= e LT 28 AUGUSTE 1 2003 Hö =ö si ” Regeringen har' beslutat inbju- . da representanter för vissa lands= |. ting och städer till överläggning- ar om möjligheterna att under andra halvåret i år och förstal. kvartalet 1964 begränsa den of-|. byggnadsverksamheten. De områden som ' beröres är Stor-Stockholm 'och större stä- der inom . Östergötlands, Jönkö- | " : pings, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Hallands samt Göte- fentliga . borgs och Bohus, län. =". Med hänsyn till byggnadsin- vesteringarnas . roll . i. samhälls- ekonomien är det i och' för sig riktigt att man genom "begräns- » t ning i den offentliga byggnads- motverka risker för en skadlig överkon-|' junktur, Tydligen anser, man att det nu finns "risk för överhett- ning i de nämnda orterna — och då förefaller det konsekvent med " sådana” åtgärder som man nu verksamheten — söker " skall överlägga om. : Ur en annan synpunkt måste : "denna ortsvisa begränsning be ” klagas. Det rör sig genomgåen-. de om s, k, expansiva orter med betydande befolkningsinflyttning |" och trång eller överbefolkad bo- tolka knad, Befolk sionen' kräver betydande offent liga investeringar, vilka erfaren- "> hetsmässigt "brukar I ref terhand, Att dessa - ytterligare skjuts på "framtiden är i och för sig inget önskemål. > .: De ansvariga befinner sig onek- ligen 1 en tvångssituation, där |. - de har att välja mellan två onda ting. Frågan är. emellertid om .sådana situationer verkligen” be- . höver ' inträffa,." Vissa , områden med nära nog "ständig risk för |: ä . överhettning "och: andra områden med ständig undertemperatur har . rätt "länge. varit > karakteristiskt , -för arbetsmarknads- - ochr: kon- : junktursituationen. 2 Regeringen har sökt lösa detta ur'bl.'ar .kon- S junkturpolitisk” synpunkt; svär: liga "problem igenom” att "alltmer intensifiera > sin . : kära. omflytt- > ningspolitik, dv.” s, genom "att ” öka : och. påskynda . folkinflytt-. i ningen” till de" expansiva" orter- na.' Varje inflyttad drar. emeller- >. tid med sig behov av stora" följd- i i a or + I] hemort.” Det "kanske ' därför” icke synes alltför "underligt, att jag, då jag omkring etthundra: år "efteråt återvände” Hill” Halland, : fick lust upp, mina förfäder och på” "denna grund- bygga” 'upp en! stamtavla.. Forskningen begyntes i Veinge; Närmast "omedelbart visa-" konjunkturpelätiken:- Det. behövs ett långt kraftigare" ”lokaliserings= politiskt inslag "som: "bl. a. har till syfte att. utjämna de” ekono= miska. «i. temperaturskillnaderna mellan, landets. "olika. "delar., Det ständigt... ant fordbruc|” ; Förening sbladj:.- "och erinrar om att både/ enskilda Lan land ST borta från min faders ” "Som Laholms Tidning tidiga- re omtalat, har f. bankkamrer Waldemar Ekvall i Al- lared,: under en lång följd av år med jen enastående grund- lighet utforskat Knäredsfolkets historia från tider så långt till- baka man kan komma och fram till 1820, Det är ett /verk, som förenar. en mycket hög kvalitet med en djupgående grundlighet och styrelsen för .Södra Hal- lands. hembygdsförening; har beslutat att förelägga ' årsmötet. — som ' hålles på fredag i La- holms sparbank — förslag: att tillsätta en publi it- dopbok. Det' är denna Per "som. 1740 'flyttar till Stenlarsbyg- -get och där dör år 1798, Sin ma- ka hämtar han 1748 från Putsered, Y Den Per, som" föddes "iKyrk- hult, har 'däremot' den '30/2 1718 cirka 1 år. gammal dött 1; Träls- " hult; dit fadern dragonen tydligen "flyttat; ” " Det relativt lättsamma och säkra Av politiska; skäl är det svårt för USA 'att' drastiskt skära. ned sitt, biståndsprogram — oavsett vem som råkar inneha. makten i Vita Huset” — "även om det i enskilda fall av. flagranta miss- bruk; på 'mottagarsidan: skulle vara en moralisk lättnad att in« "arbetet" i. husförhörslängder. och | ställa all hjälp. Delvis kän Ken< församlingsbok jämfört med 'den nedy sägas ha sina egnå beräk- så oerhört mycket större i|ningar: att skylla för bakslaget 'resultathänseend - osäkrare i, representanthuset. . Först nu 16: I .vidstående artikel, : vars fortsättning . följer . i." morgon, berättar hr Ekwall själv, om sitt stora verk.. Den ingår. som en del i' Södra Hallands hem- bygdsförenings årsberättelse, : jordbrukare I och: i deras: ”orgänisa- |: na Till dessa rimärevveléter fo- tioner; ä är. >rationaliseringsvänliga gades skecessivt bl.” a. "noteringar de också inom; möjlighetens grän- o ser.Vad..man.: undrar; över är att uppmaningen så "ensidigt riktas till jordbruket.: Ser. man. sig; omkring i finner: man. säkert. må ga andra områden i samhället: där ä ket skulle -vara att-göra, för den : prästerliga kontrollen ' av kunskap . erforderliga . husförhörs- "(katechismi-) längderna. I de se- "| nåre'; förtecknades': familjerna" "I man, hustru och ba rote-, by- öch gårdsvis.” ST r Genom”: eldsvådor, som : härjat " och rästgårdar har tyvärr mycket "äv detta" oersättliga kyr- koboksmaterial gått. förlorat, Knä- red är dock i så mån lyckligt lot- tat. NVigsel-5/ födelse och dödböe- iipel.: somm. kunde kerna,; som” -begyntes: i mitten av erlysning" av |år: 1688 "med" "luckor : åren! 1696— : 11709; "171243 "och" senare hälften 0 alla" "bevarade i Från: år 1746 "fin- "att 'det enligt uppgift lär:finnas'ett tjugotal bensinstationer "inom en drygt kvadratkilometer omkring « Tr: nu. bara inte, att lika + E gjorde dessa ett.r ”arbetspapper”, ; som speciellt i samband med hus- NÄSTA STATSRÅD TILL et "RAKNING hos. ' klubbiste Sald skriver Da gene N. het ' I sitt öppna brev Hill statsrådet "Sven And har SSU: marna i Stockholms län inte vå |- " gat gå lika långt som kollegerna i Stockholms stad, som uppmana- -de Ulla Lindström att avgå, men det kan möjligen bero på att öpp- na brev-skrivarna själva -inte är helt säkra på uppgiften om : att sydafrikansk frukt serveras som " dessert till svenska värnpliktiga. « v Stämmer den, är den onekligen ; märklig och. bör. föranleda ome-|-.- delbar rättelse; Även om slavar- " betsfrukten skulle vara något bil- |]: " ligare" i inköp,” hör den knappast "hemma "på de platser: där 'sven- . ska -ungdomar. skall tränas attl: , försvara. inte..bara fosterlandet, . utan, dess ideal .om frihet . och ' människovärde, ” " .Samtidigt' kan -man förstå ' om SSU-ungdomarna tvekade att vil- ja ” åvpollettera försvarsministern 'enbart för. den" eventuella syd- |" afrikanska frukténs' 'skull. De vill |. naturligtvis spara yxan till dess]. "hur han skött|- : "utredningen om . " försvaret | mot spi onage "eventuellt ger ' ledning till 'ett'ingripanid ' NÄRA SKJUTER INGEN HARE, | . . anmärker tidningen Ljusnan « (fp) till en artikel av folkpartile- . daren Ohlin i Dagens. Nyheter, . Vari han påvisat att socialdemo- |k kratin långt ifrån varit så osår- bar, som dess propaganda nu vill göra gällande. Det är sant men » det fordras hårt jobb av opposi- tionen att vända på den politiska |& steken här i landet: . . ' Vill man bevara statos quo . i . styrkebalansen skall oppositions- partierna utan tvekan uppträda "som hittills. Vill man däremot dri< va fram en ny politisk situation, - ja då får man också finna sig i att föra en politik som förmår väcka väljarnas intresse och för- troende. Där går det inte med konservativa återfall i negativism och verklighetsfrämmande hypo- teser om politikens pendelkarak- tär av typen Sam Nilssons evan- gelium. Där går det inte heller med förenklade vädjanden - till renodlade gruppintressen, utan . där måste det till en storlinjig i in- | riktning av klart progressiv och Teformvänlig karaktär. Kan de tre oppositionspartierna inse detta och konsekvent handla efter den- "na insikt, ja då, men först då, kan det vara dags att resonera om eventuella samgåenden. . . -' Men man måste ha klart för sig att man aldrig i livet kommer att kunna slå socialdemokratin med en negativ målsättning. . Just vad hr Hedlund har sagt. "misshandlande”, skick Tockade icke sträckning präglade vårt land u; . der tidigaré skeden, Man kan dis= "kutera om det gamla talet om den "svenska : ärligheten 'och'-hederlig- "heten som: speciellt sutmärkande " för” vårt folk 'någonsin'haft' sär- "skilt starkt” "verklighetsunderlag; rr I alla. händelser. ä är: denna grund nu'skäligen I holkad..; 3 Antalet brottslingar och" 'skumraskfigurer Vav: "allehanda slag har : blivit iså stort att:det krävs 'm åögdubblade «resurser; mot fordom: för! att.hålla Så länge släktforskaren har hus- rhörs ängder/församlingsböcker, är: hans "arbete. relativt "dem" finner. -han önskade namn; och” data samlade 'familjevis tidigt” som : flyttni data hjäl- per” att: fästställa härkomsten: Helt annorlunda ställer" sig "saken, då hän” 1 vigsel-, födelse-. och . död- r. skall ; leta "fram de: noter a. beröra den” eftersökta rbetet tager nu for- nr genombläddring och granskning sida efter sida av spe- ciellt: födelse. och' dödböckerna — = |.en "procedur, som” ideligen måste upprepas, allt "eftersom = släktlin- jerna klarna; De sålunda vunna « all 'nöggrannhet Jul” trots' = icke? alltid att: helt lita "på; 'Kyrkobokföranen , kan ha 2.| gjort sig ”skyldig' till felskrivning- ar. — i. bästa fall uppenbara. Lik- heter Å namn och boplats etc, ut- mana till misstag vid läsningen av längderna, 'i i vilka därutöver ofull- ständiga noteringar, z. otydlig eller bleknad”skrift — ätan att ursäkta — leder till ;felläsningar "eller för- | biseenden, EX enda", sådan ' felak- tighet kati” föra forskaren helt och hållet på villospår. Ur en antavla, dem i schack: Man har. också att . räkna med att internationella: li- gor i: ökad utsträckning" drar. i in även. vårt land inom sina opera- kommer, att. återfinnäs' bland dem som 'hågon' gång. till" i. våren kom- mer att ställa .upp'i Sveriges Ra- dios fävling i i : | fana, + dels > tvenne. hans.v. | skrivas, "Den gamla "längden" i i i sitt E al; då han: "dog den '4/8 1798. Han "skulle "sålunda | vara, född år 1716. I” födelseboken, för, detta år finnes nu endast en Per: Nilsson noterad; född den-13 december och döpt den -16 samma "månad: Fader var dragonen' Nils Frisch'och hans hustru Karin Bengtsdotter i Kyrk- bult. En, Per. Nilsson född. iau- namn född i September. ;1717 voro med: hänsyn: till ”åldersdifferensen mindre : troliga, Då" antavlans' för- fattare”' slutligen hade + anledning | : antaga, att åbon P.N. var född i Knäred," så "var fi lan. illrad' och Ola: och Pet. Bröderna: ä äro "upper — mig inga illusioner beträffande den : + tid och möda en sådan rekonstruk- , , tion skulle kräva, men fann att — a redan ' vad min egen släkt 'angick | —'; vinsten i arbete 'och säkerhet "| skulle vara tillräcklig att ”motivera - och ark ffringer vid ;släkt- söker han -rycka dill, sig initia- forskning ll + specialböckerna ”. för | tivet — vilka "möjligheter. har "vigslar, födelser och ' dödsfall 'föd- statsmannen Kennedy att åter- "de 'ho$' mig" tidigt tanken på' en | ta - vad taktikern Kennedy; «låtit "rekonstruktion av de icke bevarade glida sig ur, händerna? fn "husförhörslängderna, Jag gjorde N | ; Dagens: Nyheter. : i ever Klart är akt utrymmet för di rekta' skattesänkningar ' ökar: ef- fer hand — förutsatt "att kon- junkturer och andra omständig- heter möjliggör ökade inkomster för var 'och-en. Men under en socialdemokratisk : regim ' vet” vi att. statens utgifter har en 'på- taglig benägenhet att öka med skatteinkomsterna; Det är: högt på tid tt denna: automatiska skattehöjning : :brytes > och att välståndsutvecklingen :: "kommer Professor Sigurd Erixon, med vil- människorna direkt till del jag konfererade, änsåg slut- Nordvästra Skånes Tidningar; ansträngningen; ” Härtill : skulle"; så som ett rent netto kunna läggas den arbetsbesparing "och den 'sä- kerhet, som komme dem till godo, vilka” i framtiden” intresserade sig för Knäredsfolkets släkt- och livs- förhållanden. Den svenska: ”fölk- livsforskningens grand " old "man, unik rekonstruktion skulle; kunna ON klen Kr ha: - älmänvärde,” "och tyrkte u surrar det, av Ty ing den" vakanta posten i Kristian- stad, ”där” utnämningen "väntas ske om en månad. Statssekre- teraren Carl Persson, "statsrådet Sven af Geijerstam; :chefen. för Riksbyggen Erik Severin," stats- sekreterare - Nils - :Hörjel,” riks- dagsman ; Gunnar - Engkvist. och chefredaktör Yngve "Möller, född Mg skåning, / är nämnda. Finns” nå- gon gemensam :' nämnare” för dessa? Jo, de är. -socialdemokra=. ter samtliga. Dl : "Helsingborgs Dagblad. mina” planer för de 1edande män- nen i Södra Hallands hembygds-' ; | förening möttes" jag av: en v'eggande "Der spända” väntan pe "foka- | liseringsutredningens betänkan- (Forts. är sid: TV: de och förslag är väl förklarlig. Man kan' nog våga ; påstå att alla partier kommer att vara för ett : mera aktivt. samhälle- ligt engagemang i' lokaliseringen än vi hittills. haft, men att me- betydligt när 'det' gäller 'lokati- seringspolitikens' praktiska innez håll. Den näslundska 'utreédning- eng förslag kan därför ' komma att' ge: vår inrikespolitiska” de- baté” en injektion;. vars verkan på de inbördes partirelationerna kan bli betydande" inen "som / i dag" inte. kan förutses.” : i . Västerbottens- fär det" inte" rimligt: att Mlyg- passagerarna” får ; hjälpa till att betala för flygfälten? Bilisterna betalar ju. sina" skatter" för vä- garna. Trots att de' olika tran- sportmedlen . järnväg, ” bil "och flyg bör få konkurrera -så- fritt som "möjligt med varandra mås- te det ändå vara tillåtet. att. ge det yngsta kommunikationsmed- let ett speciellt handtag, att: in- te kräva att flyget skall bära alla kostnader för flygfält. Helst bör då de.- -Jokala' enheterna, kommunerna; få 'stå för huvud- delen av ' stödet. till flyget 'och bestämma - hur mycket ” de "vill satsa ”på : den" sortens service. Centrala beslut i den vägen kan lätt bli lika med uppdelning av marknaden: '. så "många .. Procent av resenärerna” får. järnvägarna och så många får flyget.” ; Vestmanlarids Läns ”Tidni "Om nan "tor sig fösa Proble- met genom att; beteckna" abort som" privatsak, hemfaller man Söppen för alla i i äl och det finns många förnämliga "prise åt ett abstrakt principtänkande, som inte tar tillräckliga hänsyn |” till mänskliga villkor. "1 ox Ny Tid (0: JDM — täcks" genom - medlemsav- ; | samhällslivet... 2 är, mer eller" mindre . fångade i : ningarna kommer ratt skilja sig |; är aldrig blyga när ta åt sig äran ör går bra. Skulle .räkningar för vad deras. direkta över» dåligt för att inte uselt, då har de nått en id av okrän! tbarhet som Ur folkstyrelsens . synpunkt är en styggelse, . Or 2 : Begerligar i det gäller att; allt möjligt som de slippa efter som under inseende går ädetstidningen: . Frågan” I kö ens jämlikhet sitter fast i mängder, av kon= ventioner' och : traditioner.. De avspeglas på' alla: områden av Alla” människor "I traditionsbundna ; föreställningar därigenom utan ' att själva wveta om” det till en konservering av den nuvarande ojä eten. : Expressen. , ” Ör "den "mån en. mera: satlmän spridning "främst av, industrise- mestrarna dåt' oss säga över tiden 'från midsommar och fram till; mitten” 'av, augusti ;— "vore möjlig så skulle: det. innebära en' inte, föraktlig förbättring. Det är svårt att förstå att en sådan möjlighet - inte - finns, : Självfallet mål, en: avgörande roll och där ligger förmodligen "den utbred- da julipsykosen i fatet. Men när | man. vet att inte så obetydliga skaror” "just-under den månaden ger sig ner till Sydeuropas. mas ugnshetta i stället- föratt välja de rätta- -tidpunkterna . så” kan man. kanske, också fråga om det. inte vore möjligt satt sprida. ökat Den dag Nn: kristen slutar att rannsaka '- sig själv; : har" han somnat. : Den - kamp, som rann= sakan medför, hör. med till själ- va. livet.: Den ' kristen som är vaken 'ser,. här fienderna rasar: inom och Utom honom, och han' känner .sig-.sveg. i. kampen: ; Han ' vet att längtan till att bedja : och” läsa Guds -ord,'om- sorgen för. de 'ofrälsta och kä leken till Kristus är känne ken” på en: kristen: När han: dan": prövar . sitt : eget ' hjärta, kommer han" "sorgligt till korta. ». Denna, rannsakan : är ” både nyttig blir varje. kristen - här uppma- nad till att' leva :i: självrannsar. kan: Särskilt. påminner. aposteln 'oss. tom att undersöka, huruvida" vi är: i tron. Ty. tron är. själva. hjärtpunkten ii: livet med Gud. som "inte lever "där är. andligen” död. tr : Guds "ord: att" tro .på Kristus. många "sätt... Att tro betyder att kom till: Kristus, att: ikläda sig Kr us, att. vara i Kristus, att bekänna « sina" synder för ho- nom Alla” dessa uttryck" säger . något bestämt: om detta att tro, Men tillsammans” skildrar de det sinne. som ' måste .. äga Jesus Kristus, ' "Och. Jjust> detta är. att” tro: Innän äv blev frälst, klarade Idu dig utan Gud: Nu vet: du . inte om: någon ”änhar- plats att vara på än hos honom. Amting- om "skilda könsroller och bidrar . spelar de anställdas egna önske- | fock. nödvändig. » Därför . Den: som är i-tron är frälst, Den ' : "> Att tro Menas alltid" enligt . Och. denna” tro. uttryckes - på > Det : gäller! alltså. get ' att "sätta : god-tid, för”? ati förmågor" P På området; ” tuella är Vi” -Allt detta kor "Andra rikstävlingar, om är "ake på vägen” ”Klubben och XKlubban” I "Vi på vägen tävlar "man 7 april "och tävlingen” går i Jag "med. 35 "dels tagare. Deltagarna skall våra föd- da 1946 eller senare,” Samma: reg- ler "gäller "för - övrigt” även "i täv- lingen; ”Klubben och. Klubban” som går "den 27' april. 07 "och äl å SOS-rop utänför den väst- 3 tyska östersjö- "eller nordsjökusten "| hörs, är DGRS:s räddningsfartyg alltid ' redo' att lägga ut och kom- må till” undsättning. DGRS-.bety- der Deutsche' Gesellschaft zur Ret- tung ”Schiffbröchiger (det tyska ällskapet). Sällsh + | får "kämpa sig genom | bränningen | fram till det kantrade fartyget. Sjöräddningssällskapet äger nume- ra : fem snabba räddningskryssare och åtta andra” sjögående rädd- ningsbåtar samt 9 kustfartyg. Nyss har: sjöräddningskryssaren ”Georg Breusing” införlivats med sällska- grundades .. 1865, ' dat mer än 13.000 människoliv. räddningsturer”- och na i Vi Unga' att få veta mera om efter de” "planierinEssämmaänträden , "I som kommer att hållas inom; var- 1: ie distrikt nu buder höston; ; således 98 år gammalt, och har sedan dess räd- Enbatt i fjol gjorde sällskapet 528 räddat - 574 har ör tiden är det inte på enk- oddbåtar väddningsmänskapet" pets flotta, Båten är 26 m.' lång och drygt 514 m bred och har en topphastighet på 24 knop. Rädd- ningskryssarna är utrustade med starka — radarapparater, moderna radioanläggningar, ekolod, pejlin- rättningar . samt språngsegel av perlön att utan risk ta över de Räddni kanet räknar 300 man 'som är uppdela- | och östersjökusten.- Männen 7 är dygnet runt, sommar och vinter, redo att ingripa. Det. finns 13 fasta sadiostationer att. ta emot nödsignaler och leda räddningsbåtarnas insats, Det står också två 'motoriserade terränggå- ende raketapparater till förfogande att. insättas för räddningsaktioner utanför kusten. ” Det tyska sjöräddningssällskapets verksamhet är helt och. hållet byggd på frivillighetens grund, men sällskapet har inte några svå- righeter med rekryteringen, och inte heller har det några penning- bekymmer, De avsevärda kostna- derna. — en modern räddnings- de på 20: stationer utmed” nord- "kryssare kostar i' alla" fall; 17 ma gifter, - gåvor : från. tyska och ; ut- lnädska fartygsbesättningar;, frivil- liga bidrag från allmänheten, samt genom insamlingar i skolorna, och på -badorterna, ' .' Männen i DGRS hjälper ; sina av iskokä lek, de sätter .sitt eget liv på spel — 37 av de frivilliga: hjälparna har omkommit i. vågorna under und= sättningen, Men de gör inte .mye=- ket väsen av'sin verksamhet & som utförs "under stora” umbäranden, Det är sällan de råkar komma i allmänhetens | strålkastarljus, De nöjer sig med de räddade skepps- brutnas . ”Danke”, ”Merci” : eller I hans fullgjorda verk, en du. gråter: eller - ler, er eller” är. glad ' at till Kolslaa måste du, 'Du måste till honom med dina synder, med dina svå- righeter, med ding iglädjeämnen, med dina frestelser, med dina nederlag. och dina segrar." - "Du blir mer och mer fattig i dig + själv. Därför behöver. du” Jesus-mera för varje dag som går: :i Det är att v växa i "honom. : "Att tro det är att slippa. 7. M Sin egen härlighet | Och; fly” tilt nådeng klippa, : Till Jesu, salighet, ' Att tro 'det är att vila ”Thank yow, » mer behövs. inter tuned ” Claus Schiiler, I döden kunna smila, - Hivet” vara" stank,"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.