ökrordis mjätad " Onådäger' den. 21 august "1969 i = = JT ONSDAGEN 21 AUGUSTI 1963 LT = = Riksdagens och regeringens makt: .Parlamentarismen = är. "sedan länge något” självklart för. oss. Den bör ' åtminstone wara det. I författningsutredningen, var det enighet om att parlamentarismen skall skrivas in i den nya grund- lagen, Det bör också vara själv- klart. Den skrivna författningen skall naturligtvis vara i över- ensstämmelse med statsskickets verklighet. : Författningsförslagets Buvudlinje kan sägas wara. att makten skall ligga hos riksdagen. Det är helt i överensstämmelse med wår parlamentariska praxis, Den i av riksd betet, som utredningen föreslagit, bör ge ökad effektivitet för riks- dagen i dess maktställning, d'Hondts metod — utan möjlig- het till kartellsamverkan. Det är nog. så. sant, att denna metod skulle . hjälpa ett parti av den socialdemokratiska. storleksord- ningen. "Men den skulle 'miss- gynna, en partikonstellation av motsvarande storlek, dvs. de bor- gerliga. Förslaget avser . alltså direkt att favorisera socialdemo- kratin,' som "skulle få 'én konstant överrepresentation. De 'borger- liga skulle få 'motsvarande kon- stanta munderrepresentation,' "En borgerlig röstövervikt skulle ofta "resultera i ' socialdemokratisk . makhdatövervikt i riksdagen.. Sy- stemet' skulle alltså hjälpa so- cialdemokraterna att hänga kvar ir tällning och försvåra I den ' aktuella debatten 'och framförallt ” från "socialdemokra- tiskt håll. har ofta hävdats," att särskilda” anordningar måste till "för att wi skall få en stark re- gering. Det är självklart, att. det måste krävas handlingskraft i regeringen. Den ' kritik, som i - olika sammanhang riktats mot den socialdemokratiska regerin- gen för bristande initiativ=. och : handlingskraft, har" inte 'warit ” obefogad, En stark riksdag och en stark regering är dock inga oförenliga begrepp." Regeringen skall ju enligt parlamentarismen basera” sin styrka på riksdagens" förtroende, I och för sig behöver man inte förskräckas för åtgärder, som syftar till att underlätta minis- tärbildning, Det kan sålunda vara rimligt med särskilda regler. som gör det lättare för ett parti eller en. partikonstellation, som ligger]! nära 'en majoritet av rösterna, att få majoritet av riksdagsmari- daten, , a "I författningsutredningen träf- fades " emellertid ; en egendomlig uppgörelse ' mellan '.'socialdemo- kratin: och folkpartiet. Mandaten | . i reglonvalen skulle enligt denna kompromiss fördelas" enligt DAGS ATT STÄNG .FOLKPARKERNA : —' den frågan var aktuell 'de- battrubrik - för - ett TV-program nyligen ' och Dala-Demokra-|' ten diskuterar i anslutning" där- till: folkparkernas ” beträngda sis tuation och förändrade uppgifter: "Allt talar för ätt det i "fratntis]: "den 'i ännu' större utsträckning | blir ett. annat slag av: folkparker. De kommer att bli fritidsområden : i ordets rätta bemärkelse; Det be- . höver inte innebära att folkparks. rörelsens uppgifter — förändras, Man kan i stället tala om en'na- turlig anpassning till. samhällets |' utveckling. Men det krävs helt andra insatser från stat och kom- mun, Falkparksrörelsen och bak- om denna den. fackliga rörelsen gör ännu i dag stora ekonomiska insatser, som 'borde åvila samhäl- let som helhet. Och allt eftersom folkparksrörelsen får nya uppgif- ter fi tvis b . av ökat samhällsstöd i ännu. u hög re grad, . : Samhället har inte råd att und- vara den utveckling av folkparks- rörelsen som nu är på gång. VAD KOMMER HELANDER ATT KUNNA VINNA - på den förnyade prövningen, frågar Jönköpings-Posten pessimistiskt inför hovrättens å- p de av bis om de anonyma breven: ' Likväl måste redan i högsta domstolens bifall till resnings- |: framställningen intolkas ett. med= givande av att den dom, som en gång blev avkunnad, icke längreV kan utan widare anses hållbar, . sedan den dömde och avsatte bi- skopen och dennes försvarare lyc- kats förete en del nya omständig- heter, Uppenbarligen måste det ligga motiv av rent humanitär art : bakom åtgärden att ånyo pröva skuldfrågan i ett mål, som från början i så måtto kom att grovt snedvridas, att det gavs orimligt stora proportioner. Än vidare: det torde aldrig någonsin kunna framställas som ett ideal för rättssamhället, att detta skall gå fram som en ångvält över enskil- da människor, krossande allt i dess väg. Men det tragiska är, att även om domen denna gång blir frikännande, : kommer, så länge icke någon skyldig framträder, den svarta skuggan alltfort att vila över dramats huvudperson. Den svenska rättsapparaten lär i det avseendet inte kunna föränd- ra bilden eller omstämma opinio- nen, "Att högsta domstolen beviljat resning i målet därför att den "tyckte synd” om Helander är föga troligt anmärker Ve stm an- lands Läns Tidning. Nytt material har frambragts, det är skäl nog för ny prövning, I vil- ken riktning detta material talar blir det domstolens sak att av- göra. Men skyldig eller oskyldig så .är brevaffärens biskop . en mänsklig tragedi. ter | nämligen ”angeläget och önskvär för de borgerliga att nå dit. Nå- 'got sådant kan. inte gärna ac? cepteras, . = > I socialdemokratiska Tiden har statskunskapsdocenterna '. Hans Meijer, och Olof' Ruin. diskuterat -ibl a problemet en- "stark rege- : ringsmakt”.; " Socialdemokraternas och folkpartiets förslag till över- representation . för det - större partiet: är enligt deras. mening ”glädjande”. — men otillräckligt: De : har! ett" "eget.. uppslag ” till ”stärkande”. av regeringsmakten, Hrr Meijer och Ruin finner det t 'att én regering. har samma" ga- "ranterade livslängd. som riksda- «en, dvs. att den regering som utses” efter " nyval till. riksdagen Coså kommer 'dtt sitta lika länge s..n riksd ”, . Regeri datet - skulle "alltså. vara" ”direkt dörankrat i folkviljan . och ; inte beroende" av skiftande och ' grupperingar ' Detta skulle, tror ber Meijer och Ruin, ge. regeri ge ”viljai och göra”. mera gå planer för sitt arbete”. sig ”starka” ” skulle" alltså . innebära; att eskinen "skulle Ckunnä > stanna lj. "kvar," även 'om den förlorat” riks- en: i mycket. . markerad "dualism mellan regeringen och "riksdagen; Det är: knappast troligt : att : Nore'”; ; nog | vanskligt - vatt söka "stärka rege- ringen, ' efter hrr.' i Méijers Md och Ruins, modell, -: - Förslaget -ligger. ju för övrigt "åtminstone ' till bälten utanför . behöver Parlamentarismen,' förvisso ' bandlingskratt ringen, Men nog: bör ense om att regeringens” styrka bör. b "på" tariskt förtroende; Det bör för ;vår” de- mokrati : vara den: självklara grunden. "Därutöver" måste hand- lingskraften . vara - en fråga om hur regeringen förmår” att oOrga- nisera "sitt arbete och om vilka Personliga ' egenskaper. som v finns - i regeringskretsen, "OM DEN NYA INFLATIONEN "skriver riksdagsman : Gunnar . Larsson, and is ka ar a bo: orgs- By g den (cp): Vår krona är nu hälften mot 1945, Lönerna har sti- git med 5 å 6 Procent per'år un- der 50-talet och Priserna med 2,5 |" proc. om man ej räknar in om- sen. Kommer detta att fortsätta? Tyvärr visar det sig nog nu att inflationen inte bara kommer att fortsätta utan Ngare stegras, . - ris- och kostnadsster arna till följd av löncnagsetegring har hittills I viss mån kunnat kom- penseras genom fallande import- Priser. 'Under senaste femårspe- rioden har importsiffrorna sålun- da sjunkit med 14 proc, framför- allt beroende på att fattiga råva- ruproducerande länder fått sin Prisnivå tt en”. hans; verk" :med' en : känsla - och bara värd sannolikt att ytter- : ue "mom "det moderna måleriet träf- far man någon gång på konstnärer vars verk mindre är exempel på ett förutsättningslöst 'experimente- rande än en formellt konventionell men. livsnära behandling av war- dagens .' enkla detaljer.” En sådan man "är" Andrew. Wyeth, en god representant för" den amerikanska konsttradition” 'wars "främsta kä rn ett. realistiskt åtérgi- Ändå är, steget långt: från tidi gare: epokers känslösamma genre målare”, och till Andrew Wvyeth, a. detaljnoggrann- het är han 'i. långt högre" grad. än de. en ' bildspråkets mästare, Han är inte bara" en: beskrivare utan också poet.” "Med "all sin ” verklig? hetsförankring "vill han” lor förmedla känslor van' söm 'han' har Ner med den abstrakta konstens bildstor- mande. länsryttare, - : - Wyeths - förmåga modernister” "såväl som? iraditiona- lister har. "gett honom" en särställ” ning blarid amerikanska konstnärer och har: dörskaffat honom: erkän= nande från såväl kritik som publik. Han. är bara 45 år men, Har be- talats högre. för sina verk ä än någon annan” samtida amerikansk konst- när, : han" är ” "välrepresenterad på muséerna' och hans konst har upp= märksammats i stora utställningar; År. 1947 erhöll han den" amerikans- ka konst-" och vitterhetsakademins förtjänstmedalj.; v När Wyeth arbeta vare Sig hån tecknar eller. målar;' sker 'det "med na understryker ” : LE han. inte heller ärskilt berest, "För att” kunna ' uttrycka . sin omvärld måste han' först och . främst' upp- leva den inifrån; och hans 'äm- nessfär kan. aldrig bli uttömd så länge han” äger sin: rika besjäl- ningsförmåga. +: Wyeth målar helst i Eggtempera, uttrycka .: de ett begränsat medium wars möj- "| ligheter .: han. utnyttjat : till. fullo och ' genom ' vilket han: utvecklat sin speciella stil, 'Den yttre. tek> niken'”. är (aldrig oväsentlig ” för Wyeth, men: har. betydelse: endast i den mån: den, kan; helt” under- ordnas bilden och : "Wyeths' egen wision,' ' För att. sanningsenligt kun. grundläggande tingen i. den, värld jag sér, säger han, hoppas jag att jag' har till- ” I godogjort mig « uttrycksmedlen så helt att det skildrade : ämnet "eller föremålet blir? det vi tigaste ” av allt. inutiösa verklighets- återgivning är heller inte så 'okom< plicerad . som”, den ser « Cut, Han skisserar: sina. objekt - ur. många olika sinklar och i. flera :dimen- sioner : innan han målar.” teknik : spåras an: (1948) 'som "skildrar" ett 'väderbi- tet. manisansikte i mot bakgrunden av "ett sprucket"wvindstak. Den låga vinkeln : och | bildens -"disponering nsiktets' dramatik. Denna '”Karl” - Wyeths främste läromästare var hans far, den. kände illustratören och realist || målarkonstens "grunder - och, som hjälpte " honom . att utveckla en konstnärlig wvision, Redan. wid 15 års. ålder illustrerade " Wyeth '.en ibok och utställde en samling alkva- reller i'.en närbelägen stad) Fa- dern', höll. hårt" på det "objektiva, sättframma” .: bildskapandet : och tyckte särskilt , illa. om: allt "slags stiliserad förkonstling, Men. detta har ; inte : isolerat. 'Wyeths konst- uppfattning.;. Han , är sine. främ- mande för: den" abstrakta . expres- slonismens'" i vitalitet - och ”uppskat- tar. i synnérhet Braque och: Jack- son .Pollock.: 2 Själv "är: Wye annorlunda. på ett 'annorlunda sätt: Han har ald- med det förflutna .och hans nyska= pånde är helt personligt, Om hans konst är omedelbar så är den ock- så fylld. av "ett. djup som. ligger | bakom” ytan,: Detta -illustreras' på ett. slående sätt av” häns” kanske mest "välkända tavla: ”Christina's | World”. (1948). Denna ; enkla. men mästerligt ” komponerade bild; av en: lytt - kvinna...som" kravlar isig uppför; en : ängssluttning är. fylld av. ett patos som förstärks. av" den tomma ' himlen, ' det : okända -land< skapet bortom. husen ' och ansiktet som man inte ser, Wyeth'hi vdar I fatt sarhma "effekt ” kunde "ha 7 åstad- kommits om -kvinnogestalten eli- . | minerats, "om : "kvinnans ? närvaro | -| bara” antytts, 'Det "är just; denna disciplineräde > enkelhet :' som :. ger Wyeths konst dess starka: sugges- den fotografiska noggrannhet som är hans: signum och. som "laddar N C Wyeth, som bibringade honom I”; spänning som bara sökar: "med na-'| kenheten” iden verklighet han av: bildar. Hans. målningar ” ärs ofta knappa, ibland stel men aldrig | tomma.” Wyeth 5; utesluta? "allt utom själva substansen i sina "verk genom . ett; slags "selektiv? "realism |, | det när jag: inte:längr i ämne ” alls. : Denna Koranier? kanske" bäs T ohansj tavla : ”Rivér.z Cove”, :en äggtempora från. 1958," Den” sva detaljer påminner, om en; annan stor > amerikansk” ;naturskildrare, skalden Robert Frost. Det mjukt kuperade Jandskapet kring Chadds Ford 7 Pennsylvania, där. han vuxit upp och. fortfarande bor; och atlantkusten Å. Maine, där, han tillbringar sina "somrar, är "hans huvudsakliga > ”inspirationskällor. Hans värld & är snävt begränsad rent geografiskt; "me "för "Wyeth' är känslan avi motiönell | tillhörighet det” väsentliga ” "och grundläggande för. hans bildskapande, . Därför är d Wir emberg, kom med märkliga: nya rön rande cancern.; Kanske ' är; dagen snart inne "då den moderna” tidens gissel: blir: oskadliggjort.. Det. var över: tusen 'vetenskapsrmän, forska- rå och: läkare från" 43 länder, som möttes på "kongressen "och lyssnade mycket ärk il t till: profes jo I Sydtyskl nd, F niskas. cangervävnad.; Men” profes- sor Lettré hade : en "förklaring . i beredskap: cancervirus har: bara en: funktion” på kort, tid att, Ayla, det! orsakar” en "kemisk": process: så den" friska cellen med: "följd fatt cellernas ' Nn "operation. . nyast forskningar" rörande: botan- de. av. :elakartade tumörer." "Det äv : honom framställda teserna' stöddes av: "professor Gause; Moskva, samt av de” ämerikanska - professorerna dr Boger, dr. Boxer och dr: Kauf-' mann, som allä oberoendé av var- andra utfört" sina ' forskningar "och kominit till > liknande ' resulta ? För" närvarande; bekä cern med de; na”, en Letiré” från, ”Hefdelberg, . som: ge- nom sina und Fanna. om! .cel- olag "och den normala cellen urar- tar: till: cancerfcel! . F Andra akten efter: dessa lepokgö- rande rön blev upptäckten" 'om'att i |tamörer, — 'och "cancern är: sju å- got : slags "tumör me går att för-' störas + "igenom: V bakterier. Denna upptäckt "har: man -egentligen: en ren' slump satt -tåcka "för. "I syfte att iutreda !helt andra: medicinska problem" sprutade? ? man 'in.' sporer i: försöksdjur: man'vinnån : dess in- | plantat en tumör i; Och så började] | sporerna": gro och upplöste -can- 1 Tcan= i”klassiska metoder: ”soch Men så har vetenskapen :under de senaste: åren "gjort: oerhört stora framsteg' beträffande canicerns bio- logi, många nya rön har gjorts om cellernas: liv' och : deras ' inbördes förhållanden. : Ju intensivare» :ve- ” tenskapsmännen ::" 'grundforskningen :; > | uppmärksamhet. främst -vid : själva ' | cancercellens . livsbetingelser: :desto starkare .blev:' deras övertygelse bestrålning: tog "itu; med och: fäste ssin na.:;.I och med det: var en; ny väg funnen att oskadliggöra cancertumören; bo å «Den närmaste. framtide S upp- gift blir: nu satt, gå : på jakt. efter cancervirus. Denna jakt kommer vetenskapsmännen i hela världen att delta i.. Målsättningen” är att "direkt bekämpa”, cancervirus samt att: göra "metoden ” att..: upplösa svulster med bjälp av groddar allt cer + Fyrkadtigt & är mycket i | denna : tid; > meh "mer ; borde "vara .det, tycks folk -önska, '. "vara fyrkantig, - och -intet-'ont' i det... I Tyskland-som är korvens ": förlovade: hemland börjar man nu "göra fyrkantig : korv. : ' Standardi- " serad 90X90 mm. Så bra då, ba- "ra vicfår brödskivor som passar. det formatet också, - "Vårt socker har länge varit fyr- ”. kantigt, men "inte fyrkantigt nog. Det tar en stind innan det smäl- - ter i kaffet, man måste t, o. m. uppoffra "sig till den måttlöst sto. Detta belyser klart att den sven- ska inflationen har varit hemma- gjord, Nu är emellertid import- Priserna på råvaror och halvfab- ”rikat i stigande, En fullt förklar- lig konsekvens av löne- och kost- nadsstegringar utomlands, Samti- digt är konjunkturen inom den svenska industrin uppåtgående, Vi måste därför befara att löne- stegringarna genom de nya av- talen och löneglidningar kommer fortsätta, kanske i i förminskad De prisökningar som blir en 'o- undviklig följd av detta k ra ansträ; att krasa sön- der biten med skeden. Fram för ” Tyskt socker alltså, det ä är inte. så arbetsamt.” Nu "Glöm sen inte att. kräva fyr- kantiga ägg av hönotna. . Länge nog har der, envisats med att vär- kors utbil ing), — kvalificerade på - d. snabbutbildade arbetare, fackarbe- Pp runda, : Standardhöjningen tare, ” kvalifi - fackarb e | bet: " måste gå vidare. Det finns de som helt :enkelt' är glada om ' de får något att äta, men det är en an- nan historia, Först när, som den förträfflige " Henrik ' i DN yrkar, också mänsk | blivit fyrkanti- sannolikt att ytterligare spädas på av stigande importpriser. . ga "och "lämpade "att lagra och "transportera kän vi vara nöjda. - (I TegvändiJ.F).. Mjölken skall fats” ett döneavtal med metallar- betarna som inför en ning, avsedd - att indiv dera "och avlöna "varje '; arbetares arbetsprestatioher; Västtyskland Tådande lönesättningen avlönas” arbetaren övervägande ' på . grund - av I sitt fackliga fkännande; Arbetarna upp- delades" i sex' grupper enligt :sin | yrkesutbildning ” och . de :anbets- prestationer som sålunda kan wän- tas av dem, och 'så får arbetaren den grupps lönesats -han- tillhör, "klassiska? - - ;lönesättningen omfattar följande grupper: yrkesutbildade . arbetare, snabbut- bildade - arbetare (minst åtta vec- Den -> > Enligt "den" i YIdassiska” icke etta! faktorer; såsom personlig luglighet och prestation, "större ansvar som :' krävs. för: viss wverk- samhet ” och "si skilda. besvärliga förhåll anden, som inte. alla .arbe- |.tare i en grupp. är. utsatta" för (rök, : damm, ' värme).” Arbetaren räknas' bara « tom. miedlem iien grupp.” Men” det nya systemet som av tyskarna :- kallas - det -”analytiska” systemet 'kaår' till mål” att swärdera arbetaren : som ' individ, genom "att tä "hänsyn till hans: yrkeskunska- Per, personliga duglighet, ansvars- medvetande > och effektiva > arbets- prestationer” vid > löriesättningen. Arbetets , ”värde” . beräknas, "med hjälp : av. poäng..,. Varje - poäng, som ökar lönen med' ett visst be- lopp, knytes vid - fastställda wvill- kor. Stor” danimutveckling vid ar- samt bäst” kvalificerade fackarbe- tare.” Dessutom utbetalas det efter klassiska « < system vissa lönetillägg för Särskilda -förhållanden på ar- betsplatsen,' såsom ökad . livsfara, kemiska: ångor ' o. dyl; . och ' detta gäller alla arbetare i vederbörande igripp:. Men .denna lönesättning kan. -inte -ta hänsyn -till sindividu=... tex. "ger redan en poäng, likaså arbete under- stark Värme. .Om en metallsvarvare har att arbeta efter .en modellritning, erhåller han en' poäng till, medan hans kollega, som : fått: svarvbän- ken inställd av” förmånnen, . går miste: om .denna' poäng.. Ökat” an-. svar, självständigt arbete, arbeten, - -(Forts;.å.. sid...) rig. eftersträvat någon' brytning |- ” verkställts. -|de - iglmedé ört." Glésbygderna blir” än- I förde. en allmän sänkning: av "Istad” > skrivning. Det här företrädesvis -fför..: -Jzén i Malmö har ju också wisat Aktuell För c en vecka sedan träffades, tvenne på senare tiden tämli- gen : luggslitna' statschefer" på |' Harpsund och: drack en wvodka- skål i den röda kräftans glans —- symboliskt, "eler hur? — Macmillan : upplyste oss om: en sak, som vi :ej förut haft en aning om, att vi hade en myc- ket stor statsminister. .— Nu kan oppositionen mot 'Tage:i förräderiaffären gå hem och dra en röd filt över sig; — Var det någon. som knystade t i försam- lingen? Ner a nj i > Juristkormmissionen - har inte "alls tillsatts för att ge något värderande utslag, Enligt direk- tiven skall den utreda orsakerna till "att spionverksamheten kun- nat fortgå -:uhder- en lång följd av: år och undersöka - om det som hänt ikan: ge. anledning dill särskilda förebyggande 'åtgär- der... Det kan -kanske ' resultera i'den: indirekta form av kritik som 7? ligger. ä redovisningen av brister, men det måste obser- veras att detta inte är detsam- ma, som,. sämmanfattande ' om- dömen av fällande — elter fri- ände. — natur, Kommissionen skall leverera fakta, Andra får dra slutsatserna. Det blir nöd- |vändigt. att låta 'juristkommis- sionen avlösas av en parlamen- tarisk kommission. så snart ge- nomlysningen av fakta i affären nn a . Upsala Nya Tidning Man kan utg rån. att fatio- naliseringen : inom ' skogsarbetet kömmer' att"ställa "oss: inför' en "I strukturell - "förändring av. vissa » I delar. av vår "fandsbygd som kan bl "jordbrukets - : avfolkning nu: 'mer uttunnade. Stora delar äv. "skogsbygderna blir obebodda. Kommunerna. i" norr får ännu|l|? sens”. invändningar : "mot engagemang för en helt ny för- nu mer genomgripande än | bort” den” centrala mejerirörel- vå eget]. :" "kommentar | och skapa den kyrkliga” styrelse som vi så länge saknat, .- Vår "Kyrka. Det finns a anledning att se allvarligt 'på rymningarna.. Up-, penbarligen - är. tvaktpersonalen i många fall otillräcklig. Situa- tionen är så mycket allvarligare som' fångvårdsklientelet i i åtskils liga avseenden synes ha. försäm= rats, Det är i hög grad anmärk= ingsvärt : att ' åtskilliga rym= lingar kunnat hålla sig undan ' åratal, Sydsvenska Dagbladet”. För Scotland Yärds skull hoppas vi att de fruktandsvärda tvillingarna och" deras kamrater får lägga beslag på åtminstone" ågra av - ligans, medlemmar in- nan "ytterligare lantbrukare. och äldre '. damer - förekommit dem. Ty; "att den brittiska rättvisan segrar över hela Iinjen är lika självklart" s Yard till sist' bevisar att brott ' inte fönar. sig för andra” än för kvällstidningar. L söm ' att . Scotland HT" Författaren Göran Palm ef- terlyser . tobaksbruket. ' Sådana kan 'väl. tänkas.” Men 'det är svårt att. föreställa” sig den verkligt goda. cigarr gom: gift-. och riskfritt skulle '-— för. att följa hans egen katalog över cigarrettens livs- värden .— uppjagade, pigga. upp den trötte, vara: en pålitlig vän i ensam- het ”öch gemenskap, ”yvettiga surrogat”. för kunna : lugna den ge ansiktet händerna" syssel ttning, Kanske det "går". att ft sorinarhalvåret: här tedan pr . juli månad relativt 'njutbar ä även ' packning. Det” är dyra. 'installa- |] > tioner det rör sig' om: I' sista hand är det konsumenterna som får bära” kostnaderna "för nymo- digheterna,'. vilka förefaller ' att ha' begränsat värde,” > ockholm ; Tidningen | Det skulle vara en. riml gare och mera rättvis täxepolitile om Linjeflyg begränsade sina spe- cialrabatter 'och i stället genom- i flygbiljettpriserna. ' Flyget : fortfarande ett - dyrt. transpc medel, och . den väldiga pris- skillnaden mellan ordinarie pris och rabattpris är irriterande och dåligt motiverad, : ;Västerbottens-Kurlren . Det diffusa" begreppet ”Örec " borde vara moget för av- d [2 använts som något slags reklam "storstadsområdet Köpen- hamn-Malmö; men någon sym- nöden bland : hedningarna / och har det inte. Landshövding Net. d mycket ljumt intresse för detta begrepp." Låt oss vidga samar. betet här nere, det behövs: Men begreppet .. Örestad.. bör - läggas | långt in på någon hylla. I verk. lighetens . värld hör det inte | hemma, ” , Helsingborgs Dagblad” Det är mycket som behöver redas upp och det synes ej kun- na ske med den nuvarande or- ganisationen av-kyrkans ledning. Man ' kan tänka gig flera olika vägar för. att få till stånd en effektiv .medverkan . av. lekmän i.en kyrkans riksstyrelse. Det kan skapas ett ”riksorgan ' på [7 grundval av de nu framväxande |! stiftstingen.. Representationen med" lekmän i kyrkomötet -kan ökas 'och kyrkomötet kan för- ordnas ' att ' sammanträda ' oftare Det kan kanske skapas ett riks. orgäån direkt på. kyrkofullmäk- tige. Detta organ skulle ha pre. ciserade befogenheter i förhål. lande till. övriga kyrkliga organ, heter det.” Det ' förefaller utan vidare "vara klart att de kyrk- liga lekmännen kommer att, gå vidare på- den. Inslagna vägen ser ue rikes arbete & något sidan av vår huvuda uppgift. Våra egna' saker ” så stora och Guds rike får Vad skall jag giva mi 2 Hononi för in Herre? vers i dag? och. vår vår" fot, nå. Bar — vårt allt? (ETT ORD .— ) PA: VÄGEN 2 KOR. 8. 122: : Sig själva gåvo de, först om främst åt Herren ' och så: åt 055, genom Guds vilja.” ! nå - Vv. 5 Det skulle ' Upptägas ett offer. . negerkyrkan. Folk :strömma- de fram till altaret; 'Många gav | mycket, Då Kom där en liten negerflicka - som lade ned en handfull silverpengar. på altaret. - Prästen såg på den lilla flickan och därefter på Pengarna. Han trodde 'det måste vara något fel med detta Kanske hade hon, | stulit: pengarna. Han måste un- ersöka saken. Han gjorde så, ch då upplystes det om att den. lilla, flickan hade sålt sig. själv som slav. Hon hade hört om gav sig själv på detta s ätit åt pati i vårt land utanför Malmö | Gud. ätt å N: Det klunde sägas! mycket om en 'lilla flickans gärning. Så- som en symbol av ett rätt krist- ligt sinne är ' denna' handling talande och gripande, « Hon .gav..sig själv! - Hon gav alltt | Så gjorde de. troende i Korint på den tiden: Och ” aposteln säs . ger, att det var Guds vilja. Många av joss kristna i dag åsom blir. kräver så mycket, smulorna' EE evigt jag will Följa! och lyda samt tjäna allt han kallar mig till, | Skall mi. vågra sjunga denna giva honom vår själ XrOpp, vår. hand och år tid och våra pen= : Skatt vi "Då är vi från ' denna grenar : Som bär tf så fund vi från' och' med -nu under Ilöf- tet, "som sä [skall dä ger, att allt det andra, Gud vill inte niska" något ärjämte tillfalla "Oss, Ty vara någon mäns skyldig, | LISSA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.