RYSSAVTALET NN r + alltjämt energisk försvarat . . ryssarna '— den 'stannade vid 555 .— KAROLMS fibfng IT | Fredagén den 23 augusti 08 Å —= 2 1 Val 23 AUGUSTI" a FE = Ä Infö 50. ett nytt: jordbruksavtal Under krigsårens avspärrning ' -gav man löftet, att jordbruks- befolkningen skulle få lika god ”arbetsersättning som andra grup-- per. Det finns sedan inskrivet i riksdagsbeslut 1947. och senare. ' Men löftet stannade på papperet. Under senare år har jordbrukets inkomsteftersläpning ökats i be- " tydande omfattning, Andra grup- per har kunnat vinna avsevärd ' standardhöjning. Men jordbruket har kommit på efterhand. Orsakerna. till; denna utveck- ling kan väl sägas vara flera, Men fram förslag om jordbrukspoliti=' kens utformning efter. sexårspe- riodens utgång hösten 1965. Kom- mer det att bli. samma klena re-= - sultat nu för jordbruket? De sig-- naler som på sistone kommit från kratin tålar t för ” att man på den kanten inte ens formellt längre vill. acceptera principen om inkomstlikställighet för jordbruket. Där kommer väl. inte jordbruksutredningen = att; hamna. Det blir väl en ny kom-7+ promiss. Men man kan befara, att ' den får en sådan "innebörd," att > en mycket tli är otvivelaktigt att prissättningssy- " stemen: inte "varit så utformade, - "att de kunnat ge möjligheter för förverkligande av den jordbruks- politiska målsättningen. Att så va=- rit fallet har stått. klart redan vid riksdagsbesluten om treårs- och, sexårsavtalen. Främst från cen- tern har 'ju förslag till förbätt- ringar framförts. Men det har inte "gått att få ändringar till stånd.” Riksdagsmajoriteten, styrd av den " socialdernokratiska - makten, har inte kunnat förmå sig att ta till- börlig hänsyn till kravet på in=' . komstlikställighet för jordbruket. Man kan konstatera att jord-, brukspolitikens otillräcklighet har ,sin upprinnelse redan På. utred- . ningsplanet. Det- kan visserligen : . inte sägas, att de statliga utred-' .ningsförslagen: varit direkta" ut-. . tryck. för socialdemokratins öns-'| : Blatliga,. + Jordbi nog”anledning”att. ta”förslaget” ad. i ink likställigheten . "alltjämt. "stannar på papperet; I Af oo : "Dessa problem diskuteras - skrivelse som 1' dagarna tillställts styrelserna för RLF och "Lant=" bruksförbundet.” Skrivelsen. kom=:? mer från Gotlands länsförbund”av ' RLF och några prominenta: jord- : "bruksrepresentanter. ' med . .riks- sen. Den utmy.: ar 1: förslag om att RLF och Lantbruksförbundet skall "tillsätta en egen jordbruks? . utredning 'som - skulle lägga fram "förslag till riktlinjer för den fram-5 ”tida': -jordbrukspolitiken Denna: jordbräkets "egen: "utredning ” skul-? Je alltså. i ;] handskriften. (cod. "Holm," A7 108) hn och Bh nd med 'en dlig dagsman” Emil Elmwall : i spets." o sama, a vy öst” avslutades "med "ett band ' kallat yggelseskriff med etisk |.”Skrivarformer : och Vadstenaspråk tendens. som, innehåller en utlägg- i , Siaelinna Thröst” . : (Sveriska ning av. .de'tio. budorden förklara-. fornskriftsällskåpels” samlingar). :I de :genom legender, berättelser "öcK I denna lika lärda som om minutiös s>k exempel; Den 'enda. bevarade I noggrannhet vittnande . avhandling gör den'snart' T5-årige : författaren gällande ”att' de hittills "dragna slutsatserna / "angående språket -i ST. bygger på ensidigt och ofull- ständigt utvalt språkmaterial, Själv säger han sig se sin främsta uppz- gift i att avhjälpa. denna brist ge- nom en" grundlig och helt 'genom- förd filologisk analys inte minst ur. dialektala" synpunkter. Niva Det kan: inte vara ; en' "dagstid- nings uppgift" 'att i "detalj redogöra gl; | för det: här” presterade" forsknings- årbetet,' Däremot finns ”det' änled- ning att peka” på ävhandlingens 1 betydelse” dels för. vår , kännedom om” den, i Vadstenaklostret” tilläm- (SD är: en är en "avskrift av' ett förlorat ori- ginal och - i sina huvuddrag | en skriften: dateras' till. förra bälften av "1400-talet: Den har antagligen vid "medeltidens" slut tillhört vad- stenaklostret: för att sedan komma och äker handstil; Der: har under äl ne av 1600-talet" tillsam- mans; med "flera: andra' : vil igaste Förnsvenskå handskrifter begagnats av, Johannes” "Bureus för sina” språkstudier och? flitigt "gite- rats i dennes, Lexicon" .Gothicum, 1: litteraturhistoriska f mställnin- för vår", kunskap om olika” svenska essa.' "till synes rycket "specifika och. ”fack- dni äga ett den Hlla att vi vet notam."I det åvgörande' ö ket. torde det behövas "alternativa förslag: "En? ? jordbråkets' . kemål De har varit kompromis- '! .ger, Men med den maktställning . som socialdemokratin har kom ut . redningskompromisserna I 'prakti- . ken alltför långt bort från den . -”ezen utredning Jen” uppgiften.” möjligt att övertyg jordbrukspolitiska : målsätiningen, i Nu är 1960 års jordbruksutred- "ning, st He, Den, skall läg; N Återbetalningen i äger rym; sedan tydligt sedan 1930-talet och sva- . trots den ökade oljeimporten, ' Hur stora förlusterna' blir” för Sverige kan inte överskådas förr-1| 3 Sovjet betraktar Sverige med enj:”. välvilja det"inte skulle visat om |" . oförmånliga avtalet, låter sig för « tern hinner med att vara över- av 7 socialdemokräterna har ' varit en: dyrbar historia för Sverige, framhåller Dagens, Nyheter: Enligt' 1946 års avtal'—' ibland . kallat i”Myrdalskrediten” " efter |. £' dess främste tillskyndare' — skul- le Sverige ge Sovjet en! kredit på iljoner: venska kronör: i FLINT - Denna kredit utnyttjades äldrig till :mer än ungefär hälften 'av miljoner kronor, vilket alltså var vad ryssarna tog ut varor för. 1960, Räntan på lånet är mycket halva sitt. värde, «++ Den: ökade” handel: med, Sovjet som angavs som ett öriskemål och |: eft motiv i' anslutning: till aytalet har :ej kommit 'i gång. Handeln med Sovjet har ökat högst öbe= rar för mindre än -fyra- procent av Sveriges totala utrikeshandel, än lånet är slutbetalt, '.. + Om avtalet bidragit till att för- bättra förhållandena mellan Sov= jetunionen - och Sverige, så att vi inte gått. med på det 'ytterligt närvarande inte bedömas, 'Som reservanter påpekat i kon- |. stitutionsutskottet har ryssarna icke heller i allo tillämpat: avtar let så gott som. avsett var, . STATSMINISTERN BÖR INTE ”RANTA OMKRING cv n som, han au gör, han bör inte vara gäst och talare vid varje konferens, eller möte, anser med rätta Dala-Demokraten (5). Det förefaller som om .statsminis- allt, både på små och stora konfe- renser: . Om arrangörerna inte kan avstå från att inbjuda honom bör hans omgivning se till att han tackar ” nyttja sin.+ 7 fritid tär nen av ledigheten ”påren tid då andra är, "lediga. För f det är "tyvärr "så! att” lediga 'och ,. rörliga människor begär öch krä-, IL ver att bli ”sörvade”-på olika "sätt. :: Rektor”. .Gunnar';: Dahlander har + nyligen tagit upp'denna fråga i en "uppmärksammad artikel; där -han anser: att en omfördelning 'av le- e digheten så-att även andra vecko- obetydlig, Lånet betalas: tillbaka |.: i en':valuta som har mist mer, "än dagar än lördag-söndag användes, |! |. skulle medföra vatt! de" anställda i finge. större. möjligheter; att: ut= |i gsel vid. "alla" kol änlägghingar, "närings- jar gripas. av: "panik. 2 Så 'Kornmen:z ; teras. den, akuta bristen på lärare från I länsarbetsnämnder och lä- rarförmedlingar. : Svenska . Dagbladet korn enterar:.! +. - : Rektörernas öro är i hög grad förståelig. I många fall är det allt -jämt en öppen fråga om det skall lyckas för dem att nödtorftigt fyl- la katedrarna, innan skolorna om några få dagar skall stå klara att ta emot eleverna ' efter . sommar=- lovet. Nödtorftigt — ty just röd- ”fallslösningar måste det i ett myc- ket stort antal fall bli fråga om. "Stud med ; underv na," pensionerade officerare och ingenjörer, "hemmafruar" som läst per kor — se " imligtvis : borde"; k kommer”, att: få? ännu. mera”? jobb |: " stället för J utiker skulle" man |-' a dialekt söm Enligt Hennings forskningar 1ö reter ST. en 'dialektblandning "med, Ni ett flertal "språkdrag som: inte till? av' annat språkligt ursprung. Det verkar sannolikt; att handskriftens östsvensk dia- lekt. "Att + han" har; "varit. "infödd H ; Ihar motsvarighet. I stockholm; ans | mn svensk spräklorsking "| ning fram till att skrivarens språk- pade” " skrifisspråkstraditionen, dels, - nalet av, ”Siaelinna. thröst”: tillkom "| år. 1442, Bland dem, även, ST. Två e. dendalsklostret "överlämna : en av- uteslutet! på grund av 2 namn- givna avvikelser från: språkförla- gan, vilka ej överensstämmer med huvudstadens: skriftspråk, < Såsom |- framgår av: författarens redogö- relse för , skrivarformerna i 'ST är visserligen många av de änd- rade ' språkformerna även belagda i till Götaland "lokaliserade, + ur- kunder. Men de övriga avvikelser- na visar ett påtagligt uppsveniskt eller. norrländskt kynne, Efter :att med uteslutningsmetodens hjälp ha kastat över bord 'mindre överty- gande . antaganden ' kommer, Hen- liga hemort är att söka i Finland. Vissa språkdrag, hävdar han före- kommer endast i östsvensk dialekt och 50-tal av "skrivarens särformer återfinns , endast i det svensksprå= kiga Finlands. on vv de : Enligt" -Henning borde; örhisto- rien till den” "omtvistade. händskrif- ten vara ' ungefär följande: <ori redan” "änder" förra hälften 'av 1420- talet; Då" "senaré planerna" på: vett kloster i Finland började ta: gestalt i slutet. av: 1430-talet ville man förse; det blivande: dotterklostret med örjan ' till: ett. bibliotek "med religiös litteratur ' på svenska, I denna: avsikt" lät: man”. göra 'av- skrifter” av, en del i Vaästena' be= | fintliga . originalverk som män inte gärna wille” släppa ifrån sig. Dessa avskrifter" skickades till : Nådendal av..verken är med 'stor'sannolikhet skrivna” avi Vadstenamunken ' Jo- hannes Hildebrandi, två” "andra är utförda ; av en : annan person, - I det senare fallet" rör: det”sig' om dels en "avskrift” av legenden om Gregorius, av. "Armenien, "dels om en ' svensk - översättning av en” av Bernhard "av :;Clairvaux ! - smärre latinska” skrifter. Då: en” av: hand- fortsättning på ST; ville man tron] ligen 'dessutom som gåva till. Nå- skrift,: av. själva Kuvudarbetet.. Det är; denna: som verkställdes: av: den okände dinlandssvenske >skrivaren vilken givit "upphov till s så i mycken motarbeta ' det materjella ”framz tskridandet, : En sund: eftertanke och ett.-stilla” begrundande av vad : som är förenligt; med, vår innersta Landsförbunds Jandsmöte på. -Hvam 7” Jantbruksskola några ' mil; utanför Oslo:var? det final iiden” "nordiska 'nutidsörie; eringen,; den. sjätte, i ordningen! och ör första gången nordisk sfinal fö ångsolister ” den "2 och 3 åug. I . Centerungdomarna : från Sverige kunde notera ' fina framgångar : ge- nom seger i. NoNu och en andra” placering 1 solisttävlingen. Solisterna inledde de" "nordiska drabbningarna på | fredagskvällen. LH; Finland, SUL, Norge och CUF, Sverige ' hadé enligt reglerna "att framföra "en: folkvisa och en : valfri: sång, Sverige representerades där "några av de k jer: till vilka: de intill” bristni av gotlandstö Birgitta Kjällgren och Öret Bengt Schödi Lyc- |: tade förmedlingarna nu i sis- nej till sådana int Det finns andra som kan tala om ung= doms- och liknande problem.” Just nu har satsminister Erlan- der så mycket att göra. Han är en så viktig och betydelsefull per- son att han bör sparas för stora' och väsentliga uppgifter, Han bör inte Visby, därifrån till Kiruna och tillbaks till Stockholm för att del- ta i'estradsamtal och konferenser av olika slag. De uppgifterna får]: andra sköta, Statsministern har annat att göra, Svagheten för att resa "omkring och representera, träffa folk och medverka i konferenser är ingen egenhet hos statsministern, menar Dagens Nyheter (fp): ! Han delar den med många äldre fimbetsmän, som längtar bort från den torra miljön och arbetsupp- gifterna i ämbetsverken, med pro- fessor som tröttnat att forska, med författare som inte längre skriver böcker, : Men en statsminister bör” vara rädd om ordet, Användes det för flitigt förlorar det snart sin tyngd. JOBB FÖR ANDRA, "I och med att femdagarsveckan blir förverkligad för allt fler jäkta från Stockholm tilll. "ta stund”måste" sätta sir lit: För-' visso är det en god sak att dessa krafter i rådande" kri ska .situa= tioner står till buds. : . Lika klart som det är att män i "ett nödläge blir tvungen :att laga "efter lägligheten och till det, yt- tersta' försöka hålla undervisning- "en i gång, även.om lärare med fullgod. kompetens "inte finns att: få, lika klart är det å andra sidan att det för undervisningens kvali- tet är djupt "oroande att år efter , år provisorier av "denna art i'stor "omfattning - måste tillgripas.. människor här i landet uppstår "ett annåt problem genom den allt ka och framgång följde i spåren på IE tolkning "av -”Man- borde ”att fler friti inte sova” och ”Lärkan”, samma re- | lertoar som vidden svenska' Ta |. den och samtidigt 7 ärta en måls langträffsfinalen 4 Linköping; Det yr allmän RN till blev andra plats efter den finländs- ”naturvett” och naturvård, Vi an: ka? sångfågeln' Toini. Korolainen. ' klagar gärna" kommuner och väg- Bengt. Schödin,'' finalens scenele- G bristande initiativ mot gans, hade” Svalt ”Ack' Värmeland " Men anklagel- "du sköna” och ”Quando quando..” N svår igtiefer.! Dä -2ctadtk . tjänst," "Studiefrämjandet, "och ”Sven- | Boken :är I genomtänkt, klärt dispo-] . kunskapsjakter för att” med fram- en av utgivarna, Studiefrämjandet, '. I mindre än ca 80 procent av med- Ina en framtida värld, i vilken få- kerna. Men om ”Tyst vår” kan be- Den sistnämnda låg självfallet bäst till, för” chonom ' i egenskap « av | En” j ing blev. det emellertid, " I. NoNu-finalen . blev. det ' en spännande? uppgörelse mellan - det finska MNL-laget, ett lag som av- gått med seger, två gånger i nordisk final,” det norska SUL-laget,. ett mycket ungt lag med en medelål- der, av"18,5, år och det svenska la- get "från lärdomsstaden Uppsla.' Vil- ket; lag som slutligen skulle avgå "med seger denna gång var ovisst "in i-det sista..I första ronden tog | de norska ledningen medan svéns- karna, visade: påfallande slagkraft i den” andra, expertomgången. . Det gick något sämre för norrmännen i den'sista "och : avgörande 'tredje ronden där' kampen kom att stå mellan Finland och Sverige. De" svenske kunde dock visa tillräck- lig "uthållighet. för att hålla” grann- - länderna stången, Resultat: Sylettävlingen. r Tis serna L bör: vi nog även ta åt oss själva av: flera ”vägdistrikt har dragit in "soptunnorna eftersom . . villaägarna fraktar dit sina sopor "och 'inte bara fyller utan tömmer . lika: mycket bredvid. Så när den "arme turisten ” kommer, har han ' ingenstans att göra av sitt skräp. Och hur är det med skrotbilarna? - Vem. är det Som fraktar bilvrå- ken inåt vackra skogsstigar och "lämnar dem sedan” ägarplåten "skruvats' bort? Jo, det är de en- skilda människorna, som vi så] vackert . vill. återerövra naturen åtton I(kommunalsrbetaren) ' Bakom vårje man som har suc- cé, står en kvinna. Och bakom varje man, som gör ett fiasko av sitt bv stör polost två, tre kvlanor, tgives i samarbete d För g mellan" Lant äm Naturskyddsföreningen; och her "Fåglar. och fågelskydd” (kr. ' nerad; uttrycksfullt "och? bra. Man behöver aldrig ge 'sig ut på extra gång läsa vidare, Man begriper. vad författare och utgivare menar, "Det r, av särskilt stor betydelse, då ju är, ett "studieförbund med. inte lemmarna i de. mellersta: och övre tonåren. : "I den ömdebatteråde boken ” ”Tyst vår? föreställer sig dess författarin< gelsången' för alltid tystnat i mar- skyllas för "överord, så gäller det inte Kärin' Janssons bok om. Fåg- lar och fågelskydd., Den präglas .av en. lidelsefri objektivitet och sak- lighet. ”Huvudändamålet med :hen- nes bok är att ge en handledning i fågelskydd. Instruktionerna base- rar sig såväl på egna, noggranna observationer som omfattande lit- teraturstudier och intryck från stu- dieresor.: set ma "Vi får lära oss hur vi skall bistå våra vänner bland "fåglarna med kost och logi. Men vi får också ve- ta, hur vi skall bära 'oss åt för att utan att helt utrota någon enda ar mot de, eventuella skador, som vissa av våra s. k. vingade vänner också ikan. åstadkomma; På tal om fågellogi tycker kanske någon, att frågan om 'fågelholkar inte kan vara särskilt aktuell just nu. "Deras -invånare ' har - lämnat dem. Men då kan det vara bra att veta, att det just är under somma- ren och hösten, som holkarna bör utplaceras. Då hinner naturen själv acklimatisera " holkarna till våren. F.ö. har holkarna en viss betydels "> (Forte, & sid, 7)” "en ”utlovad I fågelart "skydda" t. ex. vissa odling- |" Aktuell Vi skall inte förledas tro att Sovjet på det yttersta av dessa dagar. givit upp. sin målsättning att- bli den starkaste, den' allt dominerande ' . -' imperialistiska världsmakten.' Att ta” ett steg tillbaka för att man skall ta två steg framåt har i alla tider varit ett omtyckt ryskt och sovjetiskt utspel. Det finns, tyvärr, myc- ket som talar för att Chrusjtjov under trycket av krisen i öster ännu .en gång ' tillämpat. samma politiska metod, . - : Nordvästra Skånes s Tidningar. 1946 fick regeringen. att svi- dande. balcslag ” i kommunalva- let, -: 1947 ' avpolletterades -hr Myrdal och 1948 skakades. re- | geringens: ställning i "grunden: Följden "av |: vid "riksdagsvalet. . dessa. erfarenheter blev - att hr Erlånder; : tog på -filttofflorna" i nmanhang.” So-. cieldomiökratin kom att inrikta intresset på mera fruktbara re- formuppgifter, wid vilkas lösan- de 'oppositiohen ofta kunde upp- träda på samma linje. Den änd- rade: hållningen" betyder inte 'att klimatet. för näringslivet skulle ha' blivit helt "gynnsamt. Fort- farande finns det doktrinära in- och "en. regleringsvilja . som tar sig uttryck på områden" som. är mindre ' tillgängliga för ' insyn, |" främst kapitalmarknaden. : Men det har hänt mycket” sedan den tid det' kunde, bli tal om; att näringslivet skulle. skrämmas till underdånighet, ; Dagens Nyheter. - Fattar" SSU: inte”. att. attacken mot den: lojala; Ulla Lindström är.- en : attack - mot regeringen |; Erlander? Fru Lindström stif- tar inga lagar på egen hand och i sanktionsfrågan är det den of- ficiella regeringspolitiken hon för: till borgs. '"Men' hennes tro- skyldiga; sätt att. ibland säga rent ut skapar. förvirring i Je- :| den... « Vad 'SSU-: egentligen” vill veta: är."av: allt "att döma ' "hur befängda åsikter'e en regering får bon" sitter. Något pust från ung- sossehåll :" kan säkert inte "få henne på fall. Men nu har man ropat "ut sitt anatema och kän- ner 'sig "väldigt duktig. Det var väl: det man, egentligen ville. Sydsvenska : Dagbladet. CI Frihet skall vila Ländström | I ta upp frågan om ”vilken rätt'ett statsråd har ätt” ha åsikter”. Ämnet är intressant. Men vem skäll! avgöra om åsikten är be- fängd? De manliga. kol legerna i regeringen. tycker nog att, Uila har: lite: för många åsikter och att hon har svårt att hålla. inne med . dem. ” Det :' blir”. jen svår match för "Tage — å ena sidan högröstade : ungdomar, 'å andra en talför kvinna. Heja, bägge lagen!” a Helsingborgs Dagblad. es > Beträffånda - ". sjuksköterske- bristen : har frågan: om en dif- ferentiering trätt i förgrunden. Även "om. den väsentligaste frål gan för yrkets. attraktion är en allmän "lyftning "av" lönenivån bör man inte bortse från :att en differentiering av lönerna är ett medel" att locka folk till arbets- uppgifter som av olika 'skäl inte ra' inom sjukvården. Det in- nebär i och för sig inte någon värdering av de. olika: arbets- uppgifterna, .det bör man. ha klart för sig. Vad det är fråga om är rätt och sätt att betala |. så. bra att man får folk till ar- beten' som måste utföras! "> TCO-tidningen. Schabonen att ' betrakta de gamla som »orkeslösa personer som lever av nåd och allmosor verkligheten är wi på räsk marsch in i pensionärernas år. hundrade. Det blir allt mer gott om vitala och vältränade sjuttio- åringar fulla av oförbrukad energi. Den lilla stad som först inser vilken revolution som är på gång kommer att bli ett blomstrande samhälle;' Den nya tidens pensionär 'är ekono- ” miskt- oberoende . och. köpstark, 1 slag 'i 'regeringspartiets politik ' är lika: attraktiva > som - and- |; börjar sakna berättigande, ' 1|: , kommentar. [han bar råd att odla sin träd- gård. - :. Uno. Florén i Idun/ VI. Om Herbert Tingstens insats som 'tidningsman kan i wiss mån sägas vad som brukar upprepas om ' "stora ' skådespelare, Deras prestationer kan aldrig göras levande för dem som inte själ- va Varit i salongen. 'Ty vad Tingsten som chefredaktör var var han i kraft av sin snabbhet; sin tankes grace, sin förmåga att gamla ord nya i munnen, sitt ö- vertygande ursinne, sin växling mellan polemik "och ”tidlösa” artiklar. Han var i varje stund vitalt närvarande" i : tidningen, och detta kan; man inte återska= Olof. | Lägercränla i DN. "Vad som. verkligen gör. Her= bert "”Tingstens ' själbiografiska svit till förvaridlande läsning är dess komplikationer... När hän- delseramarna och rollistan lyfts bort är detta mirakulösa kvar: en sårbar själs. drastiska dag- plågsamt intima: journal, Det är dikt.”av det format som, aldrig förlorår i betydelse eller inten= sitet.: Lars Hörnqvist i "Sundsvalls på att så snart det bör semester, då skall wi "sätta; på oss bad- byxorna "och kasta: oss £ dom saltä böljör "och ” "då är det klart att vi blir" besvikna när det 'sedan' visar sig att gummi- stövlar och långkalsonger är det "| som "Passar bäst. Mest vilselsdda är. förstås ; alla” utländska” turis- ter som” kommer "hit | och . sont av turistreklamen blivit itutade att det mest typiska, för detta nordiska "land är att :flickorna ner även mitt i natten." "Attisö- dagarna aller nätterna. och. art de nakenbadande flickorna bara finns på. bio det kommer sedan som pinsam överraskning. "Läntarbetären (ETT ORD ' PÅ VÄ (CEN | : Men Gud är "mäktig att i ö- komma eder till del, så. att I alltid i allo haven allt till fyl- lest och i överflöd kuppen giva till allt gott verk. , «Detta. är ett av de ord, som man inte' får lust att tolka bort: De behöver inte: och kan: inte borttolkas,'- utan de . bör läras, :gärna utantill. Och de bör först och främst omfattas i tro. Jag vill. därför. endast' peka på vad detta ord innebär av ri? kedom, tröst och kraft. . Lägg ”märke till hur starka ord -Gud använder om det han: vill giva 'oss, Här finner' vi 'så- i olika sammanhang.” "OPAL nåd” vill Gud giva, nåd till allting 'och' ”all slags nåd”. rum, Därför kan allt i vårt liv, det största som: det minsta, bli- va fyllt av. nåd. : > ”Alltid”; antingen." vi sover el- ler är. vakande, antingen vi kän. denna 'kralft verka i vårt liv. ””Allt det I behöven” till liv och gudsfruktan 2 är här lovat av Gud, ' Till allt gott ver är den- na nåd av rikedom och kraft oss given, Här ligger det enda kraften. Gud sänder inte nåd för njutning och lättja. Men när vi ställer oss' till hans tjänst, så är denna kraft vår egendom, När vi tänker över detta sto- ra flöftes innehåll och ser; hur. litet vi har tagit emot av Gud, får vi mycket att bedja om för- låtelse för. Och wi förstår, ' att där finns ännu mycket mer att vinna. .. Det är wväldiga krafter Gud ' erbjuder en kristen, Och allt detta är nåd, Gud & är mäktig till inte förtjäna den, utan få den. Därför har wvi endast att kom- ma med våra tomma kärt. Och - Gud har lovat att fylla dem. Sedan gör det ingenting, om du och jag är svaga, Gud är mäks. tig, och wi skall få leva och ar= beta i hans kraft, - ln daj stiga ' upp . varje morgon: med bok, "en irritabel intellektualista Nu gr. vi ständigt och väntar . badar nakna och att solen ski: verflödande mått låta all nåd . lunda ordet ;”allt” : fem gånger .”I allting” skall denna nåd få ner dät eller inte, skall och kan ” att giva all nåd. Då skall vi ' Xx / villkoret för . mottagandet av >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.