för en "> det -rätta ans ktuttrycket! —. Men bäste herr Greve, var- för sköt ni inte den jättelika ti / ända sie til Ar beträffar bör han , vi - gern” i djungeln när ni bara var Äldsta barnet i an på ne ågledni ene diedlingens några meter ifrån den? — "Ja vet ni, bästa baronessa, sängmatta . hade den inte ENKELT "-— Hur gick det till när Svens- . Son "stukade foten? — Han klev ner för en stege som, de hade tagit. bort' dagen före. na' händer, . - grund att bygga ett samliv på. tre frågar mamma vad hon önskar sig i födelsedag-present. ..— Kära ni, säger mamma rörd, jag önskar mig ingenting annat än tre små snälla barn. — O mamma —:'ska du få tril- lingar? . : : Annonsera i LT+ ”HENRY FORD 100 ÅR” > s han kostnadstritt får alla behövliga lyckönskningar, Fycka till och .hjärt- lig hälsning, . . - Gallie”. : ”Undrande fru' Utan. tvekan bör > likt att de besvär som nu dominerar - angående : eventuell fysikalisk be- . handling d v s. värme och kort- -si med största förtroende följa er läkares ordinationer och råd, sam tidigt som ni håller en god kontakt med honom för att kunna diskutera eventuella . förändringar 'i- ert till- stånd. Det. förefaller mycket sanno- »kommer att försvinna" efter en tid, ' om så icke är. fallet bör ni kanske överväga att kontakta en psykia- triskt. skolad doktor. -.: : "Helst arbetsför”.' Signaturen till- rådes att diskutera med sin läkare vågsbehandling på knäet i samband med de övningar som doktorn anser lämpliga för ert knä; : H 25 Elam ata [ ON kranar rn i | - : ma. Ir I den hår galan ” - en här galan har vi bara j L TVÅ körnikiningar, Famen! P . och s M Fredagen den 13 september 1963 Förtroliga stunder |. k . VS on | . ”Egon Sörensen” ska ha tack för | - E So Namnsdag i: dag: | = Min fan andliBare har övers dansk avskrift av ”I Västerjylland 'N ta AMBJÖRN - Etit sin -braktik blivande där stod ett slott”. Jag 'ska' sända ” | Solén går upp kl. 5.38 och ni ed" svärson på sin blivan texten Nr Majtös” så får vi höra - kl.18.37. sea om det är samma 'dikt hon me-' . I VET ov, OMA V 118. = Nå då så är Hu alltså en nade. Med hjärtlig hälsning. K : ALLA RR TN) - > HAN år BARA Soo. v ' sc Aa av hemgitten dål Gallie- A FÖR MYCKET? > RP! Ser 4 FÖR MYCKET I "I morgon: :- » L . / > - SUR : ID Personalchefen: => Vilken er- ”Lyckligt par”, Om ni”anser det : Ög ÅA 3 vr TR NN EN : 's le A 5 farenhet har ni och vad har "ni brätt att flytta ihop med er fäst. L. 0 SIN RO | kt. 1834, går ru kl. 5.40 och ned utfört för arbete, man utan att vara, gift, tycker jag ' EE" . 4) 34, > . Söt sökande: — Jag är sekrete- absolut inte ni ska göra det, Det fn so > rare och allt jag hade att göra skulle bara" leda till samvetskval A Profec YRARE . var att se ut' som en flicka, tänka och ' ångest, disharmoni och vi = N.: sultar PAN hade med lyckat re- | som en man, bete mig som. en trivsel, I och för sig har er fäste. E. "0 örkslagit en . mycket stor | dam "och arbeta a som. en "slav. ” man alldeles rätt i att man börjar |" yperation på en patient, för wil. | Dos sn sitt äktenskap med tryggad ekono- en honoraret 'alls inte spelade STR AFF . | mi, så naturligtvis ska ni'inte hind- Le? y någon roll. Likväl jämrade "sig | ' Det blev stor uppståndelse i var |. 72 honom rån att gå igenom sina PEN - vederbörande en smula då han fick tikankretsar' under förra seklet, kurser, = > yOkningen, / Men professorn' sa |när man fick besked'om att én Mitt råd är' att ni helt! enkelt” : - ugnande: munk brutit. sitt. klosterlöfte :och skjuter på giftermålet, så unga som :|- oo Tänk på vad en n ståndsmäcsig gift sig. Den ende, som tog det: ni ändå är. Visst förstår jag att en. |: begravning skulle 'ha kostat! lugnt, var påven själv, Pius IX... UNE. förälskad flicka ' är ivrig att.d. | NN a — Om man tänker närmare på gifta sig, men påverkar ni fästman- i GREVEN BERA ÄTTAR . den här saken, så har ju den stoc- | nen kan det hända 'att han känner Jakthistorier för baronessan | kars vilseförde munken dock ;ta-,| Sig snarad mot 'sin vilja: Och den Slätlstein, : som utbrister: > git det jordiska straffet i sina eg- känslan är sannerligen" ången god CöpEnwrcLN i inge njör S. Strandh, visar Fords: första - -bil förl0- -årig e Bo Forsborn. till veterinär för undersökning och ”maskkur snarast möjligt. - marsvedka' med : arbetstid 8-—14, fria" lördagar och söndagar. På måndagarna är. arbetstiden" 122—1a oci 20,- > Mottagningen | är 'stängd un- |: der; jul: månad, Telefon. : och |": skrivarbets slipper hon helt '— det sköter. läkaren chefens fru, och; syster "Anna-Lisa famn allt så ägna gig. bändraprocentigt. åt sjulkvårdsuppgifterna. RR — Läkarmottagningetv växer och personalen kommer att ut ökas, heter: det till slut i”arti- keln. — Allmänheten söker sig allt större ' utsträcknäng - till dessa oaser av ltirlvsel inom häl- so- och sjukvården, Mere ket S åå it. material” Kan arbe- tade. På sin där sålde Ford sin första Bik dör ca 1200:— kronor. - För. frametältningen av koplan k I ko uppigidk kosmaden till över 20.000 . sju 3 köters 0 kvontr td arkete och material. Att: det. inte är så omöjligt .; Heniy Ford trodde blint på den att skaka fram ? sjuksköterskor. ”hästlösa vagnen” och införde: nya 'om man bara :kan' erbjuda dem metoder för effektivare tillverk-" , mänskliga arbetstider visar sig ning, 'Löpande bandet, scm klev med, all önskvärd tydlighet. vid banbrytande också för många and. « de nya ' läkarhusen i Stockholm ra industrier, infördes 1913 och en . och Malmö. En av de anställda ry Ford själv kallade ”Quadracyc- | av- orsakerna till succén därvid- vid Slottsstadens . däkargrupp : i ler. och. gom klev färdig 1896. Ko- |leg var idelarnas utbyttarhet. För | ; Malmö, fru Anna-Lisa Brandt, li: pian, ecm har framställts av ele- att ådtadlomma denna utbytbar- redogör i Tidskrift för. Sveriges verna vid Fords yrkersola i Da-|het hade Ford mill sig knutit sven- vy sjuksköterskor för sina arbets- , genham, visas nu för första gång- sken C, E,. Johansson — ”Mått- | förhållanden och man kan gissa en utanför England. Den ger ett. Johansson” — som blivit världs- |att denna [begkrivniing lockar gott begrepp "om Henry Fovds idé berömd för ” sina - preciionamät- | fram många suckar av avund om abt skapa ett. självgående for- verktyg. . na - | hos sjukbhusanställda kolleger.” don och den; visar också med väl- ee / Fru Brandt har en 30-tim- a Museet i Stockholm nar en omfattande minnes" - utställning keltad ”Henry. Ford 100 . år”, som wider dels em lång ka-. valkad bilar, dels ett vilylrigt fo- - > tografiskt materi:t från den store, bilmannens Ewv' och - verksamhet; Utställningen hålles öppen 6—22 on september... : - Det: bom i första hard tilldrar dig uppmärksamheten är en exakt kopia av den förhjulinig, sem Hen- Läkorhus locka kär ' Fadern? — "Du vet my et: att du får din; veckopeng” ”på I det eka. stå i mina memoarer, alt min far var en snåljåp. . " oo I MÖLLE I vistas" ännu 250" badgi ter, som där njuta 'af de vackra" höstdagar- ne bland Kullabergets klippor: och ljung.' : : Båtägarna förvandla I nu 'sina ”tu- ristbåtar till fiskebåtar ke. Fångsten har dock. 'hi sat sig. klen, ' SVÄRT FALL sön ; Kortvaruhandlaren "skriver — till grossistfirman:: ”Var god sänd mej Nr OPEL REKORD Coupé”. , omgående de aror jag för länge - bryt Följetong av (7) 7 i H an Som vanligt kände han sig över- flödig och tillbakasatt 'Lilian hade fullständigt nonchalerat honom, och inte ens Siv brydde sig om, att han fanns till. Det retade honom att han inte följt meå när hon bad honom delta i dansen. För att visa aft . också han . hadg någon som dde sig om honom och att han inte alls var ensam, ropade' han på henne, Men hon hörde inte. Det ge- nerade honom - -att ropa igen, så han blev sittande tyst kvar på sin plats. : - , e började bl sömnig och ,psanne Pi Eva hade burit hen- ne en stund, men de blev ganska tungt att 'ha flickan på armen, Och när Gösta ville ta henne började hon gråta och klamrade sig fast Ve hon just på att bryta upp, och Eva och Gösta reste sig också. Det var tid att klä om sig "för änn måste poz. gå och läg= EN LÄKARES SAMVETE ga sig nu, sade Eva. Det böljar bli Bodil Asper ot lite kyligt också, -— Kom, så tar jag henne, sade Lilian och sträckte sig efter Su- sannes hand. -— Jag vill inte! Tant Eva ska lägga mig... och berätta en säga! — Bråka inte, Susanne! Du har hängt på tant Eva hela eftermid- dagen, Hon är trött, förstår du. — Nej då : inte alla. Får jag läg- ga henne? Det är bara roligt. -— Gärna om du vill ha besväret, sade Lilian och ryckte på axlarna. Jag är bara glad att slippa. Eva gick långsamt bort mot sti- gen, som förde in till trädgården. Då hörde hon att någon kom efter. Det var Erland. Hon kände hur hennes hjärta började slå hastiga- re, : — Låt mig bära henne 1 stället. Hon är för tung för dig. Kom till pappa, Susanne. så ska jag bära dig När han tog emot barnet råkade och hon drog åt sig handen, "som om hon bränt sig, ' — Men tant Eva ska lägga mig. er och berätta en saga, pappa. i - Ja, älskling, tani Eva gör det, för det att hon lovat dig. Du behö- ver inte vara orolig! . Sedan gick de tysta bredvid var- andra, och när stigen smalnade drog Eva sig bakom Erland för att inte råka snudda vid honom... - Eva stod och betraktade sitt tröt- ta ansikte i spegeln. Helst skulle hon vilja stanna kvar på rummet. Det varen pina att försöka se glad ut när man kände sig, som hon gjorde. Ion ryckte till när dörren öppnades, Det var Lilian i cham- pagnefärgad - spetsklänning, . med smaragderna i öronei. Hon var vac- ker som en tavla. von — Är du färdig? Nej, men har du inte bytt ännu? Skynda dig då! Eva hade den blommiga som- marklänningen på sig, som hon haft på eftermiddagen. -— Kan jag inte ha den jag har? sade hon. Det är ju midsommaraf- ton... — Men snälla du, alla de' andra kommer festkläddal 1: > — Då får jag väl ta den jag har, fast den är svart, Det är inte precis lämpligt på midsommarafton, Jag är så trött, Helst skulle jag vilja stan- Evas hand snudda vid hans. Deras blickar möttes för ett ögonblick. na häruppe och gå till sängs tidiet Stackars liten "tänkte Lilian med- lidsamt. Hon är ledsen för att hon inte har något att ta på sig. >. — Det fattas bara, sade hon Kom så går vi in till mig och ser efter om inte jag har något som passar dig. Det har jag säkert, för vi är ganska lika i storlek och figur. Det gick inte att säga emot Li- lian. Eva måste följa med och för- söka se glad ut ocksä. Ivrigt leta- de Lilian bland sin klänningar. Så drog hon fram en. ljusgrön klän= ning med böljande vid kjol, - : — Den här tror jag kommer att klä dig utmärkt, . Eva kände knappt igen sig) när hon fått klänningen på.” Den var förstås -lite väl mycket urringad, men det klädde henre Och färgen [stod bra till' hennes ljusa hår. - .— Så förtjusande du ser ut! Du är som.en annan människa"-- jag har aldrig sett dig så söt! Lilian var. så entusiastisk ” "och verkade så glad.? Så ; — Den är bedårande. så snällt. av dig att låna mig den! : .— Lånatl:<cÄsch,.-din 'dumsnut! Skulle jag låna dig en klänning, r | som är som gjord åt, dig! Nej, du får den så klart! Jag är bara glad över att den passar dig så precis! "Eva var gråtfärdig och kunde knappt få ham ett tack. Lilian som trodde att:det gensrade henne att + : bära en annans klänning, gjorde det ännu ", svårare genom att : krama henne'så spontant och hjärtligt att Eva : velat .. sjurka genom :jorden Hon visste ju inte att Lilian just nu skulle kunna ta -hela' världen” famn. Hennes humör hade inte va-: rit så strålande på länge -— trium- fen över att Gösta kommit” och känslan" av sin:makt över honom) gjorde henne så lycklig, att hon gärna ville göra andra lyckliga ock- så. Och Eva hade hon ju egentli- gen alltid tyckt, bra om "— hon var så rar och bjälpsam. i alla samman- ”Fatbror' Patrik kände sig som'ung på nytt, Så här'skule det" vara — unga glada ” människor på häns gamla, Forsarp. Förnöjd konstatera- de han att han visst var. piggare och vitalare' än de" andra gubhbar- na, som slagit sig ner, här 1 biblio-' tekeb : Och damerna "', ia, de var helt; enkelt förtjusande, . fortsätte han sin tankegång. Där svängde lilla Eva" om med en löjtnant, — söt flicka. och så rar och. älsklig sen! Ända. från första' dsgen 'hon kom hit hade han tyckt om henne. Men Erland! "Varför dansade', inte han utan stod i ett” "hörn och sie dys- ter ut? Erland töljde Eva med blicken. Hon var verkligen oerhört" vakep i kväl Aldrig hade han sett henne] sådan som -nu, och han hade mest lust 'att "rusa fram -öch "ta, henne från ;-kavaljereni' Det vansinne, tänkte :han, det måste gå över. Jag får "inte lov: att uppföra. mig som en gymnasist. Det skulle. se illa ut om han inte . "dansade" med :henne. i kväll, men hellre det. Han var rädd att” komma henne för "nära. Han måste hålla sig från henne,” hålla sig på avstånd. Han. hade sårat hen- ne «tillräckligt, och det fick inte återupprepas, 1-ställ et skulle han försöka. få henne tillbaka som vän, återvinna henne som kamrat, Hon betydde så oerhört mycket för ho- nom som" människa; och 'han kände att de behövde varandra. a > En” hand : lades ” på hans' axel, Han: ryckte till och vände sig om. — Nej, är det du, farbror. Patrik! Ja, det är jag, sade den gamle torrt; Vad står du här för och ser dyster ut? Det liknar: väl ingen- r” bära lite trött, 'sade Erland och började nervöst leta i .fickorna efter sina ciga' etter, Farbrodern iakttog honom. Nej, Erland, var inte som. vanligt. Så väl kändé »han sin brorson att han kunde se "om det var något i olag. Då kom det alltid något pojkak- tigt hjälplöst: över honom. Och ögonen. förlorade den;skärpa som tankarna på nagot 'speciellt "fall t alltid förlänade dem. : — Du är inte professor än, sade ' farbror Patrik och räckte fram skri= - net med cigaretter, som stod på. bordet vredvid dem. Men du är ' tankspridd som 'en sådan Jär vara. i Erland tog en cigarett och tände. > ' — De stod för nära, sade han i '. ett krampaktigt försök att skämta. + — Ja, så är det. Ofta ser man inte det som är närmast, : Erland gav honom en snabb fors- kande blick. Menade han något : särskilt? Farbrodern inregistrerade hans blick men låtsade som ingen= ting.” Han brukade inte lägga sig I : brorsonens angelägenheter, men nu ' hade han en stark känsla av att han '; skulle -bli tvungen till det... så . småningom. För här: var något i luften, som inte var som det .skul= ; le, "Nervöst rökte Erland sin cigarrett. : I snabba djupa bloss drog han in: röken, och blicken for sökande över ' de dansande paren, Den stannade. . på Eva «6 cn — Du ska väl dansa” och nte stå - och tjura. Du är ju värd, så du får . väl. försöka rycka upp. dig, sade: ” farbror Patrik, som så när. hade visslat till av överraskning vid upp- täckten, som han förstod att han :/ gjork >. a arts) |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.