LAHOLMS TIDNING KENT den 9 septemBer 1983 > NN EL a 9 SEPTEMBER LT = = . Förbundskansler Adenauer har - tillbringat semestern vid Como- sjön I 'Norditalien, den 87-årige ' kanslernsg' troligen sista semester " som ' kansler, Professor Ludwig Erhard har tillbringat gin på sitt lantställa 1 Bayern, den 66-årige ekonoiitministerns troligen sista i Vilken väg väljer Erhard? i för ett brett atlantiskt och euro-. peiskt samarbete och en ökning av Västtysklands ekonomiska för- k med östeuropeiska län- der: Erhards försiktiga program- förklaring inför CDU:s styrelse' häromdagen tydde på att han som väntan på kanslersposten. Någon - kansler först vill koncentrera sig riktig : semester har. Erhard inte haft, Fyra gånger har han varit tvungen att flyga till Bonn för att: delia 1 'regeringsmöten om viktiga" utrikespolitiska - övervä- på västtysk inrikespolitik t ex - jordbruks- och socialfrågor. Ifrå- ga om utrikespolitiken undvek han alla brännande frågor. Ståndpunkterna på det utrikes- ganden och beslut, På sitt lant= = politiska planet är just nu så di- ställe har 'han i tur och ordning wvergerande i Bonn, att det inom mottagit "politiska gäster från: det kristligt-demokratiska partiet Bonrt;« Nu har han återvänt till”. har : utkristalliserats ' åtminstone - Bonn” för överläggningar om. sin - två flyglar — den ”gaullistiska” nya regerings sammansättning... ... + .- flygeln, som i världsutvecklingen Den. lilla” förbundshuvudstaden finner nya argument för en snä- förbereder sig på den' stora scen= förändringen i mitten av oktober, "när Adenauer enligt de kristna ' demokraternas beslut träder tills.” baka och Erhard övertar kanse . lersposten, Hurudan kansler skall Erhard bli? Det är den stora frå= : - gal, som; sysselsätter politikerna "vare tysk-fransk allians, och den ”atlantiska” flygeln, som menar, att Bonnregeringen måste följa Kennedys fredsstrategi och öpp- na - visiret för ”förändringens' vind”, Till denna hör en omvär- dering av Östtyskland (till en po- » litisk realitet) och av Tysklands 1 Västtyskland och. regeringarna - återförening (till en ' orealistisk £ atidra länder. Kommer han att "möblera om i Bonnregeringen, ' " som automatiskt går på samma - gång. som 'Adenauer?. Och först och främst: kommer han att möb- .Jera om" inom "utrikespolitiken? Medan Erhard tidigare aldrig har . varit rädd att yttra sig, har han” på sista tiden visat stor återhåll-'' samhet. Hans försiktighet har tol- kats på flera sätt under den liv= liga' tyska "debatten, om” provå stoppsavtalet' mellan' de tre stor> . makterna, Västtysklands ånställa" " ning'tillprovstoppet och den nyä avspänningen mellan Förenta sta- :'h Sovjetunionen, 'Är Er: amma åsikt som utrikes= '. Bchröder,' som är tales- man: för en flexibel och mer rea- listisk” västtysk utrikespolitik? EI- dröm). Den” atlantiska gruppen stöds av: koalitionspartnern '. i B 'de fria 'demok terna, och den: socialdemokrati-: ska partiledningen. En våldsam” -strid pågår för- närvarande mel- lan ”det. kalla :krigets dogmati- " : . ker” ' ech + ”illusionisterna” ” sora gaullisterna och atlantikerna kal-: lar varandra." Striden har också ' ' utlöparg till- ästberlin, där. den ' Idemok ska - regeri: geringens - och "hävdar, "att det genom till=' » mötesgående måste gå att skapa ningen" skarpt kritiserar Bonnre- ”rädsla för realiteter” bättré villkor för befolkningen i:' Östtyskland. Gaullisterna ; angri- "per borgmästare! Willy Brandt och hans män "för att" vilja erkänna . den östtyska regimen och torpe=: Jet kan Erhards tystnad innebä ' gillande: åv "gruppen. kring Hein- | rich von;Brentano och Franz Jo- sef Strauss; som bekämpar prov- stoppsavtalet och , avspänningen'” mellan "stormakterna? Inte ett ord har Ludwig Erhatd yttrat i denna : . stora” schism om ' Västtysklands - ställning- i-en kanske ny . värld. Man får" döma "efter antydningar ' ". och efter den hållning 'som Er- i hard. som: ekonomiminister - har intagit ”till”det "tysk-franska, det” tysk-europeiska och - det tysk- amerikanska problemet. Hans ti- digåre inställning visar en man; M soni gick emot: en separat tyskt "fransk politik! ock emot en EEC politik och i stället-ogick”" : dera Bonnr "Ja Tyskl är utan grund, vad hållningen till den östtyska regimen angår, men " det är riktigt, att" Willy Brandt" 'och den socialdemokratiska parti- ledningen i Bonn" kräver en.ny utrikespolitisk kurs,: som bygger ' på fakta och reella möjligheter i stället för önskedrömmar, I detta ' avseende står. socialdemokraterna ' på samnia” linje 'som" de kristna "demokraternas ganllisterna har tills vidare över- taget' i' den kristligt-demokratiska - partis | 3 Erhatds : 1 år gam- ' stank ds-politik.. atlantiker." Men” och -". regeringsledningen; ” : första + utrikespolitiska” åläprov I att balansera mellan :n - verkslärarnas riksförbund un- . wentiering. . ; ning'ta hänsyn till de i'o. för "sig 2 på sig än sina kamrater för der Symnastets" sträktur; utgör förslaget om 'studietidens Tängd i den nu framlagda gymmnasie- utredningen, . skriver .; Skol |. världen och fortsätter: Nn I denna” fråga har: ' Läro- der den föregående gymnasie- " debatten -energiskt hävdat be- hovet av. en tidsmässig , diffe-, Gymnasiet måste enligt riksförbundets uppfatt- gymnasiekapabla ' elever, som av. konstitution: eller. mil- jö bringas 'att.ta längre tid att nå gymnasiets slutmål. Ut-|' nedningen har också uppmärk- sammat Idennia fråga. Den vill också ” tillgodose detta behov. För LR:s del är 'det tillfreds- ställande - att - kunna notera detta. När utr gen nu valt att föreslå en kombination av! bortvall 'och : förlängd studie- gång i stället för parallella 3- och 4-åriga linjer har . detta . beslut främst motiverats med ekonomiska och medagogiska skäl, wättvisesynpunkter m. m. a ro=- av: konsumeniemnea livs- edelskostnader "och. » ' dessa je motsvarat : bara en adel” "konsumenternas ia. utgifter torde" det inte 'sig: som ett första: rangens "ekonomiskt intresse att. un- derbetala" jordbrukarna ' "för fullgoda : insatser.” Totalt 'sett + påverkar ersättningen till jord- " brukarna i dettta läge inte me- ra än 7. Procent av konsu- / menternas utgifter. "Det vill till en hittills aldrig skådad : "generositet. på jordbrukspolitiska området för "att konsumenterna då skall få mågon . noterbar känning:. av " förändringar ol jordbrukets produktpriser kommenterar tidnivigen,. det” . inkomster, skriver J ördbru- Lösningen, med . parallella 3- och 4-åriga studievägar. har den fördelen att den ger de ”försenade” eleverna. på den - 4-åriga vägen ett kontinuerligt stöd i för dem pedagogiskt till rättalagda ' kurser och: under- visning, Den av. utredningen föreslagna lösningen förutsät- ter ett visst mått av initiativ och självständigt anbete efter]! den ”normata” 3-åriga studie- tidens slut från elever, kanske. allra bäst behöver de stöd som ligger i en fast tinuerlig studiegång, Utred- ningens lösning må denna punkt” måste underkastas en ingående sprövning, > or . KOSTNADEN FÖR LIVS- . MEDEL. - tar allt mindre del" av ge nomsnittsfamiljens disponibla TILL MOR OCH FAR: - VARFÖR SUPER NI? - Jag är ganska ung och: mitt Sd " tär alkohol för att hon känner i.sig trött. Min far dricker också sprit" och ”jag. blir så förtvivlad att jag. vill begå självmord, Jag vågar” inget säga till mor och far, än föräldrar som ensamma kan sitta "och dricka ett par . snapsar "till" kvällskaffet, KR ed Min far klagar.på att allt & är så dyrt men spriten reagerar han ej för trots dess pris, Jag blir arg: och förtvivlad . och svarar mina föräldrar i tvär och bitter "ton, när de själva suttit och pimplat. > karnas :FöremingsbrYad. I Sverige utgör Evsmedels- kostnaden - 25 procent. av fa- miljeutgifterna och! i Amerika endast 19. procent; vilken sist- nämnda siffra experter beräk- . andra "föräldrar, : problem är spriten. Min mor för. "men" det finns väl inget värre . Bästa far och mor och 3 många tänk efter är barnen sura och tvära så be- ror :det på era, ja just -era -sprit- "nat skall" "sjunka tild 12 pro- cent inom 25 år. Jordbrukar- nas andel av det slutliga livs- medelspriset minskar dessutoni snabbt och är, nu i högindu- "strialisenade ' länder - ombring : 40 pnocent. I ett läge där jordbruket för v » vanor, SLUTA" förtära SPRIT. o, ni återvinner. era barns, glada ”levnådssätt, Sprit piggar inte upp er, För de Bengar som läggs på sprit kunde. far. och mor köpt] många trevliga saker att ha där- hemma, "Mor, du:blir inte pig- När + man nämner krig nämner man allt ont, säger ett gammalt halländskt ordspråk, Detta gäller inte minst Nordiska Sjuårskriget, som utbröt den 13 augusti för 400 år sedan. , Det är inget. vackert minne "och torde inte heller bli föremål för något firande, varken i Sverige eller hos den fome grannfienden Danmark. Det är ett av de grymmaste och därtill onö- digaste krigen i vår, historia. För OSS hallänningar, liksom f£ ö an- gränsande” + Pprovinsers .Änvånare, torde det. dock vara en tankestäl- lare, som visar vad mationell dår- skap kan! stälja till Halland var som så mänga gånger förut krigs- i skådeplats: : x : Vad gav upphov till kriget? En historieskrivare: anger '”gammelt hat ock” sÖnga konungar” och det är nog att” "komma sanningen när- mast, . Allt: d > Kal Nor iskasj närskrigel- dyster svenska Kakhnar. Den 4 september 1564" intogs staden av svenskarna och ett formligt blodbad. följde. T o m de, som räddat sig in i kyrkan, där gudstjänst pågick, ö ks vid altaret, staden antändes . och de överlevande drevos av knektarna till Lyckeby "och Kalmar, Kung Erik skryter bland annat i sin be- rättelse” om "detta härmadståg, hur man i R b obeväpnade fiender såsom en hop vilda svin, så att vattnet i den förbiflytande ' ån färgades "rött av blod. Strövtrupper under befäl av s k brandmästare skulle fullborda det arma tJandsk förö dot. or 1 400-åesminne flottan som aldrig förut varit så stark (70 segelfartyg), utan minsta motstånd . agerade sjörövare, Lade beslag på handelsfartyg, brandskattade kusterna och gjorde rika byten. Ja, man tog to m upp tullen i Öresund, som annars hör- de danskarna till, "Äntligen, efter att flera medlings- förslag sett dagen, blev det fred. Den slöts den 13 december 1570 i Stettin under den österrikiske kej- sarens Maximilian II:s, förmed- ling. Sverige hade gjort ; anspråk på Skåne, Halland, Blekinge och Got- land, men måste avstå, liksom dansk på sina åk. Däre- När kungen: mot höstsidan lämna- de ”krigsskådeplatsen” gav, han befälhavarna föreskriften ”att låta härja, bränna och ihjälslå allt in- om hela" Blekinge”, emedan det vore" bättre att hava ett ödeland än ett fiendeland tider (1397). hade " grannsämjan | | mellan . de båda - nordiska "rikena varit både si och så. Under Gustav Vasas” "regering - (1523—60) upp- kommo mångahanda störningar och tvister med granmen i söder, men kung Gösta: hade på allt sätt sökt undvika krig. och lyckats lösa tvis- tefrågorna-- i danske” kungen” (Kristian II) var också en ifoglig, och . förstående t blev. det när sonen, hets- sporren” Fredrik (II) 1559 övertog styret.-Flan ”havde Lyst till Krig” för att "citera en' dansk historie- skrivare, Erik” XIV. av. Sverige | h (kung 1560) var inte höller någon duvungei : Formellt. gällde tvisten eg mla svenska riksvapnet Tre "godo, Den . gamle |. Till. firandet av ”sina', ”segrar” anordnade kungen : vid sin: åter- komst till Stockholm på hösten e ett praktfullt" triumftåg. Efter en del erövrat gods följde så krigsfångar- na, gående två och ivå hopbundna; adelsmännen" med vita" silkesband mot fick Sverige lösa Älvsborg med 150.000 riksdaler, Övriga krav uppfylldes aldrig. / so "Vad skriver danskarna om sju- årskriget (andra panteri må även höras)? I en dansk historiebok står "Multipel-skleros” eller MS, som hittills stått maktlös mot den sjuka finns i landet och dessa rekför "Harry Sandnes, Stockholm, alt söka int orga Länsorganisation: bildås för MS-sjuka i Halland ' sjukdomen ' vanligen förkortas," är en av våra verkliga folksjuk domar och läikarvetenskapen har smygande sjukdomen... Ca 7.500 MS- människor måste ha Riksförbundet mot MS har tagit som uppgift att "många problem som uppstår för de MS-sjuka och bund består av ett antal länsföreningar och lokalföreningar = runt om i landet. I Halland har inte funnits någon förening, men di- detta riksför- befinner sig tf. n. i länet för för att länets MS-sjuka skall få Den första Iokala MS-fö bildades för 13 år sedan i Stock. holm, . Den efterföljdes snart av flera, men då hittills ingen orga- nisation : funnits i Halland har de MS-sjuka i länet fått vända sig till Skåne eller Göteborg. Varje lokal förening har minst en för- troendeläkare och till riksförbun- deta förfi de står ett di råd, vari ingår landets - samtliga fem professorer i neurologi, ” MS4$feningama har satt som mål att stödja forsk- ningen över de organiska nerv- na, speciellt MS och att ']så här översatt till vårt nuvarande modersmål; ”Fredrik II hade lust till krig. Föret gick han mot, Dit- marskerne och intog. deras ' land, som från mu hörde till Holstein och därefter ' sökte han: att vinna Sverige, "som han förda krig med i oja år. Till lands ' hade danskaré ören. och' nan med h kten, och deras ledare I Skåne och- Norge "ställde också svenskarna till förfärliga härjnin- gar. Halland synes ha' kommit nå- i got lindrigare" undan: Man har sagt att kung Erikg' "krigståg fördes utan plan (därom ' synes dock finnas de- lade meningar) - och utan ära. : >! Men danskarnas” . härjningar. 'och deak ide ka dandskapen Småland, Västergöt- land och Östergötland visar "att de inte” heller voro några ' änglar. Å sitt rikssigill, Egentligen; var. det en ”maktiråga: Danmark sår snett på Sveriges annekterande av; Estland "| växande inflytande. "Kanske Jekté det också Fredrik ' i. hågen att er- övra' Sverige. Polen: och Liibeck slöt upp på Danmärks ' "sida, men deras insats: blev, av mindre '; bec +; Den. svenska flottan , kom att h rska suveränt.över Östersjön: Detta krig är. "märkligt därför aitt "det utbröt c:a, tre månader in nar! ' kvigsförklaringen; som: kom frå. :Danmark.. I maj 1563 .drab- danska "flottorna ihop vid -Born- holm: Av" "niisstag, som det' sedan påstöds ti Något man ' aldrig fått klarliet' i. Är :1562 hölls. möte i Halmitad ..mellan några ' svenska och danska rtiksråd, som å de båda kungarnas” vägnar kom & övereris om förlikning - och ständig fred. : Den 18 augusti. -1563 utfändade danske kungen” öppen krigsförklaring, En dansk här. bröt in i Sverige. och"intog "på kont tid Älvsborgs fästning, Sveriges enda utpost mot, havet i väster, En svensk'krigshär under kungens eget befäl ryckte in i Halland och belägrade Halmstad. Staden; höll "emellertid stånd både då 'och under hela kriget. "Varberg däremot” "intogs. och. förstördes i grund -15655 7 oo ch. Med undantag av”Varbergs er- övring '1565 och slaget vid Axtor- na (Köinge) samma år kan man inte tala 'om' några egentliga slag eller träffningar till lands. Lands- kriget upptog i stort gett ingenting | . annat än meningslösa skövlingar av Janet och lika m . möt ' civilbefolk + lösa ”grymh - I Svenskarna” härjade i erövrade norska landskapen "Bohuslän, Här- jedalen "och Jämtland, - likaså i Halland och. Skåne, där städerna Ämgelholm'- och Ystad, : Vä. och Åhus .. uppbrändes. Men : värst | det ' olyckliga ' Blekinge, - Här kan ll man fala om” ett sadistiskt van- sinne under: Erik ' XIV:s eget be- fälskap; En historiker ger följande skildring: ”På en sträcka av flera mils” längd och bredd blevo alla landets dåvarande 85 miljoner in- kk gryr förövades mot Växjö, Vadstena och. inköping lades . aska, I: Jönköping och Sö-' ch | derköping . ttubtade - man - själv . på för att, förekomma danskamnna; Men också svenska knektar kunde iden ra! egna. landsmän: ” pesten, under : flera år landet, De tjänst". -(ända' till pesten ninsk avsevärt..Så, om i. Sörmland ', .utskrevi, man kvinnor till krigstjänst i. brist på män. och på-en plats i Östergötland måste kvinnorna” vid en begravning bära liket, "eftersom karlar: saknades. - Till sjöss vann nitivt över de förenäde'danska ' 'och libska. flottorna och -mot. "krigets stut var, det: inte vågot fientligt skepp” som vågade” visa sig i Öster- sjön: Avsikten med h kad "och Jeloh'), den oskyldiga” "allmogen." Städerna plundr. En olycka kommer a ensam; | Samtidigt. , med kriget hemsökte ständiga. utskrivningarna' till krigs äs att å em trake] . Daniel Rantzau ' segrade. vid. Svar- teå (Axtoma) i Halland över den svenska hären, fast denna : var mycket starkare; Till sjöss käm- pade den utmärkte amiral Herluf Trolle ett par 'gåhger med lycka; men då han blev sårad och dödad segrade den svenska : flottan - för det mesta, :så. att .de kunde löpa in i Öresund och utkfäva sumds- tull. Kriget slutade. 'med ”att -allt blev som förr, Men vid Öresunds inlopp ' byggde Fredrik I "det be- fästa slottet Kroivoborg för att pas- sa på, alt inget frä de skepp verka för en «utbyggd neurologisk rehabilitering för 'MS-sjuka eller på. liknande sätt invalidiserade personer. Den praktiska forskning- en vid sjukhusen har varit' allvar- ligt eftersatt i vårt land jämfört med den teoretiska. Den aktiva träningen och behandlingen av på- tienterna har varit svårt försum= mad, Det är angeläget att på allt sätt söka avskaffa dessa brister och vården av de MS-sjuka är i första Hand en” "angelägenhet för landstingen, men även kommuner-"' na måste göra stora insatser, Många MS- invalider måste nämligen vår- reningen ling till förmån inbringade = 1.050.000 förvaltas av Svenska stiftelsen N fonden. Ca 350.000 kr finns kvar av de insamlade medlen sedan de använts till förbättrade heter och vård, hem: i Sigtuna, talar vårdavgiften. 27 vårdpl finna där (3 vårdplatser veckor, : vårdplatser per år finns till för= fogande. En ökning med 50 Proc, av vad staten kan ställa till för. fogande, Pengar har vidare satsats på bl. a. DVR:s hem i Vejbystrand, på hemmet i Tranåsbadet, på in= kilda, sedan röster höjts en egen organisation, för MS-sjuka som rn. Pra AN medicinsk — forskning, rchabiliteringsmöjlig- nekreation under aktiv 250.000 har satsats på ett sjuk= där landstinget be- och vårdtiden fr sex Detta innebär ' att 216 köp av invalidbilar och till ett planerat hem på 'Tener.ffa, Hös- ten 1964 räknar man med att star- ta en ny riksinsamling till förmån. sför. de MS-sjuka, BHocialpolitiska "kommittén - redovisar i en utred= N ning att hela 56 procent av ensam- stående i de akt.va åldrarna 16 till 66 år hade lägre" årsinkomster än '' 6.000 kr och att 4 av-alla gifta par i samma åldrar hade mindre än 119.000 kr om året — alltså das "på ålderd i brist på andra vårdmöjligheter och även i. stor. utsträckning åtnjuta social- hjälp, MS har största gruppen in- valider i aktiv ålder, Ett ombud från kommunens sida skulle upp- rätthålla. kontakt mellan den sjuka och organisationen. Man avser att ge den för tillfället avpassade vår. den och terapien och denna an- paszas sedan efter den förändrade sjukdomsbilden. - "Då man, vet. att de flesta som bb v MS befinner sig i åld- d gick genom Sundet. utan att. betala. tull till Danmark”, N : ” Överbefälhavaren” för den svens-. ka flottan var ST Jakob” Bägge, Trol hade d sin ungdom studerat teologi it Wittenberg,: Luthers 'stad; Blev emellertid Ånger kyrkans tjä-' nare, utan, ”efterhånd, riksråd: och sedan amiral Innan” han” för sista gången '—' det war "1565" — "drog ut med. danska flottan hade han och” hans hustru Birgitte bestämt att "deras. gods. skulle - doneras : till inrättanide . och underhåll av en mot: 'Sverige misslyckades "alltså. Istället blev' det så att den svenska | barmiaskic( i Denna fick. namnet Hoclufsholm, 2 a "Charles Blott 1/6: bor Den storå- befolkningskoncontra. tionen fortsätter med oförminskad den avtar inte, utan resulterar i att" blott en sjättedel av . .Sveriges befolkning bor kvar. på landsbyg- den år 1980. Flykten” till städer och större samhällen " medför att inte mindre än två tredjedelar av vånare. återfinns i' våra 91. cen- tralorter. Av, rikets totala folkök- ning mellan” 1960 och 1980 på eri miljon >, tillfaller två. tredjedelar våra tre största städer, vilket 'in- nebär. att. Stor- -Stockholm, Göte- ilborg och Malmö har en samman- lagd folkmängd på: nära 2,5. .mil- joner människor,” sx Detta är Sverige: 1980, eller rät- tare ' sagt såsom- "det svenska sam” hället "förtnodas - -Vvara om sjutton år, Den. som förutser - denna mut- Allt fler flyr lands oden > intensitet! Flykten från landsbyg- ; r kvar om 17:å år mråden : "här. att tappa upp till hälften av sin folkmängd. Småland, Blekinge : och östra Skåne, liksom delar av Västergötland, Värmland Tsamt. östra Uppland drabbas hårt. |Långsammast förmodas", - befolk- ningsävtrappningen ske på väst- kusten samt inom övre Norrland, - Den omfattande / förskjutningen från glesbygd till tätorter och då i: synnerhet till de största av dem är. genomgående. för hela ' landet, Blekinge. i sydost till Värmland i nordväst, kommer folk att-i'allt större skaror söka sig till västkus- ten och då främst! till- Malmö och Göteborg. . Öster ' därom : sker en .|komma i kontakt med andra män- ;Iniskor och därmed komma i'bätt- | ;Ire psykisk ' balans. Han skulle med i arbetsterapeutens' "vägledning lära re sig utföra lättare arbete och: på så rarna IT-0- år, förstår man ' att de ' ekonomiska” betingelserna. ' för! il den ' sjuke” och [hans familj "blir svåra,. Många måste vårdas i hem- | men, ': Rekreationshem : står ' därför på "önskelistan, . "Den :sjuke skulle till familjens i VÄRDA H "Förslag finnes I om ”nrättande av invaliddaghem. Detta skall funge- ra ungefär . som barndaghem, De övriga familjemedlemmarna slapp vården på dagarna och den sjuke har stillgång. till läkare, sjukgym- nast m. m.- Genom koncentration och rationalisering — lösenord för all. vård av sjuka '— . skulle" kost- beräknar att många ij Stockholm betalar 33 kr. per ”dag och patient, Givetvis skall kostnaderna. 'bestri- das av "det ' allmänna "och" famil- jen skall inte belastas” : "För landsortens del skall genom länsföreningen ordnas' lokala före- ningar, som 'sörjer för att en lokal finnes där 'de:sjuka- sammanföras för förströelse och avkoppling, mos tionsgy tik. 30. art etsterapi Där inte lokalförening går att ord- na skall kommunens ombud ingri- pa och förmedla > kontakt mellan F |länsföreningen och ' den sjuke för planering av: hans vård, anskaff- ning av tekniska hjälpmedel o. s. v. Direktör Sandnes understryker att man är i stort behov av kontan- ta medel, Finns pengar finns all- tid. medel att hjälpa. Invalidpen- sionen kan höjas; större anslag kan lämnas ' till tekniska ' hjälpmedel. De' nuvarande 350.000 kr täcker knappast en tiondel av behovet. Invalidbostäder behövs. Ca tusen finns i landet och antalet invali- der är drygt 150.000: Siffror som talar... en fl TA naderna inte bli oöverkomliga. Man |. svarade ja. Då insatte han oss i sin frälsning, och mådens sol: uppgick i vår själ - Nn O,' den dagen - — vilken sällhet! ' Aldrig men jag glö Då jag hörde Då 'jag blev en Jesu vän!” exist Pengar och åter pengar behövs "alltså till hjälp åt ' den stora skaran invalider till ett hyggligt liv, . Na BYGGA UPP: EN ORGANI- SATION - Direktör Sandnes syftat "alltså med sitt besök i Halland att fin= =, na folk som vill: hjälpa till att / bygga upp en organisation på läns- och lokalplanet. Han - vill också påpeka . att organisationen inte bara bevakar de -MS-sjuka och hjälper dem utan även stöder and- ra sjuka, som lder av organiska - förlamningssjukdomar, - Intresset : är. stort för projektet och även i Sydhalland, har direktör Sandnes funnit många för. saken arbetsvil- liga, : men 'medel behövs och 'här har donatorer: en chans att: göra en. insats, 'som. skulle" vara till o- värderlig hjälp för dessa 'svårt in= validiserade -människor, + nt "Kommen därför ihåg --' FÖVEMS sa a : Det är mycket nyligt abt taga sig tid och stillhet för: att erinnäs om var. vi slår. «= >: '- Först och främst uppmarjas vi - il ”atb ihågkomma, hur vår ställning mar "utan Kristus. Det var en hopplös ställning. Hjärtat var Jomt:och' kallt, den gångna tiden fult av synder och fram- tiden låg insvept i ett helvetes- mörker, .Då-kom Jesus Kristus, Han" hade kallat på oss länge, ' Slutligen kom den dågen, då vi Kd ömmer den, herderösten, | Nu har det gått. många år, se- dan detta under. skedde, Och Väster om en: linje, "dragen från |' förväntas sålunda - fyr- Tesp. tre- j dubbla "sin folkmängd! tiden har. en. märklig förmåga att göra allt vardagligt . och självfållet. Kanske vii, dag be- höver. komma ihåg, mad vi verk- ligen äger i vår Frälsare, Aposteln visar oss här kristus. livets härlighet." Vi som var långt "borta från Gud har nu "MYCKET HAR GJORTS ;' ” MEN MERA BEHÖVS =». --1959 genomfördes en 'rTiksinsam- Befolkningsökningen" och flykten städer: och byar lagda. i aska, alla veckling "är. "docent . Odd ' Guld- norrlandsorter.. - åkrar " förstörda, ' alla inbyggare, |brand sid lantbrukshögskol. både män; kvinnor och barn utan li Uppsala. Hans fascinerande fram- minsta förskoning ördade och de [tid spektiv, som pr av fördubbl gräsligaste ohygglighlter förövade.” Det kanske hemskaste intermez- hol. 40, livförsäka i - Framt tidskrift LIV, är ingen löst grun- zot under detta: mordbrännartå dad spåd utan byggd på ett f jal och ide forskni g var fö det av R: by; Kung Erik skulle hämnas på staden för - -Jatt dess "oxhandel från "Småland var en svår konkurrent - till det gare av spriten, MOR jag ber "dig sluta .upp att dricka och far sluta du också att förtära sprit och köp,ej hem till mor. Till min stundande examen 'ber jag Er," sétvera ej cprit. Tack alla föräldrar som tagit åt sig ' av detta. och sluta förtära sprit. Förtvivlad 17 år på förutsättningen att ”flyttnings- takten i forsättningen blir - 'den- samma som under' 50-talet, ” '.. Halva befolkningen flyttar Landsbygden, som under de se- naste hundra åren ”förlorat”. cirka fyra miljoner personér till tätor- tema, brandskattas således ytter- ligare. Snabbast sker avfolkmingen av bergslagsbygderna, nedre Norr- land och vissa delar av det små- ländska höglandet. Mellan 1960 'o. hejdas av några sä liknande koncentration till Mälar- dalen och stockholmsområdet, Från |het Mälardalen ' med.” Stockholm, norr flyttar allt. fler. söderut, en utveckling som dock i | någon mån från glesbygden gynnar i synner- västkusten, västra 'Skåne samt en flik av Bergslagen. Samtidigt mins- Ccntralörtörs tolkrmänga ex) "som här lever upp. I norr är det "|i stort endast några få. regioner kommit närmare honom, Ja, vi är Guds husfolk. Vi bor tillsam- mans med Gud, Vi som förr var rädda för. honom trivs nu gott kar landsbygdens befolkning myc- i; hans närhet. Den fridlösa och |ket kraftigt just i' Bergslagen, och bävande själen vilar nu i Fa-' det blir sålunda Pl derns famn. - Vilken lyckat : Och alk, detta "härliga har en - folkmä d. "Det är inte bara de större stä- som kan räkna méd någon ökning: derna : med. Stor-Stockholm . (1,5 | de kring malmfälten, Luleå-Boden, miljoner 1980) i spetsen som får | Umeå, Sundsvallsdistriktet ”. samt Kristus vunnit : åt os Han förkunnade frid med Gud för alla, människor, Han hade' Alla våra. 91 centralorter växer mindre tätorter, I de fyra, centiral- "orterna Lycksele, Piteå, Lindesberg | domen som ' flyr landsbygden : och samt" : Värnamo - kommer . befolk- | söker ' sig "till de större platserna ningssiffran att mer än fördubblas |Utflyttningen i de yngre åldrarna las under åren” 1960—1980. Andra | blir, . enligt prognosen, "så omfat” centraldrter "som ökar : starkt är |tande att en fjärdedel av .gles- bl a Östersund, Sundsvall, Ljusdal |bygdens befolkning år 1980 kom- och Älmhult. Somliga tätorter går | mer att vara över 65 år! ”Förgubb- en ännu våldsammare expansion |ningen” är emellertid påtaglig även | - till mötes. Pe som är belägna om- |i städer och tätorter. I centralor- 1980 kommer somliga. glesbygds-- kring Trelleborg - och Lidköping dsökning. Gävl med något enstaka undantag, lik. | [som det stora flertalet av våra Det är som bekant främst. ung- friden 4 vårt hjärta störes i denna: fridlösa: värld, äger -vi dock "friden i honom, Ty det fridsförbund han' skrev med sitt Sandviken, | fullmakt till detta, wi han stif- : moden > |tade Érid, då hans blod rann på + . baden korset för världens synd, Och allt äldre Ia nu är "han vår frid Även om O Jesus, öppna du mitt öga : v- eget blod kam aldrig ändras, - "Detta skall vi komma ihåg och tänka på, tills hjärtat fylles av tacksamhet, Y (Forts. & sid. ne : För de skatter jag dock bart. t. i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.