Lördagen den 7 september 1969” i Den pågående skatteberednin-] - gen skall enligt direktiven över- > väga en förskjutning från direkt till indirekt beskattning. Det får väl hållas för sannolikt, att -det framtida” skattesystemet kommer | > at medföra en sådan förskjut- ning. Den indirekta skatten eller ee konsumtionsskatten har, ju fram- ÅA förallt. den fördelen, att ' den främjar sparandet. Men'den tträf- far” de lägre inkomstgrupperna] hårdast, Förutsättningen för Vatt en' ökad indirekt beskattning skall kunna accepteras är alltså att dessa; grupper ' kompenseras främst ' gent barnbidrag, pen= > sioner "och en lämplig utform- "ning av: den "direkta skatten, ; Den indirekta besk | oo = JTörac 7 SEPTEMBER LT = I i Mervärdeskatten -- tes” av en generell i indirekt skatt. De särskilda skatterna på tobak, sprit och bensin får wi. förstås räkna” a ha kvar, > sa r ju hur en gene- rell indirekt skatt skall vara ut- formad, Den :nuvarande ' allmän- "ina ' varuskatten har betydande nackdelar, som man måste kom- ma ifrån. Det gäller. framförallt det att omsen : samtidigt är en skatt "på produktionens investe- ringar och förbrukningsvaror — något som kritiserats hårt från oppositionens sida. Denna effekt hos omsen: snedvrider ju: såväl konkurrensen i näringslivet. som 1 3 alet. Då gäl- ler ju. om det vidhängande ingen är| punktsk - Minst.. lika förnärvarande klumpigt och del- |: vig! Det ;å +, A allvarligt är det att den indirek- "da sh ” gäller "inte minst det splittrade -puhktskattesystemet; > som ligger kvar, trots att den allmänna va- , ruskabten ; införts. Vi har sär- skilda "punktskatter på tex el- kraft, grammofonskivor, tandkräm och söcker. Det "medför , givetvis onödigt ”. ; administrativt " krångel. Årets riksd "har ju framhållit önskvärdheten. "av. att missa punktskatter avskaffas åch ersät- tion ger importvarorna ett fördel- . hemmaproducerade och . försäm- . rar, konkurrensmöjligheterna -- för "vår export. . På den indirekta . skatten bör man ställa det krävet "att den skall vara neutral: ä fråga - om "konsumtionsval och konkur- "rens, for vt NV Skaltteberedningen har. nyss ; haft; en. samimanträdesvecka ' I DAG SER mk. på den debatt som förts. om op- Ppositionens "behov: av". kraftsam- ling, kan. nog sägas att'den i ö- vervägande grad varit till nytta, menar VästerbottensKu- r iren: Mest; dock genom att den har klarlagt; ”hur "lång distärisen ” är från : ord: till verklighet i denna "fråga, hur många" praktiska -hin- der de-allmänna talesätten möter. Paradoxalt. » .'nög finns '»det ; skäl just: de. ivri- E . Opposi- + samling -£ allborgerliga gjort iden; 'verksammaste: "insatsen |: :' arlägga . den: praktiskt politiska omöjligheten. att : under | 4 samma, hatt: förena både: konser- vativa och reformvänligt : libera- ''Ju 'ivrigare "man ar- gurhenterät”. :i:: - samlingslägret desto ' svalare gensvar har man mött. inom folkpartiets: och .cen= terpartiets 7 ”vänster”-flyglar. "ut Ett. ”samlingsalternativ” kom aldrig. till sin - rätt i" debatten, nämligen - samling på. mellanpar- KM tilinjen med folkpartiet: och cen-|' terpartiet ' som "grund och högern bevarad "som politisk 'uttrycks= som: ändå finns, Om det finns-« alternativet att få M och en "mera rättvi RENA KLAFINGRIGHETEN ne kallar. ...Ö.stgöta ".Corre- spondenten : den tyvärr ofta |- framträdande benägenheten att ändra och ”modernisera” - tjän- "stetitlar. Speciellt förargad är ÖC . över den nya benämningen ' assi- stent > Olämpligheten av beteckningen är särskilt framträdande, när det gäller, befälsposter :i 'en' organi- sation, där befälsordningen mås- te vara så strikt markerad som inom polisen. Polisassistent. är ju, också i det närmaste oanvändbart som tilltalsord, : och" totalt "omöj- ligt i det hänseendet är den säll- synt . ohanterliga : titeln . förste " polisassistent. Mot detta kan man | ör ställa den gamla titeln över- >". konstapel, som hade god klang och klart angav vilken ställning befattningshavaren hade. Den bör komma till heders igen. Över huvud taget, menar tid- ningen, bör man fara 'mer .var- samt fram ' med gamla benäm- ningar som har god. hävd för sig. - - 50.000 MAN FRISTÄLLES ” inom" "skogsbruket inom en 10- årsperiod. Orsaken är rationali- seringen. Östersqunds-Pos- |. ten'tar upp detta allvarliga ar« betsmarknadsproblem: : Utan, tvivel kommer ' utveck- | lingen i inom skogsbruket att vålla många; ;omställningsproblem, men prognosérna behöver inte ge an- ledning till panik. En tioårsperiod är dock en avsevärd tidsrymd och i avsevärd . utsträckning , måste omställningen kunna ske genom en .successiv 'anpassning av ar- betskraftsbehovet i mån av den naturliga ävgången av åldersskäl, Men det är också bekant att skogsbruket har en tämligen stor procent överårig arbetskraft, vil- " ken vållar en ganska hög natur- lig avgång från yrket under de närmaste åren. Följaktligen be- höver man knappast räkna med att alla de 50000, varmed yrket beräknas minska under en tio- : . årsperiod, måste omplaceras till andra yrken, - Det finns ingen anledning att inte .se realistiskt på dessa pro- blem, Men det finns inte heller anledning till ikåtgärder . för att flytta folk från - skogsbruket till den sydsvenska ' industrin i anabbate. takt än, '-titvecklingen |" "Falster Härvid här man enligt vad som, meddelats pressen sär- "skilt diskuterat "den '& k' mérvär- - deskatten. Det ' är alltså” frågan "om en konsumtionsskatt, där man i. varje led av en varas produk- tion . eller ” distribution ” betalar skatt på det: 'mervärde .som upp- kemmit i Iedet, Säljaren får :vid .skålens inbetalandé dra av:den mm 1 som betalats i tidigare led. skaté på. investerings-' och för- brukningsvaror, .mervärdeskatt vara; öeätral > ör .Åå. ; stort. sett förhållande till tillämpas i Frankrike, . I "Romfördraget; har . man? inriktat sig. på en härmoni- fr kommer "att bli i den dominerande; konsumtions- AR I skatteformen å Väsbeuropa;" "vilket i givetvis” jan vara något att ta övergång ' till” mervärdeskatt. Mén säkent finns det också nackdelar med systemet. Det" är" skattebe- redningens uppgift att väga: för- och? nackdelarna ' mot, varandra. I varje fall torde” 'man "inte kunna |: "säga, att inervärdeskatben & Är ett dministnativt” - +. smidigt +" system. Men :det» ä du inte. hell det rmervärdeskötten fördela! förstås” krångligheten på” flera. Det” är ju i och. för ' sig inte "nå- gon: fördel, — utan: en kdel nuvarande konstruk- | - ” aktigare 'konkurrensläge än. de |. sällan: på bio: än sina sämre lottade Mana kan alltså: komma bort - från): +: En. - > generell äv 400 specialister från hela världen! har. i UNESCO:s Reports and pa- pers on” Mass Communication re- dogjoört för allt de vet om barn och bio, Resultat: De vet egentli- gen ingenting annat än. att barn gärna vill gå dit.. När man kom till frågan om. filmen och ungi d var shet Till de "mest! Niall BI påståendena hör. "den psykoanalys- inspirerade "uppfattningen om . fil- tt total. En; del ansåg att” filmen praktiskt taget ensam inspirerar till brott , ändra att filmen hindrar brott. : : - Barn .och ungdomar hämtar idé- er och" uppslag till klädsel, frisyrer, tidsfördriv och lekar från filmen, Att deras hållning och uppträdan- / Vidare vet man” "att bår. i i all mänhet går <mer på: bio än "sina föräldrar: Pojkar ” rr : flickor: Mise 11 föll. hands: Dessa. saknar som. regel aktiva. intressen ch hobbies, . ': och ”utristade kamrater, Den focia sage- "åldern; berteten och märkbart (annorlunda 3 än de YNgres. Det: ärd pul abe > Några är säkra på sitt filmen "di- rekt i inspirerar "brottsligheten: And- ra "hävdar satt filmen: fungerar som säkerhetsventil och därför förhind: 'rar många. brott :En':del: här" nen åsikten" att- filmen är en lika ' "god brottslingsskola : som > ungdomsfän- gelserna (Rififi) medan endra skri- . GÄCKAT HOPP | "Försvarsminister Sven Anders- son dementerar en uppgift i fal- let Wennerström, "enligt vilken . säkerhetspolisen vid :något "eller dersökningarna ” rörande : Wen- -nerström, då dessa inte ledde till några graverande - avslöjanden, - skriver Helsingborgs. Dag-). blad: På direkt uppmaning av för- svarsministern skulle enligt upp= giften,' spaningarna ha fortsatts. Detta. påstående ger en felaktig "bild av vad som förekommit, sä- "ger 'försvarsministern, ' som :inte förstår var uppgiften kommer i- från. Den har emellertid kommit flera socialdemokratiska tidning- "ar att på nytt fatta mod. ”Hopp som- gäckats”, heter det bl; a., "varmed avses att: oppositionens kritik mot försvarsministern skul- Je ha varit omotiverad. ”: Nu har alltså försvarsministern själv ryckt undan räddnings- |.: ”plankan. 'Spionpolisens roll var inte så passiv, hans egen inte så pådrivande som | uppgiften lät för- 1 , moda, + bofA Att "älska är att beundra med hjärtat, att beundra är att älska med bjärnan, F Det är bättre att ”ge avkall vå en vacker. tanke än att. uttrycka den dåligt, . Kritik är inget gitt utan medicin, också när den smakar beskt. FE . några tillfällen skulle ha begärt |. lägga ned de pågående un- |. " representantér i "flertalet ' av” sina ' nämnder och "styrelser. Därvid är det av vikt att fler än vad söm nu är fallet av'dessa förtroende- YY a : poster b n. Det > dvara av; ondol” sk och. bion ligger: nära — mens stina och indirekta in- flytande på brottsliga "handlingar, Det är, menar man, sällan: en pro- dukt av" "endast en film, itan ce sultatet - av en” het räcka" filmer om filmen har ett' skadligt ”infly< tande på: iungdomen' eller -åryte;”så | der är man tämligen & ense om vad: adet ]:5 är i filmerna som RR skulle TU | gr | in >” Man" kunde vänta att reta ' lom . ungdomsbrottslighet : och film |. : jär, av: ett "rätt "sent datum, men ingalunda, Uppsatser i ämnet pub- licerades redan 1910 ungefär sam- tidigt: 'med att filmen etablerade sig kommersiellt. Ne Ä : : Det enda: svenska bidraget i publikationen är ett referat av Ja- cob” Billström i Svenska Läkartid- ningen. Det skrevs redan 1936, och khan : hävdar -där att de” som” är Pförgiftade": av film vanligen är la- lå "och "obalanserade; av naturen eller. sÄ ialt Mmissanpassade som fin- ner sig tive tillrätta i drömvärl- en ungdomsbrottsling: uppger gangsterfilmer eller gangsterlittera- i tur: som fnapinetton lor: E till sitt i bekvärdlighet”. fritt > glorifierandet - av. oh meg lif A Aktuell. Kina — och inte Förenta sta- terna — framstår utan tvivel i dag som det ellt överskuggande hotet mot framtidens Sovjet och av mycket förefaller det som om Chrusjtjov. dragit de givna slut- satserna ' av .- detta förhållande, Det vore en dumhet utan mot. svarighet om västmakterna inte skulle ta tillfället i akt att på allt sätt underlätta ett närmande till Sovjet medan tid är utan att för den skull bortse från eventuali- teten att de rysk-kinesiska Je- den en gång — om det vill. sig illa — kan "komma : vatt slutas i. likhet med vad som efter Sta- lins död skett mellan Sovjet och Jugoslavien, Sydsvenska Dagbladet "Den! jugoslaviska ” pressens kommentarer | "har fedan med tillfredsställda tonfall registrerat den” :'. "I Chr usjtjovs konstruerade” > " pviroboten' : Bantarii. | Bantam” Består av sen: raket méd T "som från styrplatsen, av; . som väl skulle motsvara det för- ;. troende Isom'; lägges på "dem: i detta ”ävseende;: : och ? på. många "ställen skulle det” vara. av. spe- giellt värde att få just ungd finns så "många -ungå människor |ö i t. Skottvidden: är upp oboten” avfyras med I, s I med" trådar. I foboten'Tta 5) "syn på saker och ting. - åa "på ”mångsyssleriet ” vad det gäl- ler” ”lJandstingsuppdragen, hn En . spridning, av uppdragen på flera " personer skulle säkert vara väl- » görande på . sina håll, Ju fler per- soner som” engageras desto vita- lare "och: friskare bör debatterna " kunna blioch desto framsyntare "beslut "bör. kunna fattas. Vi be- tvivlar "ingalunda ”-att de. mång- lande ' förtroendemö "är duktigt folk; sofn utför ett gag- " neligt' arbete för allas bästa, men det finns så mycket annat duk- tigt folk, .sorå också har mycket att ge (SLU-bladet) > Man' bör ' också. ta sig en titt -Alf Abetg är gjört sig "känd li som ”en - kunnig historiker” -” "och Ii skicklig :skribent,” som' förstår att ir 2 dömt” att skriva populärt och fängslande” us din i tan att ge: "avkall på sakligheteh; För 'sin' senaste. bok, Klanernas krog (22:—, LT:s förlag); "har hän H också valt. ett tacksamt: ämne; "som aldrig upphö; att fånga "fantasi den stuartske prinsen Charles Ed ward, kallad Bonnie Prince. Char-. lie; och hans försök att med” de "klanernas hjälp ' "skotska". plariläggninigarna i "Fränkrike, första” lättvunna framgångarna, in- å England. = -ända. ner. I sade: var ett förtvivlat och |; väckt i: Sovjetunionen och de östliga satelliitsbaterna,- Och” det + fär: väl: bland annat: det mötet itjust haft till syfte: att demon. strera den” sovjetryska-jugosla- viska enigheten ' inom tfamen & det europeiska kommunistlägret som "en: konsoliderande taltor gentemot den aggressiva ”kine- siska” -krigsrévolutionismen uns I der stallinistiska järtecken.'. Nordvästra Skånes Tidningar ” oniöen etiken « kan ta” ågon ”manhamån i "söm Fr . och ; Titos > mötel. ak Ungefär "lika M förbryllande sndelningens Å så GE le : 3 kommentar "dessa de har att svara om de inte bestått provet, ve -Mandelstidningen . Eftersom det är tillgång och efterfrågan på. lokaler, inte markpriserna ; som , bestämmer hyrorna, finns det 'inte någon som helst anledning att itro att hyroma för bostäder, butiker etc skulle bli ett enda öre bil- ligare, om samhället konfiskera. de. ”oförtjänt” ' markvärdesteg- ring eller 'socialiserade all tomt- sig lmark, Man måste väl nämligen ' utgå ifrån att de samhälleliga myndigheterna. också skulle låta marken gå till den högstbjudan- de, dvs till den som vill betala "[stöndla tomthyran, Vilken annan fördel elningsprincip som = helst skulle ju innebära ett orättmä- tigt gynnande av några medbor- gare på alla andras bekostnad. a I i Fri Köpenskap ” Förespråkarna för fria abor- ter "har avfärdat varje tal om att kvinnor, som fått abort, ef. teråt ångrat sig. Dit sådant av- färdande visar hur okunnig man. fär öm de” "verkliga ' förhållande- na, En av" gävleläkarna, dr Bengt Törnqvist, säger: Jag har sett skakande exempel på ånger efter genomförd abort, En annari | |läkane: Ena gånger bjuder, man till allt, sitt "kunnande för att hjälpa. liv i världen, Minuber- na efteråt står man "och rensar ut liv: Den: tvekiluvenheten or- de |] kar man ”snant inte med. De or- den är. värda en stundg, efter- | z dé | - esvärligt I bi här och, där och penningar. i 'offerkistorna, Jesus I denna, fattiga, änka dade dit | något å otterkistormat” "Jesus såg . Jesu blick var. vaket Hans jördeliv var inte ett. ovårk- samt drömliv, Han. levde” med” i ”föret den. Och han. såg och genomskådade” vad söm "hände i "deras värld. "7 dem; ” Har: är . ännu sådan fevangelierna” målar. honom, . ba ännu ; ; mäktigare, ' "därför att hans verksamhetsområde nu” är. Tångt större: Ng ; Och" Jesus & ser. Han” ser allt; ch ben sen dig "och mig, . Någon var alltid med dig, på alla vägar. du" gick. . i Människor” ser ' också, "Mest på varandra” och bildar” omdömen: om varandra.” Men "vi ser oftast hårt och kallt och ofta alldeles fel'” iv Jesus såg ofta på ett hölt annat sätt ” än - människor” i allmänhet. Han sade, att den föraktade publi- kanen gick hem från helgedomen do London - — fram ul reträt- jen och nederlaget vid Culloden, De följande fem månaderna” till- bringade . prinsen . rastlöst - kring- de flackande” i högländ och på ö- arnä i: "väster, ständigt jagad av engelsmänneri,; som ' hade satt : ett pris på 30.000 pund på hans huvud, förargelar för många. ; ; Och) "den | fattiga änkan lade enligt hans ord - ner mera i offerkistan ' än alla de andra, fast hor "bevisligen lade ner så. löjligt" ite; Jesus . «såg förvisso "ofta helt annorlunda än andra, Och han, gör så än. Det är det allvar- liga" och trösterika.' Jesus ser till ' . | hjärtat. - EN "1 dag vill ter säga oss, att. Jesus ser oss; även när wvi står in- för 'offerki ständigt d problem: "hur mycket skall jag läg- ga? eller hur litet? Han "räknar också kollekter och insamlingar — alldeles som kyrkvärdar, och präs- ter och andra gör det. Men han: räknar bestämt ofta på ett "annat sätt.” Stora kollekter till goda än—" damål. blir han ”glad åt alldeles som vi; Men ibland blir han'ded-" sen över det sinnelag, som ligger" bakom, Och ibland ser: 'han slitna," smutsiga kopparslaritar, som glän-"' ser.s som kristaller, Med stilla gläd-' je ser han det goda hjärtats, den varma" 'medkänslans gåva, om än aldrig så Iiten, Denna fattiga änka lade, dit mer än alla def andra. bt Det: gäller inte bara pengar - det gäller allt, varmed vi kan hjäl-" pa' "och glädja ' én människa, Låt" Os5 ”eldrig glömma" att Jesus ofta ser på ett annat sätt än vi, både" strängané och 'mildare; Låt 'oss gå" in under hans ögons stränga dom över vår snålhat och hårdhet. Och låt oss bedja hanom < om ett varmt: (Forte å sid. T. och gott hjärta, RR Arv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.