. LAHOLMS TIDNING ma vad FM ra Sf RR RE Onsdagen den 11 seplember 1963 - = = LIT ONSDAGEN 11 SEPTEMBER "LT = Den socialdemokratiska a maktfullkomligheten 7 - "Socialdemokratin har em stark maktposition 'i Norden, I Sveri- ge; Norge "och Danmark har so- riksdagen, I jordbruksavtalet 21959 träffade regeringen otvivel- -aktigt "avgöranden, som skulle ha på riksda I våras cialdemokraterna länge innehaft I Danmark har förståg en koalitionsministär, men |” den bärs upp främst av social- demokraterna. Finland avviker från. bilden. Där har socialdemo- kratin eh svagare 'ställning. Un- der senare" år har den ju också varit starkt splittrad, På den Senaste tiden har in- ” träffat vissa händelser, som ska- 7? kat om. i grundvalarna ' för det 3 1 makti vet i våra nordiska, länder, Den d i Norge har : fallit 'på sitt politiska ansvar i Kings Bay-affären, Den danska. regeringen led tidigare i kten träffades ; en direkt regerings- överenskommelse med biograf- branschen. Den var väl i och för sig vettig — men konstitutioneYt högst. diskutabel, Så har man ju också den olustiga historien förra landsrésenärer skall ha varit' där 4 I Paris ”hör väl till de klassist : RESA TILL. PARIS 2 i Rubr i resmålen i så måtto, att alla ut- nån gång. Faktiskt är det inte så många 'möjligheter; när man stu- derar de olika resebyråernas bro- schyrery, I men de som finns "ut- nyttjas desto flitigare. Någon som helst : ävekan angående årets" se- mestermål har jag: inte haft, allt sedan förra semesterturen har det varit: is. Om den staden har man läst; och hört talas om så mycket och inte minst hört tidi- hösten med förhandsbindni av. partierna i högertrafikfrågan, Det -finns alltså åtskilliga exem- pel - på utt vår parlamentariska gare'r beskrivna sina be- sök" där, så jag var nyfiken på att få stifta lite märmare bekant- skap med "densamma. regering regerar ut tariskt, Riksdagen och parlamen- tarismen sätts ur spel, : ” I de senaste dagarna har SSU- arna; skrivit. kritiska brev! till statsråden - Ulla Lindström och Sven Andersson. Det må vara ett sundhetstecken — mot bak- somras ett svidande folk öst- H tar g på den sad, kraftiska , jordlagspolitiken. Rege- ringen. "Erlander har aotvivelak- tigt: en ; ömtålig ” position i sin handläggning. av Wennerströms- affären — även om det väl inte finns anledning - att lägga den saken. på, samma plan som de händel Det. skall” "väl stå. klart, att allt: "detta hav, skadat socialdemokratins prestige. Men "det har inte änd- rat; de parlamentariska” styrke förhållandena: ' Deny a norske förfobtaren Amnult "akt . grunden av den -maktfullkomlig- "het, som man annars tycker sig -.finna hos socialdemokratin. Fru Lidström och hr Andersson -be- finner, sig inte i någon omedel- "bar fara, De kommer. att . värnas av en självsäkert maktmed Sönda den' 5" augusti "framåt kvällskröken mötte jag upp i Kö- penhamn och lyckades också hitta den. perrong, där tåget mot Paris stod och som gick under det kling- ande .”Galliaexp När jag letade efter en sitt plats, så vad får jag se:då, djupt ner- sjunkna; i en kupé, om inte mina båda kompisar: från förre året i Rom; Äke och Herman från Umeå, som nu skulle med till' Paris. Milt uttryckt, . så: blev det ett . järtligt återseende, och snart berättade vi gläda res så ih dt - socialdemokrati. . Sådana -. konse- : kvenser av , den : socialdemokna- - tiska ; maktfullkomligheten v Åår -- man väl försöka att föredra. Vär- > ve är det som sagt med de utom- ft, . som smugit sig in i vegeringsutövan= det: Där finns det: väl ingen ah nn h tod än att för- Bverland har i en,k till . den aktuella: situationen i Norge "sågt, ett det aldrig varit att inistrar skall ( sätta socialdemokratin; i minori- det. Så oppositionen. bör veta, att "den" har - angelägen Uppgift, 5 : sitta på , livstid, "Det har Över- kand självklart; trätt i d atin skall fungera väl, så . bör det vara växling wid. makten. Ett alltför. långvarigt ”maktinnehav kan av- trubba känslan för Pparlamenta- rismens regler. Det är inte obe- fogat att säga, att socialdemo- kvatin. kommit 4. det läget,” Nu "kan man, ju inte kritisera social- - demokraterna för att de lyckats « hålla. sig kvar vid makten alltför Om den, VAD. ' FICK oösökerhetspo eng medborgarnämnd veta? om > Wennerströms tilltänkta 7 -syss] ai UD: —-- och vilken karaktär. fick sysslan till sist? spörjer” "Dagens. N. ye heter : (fp). med anledning av "att åtskilliga - socialdemokratiska ningar nu tror sig: kunna skjuta över skulden för spionens' placering i: UD' på: denna” medborgarnämnd i stället för på den ansvariga rege- ringen: si NN in »Riksdagsman' Larsson" 4=Kättran] > >. (cp), nämndledamot, > uppfattade : . enligt 'egen uppgift saken . så att N " Wennérströra ' skullé "placeras på AT en ofarlig historisk-teknisk Sys- söm” den tillägnat sig under et. de dråg för” socialdemokratin, De aktuella händelserna bär syn för sägen. , Regeringen: ' Erlanders håndläggning av. Wennerströmaf- fären förtjänar otvivelaktigt kri- tik. Men framför man sådan, så uppstår det indignation i de so- ialdemokrätiska krel Där kan” mån inte tänka sig: satt når "gonting warit fel i, det som. en socialdemolkratisk regering "gjort eller" inte gjort. Regeringen vill inte. eng ha oppositionen med i ingsarbetet, 5 attityd - "+ svarets " " forskningsanstalt, ift «av. arkivar- " betskaraktär, ” Riksdagsman ' Ståhl (fp) hade tydligen; fått ungefär « sammaintryck, En: + person ' med '.. sådana "uppgifter kan ju knappast |” förmodas -behöva. eller 'få minsta långar, . maktiniehavet. Måltfulla'F- chans att rekvirera viktiga sven- "ska: militärheriligheter från För- - Riks- - dagsman Elmgren. (s) har nu ryckt; fram till regeringens försvar med -uppgiften att.-Wennerström enligt. vad som upplystes i nämnden in» : galunda skulle anställas som ar- kivarbetare — att-'den 'formella' . . beteckningen inte var denna .är ju också för självklart för att be- "höva ges karaktären av :nyhet — utan” som -”expert för nedrust- > ningsfrågor”- med uppgift att sys- tematisera hela materialet i frå . gan ”fram till”. (ett något oklart uttryck) den aktuella. diskussio- "nemo cv "Hr Elmgren axlar alltså modigt del med säkerhetspoli: och - syhes "ha präglat den norska so- cialdemokratin i Kings -Bay-af- , ett ansvar ' som : veter- ligen dock varken han eller övriga ledamöter i nämnden varit vare sig fären, Det kunde kanske ha wva- rit annorlunda, om socialdemo- kratin haft klart för sig, att även socialdemokratiska " regeringar skal” tillhöra de dödliga förete- elserna. in Det blinda ”partinit, som för- tsedda till eller I bl att bära, lortsätter DN: DT "Om något bör stå klart efter de” senaste dagarnas oklara diskus- sion, är det att nämndens främsta uppgift, och den enda dessa icke- militäre. ledamöter utan insikt i gpvitärhemligheters i irrgångar med H kan tänkas fylla, har svarar den egna fel i vått och tornt,- behöver kanske inte förskräcka oss allför myc- ket, Det är olustigt att det finns — fy därmed sätter man till "stor del' ur spel den, politiska |' statsrådsansvarighet, som den " iska demok be- höver, .Det är emellertid en vä- sentligt allvarligare . : företeelse, när - maktfullkomligheten direkt påverkar rmegeringssättet, - ” " Det: har" ofta anförts exempel på "att den socialdemokratiska regeringen underlåtit att i tid un- Ma a som: tin » varit och är att bevaka att sä- kerhetspolisen inte går alltför långt eller hårt fram från rättssä- kerhetssynpunkt i kon- trollen av säkerhetsrisker, I fråga om bedömningen av själva säker- hetsriskerna . måste ' och kan -dé näturligtvis däremot bara lita till säkerhetspolisens egen bedömning ' och de vet ju att ansvaret från denna synpunkt ligger hos re- "geringen. : Efter de motstridiga eller s säran=- "de uppgifter som en del av nämn= dens egna ledamöter nu på egen hand. gett spridning åt vore det Likväl värdefullt om statspolisin- tendenten eller den höga jurist- i kan lägga de pap- "eller dess godkännande. Det har gällt + ex, ärenden, som bort före- dras i utrikesnämnden före av- görandet, Ptt sådant är t. ex. Un- ,(dénplanen, Det har också gällt kan "väl fråga sig hurt, ex. Kungälb med D:; h stallet per som ev finns på bor- det 's$ snart som möjligt, så” att ”"Wennerström-debatten inte i onö- dan fastnar i detta sidospår. När en kvinna säger en kompli- mang. till en medsyster, ser hon i regel ut, som om hon väntade för några år sedan och vidhäng- ande” tilläggsprötokoll skulle” ha stått: sig . wid en konstitutionell granskning. Så .har. man den' s.k, Harp- sundsdemokratin — på och utan- för Harpsund.. Regeringen träffar direkta ö : med s sig : bytesp utbetalade - ome- delbart. = Zoon oa Se En brist vid schlagersjungandet är att man ofta blott ofullständigt uppfattar texten. — och att det blir ännu värre när man uppfattar den. are Om en män niska inte gör nya bek på sin väg genom li- ich Äntressorganisationerna i frågor, där avgörandet enligt. "demokra= , fins spelregler skall killkomma z vet skall hon snart finna sig över- given. Man måste hålla sin vän- skap under ständig reparation na. Jekade. "På färjan över Stora i med att. . pröva. de danska” smörrebröder 'och sen, var det dags” att tänka på nattsömnen. På goda. grunder misstänkte vi att det blev, skralt med densamina se- nare. (Vilket det också blev).:- Lite' lekemlig 7 spis fick vi. dagen borås” restaurangvagnen, medan och var syntes fortfarande min- men efter kriget, och de bostäder, som låg intill järnvägen, verkade slumkvarter. + I "Köln . stod . tåget stilla i c:a 20 minuter och alla kameraägare hade en och samma tanke, att få en så bra bild som möjligt av Kölnerd Grä "En nästan obligatorisk p program- i SA första dagen i en storstad brukar vara en rundtur med buss, och Paris utgjorde intet undan- tag härvidlag, ”Vår gata” Rue Se- veste, var för smal för att en om- nibuss skulle kunna köra där, men det var inte långt till Boulevard till Belgien passerades utan några större nä yfräigheter, och vi konstaterad na ind: h t, som var flera gång- er hredare. Till att börja med åk- daga storlek och uvdtänden mellan dem var detsamma som i Ruhr.' Strax efter gränsen dök det upp en herre, som - vi inte: sett ett spår av: sedan Köpenhamn, det :var konduktören, Tänk Er, att åka så lång väg utan att visa biljetten! Praktiskt taget all mark verka- de uppodlad i det vi fick. se av Frankrike och vid: sjutiden” på kvällen, gott och väl ett dygn ef- fer avresan från Kö h nu i inte var mycket att titta på. Inte så långt därifrån har alla gatorna namn efter europeiska städer, och vi såg bl.a. Rue de Stockholm. Några tyska städer är dock inte "uppkallade, av lättför- klarliga skäl. Place de La Condor- de är världens största & öppna "plats, cirka " 17 "tunnland, och anser många, även der "vackraste, Här y' var vi framme i Paris på "Gare du Nord. Här: mötte Reinhard Bern- teen tipp,” som under uppehållet i staden skulle bli vår ledare. Snart var vi inkvarterade på. ett hotell 1" stadsdelen : Möntmartré, där konstnärerna har 'sibtt hemvist och lever ett mer eller mindre bohe- martat liv. För. miljoner turister är: , stadsdelen kanske. mest känd som” ett -- -nöjeskvarter;. ' Här ligger också ; Sagre-Caeur-kyrkan, synlig över hela Paris; Liksom alla kän- da byggnader är "den. vackert fa- sadbelyst, och några "av "sällskapet var "och kikade" på densamma för- sta kvällen. Men de flesta före- drog nog att dra av sig en. ovan- vi nyfikna” studerade I dsh ligt I skjorta, tvätta av sig åkte enom. Så” vackert var det allt wesdammet och därefter a til kojs. . : KEN miste här huvudet, bland dem Ludvig XVI, Mitt på platsen . står en "obelisk från Egypten, ”bom | väger ”230 ton. Här hade vi gärna stannat längre, : men ' tiden rann . snabbt undän "och vi" måste vi-' dare! Nu körde busseh in på Ave- nue Des Champs HElyséet, Paris förnämsta "gata och den mest i Im ponerande jag nånsin har sett. Hur bred (den var med körbanior, alléer, ; parkeri trottoarer säga, men jag gissar på äver 100 meter. Hela tiden syntes ' Triumf- bågen i. fonden, och så småning- om 'åkte vis runt densamma. Här var wi på ett' grundligare besök senare, varför: vi ' bara. fortsatte. Strax" intill Eifeltornet -:blev ' det :| dock" rast och sedan Bermteen be- te vi genom mnöjeskvarteren, som ' var giljotinen uppställd under den. franska revolutionen och c:i 1.400. FE Poees ; Stora ingången till. Notre Dame med stenfigurer, . den yttersta domen. som före rättat en del om platsen ifråga | minns jag besökot” i Notre Dame, fick vi litet tid till egot förfo- | Grundstenen här lades för jämnt gande, Att komma upp. i tornet |800 år gedan och urgefär 100 år medgav inte tiden nu, där var jag | senare var kyrkan föndig, Vi be= om fredagen, men alla ville gärna | undrade utifrån dess fasad, de 70 bli plåtade med tornet i bakgrun- | meter höga" tornicn och alla do den, ' Not stenbilder. som pryder kyrkan. Vi hann också "med att få se jInuti var det Inte mer än halvz Napcoi grav i Invalid d-domen, ljust; fastän 'det berömda mrosoctt- innan det var tid för lunch; Prans- | fönstret är 9 mater i diameter, Dot kanske inte,” men de stora industri” a: a Iovande + + Väsens - utveckling |. beror på två faktorer; arv och Å miljö. Och miljöns inverkan i främ- i Ljande eller hämmande avseende 'på de olika avsanlagen är större, jul. "yngre individen ” är, Skadas grod- « den på en. växt, når den, aldrig sin "fulla "utveckling, Eller tag två li- ka kraftiga plantor av. samma ört och låt! den: ena få. stå. soligt ' i god jord, omsorgsfullt skött, medan: den]; andra; planteras på: skuggsidan 7 i karg jordmån, omgiven: av : ogräs. och utan någon tillsyn. Vi vet alla, hur olika.de. kommer: att. utveck- las, På samma sätt är det med djur, " deras .tidigaste miljö har. avgöras ide betydelse. iF Jam utgör intet. "| re” och: sjuksköterska . upptäckes och "botas: på" ett tidigt IT stådium. ” många + skrämpor, .' | : därstädes som hemmen ' icke: lagt : märke . till och "vilka; om>de. fått utvecklas, -kun- nat bli katastrofala för bärnen.: i ' Lekskolan :söker ' ge barnen goda vanor. i hygie iskt., avseende” och har. dagligen. .många . tillfällen "där- till, "Den mängd kroppsövningar! av de mest. skilda slag, som småbarn dagligen: och stundligen behöver om de, verkligen skall lära sig "behärs- skolan rikare tillfällen till än nå- gonsin. hemmet och "under former som” är: roliga. för: barnen : och: sti- mulerande för: hela ' "deras' person- lighet, Se bara på utevistelsen! Vilz ka. nsträngande men -- nyttiga Det är. ett humerå' allmänt” erkänt faktum att ingen period i hela vårt liv "har”så”stor betydelse för” ut- - vecklingen av kropp och själ 'som . våra tidigaste barndomsår, den pe- "riod som” brukar. kallas 'förskoleål- "dern'—' åldern mellan" 0 och 7 år, br teorin är alla” överens om detta, «och 4: praktiken har växt- och : djurodlare för länge sedan förstått ätt "dra. konsekvenserna av. .dessa insikter: Men hur är det; när det gäller människan? - : : : Låt oss. se till Kroppsutvecklin- gen! Där, har. vi svenskar . varit ' mest vakna, Tack vare barnavårds- centralerna' och tack vare intensiv - propaganda från läkarhåll,' vilken bedrivits i' många år och bland an- nat resulterat i utmärkta, för snart : sagt var och en tillgängliga kurser i i spädbarnsvård har de flesta mödrar - numera en ganska god uppfattning « om hur spädbarn ska:'skötas, Det är. först senare, som den kritiska "tiden sätter in, | ” Hur kan det komma sig alt. vi svenskar så försummat barnen mel- lan två öch sju år? Anledningen ä är nog huvudsaklingen' två, Den förs- ta är vår mångomvittnade benä- genhet att överskatta bokliga kun- ; skaper: barn under sju år, resone- "rar man, är för små för att lära sig läsa och skriva, alltså. lär de "| "sig ingenting väsentligt, och där- med har samhället ingen anledning att bry sig om dem, Den andra är en viss övertro på hemmets för- måga att själva på bästa sätt sörja för barnen i lekåldern: ”sköta små- barn kan väl alla kvinnor”, Intet av dessa skäl håller streck, I själva verket lär sig barnet mera under de första sju åren av sitt liv än nå- gonsin' senare, och framför allt är det då som personligheten bildas, själva karaktären danas — och är inte den viktigare än all boklig lärs dom i världen? ” Förvisso kan intet ersätta ett gott hem. Men de allra flesta hem i våra dagar behöver ett komple- ” ment, 'en bjälp vid småbarnens fost- ran, om våra barn skall kunna nå den rika, allsidiga utveckling som vars och ens anlag tillåter och som barnen borde vara berättigade att nå one SN : Lekskolan kan ge hemmen utom- ordentligt värdefull hjälp med bar- » nens kroppsliga fostran. Erfarenhe- kroppsö jinte:arbe- ken: mängd ”lekmaterial > kan, inte barnträdgården. tillhandahålla på sin "stora, soliga :lekplan; material av många flera slag och av mycket dyrbarare 'art. ån' ett ' enskilt: hem någonsin ” kan ' bjuda.:' Lekskolan med sina "rymliga; "luftiga: lokaler inbjuder till: fria ohämmade' rörel- ser, för att inte tala om -att den direkt. inspirerar till sådana i små- barnsgymnastik"' och rylmik.. Där finns material för övning av de sto- ra musklerna: "stora, tunga klossar m m, och där finns material, som gradvis leder barnet att bättre be- härska de finare musklerna (mind- re klossar, pärlor av olika storle- kar; spel av många slag etc,) så att till slut ögats, handens och - fing- rarnas muskler är väl tränade, när barnet vid inträdet i "skolan ska börja läsa och skriva. Parets intellektuella . utveckling stimuleras på mångfaldiga sätt av lekskolans vetenskapligt utex- perimenterade material, som är så beskaffat' att det erbjuder "ständigt nya problem, avpassade efter bar- nets ålder och utvecklingsgrad, av samvaron” med kamrater och väl skolade vuxna och sist men inte oda fö. inte 1 Tekskolan att påva barnen tet i den & egna trädgården! Och vil- . möralisktt” Dagligdags Inträffar” nå-" gon liten . händelse, som tas. upp: till diskussion' och, hjälper barnen ? att få upp ögonen för. värden såda- : na som sanningsenlighet;. rättvisa o, hjälpsamhet: Och vilken inverkan här inte lekskolan på ett litet barns | söciala utveckling! - dern, särskilt "om - de inte - börjar förrän, vid 56 år, har:man i hem-. met: redan en bestämd: 'uppfattnin; om. barnet i fråga, Helt. omärkligt ” har: man börjat: betrakta det som” begåvat eller' obegåvat, styggt "eller snällt, lätthanterligt eller svårskött, ' Var och en av dessa placeringar för 'med ' sig sina speciella svårigheter ” och det är så gott. som omöjligt. Äör barnet. att. hemma ' ta: sig ur”sitt givna" ”hål". I lekskolan, får det en ' ny start, ingen har där några för- utfattade" meningar "— varje barn sig självt och ' intet annat. Det : är inte 'så: sällan," som” föräldrars ' uppfattning om sina. telningar helt förändrats genom lekskolans inver- kan. Barnen, lär sig att i lekskolan beror det på en själv om man skall . bli : "omtyckt: medlem av. gruppen eller inte. Om 'man slåss och brå. kar; tycker. de andra" barnen inte om; en;"'en 'hjälpsam” och "vänlig kamrat trivs alla med. "Alla 'väritar sig "att "vär och en 'skå' klara' sig själv i. allmänhet, men man ska också kunna både ge och ta emot, hjälp. Man lär sig 'respektera and- ” ras rätt: man 'väntar. med vad man skall säga tills en annan talat fär-' digt, och en leksak är upptagen tills vu kamraten frivilligt lämnar den ifrån sig.'.. Vi . har. alla : vuxna' som'' barn, ansvar för allt material i lek-. skolan, och vi måste hjälpas åt att - vårda det. Utomstående, som kom- mer på besök, förvåner sig ständigt över att vi i åratal kan ha samma material, även ganska ömtåligt så- dant; och låta: stora grupper. barn handskas med det. Förklaringen är helt enkelt den, att om man låter | ett barn känna medansvar blir det. dem en källa :till glädje att ta. sin : del därav, ae «ock 1;a är minst av de rika uppl i verk- lighetens värld, som :barnträdgår- den ser 'som en h d ift att barnens första” erfarenhet av att: vara 1 i ett samhälle," där det förmedla; Allt detta plus. dagliga språkövningar gör också deras för- måga att behärska språket, enligt småskollärarinnors uppgifter, i 7- andra kamraters. Och hur. utveck- las inte deras sinne för musik och sång genom den dagliga efterläng- tade musikstunden. Vad den emotionella utvecklin- gen beträffar kan lekskolan göra en stor insats. Barn som hemma brukat få obehärskade vredesut- brott, lär sig snart inse att sådana bara leder till tråkigheter för dem i kamratkretsen och" blir därför lugnare och ' vänligare. Ängsliga små vinner säkerhet och förlorar sin omotiverade oro 0 s v. Lek- skolan hjälper barnen att inse vad som verkligen förtjänar att man blir upprörd och vad som inte gör det — samt att det senare vanli- gen är fallet och vänjer dem att reagera ändamålsenligt även i en årsåldern är . avgjort överlägsen |l finns ' lagar 'som' bestämmer. - vars? och ens skyldigheter och rättighe-- ter, Många föreskrifter finns där- inte, och de. som finns har barn och Jari, - hest - därför är de "lätta 'att förstå och följa.” Det "händer ”ofta' att föräld- rar och andra besökande förvånar :' sig över dizciplinen i en god lek-' skola. ”Hur kan vi få dem att göra - så eller så?” brukar de fråga. Van-. ligen rör det sig om ting: som vi knappt ' märkt några svårigheter med alls — när en grupp accepte- rat en regel, ser de minsann själva" Til att den följes. forna "Genom lekskolan vänjer sig ock. så' barnen 'att betrakta 'vuxna som vänner och umgås med dem på ett frimodigt och naturligt sätt, i - Sammanfattning: de” sju, första åren är" de - viktigaste i barnens liv. Vi har inte tåd att ignorera dem. Lekskolan, rätt skött, ä är hem- men ett gott stöd vid barnens såväl. upprörd situation,” frå "Än visan atj tack vare dep. kons Vilka oändliga I fysiska som psykiska fostran. Ge-" [han är begraven 4 Vi. andra har | kofagen + är” 4 - meter :lång och: 2 serNVi honom en av sina allra 7 största söner, och det för= klarar ,väl den förnämliga” plats fanns flera sådana, men kyrkan är 130 meter. lång, så det behövs ju' inte så lite ljus, Alla bygg- nader 3 Paris skall, ”tvältas” för art få ett "trevligare 'utseende' och Jet” sker. mer elleri mindre maski- nellt. | Över - » huvudingången « till. Notne - Dame finns en del stenfi- säkert en annan. uppfattning. Sar- -. | meter - bred, och; är, huggen. av finsk ', porfyr.” Flera: ;andra ting minde också om Napoleon: och, på text i golvét kunde vi läsa nam- nen på hans mest kända slagfält. Lunch åt vi på en rysk restau- rang, inklämd bland, trånga kvar- Burer, "som föreställer den yttersta . donven;: Figurerna” ansågs för öm- . tåliga för "maskinmtvätten”, varför de .tvätbades ör, hand, mågot som fär ha, givit anledning till "många "TA Lindeberg vid post ns trafik. "Tring. te. vara mycket svårt. Om de se” ter, och sen, fick vi lita på apost- skämtsamma + »kåserier i .Paris- SS hö under” eflenmidd sy ggs Hå Främet fe den , . promenaden 4 AA Svenska systemet ; mot. tågrån” är att. VÄGEN. EF. 4: 116 sprida värdeposten , Stockholni (TT). - . Kan' en: tågrånarkupp,. som den nyligen. i. England hända” också i Sverige. är 'em fråga som" ställs i bh SJ-nytt. Svaret Elir både ja och nej, — ja: därför satt: ett tåg gi- vetvis kår gtoppas i Sverige lika-' i England, nej,' därför att det här lari2at efidrig kan bli fråga om ett belopp, av den storleken : Här ' i 'Sverige har vi. inga ilda nattposttåg - som i Eng: lad och'det är det som gör. skill naden, säger 'avdelningsdirektör Nej, vi skulle då hålla oss till sanningen; och i. alla stycken i kärlek växa upp till honom som » :är, huvudet, Kristus, — '- S V. 15. c > Det händer ibland, att man ser . människor, '. vars ” lemmar upphört att växa. Kroppen kan vara stor men fötterna' små, Vi' säger. då; att dessa är vanskapta. "Även den andliga växten kan bliva onormal. Det finns. krist-' na som är starkt uvvecklade i ett h men eljest ynk- ligt små, Jag hörde sägas om en avdelning. man: ”Han är nästan fullkom-- .— Vånt system "bygger på många Iz i allt, men det klickar på en förbindel med ”åtminatc hu: | punkt: han är så kär i pengar”. dorternav' Vi har postvagnar i! Vad hjälper det då, om han de 'fleata snälltåg. och även i en |eljest är god? När folk ser den" ; , hel del. persontåg, Det betyder 'mannen;' tänker de endast på spridning "av värdeförsändelserna, hans kärlek till "pengar, Därför men hur” mycket. pengar söm är. har de wwvilja när det gäller ” ute och åker varje dag' vill direk. | hans kristendom. . tör Lindberg" ånte avslöja. I Ordet här säger, att vi i alla Postkupéerna innehåller såväl stycken skall -växa, Det är den kontanter" som värdshandlingar av |Tälta ”kristiga tillväxten, Först olika slag, Större delen 'av för-|måste vi då bedja" «Gud om ljus sändelsema”" är "dock vanliga brev,|över våra speciella synder, Och | tidningar 0, s. v. En rånare måste | detta fjus vill han giva oss. När alltså ha end tia på 'sig för. gall- han sedan pekar på den svaga punkten, gäller det att vi & : godér i och .er- AA ydelnån; ektör- Lindbergs trogna mot sanningen ser 3 fatt ing om den engelska rån. | känner synden som synd inför Gud, Först då blir det utrymme ör nåden i själen. ”Erkänd synd är. förlåten synd.' Men synd som inte är erkänd för Gud biter inte Guds nåd på”. - ” När wi så har erkänt vår synd för Gud, är vägen till Guds kraft att få liv öppen. Då växer en kristen ”upp till honom som är huvudet, Kristus”. Han är modellen, idealet. "Därför säger Ordet, att vi skall se på honom. När 'vi ser på Jesus, hur han var och levde, hur han älska de, tjänade och led, skapar Gud > längtan i vår själ efter att bliva honom lika. När så våra ögon är fästade på Frälsaren, går det en osynlig kraft ut från honom till oss, och vi blir danade en- - kgt'hans bild från härlighet till. härlighet, liksom av Herrens Ande, kuppen är att hela härvan så små- ningom skall nystas upp. Några av kuppmakarna har ju förresten redan fastnat i. polisens garn. Att utföra en sådan kupp som den i England utan att bli upptäckt mås- den får tag i pengarna är en ”an- nan sak, då det kan röra sig om slitna sedlar, som inte finns num- metregistrerade "på bank, . personlighet och göra "karaktärsda- ningen till sitt" primära mål gör den anspråk på att få goda följder för hela individens kommande liv. Även för föräldrarna är lekskolans inflytande av värde, Barnen förbe- reds ' för "skolans arbete genom mångfalden upplevelser och syssel- sättningar, och genom att ge dem en god inställning till ett samhälle i smått under barndomen kan lek- skolan även fostra till goda med= or lemmar 1' det större samhälle, där | Låt oss i dag fästa våra ögon ' va da Pa : de som vuxna ska göra sin insats |på Jesus! 2 Aloe köa a arken Ita Fd 7 sx
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.