| = pen 29: aven a LT = Det Yorverliga s k sämlingö- | partiet "Jever: alltjämt i högeror- ganen" Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet . samt i folkpartiorganen Dagens" Nyhe- ter och Göteborg Handels- och Sjöfartstidning,- Det är svårt att säga om ' debattörerna ' på »den kanten alltjämt är starka ictron |. på att vi just nu bör diskutera det borgerliga samlingspartiet el- ler, den borgerliga blockorgani-. . Bationen. De troendes skaror tor- de dock ha glesnat — med det undantaget, att folkpartiledaren 4 Hälsingborg, stadsfogde : Sten Sjöholm, plötsligt med en sarti- kel I Expressen ' sällat dig” till blockorganisationeng vänher; - ' Menar: man med borgerlig samling "bara" det, att .de tre borgerliga'” partierna ” gemensamt skall 'sköta' den borgerliga upp- " giften gentemot ”socialdemokra- tin, så är det inte mycket att diskutera. Den saken är själv-)'' klar, Vi har en gemensam... bor- samhäll ”Sjöpolm.. Då rett;. detaljerat. 5 gerliga- partierna-skall- ång rer geringen.'. Men. detta ” regerings- program. skall delgés väljarna fö- vid den borgerliga 'block- orga isationen,.. Skall: man skriva PE "Sådana ” skaffas - i. den utsträckning « som skett, "om de' erfordrat 'eftersök- ning. mer . eller "mindre långt bort och utanför. Knäreds' gränser. , Det och arbete samt resekostnader. E£f-lä och gå till” val på det; så det en 'blockorganisation, gerlig fatt därmed den « gemensamma uppgif]. ten att skapa förutsättni för en borgerlig. politik här i Jan- "det, Men går man vidare till blockorganisationen 'eller.. sam- ”lingspariiet, så är det frågan 'om |. : helt andra "saker, ' skriver Skån- .ska Dagbladet, rv ” " Ett ,borgerli i måste formuleras av'de tre bor- JÖN,. md Men vad är en: blockörganisa- tion? Ja; det blir alltså ett 'bor- gerligt överparti” som, skulle svar ra; I för / ett. borgerligt, överpior : skulle, ålltså” få ett”. överprogram + med: vissa 'spänningsförhållanden |, gentemot vart och ' ett av: de” tre | borgerliga partiernas ”handlings- > De detaljerat regeringsprögram "Jo, SvD," Sps; och Sten: M äver : fördel borde” kunna -anslutas. till, . . dock: hittills: "varit ett: | > Självfället, "ör , det . svårare :att DE ECKLESIASTIKA" : SKOGARNA > NE Rationaliseringen' i våra skogar har fört :.med sig att avvérkning- arna har förts samman till "stofa 'drivningar som kan ' göras, "under |: "ekondimiskt . fördelaktiga. , former erade -stora, k me done 2 "separata' "valprogram? utgö NR från de ofta små pa skogarna och det'har också i "skil- da sammånhang ifrågasatts om det rådande! systemet för dessa skogars förvaltning är det mest rationella; Bland annat har disku>|” terats om inte dessa skogar med a ef som - sådana bildas. Men. det. är kanske" en : jutvecklingslinje "på längre sikt," » Det rådahde' sysiemet lertid' även, fördelar bet verksägaren. Det. medför att: del SANS K många små företagen inom ' bran” + HEB, ID schen får tillfälle att köpa” po: ter | som passar för deras beh DYRT BYGGANDE Nu har man uppl ckt att det i är dyrt att bygga höghus, Det är ex- perter på Stockholms . Tekniska . Högskola som gjort' denna 'Upp- täckt, skriver P olitisk'Tid- skrift, (Cuf). Det är bl.a. hissarna som gör höghusbyggan- det dyrt, De som redan flyttat in "I höghusen får känning av kost- . retroaktiv verkan från , hnaderna, : : Nästan samtidigt som ”det gavs offentlighet åt denna utredning att hyresgä då det första höghuset vid Hötorget I Stockholm . får sin grundhyra höjd med mellan femton och tju- goett procent, en höjning som får inflytt- ningen för flera år sedan, Anled- ningen : är att byggkostnaderna blev över tio procent högre än be- räknat, Man kanske kan h att låta de: tre 'borgerligä' partiernas tersökni skulle dessut ba > dä! källmaterialet. gått för- nat hålla mig inom Knäred" "med dess - ; praktiskt taget ? "fullständiga kyrkoboksmaterial.:' CS beror detta på de i det gamla” bondesamhället |e k ..och -åborätts skullé” knappast ha kunnat fram- js 5. skulle ha tagit allt för mycket xd) 7 effektivt stoppats i de församling- | ti lord. Då jag” nw i i huvbdsåk £un-]b Skillnaden : mellan : Ede | & 17507 le ig =] tecken. på ” befollkmingsmättnad; ri — en mättnad; sorå : uppenbarligen” intensifieras under sista , halvåret" av. 1700-talet oci inpå 1800-talet, > Bidragande ..H denna, mättnad , - Vuppenbarligt statens: : och frälsemännens ; ovil mot”; "styckning > 3 kenavkomlingarna,' sol få: ett. ;hemman,' åters talshänseende visade: ju” idessa. en ärkningsvärd > h is itrots | oj lt: vad - vederbörande i / rättsliga innebar: visserligen igarna å -åbohemmanet "saknade sådan, blev, SR redan. i: äldre, tid RN förrän brud- : den "stora: fruktsämheten1- jord- laglig arvsrätt I fört” Ls Orsak "här till: får sökas primärt. i den stora barnadödligheten, ; :. därnäst ir :kri-| gens skördar och: i Knäred, där forgen Is istor utsträck- silning utraderådes' i. ;.sämbänd med Du skiftet vid "18002 -talets; början. het . låg, delades fäpp, i / Ä refolken känra: på” "avsaknaden... 3 laga. fasta” 'och vika ändan. ;blivit” heminansbrukare, I + de". mörkblå något inflytande: salg. höghusens | förespråkare nu blir något mindre högröstade, De som en Aror på. den ärliga ambitionen. Men så enkelt över på dät borgerliga fa me partiet. 7 Det hjälper. inte att de hålls "utanför allt inflytande; För atin skulle" de! ' ändå »bli den” stora "propagandatillgång- lingspårtiet, Att "som i” viss mån” teride- rade att sträcka sig ut- över-socki nens "jordinnehåll i dess helhet, Det. blev 'en oskriven lag, att den giftaslystne' Vungersvennen "skulle välja , sig hustru inom socknen. Gifte med . utsocknes betydde” en ing ' av .'arvsrä »' . som sågs "med sneda . blickar och 'där- för" är. relativt . Ovanlig. Där » de inte tar så allvarligt på arg - tet, att höghusmiljön inte är så lämplig att bo i, är kanske mer känsliga för ekonomiska faktorer, Pengar har ju alltid en viss bety- delse . » » 1 och för sig är de nu "offent liggjorda uppgifterna inte 'så sen- sationella,. De kommer snarast som en bekräftelse på vad som sedan länge framförts av denna | byggnadsforms kritiker, SKOLLOVEN Ä a En diskussion: om semesterns spridning måste alltid anknyta till skolans verksamhet, framhåller DalaDemokraten: : Och det finns anledning åter- komma till att den organisation, som gäller för uppläggningen av ett läsår, är alldeles för fastlåst, I samband med de undersökningar som sker:om femdagars skolvec- ka finns det all anledning att ta upp terminsindelningen av ledig- hetens förläggande över huvud taget. Det kan ju inte vara något olösligt problem att t ex ordna ett ordentligt vårvinterlov. I alla I; Sörtdning konstateras kort. och gott att det gäller att hänsyn tas till skolans organisation. Men varför skall inte skolvä- sendet även i det här avseendet bättre och snabbare kunna an- passas till den utveckling som all= tro att man i sammanhanget kan . bortse" från det som är mörkblått - - det" är tyvärr alltför JNusblått. förekommer, är” de som regel för- klarliga på” grund av gårdarnas heterna. och därav betingade av- ; Ratt ML ssu ÄMNAR AN ÄNDA” . ARMBÄGARNA - för att få my stånd en (9: a de unga, som har. någo ter, när så erfordras, .:. bågarnal +. ” - : DE. PROGRAMMATISKA . UTTALANDEN, ' mentering, mänt sker i samhället? Det är ryng- "ring. pöl Jehl socialdemokratiska riksdagsgruppén, utropar förbun- dets ordförande Ingvar Carlsson. Inför ' dessa” brösttoner reagerar VästgötaDemokraten De äldre bör Fålla ögonen NS it att ge, ..som' inte armbågar sig fram till " köttgrytorna 'men som med den äran kan företräda : sina kamra- «I denna kategori: ungdomar kan i inte gärna VD inbegripa hr Carls- son, som ju tänker använda « arm- som tidningen Vår Kyrka ny ligen gjorde i en ledare, har gett]. "Kyrklig "samling en mängd ut- märkt stoff för sin fortsatta argu- konstaterar Gefle Dagblad Det tråkiga är att dessa argument till och. med tor- fe gå hem bos många som eljest GD, vikelser - na gör, det allt som; oftast möj- ligt att följa mannens” resp. hust- inte” sympatiserar med de hög- kyrkliga: > 3 Man kommer '—'inte utan fog — att säga att Diakonistyrelsen ' här går långt till mötes dem, som vill förvandla statskyrkan till en- bart ett samhälleligt serviceorgan bland - andra sådana varigenom ”den kan bli tolerabel just som statskyrkan. Naturligtvis kommer - Kyrklig samling inte heller att underlåta att påpeka, att det ö- kande — och till slut domineran- de — Jekmannainflytandet. kom- mer att medföra en politisering av kyrkan,. som kan bli högst o- lycklig; man -har ju sett vilka krafter som ibland finner det mö- fan värt att ingripa vid prästva- len. Även en ”okyrklig” lekman för- står väl att kyrkan måste anpas- sa sig efter de ständigt nya för- hållandena” i "ett samhälle som snabbt. förändras, understryker | vibselboken är; den: : manlige" kon- | shöger som be- | trah ” e borgörligheten . och läge. resp. kommunikationsmöjlig- Ä runs härstamning flera led tillbaka |: : GLADIATORN : > tärog” sig tillbakä efter”en mätck "och" hyllades vederbörlt- gen för att ha utnyttjat sitt sun 'da förnuft medan han ännu hade: det i behåll. Så behövdes det ba? "ra att den ännu större 'svärte glas diatorn kommer till byn och vifå "tar med feta ' miljoner, och köp "slåendet startar om vad det kan vara värt att få bussa upp den vi-- ta "rasens 's. k. «hopp -mot den svartas i en bhjärnskaknin; - Den vite gladiatorn håller för- stås masken. Chansen att j; jag skall . ställa upp är mygket ten,” för: klarar han” 73 i > Chansen? "Hur. den "bär kont - mersiella 'skuggboxningen ä än slu- tar, med eller utan comeback för hr Johansson, har han spelat bort chansen - till" en hedersam Sorti " från osporten. Alltjämt tycks gäl- Ja. den trista gamla - regel enligt vilken Pproffsboxaren bara har en ' väg att vandra? utför, tills det ä är - för sent, - ofMazens- Nyheten] | genom (Alsing 'gick. den 1814),” "Den / örste . läraren ' i "den ' ”Alsingska' "skolan: "blev" Sven skolövetstyrel en, Otto Holmdahl). lyckliga. . (kontakt, med? em: för: fölkäpplys- ningen intresserad ung prästman) började redan vid 20 års ålder. äg- na sig åt barnundervisningen. .In= nan han kom. till Veinge hade han varit anställd -vid Möllers skola i Skummeslöv, . Men :löneförmånerna vid Veinge.skola var synnerligen goda . —'' tillsammans + värderades lönen - till. över 500. kr. Att lönen . | enligt tidens. mått var god" talar också det faktum .att över 20 sö- kanden : hade anmält sig -till: den, därav flera-. präster. I. var också en. synnerligen begåvad 0 och -dug- lig lärare," «Cao + gent Is V genom en. Tonk, hette - Andreas Larsson. och: var född i Torup" 1831. Det synes som om. han tänkt sig en annan lev- dsh än "pågapisk 2. Så- Iunda "avlade; han - gy | piellt T [ett Personligt ansvar söm :Å Kraven: ökade an anäsa- satser! betecknadest helt 'smak- fullt. av. nye unghögerordföran= den Birger Hägård' som '”speé- llamten— 2. Att follnartiot i fällt, g tokomstnedgång & som a snart : kompenseras. genom " ökningen, äv” flygtrafikens: omför. Nuva=" si - har också er en annan Ota ver. sätioner. ”engagen, aktuella” fallet: dö upphandling" av livsme, te. man "dock ha klart nn att det som begärs'i självaN ket "skulle innebära ett Prit tällningstagatide ? av. $. tt beslut -av: deh”'ar ankommer "det ” 'uppenbarlij Under inga "förhållanden på åkilda a myndigheter eller” a utnyttja : det:; gynpsätama”. 18 i, vilket: sknappheten.: 'på arbet kvaft försatt -dem;: Därt- ligé | samtidigt; ; något hoppfullt något nedslående, & Organisati ”Inerna bör inte. skyla lägets a var "för dem," Var: öch en. | "Inyttjar : arbetskraftsbristen' i att trissa upp sina egna .villl utöver dem" förhandlarna k mit överens om, Kan man f : Juppamma: en". känsla ' för. de ansvar ter sig. framtiden di lt Knappheten på arbetskraft ko "| mer snarare att förvärras un Gusta "Holmdahl, ”(Ur". denna lä-|: - den" tid vi nu kan överblicka: Handelstidningen. resläkt utgick ”sedermér. en chef .varstorpare,: mehr omständigheter. kom” sonen in på: -lärarebanan., Han råd att betala: Det" är en gan. JImal -proletäruppfattning... Nu ä ” Iden :på avskrivning. bland ' folN ; | kets. breda massa; Denna bredä massa: har. nämligen. själv; bil irumera "och: vet, att det förhål- ler 'sig' precis tvärtom. Den som har bil har inte råd att betala Just därför att har har bil Värre synes det Nara a få myndighetema” att förstå; ätt det är så, Fattas det pengar någon- stans — buss på bilisterna! De hostar ” villigt : upp slantarna Omläggningen "till högertrafik; som rimligen får betraktas som en” hela, ' folkets ' "angelägenhet, kostar' mycket pengar. Men det ordnar si åt ' Y bara”. ” = Hekingbörgs” Dagblad, : En a sänkning” av flygavgiften- 7itteratur; världslig: kamratskap” och ett : världsligt "sätt att eva pål Vi. behöver i dag en. ungdom, som vill följa Kristus på otfervägen.' Hör det, I föräldrar, som tror på: Gud! . Många :av seder låter barnen. smaka på: världen i ti-. diga ; barnaåri i Genom ; radio, läs- ning och kamratska världens” ande . p insuper de utan att. T för= hindrery det; . Nr : 5 Och still; sist,me; inte. minst, vil jag erinra. om. att världens, Sh i dag hotar "både vår för-å och vårt : församlingsi liv, Denna. fara hotade livet hos de,-kristna. galaterna, Hog oss är: behovet av, kristen under- starkt; Ord =. ningen i föistus: har: Inte don nå behöver bara betyda en till- delse på nyåret 1860. Efterträdaren | > 1860. och till Högre folkskolor 18 Han . började. sin . tjänst - svid A singska skolan 1/5 1861. i "IL. var vad man brukade - kal men 1850. och" ”afgångs-ex."' 1852. .|'Sedan erhöll han k. m:ts tillåtelse ”skrivkunnig”, dv. s han hjälp ofta” bönderna, - när det war. frå att sätta upp en skrivelse" om, n vi fForta &: sid. sv rätta "sma "ndför oss, Synden
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.