e sN . SVERIGE ÄR INT . fett.i yttre mening dramatiskt]. "land, skriver samordnaren av vår ” världens tidningar har Sverige i år antagligen förekommit bara två |- . gånger, och om. deras läsare 'ald- |”. fi "rig tidigare hört något om Sve- - smittkoppor. Vår egen aktiva in- St siguppgiften att komplettera ut- "landets bild av oss, inte. för. att - heten dominerar men ändå oftast observerade: I|” I I i : ” EE 'relaten Zen: 50 ungustl 1968 ' skatt. Men förvisso finns det ocks= ' "man hittar dem alls. > affärer blir detta alltmera tydligt. "dör Öberg. dni äd- Sketteticte de för en tid sedan i uninräd Då diskuterade man tydligen bl a frågan om övergång från den nu= >? varande omsen till den s.k mer= ' värdeskatten. Denna är. en kon- sumtjonsskatt, där man i olika led av en varas produktion och distri= " bution betalar skatt på det a k mervärde som uppkommit i ledet, » Säljaren får vid skattens inbeta= lande dra äv den skatt som i bes sz talats i tidigare led. "VY: > Den' "nuvarande 'omsättnings- skatteri har otvivelaktigt. stora avigsidor. "Främsta gäller, det att omsen samtidigt är en skatt. på i ingar - och förbr varor, Oppositionspartierna har ju : riktat hård kritik mot derna ut-', formning. Man 'kan. säga att det : ligger en extra företagsskatt iden NM nuvarande "omsen.” Då : den faller : olika, : snedvrider: den konkur- : ' renseri i näringslivet och påver ! kar individens : konsumtionsval, Det allvarligastb är att den före ' sämrar ' vårt näringslivs konkur- . renskraft gent emot andra länder, s där det inte: finns, någon sådan extra företagsskatt inbyggd i om- :; sen. Dessa problem kan man. Jätt -komma ifrån vid den s k mervär-. debeskattningen. » Man kan hålla produktionens investeringar och förbrukningsvaror utanför skatten. En annan faktor i sammanhan- 'get ä är den internationella utveck-" lingen på ' konsumtionsskattens "område. I Frankrike : har. man: mervärdeskatt, EEC-länderna pla-'] nerar.' en - allmän - övergång till mervärdeskatt. I Västtyskland har ' man redan ett förslag utarbetat i frågan. Naturligtvis kan det vara skäl att vid utformningen av vår skattepolitik ta hänsyn till den internationella utvecklingen — in- för det vidgade ekonomiska” sam= arbete som vi väntar. Y '> Det är alltså anledning att över- väga en övergång till mervärde-" så nackdelar 'hos denna skatte=" form, Främst synes de ligga på det administrativa planet... Mer- värdeskatten är otvivelaktigt .ad- ministråtivt : krånglig, Skattebe- redningen harju. att. väga för- och nackdelarna "mot varandras «En lättare uppgift för skattebe= redningen- bör det våra att ren=- "ga upp bland punktskatterna. Vare för: skall det vid: sidan ;av : en generell > konsumtionsskatt" finnas . särskilda punktskatter' på tex soc-- ker, tandkräm, "grammofonskivor. ” ech elkraft? ” Det slumpmässiga -—-bunktskattesysfemet” medför ' onö- 3 utt Kjell Öberg, i yutko na ,häftet, av: :arbetsmarknadssty- relsens tidskrift Arbetsmårkna- den; - Det som händer oss är. visser- ligen tillräckligt 'för att ge kraf- tiga rubriker dagligen i vår egen press, men man behöver inte fara långt utanför våra gränser för att |. - finna de stora artiklarna reduce- |. rade. till små notiser, i den mån AN '-I det svaga, ojämna flödet åv "underrättelser väger den: enskilda nyheten mycket tungt, på ont och gott. 'Tyvärr blir det alltför ofta på ont; för allmänhet och. .nyhets-]". media är goda nyheter:i-regel inga . nyheter. I: majoriteten av rige, framstår vårt land. nu för dem som landet med spioneri och formationsverksamhet får ta på uppnå någon skönmålning utan för att till de extrema dragen fo- ga de normala, de som i verklig- undgår att bli stället för det sporadiska, något |. slumpartade utflödet av: nyheter skall vi försöka åstadkomma en jämn ström av upplysningar, Vi måste finna oss i att vårt. lortvat- ten följer med, Det finns hos oss en tendens att tycka illa 'om 'o-|- gynnsamma rapporter 'om förhål- landena i i vårt land, en attityd som ibland påminner 'om prinsessan på ärten, : » Det ligger något pretentiöst. il: vår förväntan att andra 'skall'.se endast våra - förtjänster. Vi bör inte ens. räkna med att: vd vi anser som förtjänster' betraktas som sådana av andra, Med svårt växande engagemang i världens Stundom blir. vårt uppvaknande :smärtsamt,-. framhåller 7 ambassa- LÖNTAGARANSVAR ' " ; " Antingen måste parterna på 'ar- Betsmarknaden. ta ett moraliskt ansvar för penningvärdet eller gel - '-. staten inflytande över löneutveck- |] lingen, -pkriver sHandelstid- ningen : Såväl de: båda parterna 'som samhället i övrigt borde : föredra det förra alternativet. Det beror inte bara på att arbetsmarkna- dens ' frihet är värd att värna. "sen 4. näringslivet. "Riksdagen har : "ju 1 'år betonat önskvärdheten; av" ätt' vissa puhktskatter inarbetas 3.1 en "generell indirekt. "skatt. Man : får hoppas, att skatteberedningen' : effekiuerar beställningen.” I stort - " sett bör de särskilda putiktskatter. Må j na kunna avskaffas, "Sprit. och Vu terna A Nliksom) b : "skatten för. vägarna; får /vå förstås räkna med även i ”fortsä tningen. » Skatteberedriingen ” skall enligt i direktiven (överväga. en: förskjut=, | ning från direkt till indirekt skatt, : | "Det får: väl" "hållas för sannolikt att ” vårt framtida "skattesystem medför, eri sådan förskjutning. Det!” kan vara "önskvärt främst av def: "skall kunna accepteras måste alltså 'vara,' att ' de lägre inkomstgrupperna kom= > ”penseras Å främst genom barnbl= >: drag; pensioner och en lämplig ut='- formning av direktbeskattningen,'; "mycket; om hr: Sträng. varnar. och förmanar inför” avtalsförhandling- ineltamentet'” till” det : -inflationshotet + frä "ligger 'islöneglidningarna. 5 örsta hand'för=: v ;'sat! att ST i huvud-' "sak beror på två faktorer: arbets-' kräftsbristen: ochi "ackordslörlesy- > Med andra ord "betyder den 15: neg dning som har sitt utsprung i arbetskraftens omställning rela- . tivt sett enkel : nyttja det= gynnsamma en Tf vil-]| -ket sknapphi på < arbetskraft försatt ”lemzDåri Aigger. "samtidigt 1; "något hoppfull tjocksnåg ersonligt- ansvar tskraftsbristen in r ord Ord på många: skilda. språk: blandas till en enda i. språksymfoni; + Där, affä | som just avslutat, en, lönande .af='| för, Sinåmysande ; sitter. han och; går igenom >kontraktén;" Där hon” och han som nu är "redo, att lämna landet "där. de tillbringat sån 'se- |] mester. Där. en "hel familj på väg ' , till semester, i sydliga länder, Scez.; et nön är ”Ailanda och hallen för av-: gående”, HMyglurer. ” Vi väntar; på ' anropel: z vell'n ett' annat vavellen” "skjuter ” fart, Som Iyft av en osynlig hand stiger vårt flyg- plan; mot. den : sommarblå kvälls-"' himmeln.” "Innan vis nått. Köpen-, håmn Son, vi: solen gå ned.. En utomordentligt vacker: syn även från! Giå '.10.000 meters höjd: "Klockan är. några minuter över ; ett, Ljusen” från Rom .syns under Joss, Men" därförinnan” har;vi huns nit se det ”mågnifika skådespel som ett” 'åskväder är, då man betrak- : Tar det från Ovan. 4 kd "Rom — städernas stad tar emot med LA värme; Det tar, 2 do. AN som är namnet på Roms flygplats, in till airtermina- sen. i hand Jetar' man upp en taxi. Tyvärr, finns det ;; taxichaufförer "låter. ett. "sådant tillfälle dyr: Men. det - förstår man först några dagar: senare, 2 ;-Röm är >en' underbar stad. Em vecka”; ärför kört Hd för att” upp- Rom ä är. ir. vacktast om kvällen. Man har "mycket :; skickligt! placerat; ut strålkastare: som belyser de "många byggnader: som ' minner ' om forna storhetstider,: Står. man på någon av; de .många utsiktspunkter som -| Roms: kullar; "erbjuder, . har: man d yckel t fö ställa ”sig värt det skulle "bära hän; om & ;uppköparna började sorter; leve- : räntörer .: 'efter-”politiska” : Skulle bananer. från... "kolonierna : ', duga, iner, olja från slav- Arabien? Det'z är självklart' att de inte ie | familjen. 1 iga turiststråken -är: det: i regel turis- 2 Oo em..fi vy framför sig. ; Då" def gäller att, uppleva: något främmande stads puls, ska man; :slå sig ned :en kväll på trot- n | toarserveringarna; ; r I" Rom '. finns många :sådana.: Slår 'man' sig ned på, någon. av” trottoarserveringarna vid: sidan :av"de stora turiststråken möter; man: oftast den italienska Slår: man 'sig. ned vid ter som fyller platserna kring bor- den, "Priserna "är i regel Också / | högre: där; Det gäller; också att se upp så" mani. inte betalar för myc- ket, .Sån't "kan hända, a Man? kan "också, uppleva , något Rom genom att sö- g- till" n gon av Roms gatu- markn; ader, a det mesta, Fisk. och vande höns,. skor huvudtaget / en kap tillåtas ' göra sådana bedöm- rpingan. Och .där är det 'allt bäst gering och” "riksdag » ta, ansvaret De 'socialdemokratiska ungd - na liksom deras. kolleger i:andra ungdomsförbund : får" bö ar med att ställa. riksd ännen "mot Sa FT bättre” ”såpermark ”, Priserna” är i'regel lägre” än & butikerna. Me pruta kan man 'i alla fall; Det hör liksorå "till; Priset på varorna är satta”' med” -prutmån.' Att köpa” ett par fina”skor "till en kostnad - av ungefär .30 .svenska kronor på en er marknad, är ingen omöjlig- jet... 7 väggen, Det är! n längre men en riktigare ” än att. springa" till försvarsminister, inskärper. VLT. «man: Rom”. under den hetaste tiden av året, är det många gånger. besvärligt att. vandra om- kring på "de stekheta gatorna, .. I stället blir det kvällen .som ” blir em till: Jast; "att: &n. väljare Trrtydörvisso:här han änte "hört. socialdemokratin HN och högt. uppsatt t instémän : refaller: ju ock- så -otänkbartratt. hanikre sc akille , Statliga ingripanden torde:bli fö- "ga effektiva. Det hjälper inte .Jinte är i den. bea som vi -borgerlighetens |" : god rätt,” Iden nätärliga tiden för” de' flesta :'Ifripperna ut-i-staden. Det - spelar | ingen troll. De” flesta - affärerna är möter: det + exempelvis i; Stockholm, Dansrestauranter ' och ”natt”-klub- barna tycks mest. besökta av. t som "drar . förbi,” Eller varför; inte "sig" néd' på” en ”Pizzeria" ;och äta" en ””Pizza | Napolitana”' —"n bakad . maträtt" närmast ' påminnan- de om en” paj. I . pajen ingår' fisk, ost, tomater m. En verkligt :. Operan” spelar från" fälttesschén . hela"' sommaren:" Jag hade tillfälle - verksamhet inte . rimligen”, . kan. 'utkrävas av den ; " regeringen. "Det. minsta ” man "kan. begära av Så sitter” vå "i Caravellon, Be-; ” . kvämt » kb fåtöljerna, Motorerna får öch ' mera, intensivt vi i handeé LjLed Bronisarna lossas. Ca- i natten är inte. lätt. Med "adres- ; gå - ur "händerna. "Taxifärden blev]; sågan är väl om inte |: Utanför alt. se" MAIda" en strålande” för reställning, : där nan till en bör- jan'inte. minst imponerades. av det " lomfång scenen hade och den fan- tastiska” dekoren.” Över. 10.000 per- soner, kunde: I .den' ljumma hög- sommarkvällen njuta : av" ett mis- terverk. 1 ljusa färger. och toner, " iVatikanstaten.', skall;. man. inte glömma att : besöka. när :man är I Rom. Det är hit miljoner och åter miljoner människor ' vallfärdar, Jag |en | fiek' tillfälle" att deltaga i'en pri- vat audiens ' som påven. — Paulus den VI:e gav. för 40-talot delega- ter vid. Europeiska. Landsbygds- ungdomåkonferensen. Att få skaka hand '.med, påven hör-inte till tu- ristens ' vardagliga upplevelser, så " Det 'warmt i Rom: Vill man Forum Romanum har kusken "tagit" sin: siesta, alltmedan " turisterna passerar 1 'en ständig ptröm. En fdylt mitt r larmet, : Let skölja” sig: i "Medelhavets böljor :får ns man ra ”unnelbanan". ut un Lido. Där : möter Medelhavets '"”blåa” böljor, som hundratusentals, ba- dande bjälpt till att färga grå av sand som virvlar” upp från bott- nen.: Skall man åka/' ut till Lido för att ta ett dopp och man dess- utom väljer söndagen : som lämp- lig dag bör man ge sig i väg från Rom tidigt på morgonen," så ' att man får tillfälle att tillhandla, sig badhytt, I annat, fall får man ge. till att man" har "en lämplig | - badhandduk till hands som man kan lägga på den svart-grå san- den innan man själv, elår sig ned. Sandkornen har. en . enastående förmåga att fästa sig vid allt Ingen ' dusch + avlägsnar helt all sand, .utan man får, frakta några korn med sig "tillbaka till” Rom. 2 oda kö Rol. a SJ sju kvinnliga "finalister hade att besvara" ' Nordens "Landskvin- nors "studietävlan'& om och ”deså verksamhet: avgjörde i" " veckan, Någom sju paranta ”nordis sentanterna: Segraré i blev, Norge 14 med ; fru Ingeborg” ugstad, . Voss, sony deltagare. På andra. plats pla” Lisa? Nilsson, Hammarslund, och trea” blev D marks danskt "initiativ "och "kvinnoförbund. Tan? ken". på. en. nordisk" internationella frågor är, sedan i Stockholm. Från 'Sve- På dessa marknader bund.” Studier, har pedrivits" "dels i i stu- och ett av' länderna. De sju finä- tävling "i sina. respektive länder. Finland har” deltagit i' studieverk- finalome gången, Master a I ta vittornattaå le "och svårt ämne som sid betats av. rektor : Allan Degerman, cerade' sig Sverige med: fru” Anna: J organisationens årsmöj e för ett par. diecirklar och dels enskilt i vart. listerna "hade Yvålificerat sig', jeftér |: É samheten, men, ställde inte upp i. ”Studietävlingen har” gått” i sam- arbete "med FN- föreningarna, - bidragit "med "studiematerial. "= Sverige” har: även. SLS varit enga- gerat och" studieplanen: har: utar- gade finalisterna.” "Mefi' ämnet” "har varit. : ytterst: intressant och stimu- lificerat” och" mfattan > ämne: "visar ' - följande < smakprov bland de 15. tävlingsfrågörna. Sd Nämn” de" viktigaste” av: FN:s fäckorgan ' och? angiv "med några ord ' derås” arbetsuppgifter”. ””Har Hlivsmedelsproduktionen Under / de senaste ' tio : åren "ökåt mera eller mindre än folkmängden ' a) i Euro- pa? by i Fjärran: östern? ” Hur som helst "lyckades le först placerade - att "Klara ' "av" frågors na , så wäl” att "det" "enligt" utsagon inte” blev lätt : fö. ”tremannajuryn' från FN-föreningen." att" bedöma "> Föreningens tor Stahre överlämnade' "vackra Orre- forsvaser' till' förstapristagarna "och samtliga” deltagare” tilldelades där- till boken "om Dag Hammarskjöld. Na geten i RE ståelse för naturens egna, sarmman- olyckli ingrepp kunna: avvärjas: : Men h Ipen är. kanske redan på väg! En: tjänsterian vid! Weibulls! majsodlare i Skåne har börjat an= borta"'.och:'det 'har' visat" sig vara: . synnerligen : effektivt, Det. är helt arligt men har en så otäck smak, rd FER, se Priser vr i lopp: lör. den ga t jar barnen ' sin skolgång "och om- ger han, en ;bättre för=' n ang; Finge man: deny skulle många; har, dragit uppmärksamheten till'ettden'i våra. .marker.: Och, det är hög ämne "som" kallas "Morkit.” En 7 deltid; För "att än en gång citera Erik vända Morkit för att hålla "duvorna Instruera om: "bästa skolväg »Inom de” närmaste dagarna bör- [kring 100.009” "nybörjare får då för första” gången" i. sitt liv slifta 'bez Han" Jugoslavien och Rumänien, "| uppfyllelse där? Kör 4 vind sä- deer Chrusjtjov; Men det' var jag, ve mokraterna. "Åtminstone saknas -IPå folkpartihåll inte starka be- lea tryggande. ; avstånd från högern. = lett helt”annat "gehör för. sådana --|ironiserats " mycket. | gamla ' klassamhällets byråkrati «'Joch .myndighetspersonernag ö Aktuell "vu ”Jämporten; där 'Donaul” bryter fram genom bergen mel- skall 'ett' väldigt kraftverk byg- gas, Bulgarer, ungrare och tjec- ker: skall. också vara med om bygget. Skall de mötas vid Järn« porten, ' Balkanbröderna? Och skall” Titos” gamla" dröm gå”å möunmlar som ordnade "saken;; Mao borta & Peking, '' sö Nordvästra ” "Skånes' Tidningar. Det enda verkligt osäkra med norska” regeringen är /aftt "man inte vet om den överlever rege- et kan när som' helst fälla den med hjälp av socialistiska folk- partiet men är djupt villrådigt om rätta taktiken. . « Regeringens program kommer förvisso inte att innehålla några prövokatio- ner, och dét skulle otvivelaktigt vara ett exempel på okynne att störta en ministär innan den hunnit visa vad den går för... Handelstidningen. I För lång tid" framåt” irrepara- belt är väl den knäck förtroen- det utomlands fått för vårt för- svar och desg möjligheter att bevara vår integritet. Blir det storpolitik av Wennerströmsaf- fären, då är vi verkligt illa ute. - : Sundsvalls "Tidning, När då gäller praktisk" poli- tik synes ofta de reella motsätt. ningarna mellan + ex, högern och folkpartiet vara större - än mellan folkpartiet och socialde- mödanden" att markeras ett be- -: Hallandsposten rr "Sker icke- (en. ändring så : att Tljandsting och . kommuner för- pliktigas att sköta. sin ” upp- handling efter lagbundna regler kommer, den: förefintliga ' rätts- osäkerheten inom” ett stort! och en verklig ' förtroendekris med allvarliga skadeverkningar . som följder =» N- : 'Sv verisk Industäitidning..- Butiksstängningslågen har dis kuterats 'i årtionden. . Ändå har vi inte lyckats lösa den saken vettigare än att butikernas öp- pethållande ” fortfarande: så : när som' på. en eller annan timme sammanfaller med den -tid då de flesta inte har. tid att göra några. uppköp; Dagens Nyheter; Låt oss nu" på. allvar ta itu med , de” eftersatta ” gruppernas situation. - Säkent- finns numera aktioner än bara för ett pa år sedan, ön Helsingborgs Dagblad: ” Det har ”— med all” rätt: över -. det verlägsna inställning till folk i gemen, Men : inrymmer inte folkhemmet : också ganska" lik- artade problemställningar? Vis- serligen hänvisar. ran idag" inte 1 överhetens -gud full- "| kantskåp möéd” lärare, klas nrater och skolans. inrutade .förhållnings- rutin; Många av. dessa” skolbarn "kommer tnder läsårets term'ner "att gå till fots från hem och till skola. på vägar, där. motortrafiken Stän- .j digt I kommer att utgöra en fara fö de” små om "barneti: inte redan frå NE Catt redan”innan j e för läsåret. undersöka stoppa ”den' fruktansvärda” massdö- Rosenbery ärmat oss kat strofen: Svensk natur överlever: ins bör gå, därför att det är inte alltid lig. Skräm dem i istället, Och så till trollera i någon gång då stånd följa dem lan, makt men även folkvalda regi- mer "och regeringar haren ten- dens att i: sina strävanden” att administrera”: öch : effektivisera | 'samhällsäpparaten" glömma: bort de" enskilda" människorna. ; . Trine Tidningar ; den närmaste vägen från hem till skola som är den” trafiksäkraste. Det är också” nödvändigt” att följa bar- nen till skolan de första dagarna |, och" att: hämta dem. vid skolan" då [ok ekt; 'onerna är slut, ? "Och "så "ett; Sr ati de föräldrar ör - barnen" var ”och' hur I på skolskjutsen vid vi - inte barnen « vilan utbilda sist” — > kon- och 4 di utan barnens vetskap” genom” att på Et på Nvägen” till sk att de instruktioner" 3 te en sådan här sommar till; Sedan + ver see ommen ringsförklaringen." Arbetarparti- |]. viktigt område” av' wår offent- |: liga förvaltning att stegras tilll" som ' har barn; vilka” kommer' att ' åka: bil eller skolskjuts till "skolan; Förklara” itar. CC Att: överlåta åt den enskilda individen ensam att över spirande, växande liv skul. 1e "luckra ” upp. respekten för människovärdet, det skulle bidra till att slapphet träder I ansvars ställe, det skulle verka destruk- tivt både fysiskt och moraliskt, "Om samhället försummade att ikläda sig ansvaret för ingrepp av detta 'slag skulle det san« nerligen finnas: anledning att upprepa den bittra anklagelsen: ”O,' frihet' hur många förbry= telser begår. man ' inte & ditt Barometern. I | pioboxning ä är det inte frå- ga om sport,'där gäller det afe fårer. Och stora dessutom. Låt oss hoppas, att fru Birgit, den svenske gladiatornsg hustru, in= ser vad bäst, är. Helke en hel Ingemar i handen' än hundra- tusentals dollarsedlar 1 det blå. Sydsvenska Dagbladet. Ulla Lindst röm är måhända för stel i knän a för att komma ifråga i gom: | Konungens. befall- ningshavande, ; . : Blekinge Läns Tidning. "Vi kan å Sverige vara någor- linda stolta över sättet att eko- nomiskty satsa på tryggheten. Däremot finns det anledning att gång på gång återkömma till det byråkratiska och språkligt rent ovänliga sätt på vilket de soci- ala reformerna förs ut till de enskilda '. människorna” = Inte minst i Pensionärsärenden mås- te man. förundra sig över hur föga” man beaktar. att "de män- niskor som; nu 'mottåger: cirku- lär”och" skrivelser "eridast i un- dantagsfall bar en juridisk exa= men eller betyg från socialpoli- tiska institut att uppvisa. För människor - som ” sällan ' ” umgås med det. skrivna ordet i kun- görelser och författningar måste sig som avfattade ] på helt främ- mande språk: . Dagbladet (9. (ETT 0 ORD- | "PA VÄGEN ”GAL. 1: 11—24. Jag rådförde mig icke med ” någon "människa. ot | "V. 16, « ON Gud ,talar; säger männi- skan sällan” ett blankt nej. Om hon.» visade: öppet - motstånd, skulle samvetet bli oroligt. Där. för går "den". gamla naturen en annan. väg för att slippa göra Guds vilja; :Den ingår förbund med Sätan,' diskuterar och bort= förklarar. — Hade Paulus gjort detta, ”skul- : le: han ha blivit en farisé till sin död, Ty det smakar inte för kött "och "blod att leva Kristi liv; Vårt gamla väsen är egois- tiskt och - älskar 'sig' själv. Det vill värna om sig själv och går emot Gud. När Ordet inte stäm- Mer.” överens ' med : förståndet, tror: 'syndaren mera, på sig själv än på Gud Läran om synd och nåd passar inte in i den gamla iskans religiösa ”och:mora- liska änslor, > Bibeln säger, att den : i naturliga "människan tar inte emot det som hör Guds ri- ke' tilll. Det synes som dårskap. Vi kan sålunda lätt förstå, hur det går, när människan rådför sig med kött och blod å andliga ting. Jag känner dem som i åra- tal tänkt: På: att ige Gud sitt hjärta, inen ständigt har de vägt för, "eller emot; "Alltid har den gamla människan - segrat, och . så småningom” mister. man för= mågan” att välja, IN : Skulle du vara en av. | dessa olyckliga, ' ville jag bedja dig att, : lyssna i till Guds röst och handa 7 därefter, trots köttets « Det fet den alltid att du aldrig frälst. "a det "1 postels liv säga : det lönar. sig att lyda & Genom alla tider har apo5- Paulus $ Stått som ett lysan= F "mipel på' sant mannamod, a människor har känt vårt : . Som han,” Och i dag sjunger. han .Segersånger i Guda och! + Hemligheten till hang kraft Seger läg: i fydnaden mot formulären. i pensionsärenden te? "—-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.