of "och "nog; förefaller polisberednin= : a "Lördagen den 14 september 1963 = LT u SEPTEMBER fd NE = Rationalisering är "tidens lösen gen ha. "anammat detta lösenord till fullo när den lyckats rationa=. N lisera bort 443 av, de nuvarande 562 polisdistrikten "så att endast 119: nya föreslås. Därmed är inte sagt, att beredningen låtit ged- . ”desyxan vina planlöst. Men nog är det önskvärt att inrikesminis= - tern i sin: proposition till riks- ' dagen gör en och annan retusche- ring i ritningarna till den nya ' organisationen, fastän.så särde- De' nya. | polisdistrikten ch NI kommer” att Höks härad har el alldeles nytt och modernt polis-". - hus, som man tycker borde bättre 7 ha kunnat tillvaratas i den nya organisationen då” lokalfrågan för: modligen kommer att bli ett pro blem under de första övergångs- åren” och -det också' är; angeläget: ur - nationalekonomiska aspekter" . att 'spara investeringskapital där" "detta "kan ske 'utan'. att” käp- : par sätts i utvecklingens hjul, : Visserligen 'får" Laholm några - där stationerade polismän, men de ” räcker som 'sagt inte till för att: lvis möta ens krav «; "Jes troligt att. så sker i nä ärd omfattning är det förstås inte då hr' Rune Johanssons duktige ståts= > a Ferrer Karl ' Persson skött « ordförandeklubb Ur halländsk synpunkt är kan= skå inte. rationaliseringen fullt så kraftig som i landet i stort. vi” har nu 'elva polisdistrikt i länet, vilka i polisberedningens förslag reduceras till fyra. Det fanns pla-' ner på att skära ner dem till tre ; : — Falkenberg och Varberg med uppland skulle "då" ha" bildat ett > distrikt £-”men genöm "energiska - kräv "från. falkenbergsbygden -får .' denna "ett: eget distrikt. Detta är givetvis tacknämligt, men ur läns- > eyhpunkt hade det varit ännu mer ” tacknämligt om även Höks härad 1 södra länsdelen fått ett eget d strikt -méd "Laholm som huvud- ort, I Länsstyrelsen "har kämpi även, för detta femte hallandsd strikt. och landsfogde .N. L Ek- luhd har helt slutit upp bakom, detta krav, som dikteras av prak- synpunkter; -.Sommarhalland : betydande ”personalresur- : ser has polisen Inte. minst i södra länsdelen med dess stora fritids- bebyggelse, starka badgäst- och ' turistinvåsion samt livligt: trafi=" > kerade vägnät, Genom. den' ut tunning av polispersonalen 1 Hök: som : den pya polisdistriktsindel= ningen. medför; kommer. speciellt : il + högsommaren "avsevärda - polisstyrkor att. få: dirigeras: från: på personalresurserna. : Beträffan= : de stationeringsorterna 1 övrigt: utanför de fyra städerna i de fö. ' . reslagna nya distrikten får Get I .tinge, Oskarström och "Torup :så« "dana i. halmstadsdistriktet, Ullas - red 'i falkenbergsdistriktet,, Tvås : åker och : Veddige i varbergsdi- . >istriktet samt Åsa och Lindome i : sbackadistriktet,”.” Di t : förutsättes generellt rörliga polis- styrkor över . "distriktsgränserna, féktiviserar utan tvivel polisens - "arbete "särskilt med tanke på' de- "snabba kommunikationer som'står även till! brottslingars (förfogande. ; + ' Detta" samarbete över ”gränserna” ; "> förutsättes även" för utrednings- i arbete 'm m och 'bör hälsas: med 4 tillfredsställdse. " Slutligen kan nämnas; att i top” 2 per på den "nya polisorganisatio-'" +. nen. skall finnas en rikspolischef," som "tillika - är” ordförande. i en "rikspolisstyrelse, Denne ”rikspoli chef "får ”generaldirektörs rang. ; och t- 'Lantbruksakademiens : "lär skötselkostnader och foderkost- |' H ningsstorlek.” En "storleksrationali- saa ner AA I ky i ol Sverige Om! tordrilt inom husdjurssköt. seln. talade häromdagen vid Skogs- : sam- måankomst” direktören i” Hallands läns, hushållningssällskap. Nils Ch.. Månson, Han lämnade den kanske för skånska delantalet ko per besättning i Sve- : rige är, endast 4,5.st. I hela landet ” | beräknas endast 600 besättningar ' ha mer än '40 kor:och" vara av sådan: storlek att'de ger: full sys= selsättning åt en man, - «to : När. vi talar om stordrift i i mjölk- H produktionen, måste vi utgå: från dessa ; förutsättningar /och disku- tera i vad" som ; kan "göras : för att utnyttja å .stordriftens denna. produktion: ' i "Bland; kostnaderna. i. ladugården nader de väsentligaste, vartill kom- mer «sådana: -kostnader som stall- hyra ni Ihs m i många fall kan betecknas X UY som «fasta ; kostnader; Genom ' eh "högre mjölkavkastning per, ko minskas flertalet kostnader per- :kg , mjölk”. Arbetskostnaden minskar "också vid ökad» becätt- sering' i” våra ladugårdar, är i hög grad mniotiverad. Först ' då ”koan- talet överstiger 20 och! kanske när- mar 'sig” "40; kan man med ekono- misk fördel utnyttja de” tekniska i hjäl del av olika slag, . som - Eftersom ”. kreterare Karl Per:son i inrikesdepartementet : genom sin tjänst i kanslihuset och i; egeriskap av polisberedningens ordförande', torde vara väl kva-: ”lificerad för posten som: rikspo-”; lischef, behöver "regeringen ydl ligen inte leta efter. rätt man. till. i denssmma,, såvida" inte. hr xPers- > son: för errar. att stanna där är eller. tacka ja an någon, lands: Men på en”sektor:har'egent ligen ingenting hänt - ligiösa. Där : nöjer : man sig i stort sett samma. diet 'som på 30-talet; "Även TV-publike bjuds på hö AS packning. i mässor ger sig kaméra sightseeing - i kyrkan, Vid en. konferens. på. Båstads 18 L. ingen; dum Aädé”här: Keller!" Guns "nar: Dahmén' kominer att bli. en htomordentlig - domprost — även stiftsgård i våras .kom det uppl ett gott förslag från” : som heter Ingmar Glemme: Var- | för inte låta illustreras: av. väl valda fllmavsnitt, precis som sker i många andra. TV-program, eller med bilder med saktuell -och tids- nära: anknytning till - predikans "ämnet Glemmes - förslag rönte. ingen eritusiasm ' hos :: Sveriges. radions sektionschef, pastor Gunnar Dah- mén. I fråga om 'filminslag, sades tekniska omöjligheter. ligga i. vä- gen vid direktsändning från. an- nat än studio. :" ” Snålheten går igenom överallt inom Gunnar Dahméns' avdel- ning på Sveriges radio, fortsätter |" Rune Pär Olofsson i Idun-Vec- kojournalen: » «7 7, " Varken' präst, kantor,. korister eller vaktmästare får ett rött öre när. Sveriges . radio.. sänder en gudstjänst i TV; Mörgonbönshål- larna får i fi 2 ett papper, där de' värnas "för ”att citera dikter > I betraktelsen — radion får näm- ligen. betala honorar till förfat- |. > aren i så fall! Aningslöst lät Dahmén mig göra en . krönika kring nyutkommen : lyrik : för några' år sedan. Givetvis 'citera= de jag flitigt. Dahmén har ännu |. inte kommit över den chock han fick, ett av. mina dyraste pro= gram, klagade han.— jag .tror det kostade 700 kronor. : Man skulle önska att Sveriges radio” i religiöst hänseende" gav|. rum förymer information - och "debatt, på kulthandlingarnas be- kostnad, säger Pär Rune Olofs- son i Idun-Veckoöjournalen: ' Vår tid sjuder av religiöst in- tresse .— att det ofta är negativt eller kritiskt gör ju inte behovet. av information och debatt mind- re, Hela denna fantastiska chans att bli ett religiöst folkbildnings- institut har man försuttit. . Dahmén utnyttjar sällan” ' de goda uppslag han får på program och namn, sägs det, fortsätter Ru- ne "Pär Olofsson i Idun-Vecko- journalen: -- " Han har sina gullgossar -— någ- ra bra; de: allra flesta slätstruk- na medelmåttor, herrar och -:da- |. mer som inte ställer till trassel och inte har originella tankar. TV kom in i vårt medvetande utan alla traditionella ' belast- ningar, Varför kunde inte Sve- riges "radio då ha satsat på att ' Säkert -finns det på många hän : Silke att pressa! kostnaderna genom ökade 'rationaliseringar" o. ett > mera. metod'skt '- planerings- arbete; I de-avseendena, har utan tvekan många” kommuner en hel del att' lära av" hur den' "privata företagsamheten "sköts: : Tingspolitikens utformni pg bör också. alltid --stå under. > debatt, Allt för "hård : fastlåsning iven. : gång intagna" positioner" kan: . dyrbar. I allt samhällsarbete gäl, ler att man alltid måste. vara” be- « redd till omprövningar med hän- syn till den: förändring verklig- heten. -genomgå Det är ju "rent 'grönköpingsmäs- : sigt att -pressdebatten kring an- "svaret ör vårt lands allvarligas- 'önskandal : genom ”: tiderna - skall behöva dag efter "dag .kret- "sa : kring herrar, nämndledamö- . ters -olika bud” och mötbud "om vad de minns' av vad de uppfat- tade äv ”statspölisintendentens vei "dogörelse anser? Dagens: Ny- "heter (fp): "Genom att. "na: faktiska" edögörelser - inför kommissionen — dessa må sedan + gärna: censureras, om det :" mot förmodan : behövs, ; med.” hänsyn a till både” främmande” makt: och kommande vittnen — kunde kom- missionen - bidrå att: skapa klarhet där"ledämöterna via and- ra' kanaler: själva skåpt förvirring. Och framför allt ge "hämndens bi- roll dess rätta-proportioner." Hi- storien tycks annars. .utveckla sig till fars; och det är:saken Wen- nerström för allvarlig för, "Även Handelstidningen . (fp) i finner juristkommissionens beslut satt. inte, :: offentliggöra nämndens utsago som ett olyck- ligt beslut; därför att nämndens ledamöter offentligt bekrigat var= andia med ”indiskrétioner - om vad vittnesmålen innehåller: Vi vet .nu att denna osunda trafik inte förmått rubba kom- missionens planer, men vad : sä- ger partiledarna?; De brukar ut- tala. sig högstämt om offentlig- hetskravet. Är 'de "belåtna med den komedi i sekretoss / 'som vi försöka "experimentera : fram en helt ny form av gudstjänst, pas- här bevittnåt? | gårdsarbetet "och: "samlidigt minska | arbetsförbrukningen” per preduce- | färerna, >. 1 När. ff AR hög : grad kan . underlätta ' ladu- rad: enhet;=- = Enligt SLÅ:s. arbelsstudier kan införande ' av. rör- utomatisk'- utgödsling, anordningar för ut- --uppbundna djur ”kom-' må ned en arbetsförbrukning av 10 min; per.s ko "och. dag . eller 66 tim per iko, och å I. lösdriftsan- läggningar - kan ytterligare arbets-' besparingar” uppnås, så ' "att man kunnat komma "hed i. 7,5 min per ko och dag "eller" 51: tim per ko” och är. de: «resultat. "som: uppnåtts” vid | 5 hushållningssällskapels, > ; gårdar i vämutgödsling och djur |v och i båssängar samt förhållanden” något — Å förbluffande upplysningen att me-.N Endast: cirka: 600. besättningar åra : char mer. de” av utfodringsarbetet kunnat i hög grad'nedbringa arbetsåtgång= en i djurstallarna;; '; Moro i Storleksrationaliseringen i ladu= gårdarna är givetvis" avhängig” av jordbrukets strukturratioralisering i övrigt men kan i: viss .utsträck= i ning genomföras: genom specieali- sering , på enbart, mjölk, "kött eller fläsk, : Den : tidigare ., diskuterade storleken,; 30—40 kor kan därige- nom uppnås, inom familjejordbru- kets” «ram. - > STORDRIFT MÖJLIG .DAST I FÅTAL FALL 'P ändelslådugårdar” 'och'störré en- skilda "ladugårda: kan! man driva rationaliseringen " ar jölkproduk- tioner ännu längre. "Sådan" verklig stordrift: finnes hos ett fåtal" mjölk . producenter i landet men hade sä-. kerliger öl nen :' "-kuhiat 7 lönsamhet.” ät” om. mjölkproduktio- "uppvisa i tillräcklig vots ett flertal dedE att 'stordriften sinom mjölkprodik- |: tion: skall” bli? lönsam: och . kunna | - kuterats, 'andels: tallar; dock. utan än.'600: kor vestringskostaaderna” för, byggna- der. äter Stordrift i ren köttproduktion behandlades av dir, Månsson en- idast i förbigående, Stora möjlig- eter finns att rationalisera en dy-' lik, drift. Köttdjursbesättningar på 500—1. 000 djur finns i landet, Lön- : samheten .torde i allmänhet ha va- it sämre än för mjölkproduktion men. kan av hänsyn till ”arbets- kraftstillgång ha varit motiverad: Anskaffping och "uppfödning av alvar har i vissa fall medfört, svå- righeter, : : vw, Loe | SVINPRODUKTION LÄ STORDRIFT "ol "är ingen nyhet, då vi redan har ett flertal svinfabriker i full verk- samhet. Räknar man till storpro- duktion 'årsleveranser” om ” minst 500 svin,: har .äntalet föreningsan- slutna "sådana producenter" ' ökat från. 399, år 1959, till 510 år 19862, och ”de "producerade år 19682 21 proc, av föreningarnas 'besikt" gade slakt. Största antalet finns i Skå- ne, Halland och Blekinge med 343 producenter' och, ca 200. 000 leveré- rade svin. ” : Inom. övtaproduktionen” spelar arbetskostnaden ' betydligt mindre roll” än ' inom 'mjölkproduktionen. Härför' skall inte bortses från möj- ligheterna" att genom "gtordrift och” olika tationaliseringsåtgärder min- ska arbetskostnaden. ” "Enligt redo- visade " bokföringsresultat från ett antal gårdar skulle emellertid, sam tid gt som man kunde spara 10 kr. per” svin i .axbet 1 kostnad, ' "foder- kostnaden" genom. "att "en" rätt an- passad 'urfodring kunna, ” minskas Y Även inom 'svinskötseln har dis- tadtärnd "Er liten ' gumma var : ff vid 'en häradsrätt” och : hädé' fått; .: en "advokat" som hjälp och försvar. ren och g försvarare. Man ge tikulerade och. stod! i väldeliga på båda hållen: I : Gumman- tyckt för länge, domarbordet,s lutade ' sig emot do: maren ”och'.sade helt' försynt: ' 7 >— Har inte herr domaren något det. I ”Kommen till mig, I alla”! Jesus har hjälp för både kropp och själ, | det har-han visat under sitt jor- Det blév diskussion mellan åklaga- - pratades pr så ' hon gick fram till 4 "Av kyrkoherde Gunnar ”Så har. jag tröst och evig ro”. Det är så här i wärlden för oss ella,' att när det är som bäst är dett möda och" arbete i det ena eller andra avseendet, Sant är ock at! "människan lever en is ten - tid och mäbdtas av, oro”, De som tröllna, ja, kanske äro nära ptt alldeles . uppfålvas och | för- smöäkta, böra lyssna Kill Jesu Kris- ti budskap: ”Kommen till mig, I allla som arbeten och äro betung- ade, så skall jag. giva eder ro”. "Ingen hjälp "finnes för trötta och olyckliga själar än ' hos . Jesus. detiv och sedan så länge han där- efter osynlig wärit bland de sina. Men framför allt ger han ro åt de själsbetungade, Det var ju där- för han kom i världen, led och. dog, att han skulle förbarma sig över och frälsa "syndare, Han ger ät ' dem som : kommit till honom med gin synd, rätt att ' komma också med allt annat, som trycker och betungar idem; Och han trös- far dem, "eller "han ger: dem” ny kraft attt bära allt, «5 "Men för att en "människa skall komma vill verklig och förblivan- de ro hos Jegus får hon icke taga hans "inbjudning så 'ecm en :in- bjudning Wilt ett "tillfälligt, besök. Hon måste. stanna hos honom. An- nars kommer bördan på igen och själens ro” försvinner, Därför fort- sätter "och -'Jesus sin inbjudning med att gäga: ”Tagen på eder mitt ok, och lären ;av mig”. — Man sade bland judarna cm' den, som blivit" lärjunge: hos en rabbin 'el- ier skriftlärd, att han tagit på sig hans ok... — En ny. börda har wäl kommit” U söndagen efter. Trefaldighet |. . Lönroth, Burs, Visby stift.” | Nog kraft bär bördan — lärjunga= bördan — lär och hjälper att med tålamod och & tro hålla vf 4 den yttre möda, och vid de. yttre pröv- ningar och sorger, som dör syn- dens :skult följa en människa och icke minst en kristen, så länge hon lever här. Han jär henne 1-sin Härjungaskola : två huvudstycken: saktmod' och ödmjukhet efter sitt föredöme, ”Ty”, säger han, ”jag är saktmodig och ödmjuk i hjär- tat”. "Det lär så wi. finna ro för våra själar, Eaktmodet "tager emot utan att uppgivas "både det lätta och idet' svåra, klagar icke och misströstar icke, strider icke. och ondgöres icke över "medmänniskors oförrätter; . Därför" främjar sakt- ten begär intet annat än Jesu nåd. Den &ror sig om: intet och kan därför få allt. så ger ödmjukhe- ten re ” Skulle icke detta "budskap, att alla , arbetande och" betungade få komma 4 Jesus: för. att få ro, vara ett budskap just för våra dar ' gar? När var arbetsjäktet och oron så ivrigt och allmänt? När | war. världen så fylld av betungade, av modlösa, gom sucka -under arbes. tets tunga och — knota och klaga. "Och när.var "synden så utbredd? PR bet dan. d Hur skulle- det då icke bli ro för” många. mitt under. all fortgående kamp och” strid. Sök. först ' och ” främst syndernas förlåtelse och ro” för din själ! .Och alla .dina bördor ”. skola”bli lättare att.bära. . Och du som hos Jesus fått ro | tal din själ och Isa i din dags Men, "den nya är Jätt. Ty Jesu Än- Å Har koncentrationen äre ett då "tal Stora - betolkningsanhopningar MH acka ki ringarna induat riföreteaget” genom det "köp- detlag, söm de industrianställda” ger: TT Ekhet med endrå välsköjta' De. kommur kvenzernma på lång sikt av den pågående” befclkningsomflyttningen är ett alltför lite utforskat. områ- de, . bet a mocet i - eraren - sin. drift. :Kan ipro-.. öka is vv takt tag” A dukti Jur som wationaliseringen nom företa- kan” "antelet mriställda hållas get, handeln: med. livsmedel äger. rum min kamrat... Uno: och jag ägnade: : dan "1183; 'och de nuvarande Hej larna är uppförda i mitten på 180 8. tunnland, men ändå så breder handeta”? ut sig "på ett ' avsevärt cmråde' -sidogatorna, Storparis han 7. miljoner invånare, det:går ju inte gå lite mat till: dem. Om- börjar: lactila smedet - att anlända, ” kring” midnatt några , timmar : senare vidtager afe rätt. : Hela: berg av: olika: sorters. grönsaker låg prydligt, uppstapla- de på gåtorna, "och den söta lul ten” från meloner "och "persikor; -fyllde Vubten.: Vi. traskade runt där naturligtvis. och åt löksdoppa på en bar. scm" hette" ”Hunden ' som 'rö- an var så märkwväl 8, lämnar .jag. därhän, men pr set: var inte. alltför blygsamt, ce 5:50 d sveriska Pengar för "en tal rik, Tydligen ' är :det mest en rätt tare.. . €om:; gjorde oss sällskap på. baren ägnade sig åt andra närings- medet,':Slaktare i - blodiga förklä- den , blandade sig" "ogenerat. bland alla andra .kunder på baren, en syn som wmi' väl inte är wanda' wid här hemma. Behandlingen av livs- medel över huvud taget skilde sig "väsentligt + från ' våra förhållanden, och en svensk" hälls nattetid, hör gärna till de. tradi-'” tioneila: upplevelserna i Paris, och > större delen av en natt häntöll, På W platsen” har! bedrivits handel &e-:. talet, Det täcker en yta av mer än :x under ett par, tre timmär och var . för. turister, de .chaufförer och lag- : Borås Holger Korpås, som tar upp dessa frågor till analys. och diskus- sion å Industniförbundets Tidskrift. "För. att belysa vad som händer i en kommun, när näringslivet ge- tåg, gav sie ul ett av: de stora. varuhusen, Jag mäktar inte att åtenge deras skildringar 'av be- söket och: visst fanns det mycket att välja på, det I de jag smed ca 8000 invåner ve. rationaliserinigen sta” sig uttryck ä exempel. Det . gäller en kömmun Den domino Is av en industri med cirka 1000 anstäl ällda. En dryg fjärdedel "kanske en, tredjedel — av de förvärvsarbetande är allt: så direkt sysschsan NEN nämnda. in- dustri och ytterligane. ett ' stort tornet. "Det färdigslälldes till världsutställ ingen 1889, mäter 300 meter i: höjd, väger 7.000 ton och består ' av . 12.000 delar, som :sam- ts av 2.500.000 bultar. Med själv under iden vimma jag var där, Största ibek et för min del var skulle säkert inte godkänna den= samma, När wi framåt morgonen vände., åter mot" hotellet, > var det yst” och stilla på gatorna, t. o.”m; det, ökända nattlivet ver- kade lamslaget. I trapporna till Metrons stationer låg många per- soner och 'sov med endast en tid- ning över sig, 'Säkert finns det många wv vilsekomna individer i star en, -, ss sov ” : Sista dagen gjorde vi först en fromenad ' i konstnärskvarteren” i i fick se i dagsljus, beundrade ut- sikten från: Sacre . Coeurkyrkan och - var - inne :i ett vaxkabinett. Olika' historiska - "gestalter i Jan- dets. historia, klädda i tidsenliga dräkter, kunde vi studera där. Nog var det intressant, fastän vi skam till sägandes” gäspade ibland under vandringen nere i de djupa käl- lavvalven. Eltermiddagen, stod till fri" disposition och alla "damerna, en. del med « sina äkta män i släp- närheten av hotellet, som wi 'nu |Chai annars att hitta ut igen; det gick inte alldeles gnisselfritt. "Medan ' de flesta ' av". de övriga var helt. upptagna av varuhusets härligheter, så var vi två etycken, som .var mte'helt på egen hand, och vi - hade. högtflygande, planer, Eiffeltornet, Med en buss, som stod hågra” klasser" under de "och . bekväm vi först till en "plats, som; kall Trocadero, . och : sen var «det att lita på apostlahästarna, "Palais de illot, en monumental” anlägg- ning för 1937 års' vänldsutställning, bildar | en' av de yttre -omgivning- arna (för sin berömda granne, och där hittade vi en liten gata, som hette Gustav V. Suéde, Ju när- mare vi kom desto mer imponer rande blev synen, och även mäng- den av besökare. Långa köer utan- för uppgångarna wittnade om vad dessa fanns, och det var bara att hänga m Men först. några data om Eiffel- n vilken pression tornet byggts vitt- nar det faktum att en -30 om hög modell i metall, för: att” motsvara tornets "vikt. ekulie wäga ..7 gram, Över . 300 :personer, har begått självmord genom, att' kasta sig ut från plattformen; 1.792 trappsteg är det från marken till iden över- sta plattformen. Efter watt ha'ta= git del av denna sista siffra, så betaläde wi gärna '5:francs för att ) lär vara 80 km. Innanför en glas- så | någon av hallärndskt ursprung, antal personer — inom ”servicenä- et var beläget, Borta wid honison- ten syntes ren landsbygd, utsikten ruta fanns ett papper, där beröm- da personer, 'som. gästat platsen, hade. skrivit sina - namn. Bland dessa "märktes . mina , pojkårs . idol Bufallo Bill. Mycket folk var det! där uppe, och tland alla de wilda ”tungemiål som talades märktes även skånskan.” Nån filmrulte ägnade vi åt olika perspektiv och från tor- net, varefter. vi med hjälp av metron tcg oss tillbaka nån hotellet. Under middagen senare avtacka- des vår reseledare Bernteen vårmt, och vi hängde er "stor ”plädaska” em halsen på honom, där han ut- till h i NRK, vilket lär :betyda: ”Nöjda resenä- rerg klubb”. (Sen var. det idags att packa. Liksom i alla andra länder visade "bagaget en benägenhe att svälla. : . ”Lycklig resa”, sa de” ikvarva- rande, när vi på lördagsmorgoner |] i sade adjö till .dem;' Dessa - skulle studera -stan 'mera på” egen” hand under ytterligare en vecka. Kloc- kan elva prick gick tåget, och på skyltarna längst :ned stod Copen- hagen... Stämningen . i .vår grupp skilde sig rätt markant från ner- resan. Vi traskade runt i vagnar- na lite hur som helst och många glada historier berättades, t. o. m. Nån. gång i svinottan. på sön- d: var vi åter i Dan- åka hiss upp. Vi Ii tog det tid: i kön; men när. vi väl kommit in. i; hissen,” eå "gick det undan värre. Två gånger bytte vi och kedan var wi uppe på 276 meter längre upp tick ej. vi vanliga död- liga. komma, Friska fläktar blåste det och vi svepte wäl våra fåta- liga klädesplagg omkring oss,.in- nan vi med kamerorna i högsta hugg började att baundra utsik- ten. Den kan knappt beskrivas. Nästan rakt under oss rann Seine, och med hjälp av kartan: kunde vi känna igen alla. de platser vi mark, men alla: pass-, tull. och vanliga konduktörer, som dök upp med en kvarts mellannum, irrite- rade oss' något - På . färjan - över Stora Bält skulte vi för egen be- kostnad hå. Tite lekamlig spis, men det annars så berömda danska smilet verkade här alldeles, bort- blåst. På. huvudbangårder ti Köpen- hamn togs så adjö av alla reskam- rater, innan vi åt olika hålt -has- tade åt våra hemorter. ' åtskilliga minnen rikare från några ' odars tidigare besökt." Långt borta lyste Sacre Coeurs. vita kupol och med > ; vistelse i' Paris, ” sdning därav visste vi var r hotel. nom Ivar rationialiseringar kan ” reducera tell satta, | en "reducering, på iustrerar . hr Korpås med” ett c2 3 progent, dvs cinwa 30 Personer per. år. Förutsätts. vidare," att ål. scner Pe r år innebär. då att prak-” tiskt, "taget" et nyrekrytering till företerat” upphör (frå ett. ersätt- gas , till. samma ' reducering, och -: få ungdomar kan få sarbete i hem- orten; Aldersfördelningen både"”” 1 en För ”kommunien :intvebär ” företa- gets” persohalneduktick en bety-' "dande minskning av antalet skaltite- betalare samtidigt som” snedvrid- ” för. att”. kommunen. har att. vänta ökade ” åldningsvårdskostnader, "Frågeställningen" kan, ; ocksgå fö- nas "över till” större enheter än: Kommunerna, framhåller hr Körp- ås, som : anser "det "vara . skäl” att änka - igenom vad som. tt ex kan hända ' om den för ' närvarande mycket - snabba " talionaliseringen Konsekvensen måste. rimligen , bli att området i ännu större utsträck-. ning än för närvärande blir leve=+ rantör av ung arbetskraft till andra tidigare varit mycket. gynnsam för centtralionten Borås, skulle bli des finitivt ogynnsam och. området '" utglesningsområde. :: "Med hänsyn 'till de stora kost nader, som. samhällsbygganidet ide" tie storstadsregionerna för med sig, ställer” hr. Korpås frågan-om det är. samhällsekonomiskt försvarbart, om attallet. arbetstillfällen; meduce- ras i en bygd av denna typ, sam-. tidigt Som mån på få mils avstånd bygger upp nya samhällen till bes Sten Carlsson. . tydande kostnader områden, Aldersföndelningen,. L.som . + modet själens ro. Och ödmjukhe- ..- Gott vore det om allt” flera kände " konsekvenserna blir, att ylkerligt - kommunen och. bland företagets ” ; ställda blir alltmera” snedvriden, 2 skulle som helhet betrakta bli ett” >. , indirekt ; beroende av vv i industrier” "vakiöneliserar det före. == ... i ning . för. "dem ' som” flyttar. från- . tt företagat). Servicenäringarna tvin=- i ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.