsikter som t, ex. att sälja: uppslagsverk? Då gäller det att inte bara låta dem gömma sig. Den. statistisk-vetenskapliga metodiken kräver att man benhårt . | fullföljer det ursprungliga! slusip- urvalet. Alltså Ber: man. sig. inte studenternas resor "julen. 1961; bo- | [Aktuell liga sina planer på ett av USA helt oberoende Europa utan Västtygklands medverkan. 'Och frågan . är om . den . blivande västtyske förbundskanslern Er- hard är Mika villig därtill som Adenauer; e Helsingborgs' Dagblad. ! Dr” Verwoerd försvarar - den långt drivna. beredskapen med att man måste gardera sig mot det växande trycket utifrån. Re- gimen beskyller stormakterna för att förbereda sig för krig och uppmuntrar. den skräck en stor del av den vita” befolkningen känner . för : en" invasion - från andra afrikanska stater. Uppen- bart är att hotet i första hand kommer ' inifrån. . Fragmentaris- ka uppgifter 'antyder att även .de färgade laddar upp. Situatio- nen: blir alltmer - spänd och neryvpressen. ökar: > Göteborgs-Posten” Inte minst” tycker vi att 'det vore trevligt om den socialde” mokratiska press bill vilken vi själv hör lät bli att trö att stri- den för: rörelsen och idéerna i ala lägen betyder "vaktslående om . : partiledningen”. och ' rege- ringen. bo , sa ie Altonbladet. 'En ökad övergång till. indi- skattebetalarna att hålla .kon- troll över. pålagorna. Det kom- mer att bli allt. svårare! att få en uppfattning om hur stor: del av våra samlade inkomster ' som går till det. allmänna. : Är, det inte som en julklapp åt en. fi- nansminister? " "Företagaren, ” "på nytt här man starkt ' be- tonat. nödvändigheten av indu- striellt samarbete i olika for- och ubvecklingsarbete . "mellan |, större och mindre företag. Man || får inte förkväva småföretag- samheten, 'så har man "från 'oli- ka: håll "deklarerat." Den ” måste finnas till och fullständiga sam” : | hällets” helhetsbild; så länge | konkurrensen ' och ' den -i fria marknadsthushållningens 7 > prin- cip tillämpas, Sfinns . det alltid utrymme" för: enskilda initiativ, vilka ger mindre, enheter både existensberättigande och utveck- lingskrafft, :' Underskatta: inte småföretagens roll, det kan 'va- ra. både farligt och felaktigt. Hantverk och Indust över”, hela" landet, "när vi” "fått ett nät av fackskolor, ett' sku diesocialt-' bystem"' som gör det möjligt även: för dem som bor i-de avlägsnaste . av "avkrokar -att” fortsätta sina studier i de traditionella skolorna, - måste rimligen folkhögskolans uppgif ter bli annorlunda än w de "Det är svårt att säga vilka de blir men nog ligger det nära till hands att tro, ja:till och med hoppas, att denna. för, de nordiska - länderna ' så säregna och bevisligen ' värdefulla skol- form 'i framtiden "skall ' kunna ägna större tid åt bildning i i or- dets vida bemärkelte. + ':N: ” Stockholms-Tidningen. Bristen ' på goda ' läroböcker avhjälps, sannerligen inte i en handvändning även om det kan med tillfredsställelse' konstate- ras att exempelvis för historia, Hitteraturhistoria och flera and- ra ämnen på svenska nu före- "| ligger wtmärkta läroböcker inom viktiga avsnitt, Men alltjämt går mycken tid förlorad genom ' att de akademiska lärarna i kurser och föreläsningar skall. behöva upplysa om ting som borde fun- nits tillgängliga i tryck. Tyvärr har i ett lite land som Sverige den vetenskapliga 'expertisen inte tid att gkriva de färoböc- ker som behövs. Sydsvenska Dagbladet. förrän man hittat vederbörande, el- ler med hjälp av [brev och samtal övertygat om sina ' hederliga avs sikter. I själva verket går detta så "bra att man i en undersökning omfat- tandé tolvtusen Personer bara får ett slutgiltigt "bortfall" på ett par procent; Dels bidrar nog vetskapen Forta å sid, a de Gaulle" kan inte förverk- rekt beskattning . försvårar för |. mer, : ett samspel i produktion |. som « själavinnare, "kommentar. Man Hör. "ibland - Ad den: polt- tiska. debatten" resonemang . av typen: den som är bäst insatt kan också fatta de bästa beslu- ten — ur detta drar man sedan slutsatsen att experten, inte po. litikern, bör fatta besluten. Det- ta bygger på. ett missförstånd om vad politik innebär. Natur- I ligtvis måste man använda, ex- pertis för de utredningar som föregår , politiska beslut, . men - experten lir, väl att "märka, en- dast expent på sitt speciella” om- ' råde, och politiska beskut måste fattas med hänsyn ttill helheten. -" aa ; Handelstidningen." i "Pressen. får inte av ovidkom- mande hänsyn — sneglandet på den. breda publiksmaken, 'poli- tiska "förbindelser :— försumma - gin såmhällskontrollerande upp= gift: Den. måste alltid vara be- redd "at: rikta in: sökarljuset- mot sjuka punkter i iden offent-- liga förvaltningen ' eller på and- ra håll, I denna verksamhet har den svenska pressen ett enastå- = - ende och ovärderligt stöd i den -. från frihetstiden” ärvda offenk-: lighetsregeln,; rätten för : envar . att ta del. av. myndigheternas ' papper... Det arvet får inte'slö- sas bort genom ett slappt, god- tagande av. tvivelaktiga fall av ' hemlighetsstämpling i: förvalt- ningen." Tvärtom måste det om- sorgsfullt. vårdas. "Dagens: Nyheter. . Livet får. inte, kränkas ensvpå fosterstadiet, och varje abort är en tragedi; iblana: ofrånkomlig : men inte" desto mindre ett. tra=, giskib undantag:.En blivande mor — eller de" blivande" :föräldrar=- : na ttillsamnians :— förfogar inte över det liv: de" geniensamt: gi- vit upphov till, och "det är sam= ' hällets skyldighet. att vaka över . helst. vad” "delaktighet. här "den som tror” med den som icke tror? Melt Vv: 15. 3 En Kristen skall vara en. män. niska ” bland . .mänhiskor. ”. Och han skall vara snäll och” vänlig. Han skall på detta 'sätt andra för Gud. > . "Detta använder många såsom "lett försvar: för att slå följe med - världen. och pruta av, på 'san=, | ningen. NN : > Man måste "erkänna, att det kostar - något” att. vara" ett svin : dande salt i världens '& öppna sår. Men denna uppgift får en kris-' ten aldrig svika, : Världen - skall och måste ”få' weta, att” Kristi frälsta ' skara har. fått ett; helt nytt liv och varken kan eller vill göra sällskap med de otro> ende. ;Denna ” dom "skall "vila ö ver allt ogudaktigt li : " "Vad delaktighet har” den” som tror” med den som icke tror? . Den kristne som föraktar den lag, som lär förborgad i denna fråga, kommer abt -lida skada till sin själ. Många har syndat . härutinnan : och ' har: - blivit världsliga, kalla och döda. Jag har mött människor, gom, gråtit salta tårar, därför att. de gjort sällskap med iotroende, De trod- de, att de skulle vinna dem. för Kristus. Den andra parten 'vi- sade .sig även så religiös och vänlig från första « 'stunder, men när händema knöts, kom den sanna naturen till synes. Den kristne som tror så gä- kert på sig själv, att hän är stark, uppenbarar att han inte är vaken inför sin egen "svag= het, Därför faller han lätt. O- rn mad aonom har kon- | m eget kött, och. Gudsriket. får (det svårt. : Just I vår tid finns det en stark tendens attt slå broar mel. län världen och Guds folk... Detta får inte sket” ' : Låt loss vara rädda för världs« lighet, antingen 'den &r klädd ' i simpel g0e eller i vacker religiös, 'enkannerligen - | kyrklig skrud! " I denna sena, onda" tid måste vi "alla bedja Gud om nåd: att leva 'wårt liv obesmittat ' av världens . orenhet.' Endast den som segrar här vårdar gig om sitt kristenliv och 'sin ” uppgift VE AM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.