Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
= LT is 2 SEPTEMBER nor = = | . Välreform aktuell i Finland: Hur! "valet av riksdag borde förd. ” sättas för att ge rättvisa åt alla ' "' politiska partier är. överraskande - nog något av ett olöst: problem 1. Finland. Då diskussionen igen har blossat upp i tidningspressen är det skäl' att erinra sig att frågan om en yalreform har stått på dag: : ordningen” under- hela självstän- ' dighetstiden, Inte mindre än ett ” trettiotal riksdagsmotioner,' något mindré-än 10-regeringsförslag och ' t om en.regerings fall (ministä- " ren Ingman i mars 1925) kantar | valreformens - hittills - "fruktlösa ” väg, Vad man har eftersträvat är "dels en "rättvis proportionalitet, som skulle "eliminera de” stora "partiernas överrepresenfation, dels - att de små partierna kan få räk. na sig. tillgodo röster. från val kretsar, där de inte kan få en egen -; kandidat 'vald och dels att man- : datfördelningen ' baseras;, på : de. röstberättigades antal och inte ' som nu på den mantälsskrivna - befolkningens åtorlek. ” : Finland har av många orsaker " ett typiskt mångpartisystem, I den ' demokratiska oppositionen och de" :. frisinnades, 'parti). ' Då valrefor- . | men 1 allmänhet har, strandat på sittande riksdagen är 8 partier re= ' + presenterade, 'varav två med en- : . dast 2 resp. 1- mandat (den: sociale - ” Uppgifter" om partiernas inställ ning, som, | Helsingin ' Sanomat : - (oavhängig, ” borgerlig)” låtit pu-: « blicera tyder: emellertid inte” på. att jordmånen för en reform skul Je vara bättre” nu än tidigare. De” "stora partierna' är. "rör Suomen" Sosialidemokraatti går till:och med så längt att det föreslår 'en hög tröskel till riks- dagen (5—10 -proc, av-röstetalet) . som . villkor för parlamentariska" . ”existens,.. dat' och att 7 ittén ' borde” inte benägna . att” frångå. det nuvarande: syste= "met Socialdemokraternas "språk . -småpartiernas . vatt i ”storpärtiérna borde” "få extra man” | ping savi mr misslyckade bomba "-tentatet mot Hitler den 20 juli 1944 "Ännu för "ett tiotal år sedan ' skulle "något" sådant. ha”. varit omöjligt i ”exen jis Niedersachsen med dess : r aska starka” högerradikala tradi” "mitt första Tysklands- "besök "efter kriget "berättade en -statssekreteräre”i det -Fästtyska'in- överväga "medel ”att- minska par= . ”tierna. och öka riksdagens aukto=; . ritef”. I nuvarande läge har poli=/ i "tiken fått nå tet! för: mig, att: det Ivar en” öppen” hemlighet att. en del z are" vid” "högre tyska sko- Tor: försökte lansera en” ny. dolk-' betötel "rädda -den”tyska -över sig, Fansåg den. ;kratiska tidningen. lade givetvis till' många gensagor, r "synnerhet på Eng FIDE och liberalt finskt håll, där man : har framhållit att det minsann in= Vv äran”? genom fatt göra för- ”rädaren? ; Canaris och andra av: -mot- taljer som redan” nämnts. har i vis- sa fall verkligen ofattbart milda dor. mar med: ohållbara motiveringar » | förekomrrit) ; måste artikelförfatta- ren ; för sin personliga del: livligt beklaga, 4 att det i iden svenska] pres-' sen talas så mycket oni nazis brytare' men så ytterst litet /om”de störta" - våldåregimen: >: -Hade'. tyska - motståndsrörelsen fått, bara hälften så mycken. publicitet. i vår press som näzistregimen' skulle” opi- nionen"seé annorlundä.- ut.: Som det att: det funnits, män. som: :Goerdeler och” 'Stauffenbach:. Den ' Som”: vill bilda "sig en uppfattning” om ”bakz grunden tll "attentatet "mot? Hitler den: 20.- juli: 1944 -bör: gå" till! "den terad. : dagens" Västtyskland. Den åntens a: upplysning om” naä-/| "te" är småpartierna' som står för” det" olustiga och” "partipolitiken." Vad som! framf tid. attr den" gocialdemokratiska ' " framstöten: inte hittills: har” mött ' något gensvar "i :agrarförbundets : de stora partiernas stånd har sgument varit att en förs ''d dessas argume rit "naturliga bundsförvanter i i : Kndring? kan leda till: en ännu ” större splittring och instabilitet 1” det politiska livet. De smås för= sök att bävda sin rätt har man I: k . har, ofta tidiga . tekniska : slagfrågör,. 'Nu får mån emellerlid inte frånse' att social: . demokraterna "befinher. sig i op- nde ordalag betetknat som ' ition "och att . den» nuvarand alli är 'betydelsefullt- är emeller=" : v t ex; ”valoperationer”. föranledd av deras ”politiska själanöd”. Det är emellertid inte svårt” att: leta ” upp” direkt . matematiska orättvisor i valsystemet, Då väns- tern I riksdagsvalet 1958 fick ma- Ickesocia!istiska : partierna." inålles ' 991.000 röster men stannade det oaktat £ minoritet. i riksdagen; Hur de små partlerna kommer; till kob= « tackan också ! illustreras "med ten > siffra från samma val? firniska tolk- 1 partiet fick 115.000 röster och åtta d än medan: folkde - | terna" samlade ' 450.000 röster '— alltså fyra" gånger” mera ås men: dägsmän - 2 totalt 5 Den. kommitté ..so! har sysslat . «med :en:; valsystemet har. bla "därför tänkt | sig en övergång från det. nuvåran« de proportionella ”räknesättet : det 8 k I'Hondt-systemet till "uträkning baserad på Salntö") gues-system, som” anses fe. större" | 5x rättvisa" och 'som med -vlasa mås .]» = difikationer används, också NE | övriga Norden, dd - JORDERUKARNA. oc Hr | ! SOLIDARITETEN |: vd : Jägmästare Clas af Ugglas'. o skrivna , aktion”, mot . jordbrukets föreningsrörelse kommenteras vå RLF-tidningen, som konsta b för Vett beslut om en. valreform: som; ” ger en mera - i iksdagsval : jordbrål re av nnu' större format U 3 vägenjoch, i stället, eg dm fade ;t terar, att denna, rörelse, har sina brister men att dess principiella betydelse och praktiska omistlighet "Inte ens behöver diskuteras; den 'är enligt tidningen så uppenbar: Men om en och annan utövare hv jord- bruk inte' vill vara med. så har han självklart sin frihet därtill: < +; Det är emellertid lika självklart att ”utbrytarnas” föreningssolida-|Y riska kolleger reagerar 'och att .de- tera, mycket: Ingående : äransknid allsidig" och: fullständ'g:' kä om . händelseförloppet dig: Folkets. Nalda” repr måste sgivetvi ta denna' fråga, De gagnär Jom”detiå skall åke utan” ål reträ dare folkrepresentation n "haft tillfälle ått delta i det nu: pågåend "J erusalem ! ett. föré- Vv y istort” Ääntresse) vid; bi | varande. händels an! nämnde några fakta |. redogörelsen. för ifråga? ämligen: Carl Goerdeler . und : 6 och :bar' publicérats ”på "Deutsche Verlags-Ansalt, ”" Stuttgart, att ha läst detta verk: kommer-nog många att:förstå; att det inte bara var judar polacker och motstånds- män. från ; det I ockuperåde 'Europa .|som utrotats i de nazistiska; lägren, I've utan. att: de - tyska” anti män" som riskerade” sing liv” för att) 1 nä är tycks många | nästan ha glömt |: källa "som" kanske är den bäsa doku- | ä "Efter [i mn malt "organisationéns 7 "opis nionsbildånde” kraft ha" varit? to flyktige Thomas "Mann i en av 3i- Mu na tyskspråkiga" utsändningar från :: «detta :ögonblick; klingar högst” ;besynner gt i ”söniligas öron: spridde": trycksakerna .. ”Flugblätter der Wide tandsbewekung”, och ge- behandlades med" samma ,skonitigss |'ni Minchen avrättades som: gick :un- | smu ;| der: namnét- Scholl-kretseri;:: Den | mn ra förned; 8 haft: modet att förkuns | "tro på friket:.och. ära”, SE kiningare « Men"! Idessa organisationer:-har- under! loppet av de: stvå” senaste” åren tappat” ca 37 ei 1961 sammanlagt; ens m medlemmar, Medan ”d( hög adikala' , urigdomsorganisafio:: å krivande stund” inte Säk ns. ippvisar. de" demokratis- rag” handli tt både di a och kritiseras, De utanförståendes aktioner är inte deras ensak, de drabbar på ena eller andra sättet rkosbröder mer eller mindre. Det an sägas att en och annan "”ut- . brytning” inte spelar någon större roll, men frågan måste ändå gälla s hur det skulle gå om mycket stora " grupper skulle följa dessa exempel. RLF- tidningen säger sig vara över« tygad om att alla grupper jord- brukare i dag befinner sig i en be- tydligt bättre situation än om för- örelsen aldrig k it tilll Detta gäller även de största "inom näringen och även dem som” bor i Stockholms närhet, säger. tidning- en och fortsätter: = > När en och annan av den kate gorien föredrar att operera på ege hand gör han alltså detta utifrån den grundval som föreningsrö skapat och som hans mot rörelsen lojala yrkesbröder ' fortsätter att mura på. Det är inte alls säkert att a Ugglas göäraktion blir RN k punkt, men "odiskutabelt ä är att hans chanser att lyckas hade varit avse- värt mindre om han inte haft för=- eningsrörelsen och den av: denna frapade stabila prisnivån att utgå RLF-tkiningen anser att nutbiyn tarna” inom jordbrukarkåren har att göra upp med sitt eget samvete, huruvida de verkligen bör dra växlar på andra solidaritet och ger sedan ett annat exempel på hur en Ne had inom a rörelsen kan gå till. Det gäller den nye ledamoten i jordbrukets för- handlingsdelegation, — Erie — von Stockensfröm, som i en intervju fust i RLF-tidningen uttalat en del kritik mot vissa av föreningsrörel- relsen | "Kkriftligen. yttra sig;. god tid gavs utredni betet. Jag hoppas. där: för att regeringen sharåst skall fin- na tidpunkten kimplig. att. utvidga undersökningskominissionen tv med represeritanter' för! de olika poli- tiska "partierna för ”att därigénom möjliggöra" den bedömning ; -från folkets sida som framstår som allt mer ' nödvändig "i denna olustiga affär, Veta fv tE ” MIM en an std vån VARFÖR HÖRDE. INTE Vr den Dahlmanska juristk ss nen.de i MWennerströmaffären. ; utpe= kade statsråden direkt och indivi- duellt? frågar ' sy nska Dag bladet: =: ie ÖNS Mårga . har,” ställt den" frå; Kommissionen. gick i stället 'så ill väga, att statsråden anmodades att för inbördes "samråd. Den 18 juli avlämnades så kriorna; uppenbållia. TN efter en 'gemensam överkigg- . Ännu:l dag bar: veterligen | ” icke kommissionen” muntligen hört något statsråd, men:därermot har en rad ämbets-, och temän' kallafs till muntliga förhör., , En åtskillnad har: alla gjorts mellan statsråd och andra i Wen- nerströmaffären; Statsråden har hit- intills fått skriva yttranden, andra har hörts direkt, Det är svårt att se något skäl för att>en sådan dif- ferens gjordes, detta helst. som metod icke ö stämmer med den vid. en färunder- sökning eljest vanliga. Kommissio= nen har själv i sina ystrapden p rågor "betecknat 2å jämnetälld med förundersökning. myndighet; men en sådan brukar ju tillämpa: likartade principer -i fråga om utredning och förhör, : "Man får hoppas att den försynta anmodan till" statsråden" inte har berott 'på' någon "vördnad inför re- sens bestämmelser, . . . Erie von Stockenström är store geringen eNer på någon önskan att "| Eichmann, ” na i för- bundsrepubliken:: :ett : medlemsantal av; 4,5 -miljoner, Inrikesministeriets rapport, som... bygger: på : material" från 2xst Vi schutz-ämter) visar. svidare; att. ju mer ' högerradikalismen är på till- bakagång i Västtyskland, destostör- re ansträngningar. görs det på öst- sidan att: stärka: dess ställning. Så= lunda spreds -i Västtyskland .i maj: 1961 :d vs under. rättegången. mot "antisemitiska ”” flygblad tryckta .i .Ulbrichts ' Öst-Berlin i syfte att väcka föreställningen + om en i förbund: bliken art underjordisk . SS-organisation.- In«: rikesminmsteriet hävdar i sin vitbok; att. regeringen. känner till: omkring 150 utländska: partier. och. prgani- ationer söm ärbétar för en renäs= sans: av. nazismen i förbundsrepu> bliken.'. - Hur der än må förhålla sig med den. saken sär det ' uppenbart att någon: grogrund för nazistiska ten- denser inte finns i dagens Västtysk- land. och. att -det- sätt, - på - vilket vissa> utländska 'tidningskorrespon- denter refererar de västtyska krigs- är TYlarproce sserna, :” inte : precis ar ägnade: att främja :sanningen. Den mindre invigde läsaren bibrin- gas lätt föreställningen att hela tys- ka folket" med några få undantag är medskyldigt till. de . i; att vi i har större” sine e för 'baturen' än "europeer: i allmänhet. Det. är mer det på en del av: pss Re Vi har ju också. väldiga. områden "Hill förfogande: som” människor på andra håll i . Europa "avundas oss, detta 7 natursinne'” I medfött är det märkligt att vi kan . uppföra oss så möt naturen som vi "ibland gör. För att nu inte tala om hur en del av oss uppför” sig i naturen. Den som har rest en del i' sommar och anli- tat" rastplatserna" vid vägarna har med egna ögon sett vilket griseri brotten "och. att processerna i de flesta fall. vittnar mer om "de obot- färdigas' ' förhinder” "än en ärlig vilja "till självrannsakan. Utan att Bör kunna och vilja gå in på des som : förek 2 "Håll ' maningen måste upprepas” intill dess att vi fått fram en bred opi- nion . som prickar den som kastar göra balt vid Å Kanslikusets" täppa. 2? Läholms Tidning rs -Iokaltidningen » | kapsyler och apelsinskal omkring sig och som inte har den gnutta naturvett som säger att avfall av det slaget gräver man ner eller tar hem: till soptunnan. ” : möjligen riktigt, I varje fall stäm- både därför att: de: är så stora och Matsu,' de för att de är så skiftande? Men. med IT ren” står det här och var. Den upp- | t tiga sig? ratt” "avstå "från att över- föra "kärnvapen: till Kina och” att inte förbinda sig att upphöra med tillverkningen- -av' kärnvapen... "> '.; Fackföreningsrörelse :| LO:s ordförande sitter ju i riks- dågen. "Veterligen':har' han icke ed undantag av” hjälpen tll: u-länderna "> "i :mågon'; högrels grad protesterat emot vegerings- politiken: LO” harju" ”desnitom” dra” "representanter åtskilliga . oönsver 3 linjen. Erbjuder. flera: 'möjliga at - ternativ, still ningar än ivå-j iét, le vald: "Qfstad. äs en” "överslätande - i uppskaka nde flygolycka 1 Jöst "vara I öitt-senaste uttalande frönhål- ler Mao. också att han vid tre till- (till . kärnvapen); att inte förplik- oh t," förslöas-- -hénhes egen' tankeförmåga; Nuförtiden | talar man mycket om hjärntvätt; 2 som 'anses farlig; men? : rentvät- nå tändet ". av.” människans” hjärna torde inte. alls! vara Eka far- i ligt. som att. nedsöla "den med. al BE en som sfårdigställts varje Bg Fi Binz ner inte. ens: hålla jämna steg med utbyggnaden "av: tätorter. Nedlortni fantarbetaren) = arts. & sid) | med -" nuvarande , "av vattendragen |! har "ett" försprång - som aldrig + Mao påminner Chrusjtjöv om att | kommer ' att » kunma - - hämtas han tydligt sagt ifrån att han inte ”strukturom- Emnade - ”tolerera” : något 4 kärn- vandling av samhället, Då allra flesta" vattendrag vid tätorterna rg in "inanspolitiken: Kar. under. he- la” 1950-talet liksom nu. släpat | och: slaslis arv Bo Rosén st T. ']: "Det var: sen. nokober siutpunkt ITV, satte för sin. uppreklamera= de äventyrsserie för sommaren, ' Den; 'siste : kavaljeren; Man - får höppas' att: nästa: års” 'sommar-= filmatisering av: Sorigi versio- nen, äv. .sågan: om den lilla Röd- på flickstackarn”' som "höjdpunkt: J Man: kan; ju hoppas,: men. säker 1 kan: man, sannerligen inte” vara: efter” den” senaste ? blundein av” jererr TV-redaktionen. Snurre i v-E: . Sovjet? . Om ban gjor- i det. sen. utmärkt nytta: Siviat kunde hä av hans upplysningar ?', Är det. förräde- ti”? skrev tför: ett: par. år sedan Dagens” Nyheter.professorn . Ha- tt få "det. Och dära skulz "Ile varenda - syndare z på”. "denna . jörd fö [reell.” När ett” "Sådant i misch- masch utan "avbrott :bombardes. Inti rår människans medvetande öch h jhon.änte har” förmåga att: ge- | far noniskåda:' en” sådan" informatis, |: a ; rätt till ett. start: Arv; men de amnälde sig:aldrig- hela arvingar! och levde: därför” Gö oi liv' i"fattigdom> > Gör te: detta; du - som; dessa” ord! 20 ” äsor i Kom: "nu" HI, luvan: imed : vargens kalasande » <<
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.