4. 1-den 17 - be bd FL = Vad 'kostar nya samhällen? Ar'det ekonomiskt försvarbart att 'koncettrera arbetstillfällen och befolkning till storstadsregio= nerna, med hänsyn till de stora kostnader som samhällsbyggandet | tidiot mer lindrigt undan, De, tar emot arbetskraften då den är utbildad och tar hand om skatteinkomsten : De som ' bor kvar i avflyttnings- områdenå får betala de växande | på (1 derna, bl a folkpen- för shed sig. där, som ånctnad, Detta medför en i de bygder varifrån expansions- områdena hämtar sitt arbets- tnader stiger |'- snedvriden skattebelastning. Hede kommun i Härjedalen har en Iskatt på 21,95 medan kraftstillskott? Det är fi reteraren i Borås, Holger Korpås, gom ställer "den frågan i senaste numret. av, Industriförbundets Tidskrift, Han. anser. att de kom- munålekoromiska konsekvenser- na på lång sikt av den. pågående befolkningsomflyttningen är ett alltför lite utforskat 'område, Författaren utgår från de ten- denser. som nu finns till omstruk- turering” av näringslivet,” Ratio- naliseringar . och nedläggning av « fabriker medför . minskat behov |. av arbetskraft inom en kommun eller.. ett . område, Ett företags personalreduktion medför en bei tydande . minskning av. antalet skattebetalare ' samtidigt . som / snodvridningen av åldersfördel- ningen medför att kommunen har att "vänta ökade åldringsvårds- kostnader, Det är inte enbart d2 direkt sysselsatta vid en industri |” ” som! "beröra av. personalminskning, De serviceföretag som betjänar "wid. industrin : får också mindre inkomster, Folk. i do ;arbetsföra åldrdrna " flyttar, andelen pensionärer ökar, Om- råden med minskade arbetstil- den kommun som har lägst skatt å landet, nämligen "Harrie i" Mal- "möhus län, endast har 1120. He- " deborna får således betala i runt gal dubbelt, så stor kommunal- skatt som de som bor i Harrie. . I regel är det industriorterna som «har låg utdebitering. « Det : är självfallet att "denna "utveckling inte kan 'få fortgå ”tängre, Det har tydligen - också ister Rune. insett." Vid en fackföreningskon- ” ferens för några dagar sedan ytt- rade han nämligen: ”Vi kan inte aviderlåta " att ingripa mot: den - befolkningsättunning som : pågår i' vissa: delar. av wårt land och som äventyrar våra "möjligheter att hävda: oss.och vårda ' våra tillgångar”, "Men: det -kostar pengar att föra en aktiv Iokali- ringspolitik : och inril is- tern' wille ha LO bakom, sig för en sådan politik. Om han får det är, väl högst ovisst, Finanssekreterare Korpås - frå gasätter "i: sim tidsskriftsartikel ogkså- större "förändringar ifråga om avvä mellan: stat och fällen blir helt enkelt leverantö- rer av ung arbetskraft 4ill andra områden, ;- . ss De iska I 1 blir, alt kommuner. i avflyttnings- åden får b "utbildni av Fölk 'som sedan, betalar skatt I störståderna, Storstäderna kom- BARNAROVET i GÄVLE fick såtillvida en. minst sag sensationell ' upplösning "som -den , av allt att döma drivande kraf- ten bakom dådet befanns vara Värjoaalstont a och basnavärds nämndens sckrotetare Isin hemr- - ”Svenskal. kommun, j skrivop Dagbladet; Vu Det är onckligen Käpnads kande att. denne man som sig skyldig till det förs snöd vinnings skull utfö) a: nappingsdådet . i svönsky Skrimi= nalhistoria och i wars; ”sommar; |, stuga: polisen nu bl: a. hittat em skarpladdad - kulspr Istol varlt | samtidig kommuner när det gäller folk- pensiongkostnaderna, Sådana för- " ändringar har 'centerpartiet före- | stagit vid flera riksdagar och ock- så delvis lyckats driva igenom, - "SI regel” vill kommunerna, . även , om” "de"är s'k expansiva orter, teinkömsterna | ; stiger : på, längre sikt, Men: när man kommer till en omfattande” koncentration, som bexs Stockholm, blir frågan "en annan, Lönar sig' ett helt nytt samhällsbyggande? > » Nya: skolor, "nya "sjukhus; gator, ledningar och " bostäder måste byggas, trots att man redan” har dessa: senvicean= ordningar på andra håll i landet, Det är dessa” konsekvenser ,” av "befolkningsormflyttningen 'som hr Spis med” "rätta, anser Sinte yen reduceras i en bygd och professionellt engagerad -+i..sam- hällets social och "ungdomsvård; Nn : Tidningen : drar "den ”Tfiktigat slutsatsen att 'socialvården inte bör anställa olämpliga beofatt- ning:havare, BESPARING BLEV KRAFTIG "FÖRDYRING "I propositlon inför 1962 års riksdag ' aviserade försvarsdepar- tementet att man genom en sam= ” manslagning av de olika för- svarsgrenarnas = Intendenturför- valtningar skulle göra en be- sparing på 440000 kr, påpekar Sunt Förnuft: Tidskriften framhåller att förslaget nog var mindre väl genomtänkt för re- dan vid årets vårriksdag — in- nan det nya verket börjat sin verksamhet — tvingas man be- Bära -ett förslagsanslag som in«- nebär en fördyring med över en milj. -kr för intendenturförvalt= ningen: Intendenturförvaltningen Inom försvaret, dvs, den organisation som svarar för försvarets behov av kläder, mat, 'bränsle, lyse, vatten, tvätt m. m, har tidigare varit organiserad försvarsgrens- vis. Frågan om en sammanslag- ning till ett gemensamt ämbets- verk har emellertid hållits aktu- oll under hela efterkrigstiden och 1961 fattade riksdagen princip- beslut om övergång till gemen- sam central intendenturförvalt- ning, ett försvarets intendentur- verk. Riktlinjerna för det nya ämbetsverket som började sin verksamhet 'den 1 juli 1963, fast« ställdes vid 1962 års riksdag, Man beräknade då att den nya orga isationen skulle i a kostnadsminskning från 5940 kr till 5 500000 kr för intenden- turförvaltningen = samt = smärre kostnadsökningar för andra de- lar av försvaret, Så långt förefaller allt I sin ordning, Det är inte var dag man inom statsförvaltningen kan re= dovisa besparingar genom ratio- naliseringsvinster. Op t igt bygga upp nya samhäll Betydande ” kostnäder detta + för [med sig; Vi tror det inte, Kost- naderna för samhällsbyggandet ä är :en sak, som" Sptsmakterna bör titta” närmare på Oe os KRITIK "Av LänmRuKs.. et NÄMND <. Nn » -REF-tidningen kritiserar en av landets lantbruksnämnder, som i flera'angivna fall inte till- varatagit' jordbrukarnas intressen På sätt som enligt tidningens me- ning borde vara naturligt: Bolag har' fått köpa mark som lantbrukare" skulle — behövt för komplettering, och detta utan att den enskilda sektorns. behov och intressen: undersökts före dessa förvärv, och i ett fall har en stad kunnat göra ett liknande förvärv genom att lantbruksnämnden va- rit alltför passiv. . Att låta bolag köpa skog — även om det sker med 'markby- te — utan att först undersöka bygdens behov är inte rationali- sering utan snarare motsatsen. Händelser som de ovan relaterade "som d stundligen ”manas att sera, som örfilar från folk som är satta att hjälpa dem. . » Rättssäkerheten är för varje enskild medborgare en väsentlig fråga. Den är inte mindre bety- delsefull för jord= och skogsbru- karen i hans beroende av regle- ringsbyråkratin inom jord- och uk. "Endast visshet att bli rättvist ' behandlad ger bonden förtroende för rationali- seringsmyndigheten. - > Utan förtroende kan «inget "samarbete åstadkommas, och u- tan samarbete med näringsutöva- ren inom jord= och skogsbruk arbetar konsulenter och andra tjänstemän i - nen i tomning. et ba- blev” emellertid inte långvarig. > Nya kostnadsberäkningar för det centrala intendenturverket” visa- de snart att kostnaderna spring- er upp i 7 milj. kr, ett belopp som riksdagen i vår fått bevilja. Den beräknade besparingen på 440000 kr resulterade alltså 1 praktiken I en kostnadsökning på 1060000 ke. nt vad säger, att inte DU får POLIO? är DU vaccinerad? räcklig itredda, Han + "ställer ra mil därifrån, med ide . uppfattas av den stora grupp nä-| rationali- | själv: 7 Hon. är "verkligen blygsam. å det fina och riktiga sättet. Att bon uträttat. åtskilligt i sin hem- bygd är allmänt känt, men i hen- nes framställning om, "bur det hela gått till, är det alltid andra, som ten . glömmer: hon | bort, när'” "samtalet" kommer” in. på det fö förtrott” att sköta . och . vårda. Då sätter hon: sig till rätta i sin stol, blir mjuk. och ledig. sVi får fritt fram i hennes var- dags; ochi, arbetsrum, hennes ' all- rum, som hon själv kallar det och vi tar. tillfället i. akt. Vi stannar upp framför hennes bokhylla, som går från! golv fill tak bakom” det stora, skrivbordet. och ser på de många jolikas sorters böcker, hur vittomfattande hennes intresse "är. Att hembygdsböckerna är i flertal är ingen”tillfällighet” Agnes Olsson är en hembygdens dotter med liv och själ Vi strövar och tittar, och överallt finns det något, som be- rättar iom ägarinnan, På ett bord ligger : ett" verk. av .Oscar Stjerne sida vid sida med Nils Ferlins dik- ter. 7 Båda” 'var goda vänner: till Agnes Olsson. Boken om Otto Hes- selbom ser wi på ett annat. Han tillhör släkten liksom Sten Berg- man, som också finns representerad i dessa böcker lagda 'som skulle de. vara” en "inbjudan till fördju- pande, Också Geijersläkten hör/hit. Man nästan har en känsla av, att vi'sitter "där två viljor färdiga att drabba samman. båda beslutna att inte :ge: oss.” Vi är väntade och Agnes Olsson. har sagt ja till 'en frågestund; därför , att hon' anser att. släktarkivet, hon är arkivarie för, verkligen kan ha ett intresse också för andra, Men hon är inte beredd att lämna ut mycket om sig själv. Men Stämningen blir för- trolig . bi Tösser där jag och "alt jjäg därför nän kanske inte var så underligt, eftersom”min "mor altid betytt så mycket för: mej. Av .: olika . anled- " | ningaf. tög jag först folkskollärar- examen 'ochyvar ute” och tjänst- gjorde , också i det: yrket," -Visserli- gen . hade :jag . legat .några - år i Uppsala och läst, men fick avbryta de: studierna. Jag - trivdes gott:i folkskolan och jag hann också med att pröva på; hur. det war att un: dervisa i en folkhögskola. Men läs. lusten fanns kvar. och på "gamla! dar ' närmare" bestämt : "på 50-talet reste jag ned till. Lund och':tog min- fil. mag. Biter..den examen har . jag ' huvudsakligen tjänstgjort | £ i Laholm: och dänifrån är jag nu sedan; ett år: tillbaka pensionerad och återvände då 'hem till. Tösse. Här lät jag bygga om min gamla sommarstuga - till ' en "permanent villa ock. vad jag särskilt var mycl ket I noga, med wid den ombyggna- den ; var, att jag fick ett . brand- säkert vi ig ägarinna av Tösse "gamla. kyrka: : : "Men innan wvi slutgiltigt in 1 släkthistoria drar wi upp frå- gan. om Tösse gamla kyrka, där Agnes Olsson spelat en inte så Hin, roll. Den. är byggd på '1300- äver 1800-talet ""övengav - församlingen den och där sted den. Den kom i jordbruksinnehavares ägor och for väl kanske inte. särskilt väl, oan- vänd "som. den stod. Då ' inköpte helt resoluti Agnes Olsson den och erbjöd den: till församlingen, som inte kunde ta emot den av ekono- miska . skäl." Men: kyrkan skulle räddas och ”en -'stiftelse bildades, där, fröken Olsson blev sekr, I dess regi samlades det in pengar | och bidrag flöt in från alla möjliga håll.” 30, 000: fick man samman och > Att allmänheten inte hjälper Polisen (jag undantar rena ligist- element) behöver: varken vara lmänhet . eller poli: fel, Felet ligger hos det allmänna. Den . som hjälper polisen riskerar att få kläderna "sönderrivna, ” tänder utslagna, näsbenet krossat, ' om inte förr så när polisen har av- lägsnat sig från platsen. Han kan visserligen .få en mindre kontant uppmuntran och en klapp på ax ”eln av överståthållaren men först efter en oändlig massa pappers- exercis. Men det finns' ingen klar bestämmelse om ersättning - till gjort det mesta. Men litet av åter-. släktarkiv, hon fått an—" V talet, säger wår berätterska Men på | 1; - den egna, plånboken, Fil mag. . Agnes ' Olsson - var under flera år lä vid Laholms samrealskola med geo- grafi som huvudämne. För nå- got år sedan ' blev. fröken Ols- son pensionerad och . drog ' sig då tillbaka till sin värmländska hembygd där hon förvaltar ett släktarkiv om' vilken vidstående artikel ur Nya. Wermlands-Tid- ningen vittnar. ed restaureringen ”kuride sättas igång: 1961 återinvigdes den. Men -fortfa- rande” fmns det inga bänkar. "De håller som bäst på att:anskaffas. Och när. väl den står färdig; finns det säkert många. anledningar' att använda den — inte: minst 'sorh vigselkyrka, Den är. fortfarande ä stiftelsens ägo, men "den: står : nu mera under riksantikvarieämbetets, beskydd. - 2 . Släktföreningens arkivarie Vi återgår. till släkten dess hi- storia : och ' det -aktuella arkivet. Det har' funnits en hel del släkt- forskare i vår släkt, säger. Agnes Olsson och den som wäl gjort mest är nog dr. Emanuel Bergman,: bo- satt i Eskilstuna, När han visste, att hans dagar var: räknade, såg han sig om efter hågon," "som han kunde - anförtro - alla sina. papper: och samlingar. Jag. «kanske. också bör nämna, att vi har en släktföre- ning, där. jag tjänstgör. som sekr. tillägger hon, och jag blev utsedd till arkivarie. Han. visste om mitt intresse för släktens historia." 7 "Det är åtskilligt, som dessa sam- lingar omfattar. Det finns ant N TY någon dä äm altar Men skulle föreningen återuppstå”. skall den ha-rä få alltsammans Arkivet ” tillgängligt i: fx för forskare” : -' Men redan nu är arkivet täll- gZängligt för dem, som behöver det, Det har redan varit många förska- "re; som varit här. Man håller näm- ligen dels på att skriva en bok om Tösse. ' Dels :avbetar - Anders . Ede- stam i Karlstad. med . Karlstads stifts Herdaminne och hän : har hämtat . åtskilligt; vet: jag,. från våra papper.: ” -Huvudsläkten - källas "Eskekärr- Tomasbolssläkten .. och från” den härstammar. en mängd olika” gre- nar. Det är dels ibondestäkter och dels - prästeläkter. Men det' finns också ämbetsmannasläkter. ' Många har varit nämndemän : ända till tioner i rätt d: VN .Kyrkvärdar -finns. det- :många och vi i har. också sjömän "Det. finns -alltså reseblod' i den stora och! mäktiga., släkten; : Sten Bergman är ju. ett €xempel på det för. att nämna” någon, "Men också Agnes Olsson: har .resor till hobby, Jag har nog varit i de flestå éuro- så "där eZ öEoYoten c Och" nu: sist jag gärna museer för att inte. bara i. mängd : liksom . släkttavlor ' och dessutom en, mycket förnämlig fo- tografisamling - -på tusentals : kort: Men det ingår också en mängd do- kument angående släkten, för ras- biclogisk medicinsk forskning. Brev finns det' naturligtvis också Jag har- ännu inte hunnit gå igenom ens 'bråkdelen av allt. Och 'så till- hör (det samlingen. också en mängd il personliga manuskript av idr. 'Berg- , |man,' som han skrivit under. sina många. resor: i Europa. runt och i Amerika, De flesta av:.dem ' "var säkra arkivet med sina många por trätt på väggarna och, sina. många lådor - innehållande " värdefulla ka i naturlig". storlek iklädd hem>- bygdsdräkten och i ett skåp. ligger inlagt" i helt moderna 'plastomhöl- jen — förträffliga" förvaringsmate- rial: —- brudslöjor, "dopklänningar, huvudktäden,;-;-konfirmationspsalm- böcker och mycket, mycket annat. ciella atmosfären, 'som' finns "där Ahel esor, 71952 fick 'vi-ett fint. tillskolt till arkivet från Sten Bergman — 'min syssling... Det. är.« inte. bara : hans egna saker utan "också från ' brodern : Gustaf . Bergman. 3 angående - arkivet. Jay i släktföre- | ningens - stadgar står det,. att: det skall tillhöra ' släkten ' och” skötas äv föreningens arkivarie, så länge föreningen består, Skulle den upp- lösas skall samlingarna : deponeras närmast och själv dever man i ällra finns där påtaglig och verkli vingslag; Men” det är just vad man upplever denna högsommardag till. sammans -med.. den - blida viljestarka” Agnes . Olsson. släktärki lt li; på ”ledarplats enaste numret 'av Sunt". > Förnuft. Tidskriften finner att det är en' underlig, åsiktskoni- bination" de unga liberalerna het] sig till” med ;Å ena sidan driv avsneerade krav! för att ge 'plåts för "den" individuella valfriheten, å andra sidan anser man” "skatte” frågan och "den ekoncmiska poli-: tiken vara ointressanta ” "och" föga givande" ämnen för” politisk debatt. Kritiken av de offentliga ”utgil ter nas" och ' skattetryckets ständiga" stegring » stämplas som utslag ' av enkel skattekwverulans, Den; som uttalar betänkligheter ” mot den of- fentliga "sektorns tillväxt anses tydö ligen "inte kunna ha några heder- värdare motiv än omsorgen om "Nog är detta att missa en vä- sentlig poäng i efterkrigstidens de- > |batt om skatter och ekonomi Just med de utgångspunkter, sem de unga liberalerna har, för sin sam- hällskrvitik, borde etatens skatte-' och utgiftspolitik: erbjuda ett verk- sdeb "olika ” intressen; inte Uppfyller det kravet” på att "samhället skall” vara det "inte" aft' driva" den till | sin yt- tersta köntekvens, r varje samhälle Bryter sig: vissa värderingar fram och” forma ”p Ke) De gäller: gränsa dessa insläg så mycket som | möjligt. Att! försöka skapa" opinion mot de diskrimineringar, och favor riseringar” som man - finner särskilt betänkliga: "Att: reagera ' när olika grupper framför nyå krav på :att deras speciella intressen och önsker mål skall br "föremål" för statens omsorger ” och ” anslag.” Kort” sagt: försöka begränsa” den: dirigering av peiska Tänderna, berättar hon litet | och bor. Och ' naturligtvis - besöker |' den utan” också det I it ned i” det 'brand- | handlingar, I ett hörn står en doc-|' Man : grips -av: den" alldeles: spe- |£ - | talar kanske nog 'så patetiskt ibland |; '-|om,. att. man kan höra historiens | > Under. "den= oavlåtligt- Bård” "I nande konflikten med Kina' har Sovjetunionens .:;; överlägsenhet både tekniskt 'och när det gäller livsmedelsförsörjninger: varit ett återkommande” tema. Den spanni målsbrist. ryssarna nu står inför sevis” inté "lika svår” som” den veritabla hungersnöd . Kina 'un- även "måttliga . besvärligheter: är Vart är Algeriet. vå. Å mycket stort, intresse. öti inne. Genonr fönstret 'ser.:man. dej de Å sta ängarna. och- trädgården H högsta grad i- nuet” Men historien |år värras den "Press, på. deras. . | fagligén” helt eliminera följderna av statens, föfment höga savgif- Itter; i varje fall skulle en. annan I kalkylmetod känna - hindra: att man genom tofimliga prisskillna- | der” skrämde "bort de resenärer; som" enligt Hormalt sätt” att se börde” kunna bilda" SAS/LIN:s Ii i verkliga” .stampublik; ' Finns 'det verklige gen - retagsekonom med PR-sinne"' i hela "den: tusenhövdade .ämbets- mannaskaran hos SAS och LIN? Då är det sannerligen inte heller "egendomligt sitt mrian: drabbas a av köpmotståndt. :.- cv Fedaktör Sune, Dan cola e ningen - visar " skrämmande 1 många barn i skol. åldern” (över 40 procent) i 'fa- miljer utan hemhjälp efter siko- lans slut får driva omkring utan tillsyn, Ännu värre är att efter- frågan" på ' fritids- eller: efter- middagshem är liten. Beror det på att föräldrar i stor utsträck- ning ' nonchalerar .. skolbarnens behov av: tillsyn efter, skolans slut eller på att antalet platser på friti "är så ringa: (3 000 ligt tack Här finns verkligen ett fält för dem att driva kravet på samhällets neutra- | litet. i värderingsfrågor - och att hävda den individuella valfrihetens princip, «En betydande det a av de skatter som pumpas in i det offentligas budget. har ju till syfte just att tillgodose en strävan från samhäl- lets sida atf påverka och styra den enskilde i hans handlande. Bostä- der ges preferens framför annan konsumtion. Att. frekventera. stu-. diecirklar, att gå. på teater eller. vara flitig bibliotekslånare ger all- e. den "som ' lidit skada i b med att han hjälpt polisman. . Bort med papperskvarnen som ska mala innan hjälparen får sin självklara ' ersättning för skador på kläder och kropp! Ett klart ' fastställt skydd för bispringaren, Först sedan kan avgöras om den trosvisst uttalade försäkran, - att " förhållandet mellan allmänheten och polisen är gott, har täckning i den polisiära vardagen, inte ba- «Fa när mördarjakten går med pukor och. trumpeter. deles särskilda fördelar, liksom att syssla med motionsgymnastik eller simning. Att ta ut skatter för att sedan låta pengarndé gå tillbaka till "skattebetalarna under förut- sättning att dessa ägnar sig åt vissa bestämda sysselsättningar el- ler använder pengarna för en viss konsumtion, det är ett av de mest raffinerade och effektiva medlen att dirigera folks handlande, i Elfer man kan vända blick val och I (inriktning som sker wia det offent- gas budget. En, sådan" bevakning av den "offentliga 'skatte- och ut- giftspolitiken måste våra något” äv det väsentligaste för den som verk- ligen vill driva kravet om samhäl- lets neutralitet och den” enskildes valfrihet, ” Växtskyddstrågor inför” höstsådden Växtföljden . Stråbassjukdomarna är som van- ligt aktuella ä samband med höst- sådden, Särskilt höstvetet är käns- ligt och bör därför ges en så skyd- dad plats i växtföljden som möj- ligt, vilket. innebär, att det: bör föregås av icke mottagliga grödor under minst 2—3 år. Ur växtföljds- synpunkt är naturligtvis vete och korn mycket olämpliga förfrukter till vete, Råg kan också angripas mot skattesystemet och desz ut- av stråbassjukd om ock van- ligen 4 mindre grad, ” . ”AStig Ahlgren i VJ) formning. Den' indirekta beskatt- Där. man under tidigare år har i hela landet), att. flertalet. möd- | rar inte ens vet att den formen av eftersyrr för barn i skolåldern existerar? Stockholms-Tidningen "Kastrering är visserligen sett utomordentligt allvarligt intrång i den privata frihetssfär som en- var bör åtnjuta i ett rättssam- hälle. Men detta intrång måste vägas mot de ohyggliga integri- tetskränkningar — -våldtäkter, mord, prostituering av minder- åriga osv — som kan komma att ligga den sexuellt abrorme till last. Bedömes risken för fort- satta "sådana kränkningar som hotande, måste också i humani- iakttagit stråbassjukdomar på fäl- ten bör man naturligtvis vara sär- skilt försiktig. I detta sammanhang bör påpekas, att kvickrot kan hålla kvar smitta av rotdödare på ett fält som i övrigt är £ritt från rot- dödarmottagliga värdväxter, . . Betning H Betning av ”höstutsädet, både ” (Forts: & sid. ”. klir äv allt att döma tillnärmel- He der 'senare år. fått upplevå men allt annat. än: nyttiga för den ryska prestigen i ES väg. - litet längre sikt? Den dag Ben Ben Bella får förvisso bereda sig på-att. världen kring" Hönom "kommer att följa håns « steg: med em: maindustrier utan” utländsk kon- '"I kurreng "kan. inte. undgå”. att så i återverkningar även. för. 'Expört- lön- samhet; söm” & är vårt: "svåraste | Satans klor,..; att etens'namn, "samhället 'äcceptera som " erv . kastrering utan eget inedgivande innebär. "At intrån- get. från, "effektivitetssynpunkt ä är alltigenom” motiverat : torde stå . Fötste byråsekreterare Ste Paulson 1: DN. TV:s" pressfönster kade: sä- songBremiär. och man har: an- ledningen ', til nyförvärvet av ; |xedaktör Alvar" Alsterdal som i Tfast medverkande kraft. Hr Al- : sterdals. kritiska genomgång av den' Svenska. veckopressen ” var välgörande" : SAMmeör dängé" Kar ätt VJarbelstagarvänligt : resonemang rfetagarhåll : försvårat" införandet av” en "ordning "som"; bättre än. den ' "nuvarande > "passar" "livsryta men; i ert. modernt / och framåt he. SS detta: släkte och. skall: alltid: vara Människosonen. "Hahr levde; livet härnere".och blev: frestad i allt. Golgata ” för " att rädda. oss ur. Han uppfor 4 himmelen och lever. där för vå skull, .Där lever than alltid fi att .bedja för .oss.- Där beredet han rum -åt: oss och kommer”, snart igen för att hämta 1oss hem till .härligheten.; ; Sedan . skall .: Lammets brölop firas i all evige " het. agera 7 - ; Vore det .då inté rimligt, att varje människa mottoge denna frälsning . fortagt -möligt? Det borde. vara så, men erfarenheten fiåste gå Ull värfé” "enskild syn- dare” för att frälsa honom in i sitt.. rike.,-Var och en av oss detta hänseende, Men han trött.: nade ej att.söka och kalla på oss. Till cist svarade vi ja till hans kallelse och fick uppleva, att han frälste oss av idel nåd. Syndaskulden" utströk han : och . förde frälsningsvisshet och fräls. ningsglädje in 4' vår uttröttade själ. Sedan dess har, vi ofta varit . olydiga mot honom: Men aldrig har hans kärlek tagit slut, Han har ständigt följt oss och läkt oss ny nåd för varje dag. . Är det då underligt, om. det blir "vårt liv att "tjäna honom och söka få' andra in i samma | lycka; som vi själva funnit? Nej, det är helt naturligt. DÅ är " blott ' så obegripligt, s världsliga intressen' ännu kan ha sådan makt Över Oss. Men ju mera vi där känna Frälsaren, desto mer mister allt annat sitt värde, Han blir allt, da själva” livet, - det" "intrång. mot: den. brottslige .- ledning att "gratulera :program-' | "Hrån" den fackliga sidan och för-+. åldrade skråsynpunkter' från för . Han 'gav 'sitt' liv frivilligt : på. visar. "oss det, motsatta... Kristus . minns, hur vi kämpade” emot i. de sår som synden 'slog och givit | Vad är då livet, mutan honom? | , , y
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.