a Fy: eller psykiska: handi- kapp berövar många deras arbets- förmåga helt lUer delvis. Men försörjningen "måste klaras; Då : kan! man "naturligtvis lita till liv- räntor och förtidspensioner. Och . socialhjälpen” kan få komplettera, när så är nödvändigt, Men det är en passiv linje, som bör tillgripas ” endast.som den 'sista utvägen. :- "En människa, som blivit handi= " kappad genom olycka eller sjuk= - dom, vill+i regel helst av allt - tillbaka till ett normalt liv i sam- i .hälle och arbete.. Det är en fråga . om trivsel och” mening dT” tillva- - fon, "Det i viktigaste . måste, alltså : " vara-att så. långt möjligt hjälpa de 'handik; påde med återanpass- = ningen .—-Z hjälpa dem att ”över= ” Den angelägoa. arbetsvärden bälg kilt Komplicerade "fall av / han ”"dikapp ”arbetsprövas. Dr Levi har kanske mer än någon 'annan' här ' i landet engagerat sig för en ak- - tiv. arbetsvårdslinje i vår social- politik.. Under, tiden '1953—56 ar- . betsprövades - vid - arbetskliniken "474. peroner, av vilka 133; istock= holmsfall togs ut för närmare ef- terundersökning,- Det visade sig, "att 53 procent. var sysselsatta ir "produktivt. arbete 1958 och 59 pro- cent. i år, Inkluderar' man: dem som är sysselsatta i i skyddad verk-=" . samhet: är "i dag nära 75. procent av patienterna i arbete. ! Favor $-Dr Levis undersökning visar. före att rehabiliteringen och ar-. betsvården lyckats väl, Den stora majoritetén av. dessa handikap- "pade hade kunnat” ”återvända- till vinha -handikappet och' återvinna, arbetslivet: De" kan nu helt eller arbetsförmågan så långt möjligt. till 'stor- del "försörja sig själva. ' Det ' som , krävs är alltså medi ” cinsk. rehabilitering samt — 'då - så är erforderligt — omskolning , till lämpligare sysselsättning och " arbetsträning för den. : - Den... aktiva arbetsvårdlinjen skall:givetvis främst ha sin mo= " tivering däri, att. den ger den en- skilda människan större. omsorg ” -, och hänsyn än vad :en passiv so- " försäkring, pensioner och. social . cialvård kan göra. Men det kan' också "vara änledning "att .Jägga samhällsekonomiska ' aspekter på . det:hela, Kan man genom arbets- , vården återge handikappade" ar. i betsförmågan,' gör man dem "alltså åter ' till: skattebetalande i medar- " ' Beroendet "av ,” socialhjälp-. och "sjukförsäkring 'har; minskats vä-; -sentligt. Arbetspresfationerna 'var . enligt. arbetsgivarnas ;bedömning ' tillfredsställande, .« el NH Den redovisade undersi ingen gällde ett" klientel ”med ”särskill, "svåra handikapp. I allmänhet bör "alltså ' möjligheterna till fram- gångsrika- ÅK 'rehabiliteringsresultat . vara .. väsentligt NVgynnsammare., Det bör: naturligtvis” vara så, att en: patient som lämnar, sjukhuet - méd.: bestående mandicap alltid skall kunna räkna på; effektiv - hjälp”; från / :rehabiliteringsverk=: betare::4 produktionen: De: kan åter helt eller”åtminstone till stor : del. .klara sin försörjning, Och vå- ra Bemensamma utgifter för sjuk- hjälp finskas, Frågan är ju” hur, mycket man kar tppnå”med en ”aktiv arbets=" vård, Ett besked härom 'ger den" socialmedicineka u efterundersök=' « ning, som doktor Lennart Levi” . vid: Karolinska "sjukhuset ;utfört :: etsvårdsklientelet : vad sta-' där i: tenå rbetsklinik' i Stockhol 16 Men det är tyvärr ett: "Zeftersatt område. Det. gäller såväl den - medicinska ' rehabiliteringen; vid sjukhusen" som” ”den” yrkes: ”; mässiga, d "vs tarbetsvården. . :. Framförallt” från " centerhåll har' krav, rests"i riksdagen på - ökade” resurser - för” rehabilitering . och arbetsvård” Tyvärr har. -rikdagen "hittills inte". "varit särskilt” tillmö=" tesgående. Ett "resultat 'är ju "dock den "pågående 7 rehabiliteringsut-” rédningér, : som" väl sfår? väntas kömma” med förslag i digå uppr I - perna beredda” att gå över: till ' månadslöner, "ske: i samfälligheteris form be- . lyster och se "medlidsamt på 38 ” och inte enbart på de blad som - sent, Nu ger emellertid det väx- » na stora för fatala missgrepp, En tikel hävdat; att” vi. fjärmar- oss | - fråni ackordslörerna : och : härmar oss. månadslöner för” alla ”kate- ” gorier ” av ”anställda. Till” detta. gör TCO: tidningen" en.kom- Myekt: » ål den : "åtvecklingen Ve: förkläras tav att fjänstemanna- arbetet. har" fått "och 'får' ökad betydelse +i' det. moderna ' sam= Tv ..goda. ting skulle .vin- en arbetarna gick över månadslöner, - Delst:t skulle betydande -trygghetsproble sas "för dem vid plikd:fo ringer. av inkomstbortfall. och dels, skul- le vi komma bort ifrån Ipneglid- ningen; som "nu vållar brbets. marknadsparterna”' tagargrupper inte hade- +&Vsevär- |. - da eftersläpningar, att: hämta in. Men är de löneglidände grup- om” de ”.' därmed mäste” ge upp a sin privilegierade |" ställning? then Nea TA KULTURRESTER "ATT VÄRDA 'yRester finns kvar av fäbodlivet i gammal mening” om än ilmox derniserad 'form.' I en ledare re- Eistrerar > Jordbrukarnas Föreningsblad att .mening-= |. arna" är "delade" om ” möjligheten att närmast "för "betesdrift, kan- vara ” . somliga '. fäbodvallar ” jordbruksändamåln é ATyivlarna förefaller dock ha de tyngsta argumenten, "Till slut beror det dock på i vad mån fä- bodägarna själva kan finna det lämpligt att utnyttja. vallarna, o, tänkvärt är, när . hushållnings- sällsk direktören ' Agert Östersund i sitt inlägg knappast ser något berättigat i att uppe- " hålla fäboddriften - men. . tillägger |. att det står var och en' fritt att använda sin fäbod. som honom för [ES rati taster. Vi är inte längre iden bristsituation att det-ur den syn- punkten är. behävligt att upp- muntra" till att tillvarata fäbaod- vallarnas gräs, det får? man dock komma ihåg. De kulturvärden som ryms i fäbodvallarna och deras ”bebyg- gelse behöver därför och får in- te heller helt spolieras: De kan bevaras på annat|sätt skildrar vår odlings heroiska hi- storia. Alla tycks vara ense där- om, även" om tnsikten kommit ande fritidslivet. möjligheter som förut inte anats att bevara fä- bodarna, : och de :möjligheterna bör understödjas, byggnaderna får stå kvar i sin gamla miljö, dit skogsbilvägarna | bereder , bekvämt tillträde, Både vid restaurering av byggnaderna | för sitt nya ändamål på stället och vid flyttning är dock risker- viss tolerans är väl på sin plats — en del 'måste offras för be- kvämlighetens' skull — men än- då och trots 'det olustiga 4 alla och ”Ssvävrigat-- samhället åtskilliga problem; Lös > . neutvecklingen; .skulle :kunna ske "mera. planmässigt. om . stora lön- Bäst är när|. komna in .på mjölkar naden” tög EV, "om säken. Och. "dan! - - Intervjåare; uppträdde". i "bästa; rättare"! sämsta skjutjärns- stil, Han hade redan från början » valt sida —'Pure Pak, Sedän kom » pressen, "naturligtvis ' främst "af- » tontidningarna,' och kastade. sig 4 glupande' ulvar :över SMR ch - Mjölkeentralen. Saken ”var : klar för .den allmänna opinionen: " man. ville inte byta, ut. den tre kantiga Tetran' mot den fyrkän- tiga Pure Pak, utan. nonchalerade » husmödrårnas önskemål: öm "en "bekvämare mjölkförpackning, Vet hut, vet sjudubbelt hut! svd En" myt: hade: uppstått; "illa kvickt, Sanningen 'i : saken, att " Mjölkcentralen : principiellt inte hade :- något emot fyrkantsmjölk men, på goda, grunder. ansåg att W ursprungslandet USA utdömda, "kom helt i skymundan; . Skulle ” man i dag göra en. Gallupunder- ” sökning bland Stockholms hus- . mödrar bleve resultatet säkert att '90 procent uttalade sin förkastel. » sedom -'över 'MC för .att.: denna » nekat dem att få köpa mjölk -i » fyrkant. De beriktigande ' Mj Ika ' centralen faktiskt :fått. in .i-tid-" : ningarna Jär näppeligen ha gjort effekt på den tillskapade opinio- ..nen. . Ingenting "är nämligen, så . outrotligt seglivat som .en myt. "Inte förrän "MC" hunnit förse , ; hela sitt : område ' med. fyrkantig |: " Tetra Pak torde det gå upp för |” allmänheten att den blivit "förd bakom ljuset , av” mytbildarna. ” Deras ”produkt” blir” inte särskilt - långlivad,. men nog: hann den ställa till en oherrans' massa onö- digt trassel under 'sin tillvaro. - Konsekvensen av Rune Johans- sons : bristande. intresse för det han satts att sköta måste rimli- gen ' bli: att 'socialdemokratiska " partiet blivit en kronprins fatti- ” gare, men räcker det med det? ingrepp, i friheten måste här en "En norsk regering fick avgå där= Hj [3 axade Pure Pak' var olämplig, j ME hedrar ” AE ärar det förflut- na och vi: ihar mycket att. lära där- av. Men”en' regering ' wars. makt är". grundad på "folkets "samtycke I måste alltid tänka på och samvets- 'gränt' värna om framtiden! I högre grad än någonsin står idag Fören- ta: staternas ” regering inför fram- tidens Iimaning.” . . " Under; hästan en 'mansälder ' har det världshistoriska” dramat utspe- läts på en ä stort "sett oföränderlig scen, Dramats! Handling: har' även den i gm iden förblivit "densamma, värden 'öch, syften. Framtiden kom- er också vårt eget lands å sa! internationella ? såmarbetet ” att: vara aret ekonomiska uppenbara. ” "Men ' om wi skulle förtröttas ” i denna vår strävan kommer å år 2013 [kanske inte att” vi hoppas. hjälps / energiskt framåt i sin ”ut- [veckling kommer "skillnaden mellan utvecklade "och kg Vinna. hängighöetsförklaringen" i Philadelp- | V ialf 187: å år "sedan kommer, allt Alltsedan” de rerna slog” sig ner i "Amerika. har ini iativkraft och rådighet gort: oss Vä IOEh hjälpt få lära sig" "under Körnmande & år: att "det werkliga provet "inte består” i att. vinna . frihet" ;utary att "kunna behålla” den och ” ger iden” mening I genom att ätveckla mogna; sta- i] bila och funktiorsdugliga” styrelse former som respekterar de:enskil- | da individernas , frihet; människo- värde” och ämlikhet;” Vi hoppas dessutom särskilt "att" de” nya 'in- stitutioner ; som bildats” i : svärlden : | för. att; ; representera "majoritetens "denna: :kamp” på 'hemmåfronten : vill vi också hoppas att man över hela |' | vätlden' skall" sträva "efter" att: be- "Isegra' och i eliminera uppfattningen i | den. 6: d:s. Han v åtfölje av a maka Slutligen bar. vi. också många önskningar beträffande vårt : eget system: och vårt eget folk. Särskilt hoppas : vi :att vårt. land: inom en betydligt” kortarel tidsrymd än” 50 år: kommer ; att kunna” befria sig från: diskrimlnationens' och 'segre- gationens börda, vi har gjort fram- steg - "och" vi är beshitna ? att; fort- sätta' tills - -vår framgång" blir” full- ändig.. Men" sämtidigt- som 'vi för att ras eller feligion skulle utgöra villkor ' för "politisk. stat Vad framtiden än. må' häl i . Irödskap för .oss, "på - längre; som.: kortare sikt; så kommer”; vi som : amerikaner "alltid att respek tera och hylla dessa” självklara sanningar: ”att alla 'människar:; är skapade . jämlika, att de av "sin Skapare : har: utrustats . med, vissa oförytterliga - rättigheter, - att bland dessa . är. liv,: frihet. och - ;strävan . Bi Vicepresident: Lyndon. BB Johb- sön «börjar ett officiellt -besök::i Sverige, i. dag och stannar t om och, dotter, där alla marscherar i takt;' ä tycker Tikadant, handlar - likadant och > styrs likadant. "Men; vi.. ätt att höppas / att>går framtida |! vänld kommer att” kuhma SEN år "VA uppleva ; en värld folkliga relationerna inte domineras av: den militära styrkan. Det vore bis! kt att anta: att människan orealist skall bm sina möjligheter. "att RE hålla” sina, destruktiva Po mptinningar erka för en: värld där ock 'oberoendéts förverk- ligande "nått Så långt att alla män- niskor idelar”: ansvaret för och före- nas i de "plikter som: ett ”ömsesi- digt «beroende . medför. : .,Så : länge som 'det-' fortfarande finns. lydlän- der- kommer” dessa aldrig att upp ge sina” "krav' på oavhängighet och rätten : att styra sig 'själva. : Ameri- ka komrnier : alltid, att ge, sitt stöd åt förverkli ndet av denna; grund läggande” rättighet : överallt på vår jord "— "och" med: gott hopp, om framgång." : Men likaväl som: många. nya stater ” "sett" dagens | ljus. under de senaste 50 åren så: väntar vå OSS också att nya:förbund och federa- tioner kommer att uppstå. under den +] som kan växa sig starka och stas bila och lärigenom . garantera fris den -enskilde ”såväl” som miskt Framåtskridande, 3 Biter knappast mer än ett decen- och: andra nationer kunnat .ge för att hjälpa länder i utveckling, Så- dant oavbrutet stöd har gjort det möjligt för: vissa relativt unga sta- ter att nå? en punkt där de "kan . böria vidareutveckla sin” "ekonomi . på egen hand, Om 50 år kommer för att "den försummat att sörja för gruvarbetares' säkerhet, En . svensk regering tänker lugnt och oförändrad sitta kvar trots - att den 'handskats så slarvigt - med ett problem som gällt hela Jan- dets säkerhet och vars repare- . rande i pengar räknat kostar. oss miljarder. Skillnaderna i'orsak ' och "verkan beror icke endast på de båda. frågornas olika karak- tär, ''de beror” förvisso också på skillnaderna i fördelning av par- . lamentsmandat. Så borde det ie- ke få vara, - (Katrinekolms-Kuriren) i loch; algebra i, utplanterade" -börjar. vi redan kunna sej: resultaten av-det bistånd som :vi |- tidigare i i Sverigé?' som 'gripit i "a. gjorde "svensk. ill 'en”världsvara.”. M händel; kal satte. "studierna jämsides. med spe- : ceri-, Å | hud-/ och; förgstofförsäljning ' för det prakti att gripa sig' an, vid de fördelaktiga tillfällen. som yppa si med ”tust : och liv dä energiskt arbete. s ' På: fritiden sålde "hån "ki och :skillingtryck .söm fadern tll- verkade, Men: han började "redan" som nittonåring vatt exportera, För- sta” exportvaran var faktiskt blod=; iglar, : " Samma” år ä842) fick : han 500 riksdaler i” julklapp av fadern till en' studieresa i tEngland.' Det . var det "året ' som: kräftorna. kostade '6 styver (3-öre): tjoget, Han "skulle dit för att studera knapptillverk- ning. "Mässingknapparna till unifor- merna tillverkades i Tyskland och England och det trodde 'han mån lika 7 gärna. kunde” göra i. Sverige. Med sig på resan tog han orrar och tjädrar till! earlen av -Dérby” som "Sådana > vi England. Några hundra procents” vinst blev förstås resultatet” av den affären.” "I England blev” Mr Ingram road av ynglingen 'och lät honom ” stu- dera" sina fabriker i. Birmingham och det fick till resultat "att Carl Frans - som 20-årig kunde starta knappfabrik' i Jönköping. : Fadern ägde då tryckeri i staden liksom brodern Johan Edyard. Des- sa hade också var sin tidning för Jönköping, men kom, ändock över- ens. Johan Edvard gjorde kanske den bättre tidningen, bland med- arbetårna - har' han" bl; a. kunnat räkna Carl "Jonas "Love" Almqvist och. Viktor” Rydberg, men hantrött- nade på tryckeriet när det började | ” gå bra och ville återgå till experi- ment "igen, - experiment som han sysslat” med bl. a. under Uppsala- tiden; Där studerade han för öv- tigt flera år, men några betyg blev det aldrig. Han studerade dock fli- tigt och fick'en mycket: god all- mänbildning — alla ämnen intres- serade lika mycket. s - Tändstickstillverkning ' Skulle bli a v i i ett. banikruttmäss; gt. : företag” och ställe" det på fötter igen! E Johan. Edvard Lundström; , -perimentens man och kallas också emedan jag funnit att; det: däri är; flav mera. vikt att; ha” en klar blick ! tade” av alla :måaskiner ur. minnet, modernaste, Där fick han hjälp” av Imed "hjälp av brodern, blivit :s Det ski | ålanda knappast förvåhä pc det” rysk-spanska Il närmande, "redan inletts; kommer. att uäfötjas. av nya steg i samma ling. För realpoli- tikern' Chrusltjov! torde, de, ide- ologiska mobättningarna ” väga | lätt mot de" praktiska: fördelarna av ett vidgå . utbyte”. mellan Sovjet och Sjanien: 7 ”Syäsvårska! Dagbladet... Dir Erhard kommer : att: få kansler, - Genori att framträda som motståndafe till .moöskvad avtalet kän skatss 7 triumfera om 'hågonting år” på tok... Det | ser :t 0 m ut son om han åter var på väg in i fegerinigen. Men hur ham och 'Sthröder : skulle är mer än de fösta kan: före- ” i "Vad skall "komma efter rege- "Tringen Karjalainen? Det är utan vidare klart att det bär mycket | svårt att få till ståtd en parla-” mentarisk regering "De fyra borgerliga 'pantierna'har majori- teten, men en? borgerlig » koali- tionsministär' knappast den : | närmast till hands liggande lös- ningen efter vad som.nu inträf- fat. Den skulle ju helfer inte'få någon :- angenäm '. upggift inför "| de problem, som 'den nya avtals. rörelsen ' kan ”väntas$ medföra, oo , var ex- tändsti fader”. Den sv rins - hans nästa ntresse. Hån- hade god av. brodern” Carl) Frans som - te till en motsvarande få- brik- i Malmö (och i efterhand ri: ; Men Johan Edvard var inte nöjd |” med” ”fosforstickorna. -Han : började experimentera i skomakarålderman Hjertqvists ' hus :i: Jönköping," på samma. "plats: invigs 'i höst hotell Portalen. ländsortens största : och Clémens Ullgren : som " sedermera klev: professor vid Tekniska "Hög- skolan; Av: honom lärde han: "sig kemi och "köm så "småningom fram till den rätta blandningen. ' Den ;28 april - 1845 "sålde han den örsla kistan 'säkerhetständstickor.", = Men sedan företaget, sedermera bilt. och "stort, sålde hän. aktierna och-startade tillsammans med Lars bruk.- Några år efter war: företa- get. uppärbetat och Johan Edvard köpte > Katrinefors ” pappersbruk: Förlorade": åter, intresset : när det var upparbetat och blev. så 'små- ningom ” 1:e, inspektör ' för: rikets tändsticksfabriker. Men med den statliga tjänsten” trivdes'. han ”inté utan drog sig. tillbaka: med en pension” på” "5.000 riksdaler om året. Carl Frans lämnade dock” aldrig fändsticksfabriken, men ägnade sig åt mycket annat vid sidan” om. En lista på vad han prövat på skulle bli: lång. Här Ä alla .falt några exempel:” hn : Del e Exporterade lingön « och -trä ror till England, ” - = e Anlade gjuteri i Motala, ot [] Bildade ångbåtsbolag r terna' till Göteborg; 1 6 'Anlade" väveri och färger” e Byggde stadens" första gasverk, ee Blev "riksdagsman för dåvaran- de Centerpartiet, men ansåg det lingslöst då” Lant tet hade majoritet. Johan Hierta Munksjö Pappers - : En koalition. 'mellan; agrarerna fa det: socialdemolkrafiska . ma=- Re - skulle kanske = balans, I ”fnen ”deq' fösnin- Jen är "inte ' sannolik med. de hårda motsä 2 finns mellan: di mög finn: "inge en "tid lita” til en: exp itions- sneglar bakåt: mot: ärta Iyc- kosamma - ”rödgröne” :koali ch" spekulerar i möjligher förnyad samverkan" mek Wennerström under "skilda i pe rioder -utlämnat - till Tyssama, I [tjänstgöringen på "kommandoex- . ipeditionen. blev” "särskilt ödesdi- ger för vårt försvar: Skulle det dessutom" visa "sig att. allvarliga :] skador 'tillfogats detta sedan han genom; försvarsministerns: red: verkan fått 'en arvodesbefattning i .Dagens Nyheteb Tr N Får "svenska folket det intrycs | ket'. att det hållen på att uppstå ett": enpartisystem kan plötsligt ett, sådant läge inträda att ett regeringsskifte. blir aktuellt. Då! kommer, det att visa sig att. det inte" alls är några : svårigheter | ” att' förena, her, Ohlin, ,. Hedlund och - Heckscher i en regerings- kombination. Med tanke på: att &n sådan ' situation: kan uppstå, | tiet,- certern och : högern” upp- hörde "med grälet öm "sanigåen- de och. :borgerlig. -samling,..... "Göteborgs-Posten; ” : Om man angriper” "markvärde stegringen för att "nedbringa byggnads- och därmed hyres- kostnaderna, spänner man kär. ran framför hästen, Dét' är -inte markvärdena Som pressar upp hyrorna nitan tvärtom. Och” det är ur '.samhällsekonomisk ” syn- punkt inte något' odelat ont att vissa markvärden' stiger "starkt: gjorde de" inte" det, skulle det |Gus bli en fruktansvärd misshushåll. ning” med mark över huvud tar Å Fri Köpenskap" Den: ömma "punkten LÖ hög- kyrkligheten "är och förblir re- lationen méllan ämbetet och orc -Idet. Vi upplevér i dag att leda. .|ren för Sveriges” högkyrklga | fö gruppbildning”' sätter " frågetec- anglikanerna söm han förr: lade i hemlandet och inom? Norden, (Porta, är sid DE upplever : "hur samma höga det besvärligt! som ' förbunids= | kunna, sitta - i : ;sänma . regering i men man: kan utgå, från att r vore det nog klokt om folkpar- |) ken för den gemenskap ' med |- till grund för sitt handlande här |: Irklida” grupp: Iedare,' sedan den nyvunna lut- ' ch rska - : konfessionalismen . drivit . fin "en kill t.'den halvromerska ämbetstanken.: När" sådant sker förstår: även ett barn, att det inom” högkyrkligheten "finns ett : problem, som” de inom” denna rörelse ; och "inom" hela kyrkan ve ledande" i tid borde: ha behand- |förgrovning av. verkligheten, när finns : alldeles? för! fånga nyan- ser, och .Uinjerna: korsar. varand- ra på "så många” "punkter! Sn "Tre! Rosor i NST.” den amerikanska . demokratin. Onsdagens "demonstration war en seger : för. 'den. "Men: den 'stora segern kommer" först när det tioner: Sundsvalls Adning Vad 'man-: vet är att denna be- byggelse > kommer ' att: fortsät le' kuststräckan: till ett djupt av sid måst knäcka måriga: probl vinsen: " Fritidsbebyggelsen kan önes ttningen. för: sjuk” sköters or är uppenbart. Att lönes sättningen också bör ske”ef. ter arbetsuppgifternas” art ter en 2. Såvitt > man >] kan” förstå. borde en lönediffe- i rentiering- framförallt” ligga -t ' sjuksköterskornas eget intresse, söt ”Nörrbottens-Kuriren, s sen”. . - Detta - "ord Cfinns” endast” "hos Paulus, och han använder det endast fem gånger. "Men. när or- det ,' är så. - mycket använt av: innehållet måste vara omtyckt. utkorelsen/ oc oss "tilll sina barn. ” Detta gjorde' alltså. Gud! , "Ordet" ”barnaskap” skildrar den: ställning "vi'står” uti inför äger, alt Gud tog trälar utan till bam, , Vi kom barn," Och, han gav oss,den An- de, Som” passar till, detta barna- vi nw'se upp till Gud och säga: ” ”Abba" Fader”. . Liksom” barnen är utan be- ymmer för mat och dryck, klä- der. och skor, så får vi leva i örtröstan på vår Fader. Och när nådens tid här är; slut, wäntar 055" det: härliga arvet, ds barn jag är! Med häpnad Fe ännu det säger. Guds "barn. "jag sär! : O Gud; är det sanning jagsäger? Ja, Gud, du ju själv så det säger Guds' barn. jag är! ” Med - ihäpnad och fröjd jag det. "Säger, åt. Oss, Hat sick "under lagens” öpte 055, 'så att vi : skulle få få barnarätt, te: jag: tacka" Honom. harm jag är! : rk. kom” mig syndåre . Hans.v till: "godo. med alla. de ':problem den drar | med sig. Enligt en prognos'skul-": äv: livsviktig betydelse" för pro ”« "Hela denna” iycka vann Jesus . ökér. sig nya : Iman. delar : upp. kyrkan i hög-'. - kyrkliga « . och, lågkyrkliga. Det « ' | Rästrågan” FÅ 'en "skamfläck för S inte' finns' behov. av 'demonstra- ” tar "märken. för sommar- . . stugor slut - på hallandskusten? ” Det kan inger svara på i dag. ' en kilometer -vara ”fullbyggd om - sextio. år: Då-har man: ereller- - te "tillåtas ; försämra” ändu- . |stiltis villkor och bromsa same i. hällerras'u tvecklitig: d Och . många Nu | |möionet för Finland äå att-för 2 : på = :utrikesdepartementet ' efter]. : | pensionsåldern; "kommer" an” ed: ”sönens' rätt”. är på svarsfrågar i ett för denne myc-landra ”. ställen "översatt med. ':' ket besvärande Jäge:, ”barharätt”. De gamle översatte "Jdet med den" sonligå utkorel- Vv kristna i: idag; visar detta att :' "Översättningen ”den .. sonliga - ut från. världen: och gjorde Gud;--Han;- gjorde oss inte till ini Guds" familj som- hans egna skap. "Frimödiga och glada skall '. | Så länge mätt hjärta slår, mås! -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.