”""" LAHOLMS TIDNING > " > "Torsdag den 12 seplember 1983 ” —=1I = Lomond 2 SEPTEMBER Få | "ir - Den. fumliga handläggningen SN Debatten i Wennerströmaffären har varit delvis hetsig. Fräna ut- . fall och uttalanden har gjorts på grundval av vissa offentliggjorda detaljer, lösryckta ur. det större]. ' sammanhanget; "Det . måste nog sägas att sådana uttalanden inte vilar på någon säker grund. Det enda man. vet hittills är ett re- gevingens handläggning varit fumlig, Uttalandena kan komma att visa” sig befogade — > helt el- | lor delvis. Men "därom vet man | intet: förrän hela affären klar- lagtsi Inbvill dess är det bäst att | RESA-TILL PARIS | allvarlig säkerhetsrisk ” på högsta Zn nivån "utan att någon tagit det För att komma tillbaka till ho- ansva bord jälh klart tellet åkte wi metron (tunnelba- iF i en r som situation. själv! nan) och Bernteen demonstrerade ki sådan hur detta: skulle gå tll. Till att Vad som förbryllar är att stats- börja med verkade det invecklat, ministern ger saken offentlighet | Men snart var vi ofta ute och åkte: redan nu, Den har ju ingen di- på egen hand. Det war billigt och 3 . Knappt två månader efter den 3 | svenska filmens myndighetsförkla. ring genom statsmakterna invig- Sh des Sveriges första” Art-Cinema, Sj Jd ev. & en kommersiellt driven studiobi ograf. Det blev gamla Le. gick relativt snabbt, m tt räk- rekt aktualitet förrän i samband Ina ut hur man skulle åka var med statsverkspropositionen näs- ibland. lite besvärligt. 3 miljoner ta är. Vill statsministern ge "de |P25sagerare " befordras varje dag, helst skulle övriga statsråden en pel Såchelst ni man undvika den "för att de inte mera nitiskt 'sökt | Vi hade nu hunnit att bli lite ferrä honom a närmare bekanta och med hjälp Tf sar ped Som av deltagareförteckningen räknade var på ärde eller vi an bere- vi ut vem som var vem. Gruppen "da svenska folket på att i hand- räknade 44 deltagare från Falun 4 låta säkra och , I äte iska om- . Den” uristkommisston; som ret geringen . tillsatt, har till "uppgift att klarlägga hela' affären och des förlopp — för att därigenom skapa en "grund för bl, a. bedöm- ningen av det politiska änsva- net. Kommissionen kan inte i - något avseende misstänkas för |: bristande. nit och redlighet, men faktiskt, kunde man' önska. den en ibällbre' start. än -den fått. Ko fission: homliostömnt de de promemorior med redo- ör ' befattni: : med : Weninerströmalfären ' som ' berör- da statsråd avlät på dess begä- ran. 'Den kunde förebringa goda : skäl härför, Det ' gällde: att tillse |: att inte andra som "haft beröring med ; affären - skulle lägga sina berättelser; tillrätta och, "styrka : statsfådeng - redogörelser. Men kommissionen ' gjorde en ' grov felbedömning, Det fanns äinté laglig grund för hemligstämplans det ned påföljd att det upphävs des 3 äv wegeringsrätten, ' + a När kommissionen war så (an? gelägen om att ingen skulle ' få möjlighet at anpassa sin” b telse! till statsrådspromemorierna - borde detta ha: "gällt också stats- råden. -emellan, "Regeringsledamö- ternå skulle! inte ha beretts till- fälle,. konferera inbördes utan borde i möjligaste (mån "tagits 'på | sängen och muntligen fått nedo- | in befattning” med af-. föredv "Därmed hade också hela bryderiet med hemligstämplandet varit ur världen, På denna | punkt "öckså från juristkommissionens.. i Stat är tydligen klart medveten om den' fumliga hand- . läggningen inom regeringen. Han |- har tillkännagivit sin avsikt att nästa år inrätta en statssekrete- rark fa i stat: ädsbered= ningen för handläggning av bl. a säkerhetsfrågornia, Säkerhets- : frågorna ' har således inte hand- lagts ' ttillfredsställande på rege- ringsplanet. ' Man har haft en NORSKA ARBETARPARTIET har krävt att vid stortingets session den 16 september få veta den nya rege- ringens program, erinrar Ny” Tid” (ej: : Natärligare ha varit, att de re- geringssamverkande. = partierna enats om sin kurs redan före re- - CNE skriver: "Ingen vettig människa tror ä- Jat och Lilla »Trianon, ett par "mindre rang i närheten av Etoile hade vi|ternås” nya” ; attityd gentemot 'fil- martre, som. 7 På å ett förd tigt sätt stott-i närheten. och passade på att lite tid till eget förfogande, och | men, Uppfattas denna inte längre ”märkningsvärt många hittills för- | folk från, hela världen som strö- feltornet. "m,' fl” förbereder! ;sig” jen är i behov'av fyra års gy . läggni av Wennerströmaffä- i norr Yngre. damerna i söder. En . : damerna var annars > ren på regeringsnivån finns ting] från, Colombia - i Sydamerika, : där som är änmer raverande än som | hennes far är representant för Bo- hittills framkommit? Svaret på färgslarke av ölla dl , den mest . ärgsba av alla jagarna var den frågan kar ges först när man utan någon. som” helst diskussion kommit längre' 4 affärens klar- mr.. Nelssoh. from Pennsylvania i läggande. ON USA. Hans vagga hade en gång " a =: or fö stått i Göinge och följaktligen var ” Ne han :svenskamerikar. Som sådan var han också i besittning av alla de. egenskaper vi mer eller mindre . skämlbamt vill: tillvita dessa. Gott "i mordaffären 1 Stockholm. om slantar hade han, och man och Jönköpings-P osten: ;. (fp) | man emellan kallade vi honom för finner situationen sådan att ett Ser gande banken. o okså h ätt klarläggande. av polisens utred-|rika tillfällen- att studera trafiken.” ningsarbete är på sin plats: ' På "grund av semestrarna skulle Gärningsmannen "greps bevisli- den: omfatta ånte. det vär visst - I risst «Ei redan, efter r den första. tra inte frestande at själv köra bil Sonen. nen släpptes. Det är en där, Framför allt fäste jag mig vid öppen fråga, om utvecklingen tt. trafiken - gick i g mig behövt bli'denna.' Vederbörande dan. " RR öl: she Jan a så + säkert ha fanns dock i polisens register, öm lad At komma där som turist i bil ver misstänkta, Han hade ett åtal och: börja leta 'efter gatskyltar och '. hängande över sig just för ett samtidigt hänga med i trafiken. närbesläktat brott. Men det har De - allra : flesta 'bilarga, minst 90 också framkommit andra omstän- proéent;':var av fraksk- tillverk- d'gheter, som absolut påkallat en ning,'men faktiskt såg jag en 'Vol- närmare "undersökning. . i JO GÄR "TILL AKTION, Sie knippade med de olika rummen. | Bernteen föntalte på ”skandinavis- ler annan skråma och det undrar undertecknades, och . bordet "Smålands Allehanda 0) jag inte-alls på. + - A där | och .Eiffeltornet från . sjösidan, rätt detta skedde står fortfarande kvar, | så mäktiga pråmar på floden m. m, len. upp till. konstnärernas . Mont- ler misstänker. att polisen. ligger skiljer: sig: från de oroliga nöjes- -på latsidan, Tvärtom 'är' man nog | kyar r och var hade. en alldeles på' den klara "med att konstnö sin-&rbetsattiralj och ville köpa . vykont och någon minrnessak | då passade dlera på att' ta sig en i en affär, där en av expedi titt på Triumiek ja, de mest - tuationer: ytterst. skickligt. arbe- franés. Många enkla, men trevli utan, att anlita” teckenspråket. ' förande beordrades av "Napoleon, .te, Likväl kommer ,man inte i- |restauranger såg vi och em: divs- Senare ”på- kvällen åkte vi en |den-är-50 m. hö; , 45 "m, lång och från det faktum,” att även: under medellsaffär I hade ' öppet mitt på tur till alla de upplysta. platserna |22 m.' bred.” På insidan av valvet . ' i etaden, ”och' detta var det. vack- Toligt ma ornas dee natten, kill stor . orssöa AV för raste wi fick se under hela resan, en .F ; .:kvens av. grova våldsbrott an- |letsdragen att-dönia, så var det mr None Dam, TT oum fbleen EE der kågen finns dem. okände soldatens grav,' alltid prydd med fasadbelyening, | friska ' kbsmmor och dä ä livit ouppklarade, Gärningsmän- | vade”' wunt där uppe. i rg år. fortiarande, ma! bland Freden i Versailles har äl alla som OR acer så i styrka, var gokså en evig eld Båg igger på : "SS STERSKAF" Hört talas Om,” men”det SDSYNLS ac Sä? iden kan ej | Place. de toile ; «(Stjärnplatsen) Oss a beskrivas. de upplysta |och" därifrån ubstrålar 12:ävenuer, är kanske inte lika många som s känner till att Versilles: är värl GYMNASIEUTREDNINGEN a dens : förnämsta ' Tustslott, vid vars har inte. I mycket till övers uppförande". flera av landets ko- k NN i 2 Nod a en 4-årig studiegång; skriver Gö- [nungar, främst Ludvig XVI, med- en lär: kosta staden 20:000 kr 'per jög, man fick en överblick över hur verkat. Vi ägnade en hel. dag åt indelstidning "| detsamma och fick sannerligen ett vikt ' utbyte. Dit ut åkte vi. med RA vända pengar. / cv Ännu -senare' "på ' kvällen" eller fiken ” ga eg Nn Å kanske vatten : ”elorde”, 2 några av idlar : frågan ngåäen "och nyfikna ' hängde vi:vid 14 na "med mr from 185; kommer: till: det resulta-" fönstren ” i; dem för abt få skåda ; obegr tet att, endast :sådana elever 'som lite iris, som -vi-inte ti- fin amiga d ig sen, ”P aris Py [a Hö ;direkt yrkes-- ? Lå ET nånting äv. Bl, a. 2 verksamhet :på.-den "tekniska li om” vi" förl vulognerskogen; en R ho park. på 1800 tunnland, och At- |. ile, där det mest hek- livet i Paris:skall vara. £ .. nasiestudier; Det. finns ett. avgö- |lantpaktens högkvartér.. Versailles Denna pia ch den närmaste om- |på natten. Skr jade Kn at egna" krafs t låg inte. så ”FJångt ifrån ståndpunkt kanske måste accep-' och .harö70.000 invånare." Mängden 11 kabaretter, och barer, |också med alt få en pratstund med + teras. Den: stora 'ansvällning av |2v turister svisade” tydligt, att vi 'och mar bar Kaba inte gå lång väg | Åke och ” Herman, som tillhöndia] skåda” slottet” som även-' bara till storleken är ” ganeka försvarligt. Fasaden mot 'parksidan mäter - 580 m.. Under em tid av (dess uppfö- säkerhet kan vänta 'ställer så stora anspråk på ekonomiska och personella resurser att det knap- past ligger "inom möjligheternas gräns att erbjuda ett alternativ| cent av etallens imntälter därtill, och Hill det treåriga pymnasiet. ] när vattnet "spelade -i fontänerna, : Det finns utan tvivel många så :ransonerades det för befolk« gymnasister som skulle behöva en ningen i närheten, I våra dagar lugnare studiegång. : är Ve es ar rämsb vettit ,femstjär= Många orkar inte med den mål, och användes nå- snabba, studieakten, andra skulle gon. enstaka. gång, gästar Frankrin gärna vilja ägna sig åt andra in- ke, uden "gär vanäri- ett liv, com vi gudskelov inte har |råkades vi-inte så ofta. maken till uppe i höga Nord. Pa-| Samma dag på em; var vi i Lo- ris lär gästas av 10: miljoner. tu- | uven, Paris mest kända musevm åcligen, och många av dem |och även ett av de förnämsta i fransmännen nan och kär der sig därmed är inte lätt att ytt telse i'handat, Men sant och ra sig om efter några dagars vis- visst: är. dock et jag allrig har sett så många kärlekorcener :ut- | som dyrkare av kvin- viga var väl och såg Mona- kem, Hur det förhål- | La och ide franska kvanjuvelenna sarbfing och en särskild vakt der — en gång Södra blogrefter tern — som fick äran att omvand- las till en filmkonnässörernas pa- I | rad.s. Den 30 augusti omdöptes den till Smultronstället, därmed mar- kerande sin anknytning till Ing. 4 [mar Bergmans stolta filmtraditio. i | ner, Mycket riktigt satt Ingmar Berg- så I man själv tillsammans ' Edenmans . kulturrådgivare. Harry Schein i salongen, ' när : Kenne Fant från Svensk Filmin- V jdustri invigningstalade och några nyupptäckta svenska från 1910 uruppfördes och kom- menterades av dr c nerg, Studion börjar sin verksam- het den 2 september med en Ing- mar Bergman-serie som praktiskt taget omfattar reg'ssörens alla sto- ra filmer, sammanlagt 28 'rtycken. Därefter är det meningen att i de- cember polska, tjeckiska och italienska fl mer, Smultronstället har: enhetspriser (3:50) och onumrerade platser. Fö- reställningarna börjar kl. 18.30 och 21. "Repertoaren. kommer att helt avvika från den 'vanliga biograf2 . mionen, som, är het öventäckt, och vår reseledare slentr'anen. Den skall slå vakt om f MH 2. a Zz Sas -.- Själv tyckte. jag att spegelsalen |ka”' om. vad märkvärdigheter vi kvalitet ifilmen och i vill vara de vo 1800, Nästan alla hade en el-|Var mest intressant, det var där |fick skåda, flera av Paris broar|uddas och” exklusivås, 'de?nyska- En annan Jönköpingstidning -— freden . efter.. första . världskriget | underifrån. Notre - Dame, Louvren pandes : och idébesattas” plattform, ,”Smultronstället” får betraktas som 7 Några av-0ss traskade: om kväl- " Vi tog också en titt på” Stora |. Efter lunch på en större restau- filmindustrins Svar. på 'ståtsmak- enbart' ,som "nöjes'ndustri, ” iminålpolise: esterar - ett , Bbl 4 talade . svenska. Det -var . första | konditionsfuila traskade 'upp för mjölkko kan: mari, resonerar tyd: send och i LR ga svåra si- vb dad, "det kostede 15 DÅ gången "jag handlade i Frankrike ala trapporna. Triumfbågen upp-|ligen SF; torn. UPVi tror på” filmen som Konati namnen + på . Napoleons 172 verk” ”, sade Kenne Fant i sitt :in- ig "och hans. 600 generaler. vigningstal ”och' hyllade Bergman som ”befriat svensk' film. ur dess kris, ” "Han" antydde också 'att' SF" velat ge den": nya "b'ografen” plats nära livet” .och därför, place- fontänernia vid Palais de Chaillet,|blani v dem -- Påris mest" kända | rat den: vid "Medborgärplatsens” T- sivax. intill Eiffeltornet, lär aldrig Champs. Elysées, . Utsikten från | station. Om lämpligheten av: detta gå ur mitt minne, Fasadbelysning- toppen. av "Triumfbågen var ståt. val kan emellertid". dygn, och det är säkert. väl en- staden - är. uppbyggd, inte minst ningar råda. Staden3 "centrum hade " | inressant var, det att studera tra-1nog i alla avseenden värit- bättre, e grann. från. ovan”. Ty- Men SF. kanske” inte ansåg . tiden mogen att offra en av. sina stora b'ografer på "kulturens altare? I - "Att, inviga filmens nya kultur- "I centrum med förevisningen” av "tre 2 | nyupphittade fragment från 'stum- filmstiden" var en finurl:g' idé, 'A- "rande skäl varför 'utredningens räknas som en av Paris förstäder givningen . är :en” enda serie av|SAS kontor, beläget. Jag hann här lyen om filmerna var mycket pri mitiva framkallade de på sina ”stäl- "antalet gymnasister. som vi med kömmit? rätt,- och. snart kunde :vi för att konstatera” ett här levdes | €n annan grupp. På" grund därav len . visa associationer som hade med kulturfilm att göra," När allt kom omkring befann mån sig än- i då närmare Mauritz Stillers och rande: gick inte mindre än 25 pro- var säkert uppe i de -här kvarte- | världen: Att beskriva + vad . här | V.ktor Sjöströms värld än' vid ett ren. Ofta ' hör ' vi wäl talas om |fanns mt se, mäktar jag inte med; | besök på Cinemirackbiografen vid a Norra Bantorget, Men givetvis var och sen traskade de fitigaste .om- | det fråga om en konstart som än- ing mer eller ”minde, på måfå | nu låg helt i sin linda och-inte unför Mona-Lisa var set. alltid kommit till -medvetande om” s'na s vid tavlan, Sen fanns mål-|möjligheter. Det var mycket roligt 400. personer har i dag sin spelas för öppen ridå. Ej heler'så |ririgar av Rubens, van Dyck, Rem- | att få vara med om denna känslo- tressen vid. sidan om studierna. "Gymnasisternas arbetstid . ligger fine So br men när det en många figurer imed ganska t ivel- brandt, m. fi avdelningar för egyp- nu i genomsnitt väsentligt över mindre "än. 30.000 man därmed.” | aktiga ärende = är och gpekakoomerdka ne den som : vanligen ' gäller i för- andrade vi runt i parken, Det råder mm, I närheten av ingång- värvslivet. Den kommer sanno- | som är av iden storleken att La- | !en den syd likt att göra det även med' den | helms stadspark i jämförelse ”där- tioprocentiga reducering Zz tim med «är :en. trädgåndstrappa, och antalet som utre ingen föreslår. | sen kom vi inomhus. Under ”vå- 3 a = Inriktningen på självständigt ' ar- | ran” Benntees ledning gick vi nunt 12 vi Man”. och hönd fa Be sia SN bete ställer stora krav på: elever- | i i de: olika "salanna, kikade. på nt letade: vi rätt på mer , eflar mindre skamfilade regnkap- )och någon (inga namn) -ki a kontraster mel- ad som Paris, men |iMCygsam eat köpa em-del min- ände mean- sig ett aker och reproduktioner av cis som hemma, Det |koamtveken. t och Pp sitt program när regeringen träd- de till. Skall regeringen Lyng bli något mer än en expeditionsmi- nistär, så har den inbördes mot-- sättningar mellan regeringspar- tierna att övervinna, som mås- te göra'.den politiska seglatsen yt- terst vansklig, alldeles frånsett att Tegeringen har stortingsmajorite- ten emot sig! Tills vidare har den borgerliga porska regeringen barligen' nas insat; X Sk skulpturer och na oljemålningar och första” program. | druiande - tilbaka båttur : 'på Seine, börja- |midd: Ke . sammans med en del dan-|42 pultgas 2rspelaingar cm att skar. och- norrmän tog vi plats i klockan var slagen. "Jen. förnämt. inredd båt, Iycktigtvis " Mönsterkarta med 890: = RE . tapeter snart i marknaden ndska landsbygden | cm kade man för -en ånte alltför Juverinflummation |: hos nötkreaturen måste bekämpas ” Stockholm (TT). - ”Lantbruksstyrelsen ' och hushåll- ningssällskapen” finner det ”ange- läget att mån vidtar "intensifierade åtgärder för att motverka juver- Svenska skörden ..imponerar s stört i Algeriet | Stockholm . (m). nt NN försvann, över älften” av” tapater- » En "expertjury, på 13 man, n | na, eftersom. inte fick en enda tillsatts av Svenska slöjdförening- röst. I ett par. etapper gick" man inte för avsikt att driva någon speciellt borgerlig politik: Allting skall bli ungefär som förut, tycks " vara innebörden av de olika mi- Ristrarnas personliga deklaratio- ner. De borgerliga i Norge skulle -ju 'kunna fråga sig, vad ståhejet med en ny regering då tjänar för ändamål : Men de hoppas kanske att systemskiftet skall ge sig ut-" slag i den förda politiken, även om regeringen 'inte öppet vågar deklarera kursändringen." GUVERNÖR WALLACE i Alaba- ma fortsätter ' sin ' desperata "kamp "mot rasiätegrationen, men tiden löper "ifrån honom, skriver ”Han- delstidningen (fp): Visserligen är majoriteten av Alabamas vita befolkning fortfa" rande kritisk mot -ningen m. m., ens utrednin delmi "har 'sam- | sedan. igenöm. resten av tapeterna |"... manställt - en mönsterkarta med | tillsammans” och 'gallrade ut dem |: 750 säcker vete] på tre dagar: — vardag, tills skörden är bärgad o. 890 tapeter, vilken är ett prov' på | som inte kunde gest en rimlig mo- det är den' ungefärliga effektivi- den regeln gäller också för denjö de bästa av ursprungligen 6.500 |tivering.. NS "]tetsstatist'ken för de svenska ”skör- | grupp av svenskar som hunnit ner, tapeter, uppger Svensk Fastighets | ' Kvar) var till sist 890 i av de 6.500 detröskorna på gården Cottray 115 | Arbetsdagen börjar klockan 5 på Homer förefaller nödvändig för att god juverhälsa skall eftersträvas inom .de anslutna besättningarna. Sådant avdrag förefaller också motiverat då mjölken från kor upp. De sorteras i pär- skiftet juli>augusti .var de första |detröska på fran:ka) kan åstad-|med juverimflammation har Jägre skarna på plats - och - sedan | komma. I varje fall har man ald- | värde. : > Att statsbidrag utgår till verk. där - gården ligger, sett maken till | samheten synes väl motiverat med - maskin — 5,5. m bred och ”nästan hänsyn till livsmedelshygienen och - Arbetarna är. i gång söndag som |lika hög” tyckte de som skulle få |mjölkens stora betydelse i folk- 1 vi hade så litet av Kristi sinne. hushållet, Därtill kommer att at-|Då "får vi kraft inte eridast till tidning, >> stf RT tapeterna... De" har . sammånställts | km söder om Alger, dit de svenska i morgonen och slutar inte förrän - Juryn Kar avgränsat sitt intresse till en tapetkarta som skall kom- |tekniska biståndet till "Algeriet Io- vid sex-, halvsju-tiden på kväl- till det isk ådet. Bedöm- | plett :varje år med nya ' blad. | kaliserats.” vÖverenskommelse om len. Men alla är entusiastiska över ningen av tapebernas : tekniska '|'Tapeterna förses med uppgifter om den svenska insatsen underteckna- | vad ”jordens "största moisson- egenskaper kommer ”att lösas ge tapetnummer, ”föbrikantnamn och | des i mitten av juni, vid månads- |neusse-batteuse” (så heter skör- nom ' varudeklaration, ''N kvalite för denna blir förmodligen klara |mar "efter mö Tr a . inom kort, och då får I : Juryns slutsats är "emellertid att | några veckor. arbetar skördetrös- rig i Berrouaghia, som byn heter uppgifter om tvättbarhet, ljushär- sedan de mest olämpliga tapeterna | korna för fullt ute på fälten, dighet, hållbarhet vid - uppsätt- > bort de återstående ty- rättar en-rapport från Nib.' värr befinner - sig inom ett snävt Principen för juryarbetet! var att | färgregister” och "uppvisar. unifor- leta' rätt t på de bästa inom de oli-1mitet och” vaghet”i mönstret, - ka Olika smak- | För att få fram. ett bättre sor- |färgregistret berikas. Juryn ' för- svara för premiärturen. ,;- ---.- i skolorna, men den anser att Wallace uppträder oklokt -och ut- manande och ' gör mer skada än . "Flera av de tidningar som stött honom har vänt sig mot ho- nom och skolmyndigheterna för- : klarar att de för sin del kommer att åtlyda högsta domstolens or= der om likställdhet för alla barn . oavsett Er . Petärk äg tid I fr riktningar har respekterats så till|timent rekommenderar juryn, att [ordar vidare att man i samarbete vida att en tapet med åtminst de kollekti skä- | med k . en tredjedel dv Juryns vöster skul- | res ner till förmån för bättre ge-len serte dekorativa - tapeter med NIB:s generalsekreterare fil dr Ar- de fått komma med i urvalet, - . I nomarbetade mönster och färgsätt- | höga krav” på god teckning och |ne Björnberg besökte Alger. Först företogs en sluten omröst- | ningar, att de inönstertyper som |färgsättning och att man invente-| - 2 AA ning, där var och en i juryn i finns, redigeras och ”presenferas [rar gamla mönster, eftersom många enrum tog ut de tapeter han an-| mer kådligt, att de å | framgår det av en skrivelse till Kollektiv anslutning till mejeri- förening synes ' påkallad - för att sjukdomsbekämpanidet nytta. Prisavdrag för mjölk från åra &å ida: inter” san - tt Insatsen i Algeriet än vår hittills | rednings- = och ' saneringsarbetet méra Stskäda” festen ma snabbast förverkligade biståndsak-|inom besättningar med nämnvärd tion .eftersom de första kontak- |frekvens av ”juversjukdomar kan k ä tar fram |terna togs i februari detta år, då | bli relativt kostsamt. Den föreslagna organisationen sas för mycket i detaljer utan. ut- | ordet av, har det blivit en he- setet tr sot 5 > I rymme bör ges för anpassning till lig tävlan att hedra varandra, ön- lav dem fortf: de kan betraktas - a äl de lokala förhållandena och del säg ”ecoeptabla, . I denna ;omgång |straderordnas mer överskådligt. |som;smexknadensbägdte ss mod nd Prenumerera. på AT. 2rts oek Bb. 8 sida 7). + | Honom sor, älskat 053, -d "Smultronstä illet - 2 Sveriges första” - . Årt-Cinema Re drypande "tolkning av "Bröllopet på Ulfåsa”, och Charles Magnus- sons ”Emigranten” innehöll t, o. m, några dokumentärbilder från ett riktigt emigrantfartyg. Den mest intressanta och t'dstypiska filmen var emellertid i anmälarens tycke ”Amuletten”, vars stoff i det när- maste verkar hämtat från en skil- lingstrycksvisa, Även "Amuletten handlar om svensk emigration till det stora landet i Väster, Bilder= na från överfärden har tyvärr gått förlorade, Men 4 stället får man se en del dråpliga scener i äkta filmateljémiljö från 1910. Låt fil- men gå runt På landets alla bio- afer, människorna kommer att bli tacksamma för ett gott skratt, Men även "Emigranten” — en an- - tiemigrationsf Im av det mest pris , mitiva slaget — 'är sevärd. Här finns f, ö. några utsöka bilder från det svenska" bondelandskapet med plöjande hästar och. betande får och även om psykologin totalt lys ser med s'n frånvaro och gesterna och 'mimiken är groteska finns några b'lder. som" redan förebrå- dar 'Mauritz Stiller-perloden, Det enda som förvånar är att Henning Berger för manuskriptet till ”Amu- letten”, som skrevs. på en natt och anses vara, Sveriges äldsta beva- rade” filmmönuskript, kunde få en så fantastisk summa som 1.009 riks- I daler (ca 8.000 kr räknat efter da= gens penningvärde). Visst har vi gjort ofantliga framsteg under de 53 År som gått” sedan: ”Amuletten”, Men det vore Inte riktigt. rättvist, att blunda för . det faktum, att det bara är formen för den gråmilda-senimentala och verklighetsfrä de £1 a | hållningen "som" ändrats, Inte dess | Innehåll, Vi'går kanske en srhula | klyft'gare till väga; när vi i våra dagars: vill. underlätta . publikens verklighetsflykt och mata den med" moderna upplagor ' av gamla skil= lingstryck-ämnen; "Mön i sök! har . det inte” ändrats så värst mycket, . Det /var bra att SF påminde om -. detta vid invigningen av Smultron= / stället, VII man skapa '"flmkultur - är det nog bäst att ta lärdom, BV. ing historien, oo : Herbert Connor, ve [ETT. ORD” PÅ. VÄGEN BF 4: 17—32, Varen i "stället goda 'och barm- härtiga mot varandra, och för- : låten varamdra,' såsom Gud i . Kristus har förlåtit eder. "På c en blats rv detta land: hade : det: "kommit 'någelt .som inte” skulle vara" bland 'de troende, En "av". dem: beräntade: - ”Jag - tyckte de andra war 'så omöjli- ga. Men en natt kom Gud .till mig.' Jag vét inte, om Jag var vaken eller om jag sov, Jag fick då seden dubbla. strömmen, som Hesekiel talar om, och jag bör- jade vada i denna nådens flod. Först nådde vattnet, mig till anklarna,; sedan” till knäna. "Jag gick vidare, 'och då nådde det ända upp till axlarna Till sist kände jag inte bolltnen, Då bör- jade jag simma, Jag tyckte det var fullt av, nåd, vant: jag än" ” vände mig —— ett hav av nåd ', - Och medan jag "simmade om- ' kring, fick jag syn på den ene efter den andre av dem jag var på kant! med, .De var äyen här i nådens" hav. Då försvann vatt- net, Jag kände, att jag älskade dem, Även de war. bristfulla människor liksom jag. Men ock. så de befarin sig i nådens hav”, Del blev en god natt för den= " ålne man. Men han är inte den. ende, som väntar avt de andra skall vara "felfria, medan han själv skall få räkna med Guds " Detta är en mycket allvarlig sak, Om inte Gud får verka det ' förlåtande. sinnet i vårt hjärta, förlorar” wi: själva hans nåd, Detta har Kristus sagt oss, Men får vi se, hur mycket Jesus förlåtit oss, blir detta så obetydligt vad wi. skall förlåta andra. "Då blyges vi Över att att förlåta utan även: till att tjäna. dem som' vi hade: något emot, Detta är det bästa sättet att segra över synden. Då lockar ” vi även fram det goda hos våra medmänniskor, Ty innan vi vet Då har vi mer än séger genom ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.