dollar. Lördagen” "den ar augusti 1963 "Namnsdag £ dag: : Solen « "ARVID :- olen gå kl. 1913 år f r upp kl. 5.11 och ned 1 morgon: Solen + SAMUEL kl, 19.11. går upp kl. 5.13 och ned + fn På måndag sol) : JUSTUS 'd. en går kl. 19.08.« upp kl. 515 och ned EARTHA 3 KiTT NYSKILD Eartha' Kitt, som begärde skils- Döm från sin. make William Mc acnald. i tisdags, förklarade på ons- agen ätt det'inte ligger några' spe- - pel? "uppskakande skäl bakom ennes / bestut, ; Hon” åberopade själslig " ”grymlict, ' Hon kom fill Melbourne i sön. dags för tre konserter,' "När journa- listerna frågade varför hon inte bar | .' sin vigselring svarade hon:: — Det kanske är att ; jag inte tyc- ker om. att vara gift —- "skul le ha ett men Freud EXPERTPRIS Från New York; eller kanske var det ' Ch'cago,. hör vi: om den store affärsmannen som hade förlagt an- | teckningen, med . låskombinat'onen för kassaskåpet; En vän rådde ho-” : nom att anlita. en pålitlig ka-sa- 7 skåpsexpert 'som just hade ' blivit utsläppt, från Sing-Sing, I Experten blev. uppsökt, fick för söka och lyckades. toa st = "Utmärkt; sade "affärsmannen, och vad'ska ni nu ha för. jobbet? . — Tja; menade” experten ' och "rev sig 'ikalufsen;'. det :är' "nu, en sak det här med att” öppha kassaskåp... "Sist. jag gjorde det: gav mej 50. 000 ALDRIG MERA! a | Flickån: — Jag kommer; slänter a att lov Förtroliga stunder - "43 års författare”. Era små no- -velletter vittnar om en viss talang a +. L sc än 7 men själva utskriften alltför kom- pakt, Dialogen ska vara ordentligt uppdelad och så, det viktigaste av allt! Manuckriptet skall vara ma- skinskrivet och bara på ena sidan av papperet. Knappast någon tid- ning tar längre handskrivna manus. Det är svårt att säga var era als- ter skulle kunna passa. Lämpligast vore kanske någon söndagssida i en dagstidning. Så det är bara att sända in det «krivna och hop- pas på turen. Konkurrensen är hård, men övning ger färdighet Lycka till! . Gallie ”Majtös”, Skulle gärna. vilja ha texten" till en sång som börjar: I Västerjylland, där stod ett slott/ det var så härligt att skåda”. Sig- naturen hörde den för över 40 år ledning. På förhand tack! ” sot ”Gallie” ”Georgson 37 år”. så verkligt roligt att. det håller på att, ordna sig för er, Ni anar inte "så glad jag blev över era två brev. Hop- 'det andra problemet och - att" ni kan få hand om ert| barn. Efter vad ni skriver om moderns irställ- ning och .hemförhållanden . verkar hon ju. varken. villig eller lämplig Knuten är förstås hur ' det hela ska ordnas ekonomiskt och om er släkting ' vill fungera som ' ”vice- mamma”, Men ' har det .en : gång . börjat ”gå vägen” brukar det fort-' sätta. "Och ' det: är ni vetkligen |. värd, så duktig. och modig som ni är. Tyvärr vet jag ingen' som just nu « behöver ' renskrivningsarbete, men kanske MS-föreningen kan ge något tips, Annonsera” kan" ni: ju alltid. Berättar ni. om: ert handi Språket är också ganska Jedigt, "sedan vilket kanske kan ge någon |" pas nu att även juristen kan'lösa |: att ha vårdnaden om. sina barn. I — "Bättre en ring å fing= ret än två i magen; skulle jag” "vilja: säga, kära" 'Sofiv ee Doktorn svarar "” - ' "Saknar signatur”, Vid gallvägs- besvär: är ett ofta förekommande "symptom uppkördhet och värk i buken, ' vanligen : något till. höger om medellinjen, samt ofta ut i ryg- gen på: höger sida. : Vidare ' illa-' mående och ibland kräkningar spe- ”ciellt efter fet 'måt "eller äggmat. Av :och' till blir "urinen : mörkare än "vanligt i samband. med . dessa "attacker, Svettningarna kan 'even-. tuellt sammanhänga med + ovan- d lvägsb och ni ' bör kanske det går lättare. Till. sist: tu- sen tack för .er- vänliga "inbjudan, som jag . gärna vill acceptera om jag kommer''åt:era trakter, Skriv snart igen; jag följer' utvecklingen |. med 'största intresse, Med; hjärtlig hälsning." . .|-områden; " som : framträder tydligt: tatt ett imtimt samband råder mel- . lan värken och era dåliga nerver, ' helt” i likhet med. vad er, lökare > Goda, enkla och festliga är dessa ! äggskiva, | korv och sist en oliv. j, Naturligtvis kan smörgåsarna' va rieras efter tycke" och smak, Man kan byta ut. äggskivan . mot. ost och garnera ' med skinka -i' stället för korv — men som alltid gäller det att komponera ihop ingredien- sår som 'passar I smak.” na små sar fint till cocktail eller som in- ledning tär en söndagsmiddag. + Vi tarc sit skivor av vitt eller mörkt bröd med runt mått och rostar det eventuellt, . Rundlarna bredes med smör, och så lägger vi pyramidsmörgåsar, som pas- på en gurkskiva, en tomåtskiva, en: '.. | tänder en tändsticka med fel ända får han den att brinna ändå. låta" en "doktör personlige under-' söka . - : 06 g. dam . Säkerligen givna ord - given . med tanke på era personliga symp- tom. Om ni själv ej upplever någ ra «biverkningar av detta,: kan ni lugnt forisåtta som förut och någ- ra skadliga påverkningar på ' 'eler liknande uppträder ej. ”Adam 46 år”, Pigmentfria hud= om: sommaren i: kontrast .till "den omgivande solbrända” huden, ”är. en åkomma som till- sin natur:ej är » helt "klarlagd. Om man som i sig-- naturens fall finner att dessa ”vita” > områden successivt ökar i omfång, i för solljus där uppträda, vilket krä-' ver behandling med särskilda sol- | skyddspreparat,. : Den flygande värken i kröppen ; kan eventuellt” vara :.av'- lindrigt : reumatiskt slag, men troligen är väl ”Fråg is”, » risk. för komplikationer fortsätta med > de båda" ordinerade -medici-' nerna ide angivna 'doseringarna; ”Sfanaturen. kan utan : Dålig Adam”. Signaturen - res med . en : erfaren läkare, ' helst en : doktor 'som 'sysslar med invärtes- ' medicinska sjukdomar. Ni skall i . det sammanhanget inte vara blyg av "besvär är inte ovanligt och var- ' je doktor förstår väl de bekyramer det bereder patienten, - . "" ”VILJESTYRKA Han är så viljestark att om han 2 tdnnnnn 4 pF Luniprat: I Majken blir glad, soo Vr tycker om alt bulla upp | MINA VÄNNEr. för Övrigt ting. Jag hem och talade ARENA omallt du kom! te SE -. fed SN =. ”genRuP BoeRA ken METSPÖ Na önA-N RrrRRRDER 4 NN, JAG KAN INTE HÅLLA MEJ FAST MED ETT - I HANDEN /. FÅR VÅRSIN, HALLÅ , GOSSAR NI). RÄTT DU ANVÄNDER DEN INTE PÅ PINGO ! SÄTT, att framföra era Éroblem, detta slag |' lön som ingenjör Svensson, s sa che- fen till den. kvinnliga gonjören 1 som begärde löneförhöjning. Och . kommenderas att personligen tala |:-, —:Jag vet det. Men jag trodde vi fick betalt” för vad "vi. preste- rade här: i firman och inte hemma sl på. fritiden. " Persson höll 'på att sätta upp'en]'' flaggstång, . då . en: amerikan gick förbi. Amerikanen sa; : ; Vad håller ni på med? 1 "> Jag sätter: upp en flaggstång. ;-— Ha ha ha. Såna där använder vi till 1. tandpetar hemma! i Stater- Min också: Sist han. uppträda på en föreningsfest? efter en halvtimme och rade: ' — Jag har ändrat mig!” :q lille son är'stor djurvän. '— Nej, aldrig, hellre skulle jag : hoppa ned från Rundetårn! Storm gick ut, men kom tillbaka nonseé: | = strålade Lind, ” Den handlar, om 'en man som a derrivna” kläder. ERA att” "det. inte var två Bund” han ha- = Nej men "det vär, då" Fig — : Jo; kom? det "från "Storm, I jag skulle" hellre hoppa ned från Eiffel En historia ; från" Skottland igen, mörk. "nått. blev "överfallen av.två rövare. Hån : hade. två. "shilling 4 + TM fickan,. så : vem som: ”Relst förstod | - ” or att det blev en "het match” för ban- diterna. De hann bli grundligt om- |. "tnöblerade i ”nunorna inan de Jye- d ch | kades övermanna sitt offer, stod de med var sin shilling - ven och betraktade. varandras svårt. tilltygade” porträtt och. sön- — Vilken tur, -mumlade den ehé, de på sej! .... of ert 53 "SVAR PA TAL” ” < skulle göra sig lustig, bete, sporde mannen, ..| en är ett kardinalfell,. KRC , LEGAT MED. art Familjen: hade fått en ny barn-,; jungfru och femårige Hasse ville - "krypa ner i hennes säng, men det ville" barnjungfrun inte tillåta. : — Det skulle inte Hasses mam-. ma tycka om, sa hon" Mae Hasse djupt kränkt: , av jungfrart fll , MO "Eva" såg då fyrmästaren. Det ver- kade soin om han inte "mådde bra, men här bet ihop tänderna.' Och fast det. . märktes hur påfrestande det 'var' lig "kvar vid hustruns huvudgärd, " beredd att fortsätta ge eter om be- dövningen skulle släppa. Tystnad" rådde kring det primi- rationsbordet. Eva arbeta- de om hon i åratal. assiste- rat" Erland. "Han behövde knappt ge! order förrän hon var till hands med 'instniment och torkär. Muskellagret var q; et, - och bukhiånan frilagd. Erland för- ; längde; snittet, han hade funnit sjukdomshärden. Han erfor . en känsla av lättnad över att diagono- sen i varje fall visat sig” vara rik- - tig. Men ännu återstod en lång och " osäker väg med en räcka av hotan- ” de' komplikationer. "Evas snabbhet er förvåriade honom, men han vär in- 4ö" säkér - på att hon skulle orka "hålla ut. Det här skulle komma att ta: lång tid. ”bysuså a tråvgde upp i pannan på 's EN: N-LÄKARES SAMV ETE Nun Följetong « av Bodil Asper >. honom och rann "i droppar. över ansiktsskyddet. - Eva såg det och gjorde en ansats att sträcka sig ef- ter en tork: = — Nej, låt bli, 'sade han kort. Vi behöver alla torka. : i " Ett tungt stönande kom från fyr- mästaren. Hans ansikte var ask- grått. ua. - — Hon dör, doktorn... skull! Jag står inte ut! Hur skulle de klara det ensam- ma om han fö! ihop nu? oc — Lugn, Johansson, vi ska klara henne! Jag lovar... det är snart färdigt. Ni måste hålla er uppe ba- ra en liten stund till. . . Mannens läppar rörde sig koappt när han viskade hest: — Lovar doktorn? £rland fortsatte operationen. Änt- ligen kunde han sluta till och bin- da upp: hålet i magsäcksväggen! Under hela tiden hade” fyrmästa- ren hållit sig upprätt — nu när alltsammans. nästan var över föll han' tungt till golvet Eva gjorde . för Guds en ansats' att hjälpa honom, ' men | ta-hand om honom när den sjuka var klar. Och innan! de" bar in nen en koffeinspruta så att han re- pade 'sig " så' pass att "han . kunde hjälpa till med att bära. Och trots att -han var alldeles slut. ville han stanna uppe och vaka .hos sin hust- Erland log trött mot honom. : gått så bra. och förde henne till en stol. Uttröttad sjönk hon ned. nog lite trött . henne' i sängen gav Erland man-|- också." Det mas över. Det. nu måste jag ta mig samman: är” du som :behöver vila. Gå K lägg dig på soffan dä ingenting att” ”skä m- - Erland," att” du klarade? act! det gör mig så lycklig!" Men Det — Hon ' klarar sig, svarade han på mannens stammande frågor och tacksägelser.” Gå och ' lägg sig. nu, Johansson, Syster och jag vakar. Oroa er inte, ni har fått mer än nog för i dag. Nej, tacka inte oss... vi är själva tacksamma över att det Eva följde" den. "böjda gestalten med. blicken tills' dörren" stängdes. Hon kunde knappt hålla :tårarna tillbaka. Erland såg att hon. vack- lade och skyndade fram till henne. Hon lutade sig mot honom och snyftade” till. Hans hand gled upp mot hennes - kind och strök var- samt över den Nästan förskräckt drog han den sedan hastigt åt sig. > — Kom och sätt dig, sade han — Som jag bär mig åt. Jag är — Det är väl inte så underligt. Jag såg hur du spände' dig, hur en blick på Erland sade, att de fick (rädd du var. Och det var jag själv Kinder: och ' feberglänsände ögon, såg hur hennes känsliga mun dar- rade; En plötslig impuls k kom ho: nom att vilja ta henne i sina ar- mar,. bära henne' till "soffan och stoppa om henne. Förvirrad över sina- känslor stramade han upp sig och sade: —' Inga dumheter nu, Evat Du vilar dig först, och så väcker jag dig: när det blir din” fur. "Nej, gå nu... - Han satte's sig vid den sjukas säng. När hon vaknade ur eterruset gav han henne lugnande medel, och så småningom föll hon i en lugn sömn. Erland var mycket trött . Han gick bort till. fönstret och såg ut Det hade börjat ljusna, fyrens ljus- knippen reflekterades endast svagt på vattnet. Sjön var kvav och lugn nu, Det skulle nog gå bra att föra den sjuka till lasarettet längre fram på dagen. Hon behövde ordentlig eftervård. Han såg upp mot him- len. Månen höll: på att-tonas 'bort i det bleka gryningsljuset, " En' sällsam känsla” av overklig- het,: tomhet» och, något annat som han inte' kunde Tinna ord för. kom över: honom.'-Det- var” något. som var fel med hans liv,' tyckte han. |. Han hade två människor. inom sig, men bara den' ena av ' dem; var riktigt verklig: läkaren Med :sitt arbete levde han ett rikt och verk> samt: liv. Men när' läkaren trädde tillbaka för mannen inom" honom, då: Han försökte komma - ur. denna underliga stämning, han intalade sig att det.bara var en trötthets- reaktion och att han helt enkelt bara behövde sova.' Han borde ha väckt Eva för länge sedan! Andå stod han kvar i fönstret, djupt för- sjunken i sina tankar. En golvtilja knakade. Han ryckte till och vän- "I något: som han helst ville stänga |ry en. stund till - = hon, behövde det 212 Gå och s ser. så trött ut: : Han” nickade" men blev stående. Det fanns något i hennes röst som gjorde honom' underligt. förvirrad. Nyss hade han' tyckt att det var |ömtanke, nu hörde han aft det var mer, att det var ömhet, Denna öm- het rörde vid något inom honom. nu, Erland! Du igen om. Det fanns vila och lugn bortom all oro i denna stund, i tystnaden, i det stigande grynings- ljuset över havet, i Evas ansikte. Drömmande stod hon där och såg mot den purpurflammande himlen. Det var som om hon glömt att han fanns där. Han undrade: vad hon tänkte på eller om hon. över hu- de sig om. Eva hade just k v set tänkte på nå in och stod alldeles bakom honom. — Jag hörde inte att du kom.. jag står visst och sover, sade han förläget. : — Du bordé ha väckt mig "och inte låtit mig sova så länge. "Det är din fur att vila nu! sov osecte Hon hade pudrat sig och lagt en aning rött på läpparna Han måste le lite åt hennes tappra för- sök att verka pigg och utsövd fast hon bara sovit ett par timmar. Egentligen hade "han" mest av allt - I skulle - vilja. dela: :denina stund "med En oklar önskan steg upp i "hoc nom, en förhoppning som han inte ens uttalade'i sina tankar. — han Tr henne; : - De" röda molnen i öster delädés långsamt, och som en blodröd ski va steg solen" upp och sände ut knippen äv guldstrålar & över him- mel och hav . — Så vackert! utbrast hon och vände sig mot honom. 44 '.5 och .visste inte säkert om han me=: nade. soluppgången” "eller ' hennes ansikte eller bådadera, 2 "hår, De. bleka kinderna hade fått ; t en' skär rodnad, läpparna skildes iv 3 ett leende när bon mötte hans ögon: Iså vackert!, upprepade . han En sjöfågel skrek "plötsligt ” nå : gande, som från någon. i nöd. Han. ryckte till. : - — Jag” går väl och lägger mig då, ” sade han. Men väck mig om hon” vaknar! ”« fyrmästarhustrun till lasarettet. Er= land och Eva hade stannat hos hen=. " inte tillträda sin tjänst förrän da= " gen därpå, men den sjuka bad hen= ne så "bevekande att följa med till. lasarettet, ne så mycket. om syster, ' upprepade. hon gång på gång under färden. +; Och doktorn, förstås, ja, jag är så a tacksam, doktorn. « Erland tyckte "att Eva skulle fara ” hem och vila, men hon hade inte ' så sätt kom hor redan den dagen. att bli bekant med sina arbetskam= - En so!stråle föll snett genom ru- lust att säga åt henne att' sova jän och gav guldglans åt bennes rater och en del av patienlerna bor tad tre rn pra en. av stadens större gator. kom en nunna med ett. litet'barn , i vagn, Då mötte hon en herre) som." — Nej, svarade nunnan och. gav . honom en förebrående blick," det 2 " Ar, det månne ett klosterar-. . + gonstans därute, Skriket lät kla=«' 2 > Senare på förmiddagen fördes 2. ne och följde nu med..Eva skulle. | — Syster är så snäll, jag tycker” . hjärta att avslå den sjukas bön. På ' ot -— Jag som hat legat med mastor. vt 2 oe === dj SST
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.