2 den 18 septemb — Samhällelig 4 2 den aktuella debatten har de hälleliga dena fått. allt större utrymme. " Det gäller såväl vårt land som övriga västdemokratier. I Frank- rike har planeringsverksamheten redan hunnit långt. I t ex Eng- FJand och USA framträder alltmer 4 ET ra 1963 "LT = = planering” olika områden . får naturligtvis | . inte vara slumpmässiga. De måste vara planmässiga, dvs. utformad? på lång. sild.. Staten får inte di- rigera — det skall i stället vara statens uppgift att skapa så goda förutsättningar .som möjligt för de . enskilda -människornas före- + het och initiativ. Det är planeri Här i vårt land har på sistone tillsatts tre olika planeringsorgan, " den förutsättningsskapande verk- samheten som måste planeras på sikt, Kravet på en samhällelig ing framfördes ju planeringsrådet för den ekonomis- au 5 "forsk- | långsiktspl beredni för forsknings- politiken och kulturrådet för kul- turfrågorna. Det är organ med rådgivande " uppgifter gentemot regeringen, " ”. - Det kän inte” gärna "bestridas att, det brustit i den samhälleliga planeringen. Stockholms-Tidnin- gen, regeringsorgan' 4 huvudsta- den, tycker att planeringen i vårt land ännu präglas av tafatthet i viktiga delar och säger att detta "främst är beroende på statsmak- ternas påssivitet. Det finng ingen anledning att bestrida det. Men frågan! är vad man på” socialde- mokratiskt - håll ytterst ' åsyftar med = planeringspolitiken,. Man kan ju få höra att de borgerliga |” för några år sedan från center- partiet, De » rådgivande ; plane- ” ringsorgan, , som . regeringen nu omgivit sig med, kan sägas vara ”vi will alltså hoppas på en plane- ring "på grundvalen av den fria företagsamhetens idé, Någon s0- cialistisk planhushållning har. vi inte "begärt, ” "En ökad samhällelig planerings- verksamhet bör alltså vara ' ett självklart" önskemål —, med den "innebörd vi lägger i ordet. Att man : därvid stöter på besvärliga "problem för vår. demokrati skall "man inte försöka: dölja, Regerin- gen har till sina rådgivande pla- kallat repr ter för intr ti partiernas intresse för pl politik skulle vara en eftergift för | den socialistiska ideologin. Det! skulle; alltså betyda, att: plane- ringen alltjämt för socialdémo- kratin inte är något annat än so elalistisk planhushålfning, Det är ett stort misstag att tro, att man på borgerligt håll har något in- tresse , för sådana Inriktningar. Statlig "dirigering av näringsliv ”och' människor har inte någon . plats I (borgerlig uppfattning. " Men ' kravet på planering är självklart inte minst för borger- ”FHighoten: "Sämhälléts Btgärder på |. "FEL DIAGNOS och FEL IE- | DICIN: > > ..» Rekommendationerna ' om ” att ”bortoperera föreningsrörelsen Bå- som bolmedel för Jordbrukspro- blemen är att ställa fel diagnos] och föreskriva fel medicin, 'skri- ver laborator Odd Gulbrandsen i Jordbyukjaärnas: Före- ningsblad, - Hr > Gulbrandsen förordar; både : samverkan; och ävlan: ven i Principlellt " 'skulle "ma skilja ' mellan producentförening- br som garanterar utbudskär' tel- liseringen, Industribolag: med lov kala och centrala 'producentin= tressen, ' representerade. 1 styrel-|. serna » och 'svarande "för livsme- |' delsförädlingen, samt” lagercen= iraler med = områdesuppdelåde appgifter,' att sköta "de; utdistri- buerande grossistfunktionerna... I |. praktiken skulle en mångfald va= rläanter av detta huvudmönster uppträda beroende på organisa- tionsförhållandena "längre fram i distributionskedjan och på varor- nas art. Det väsentliga 1 organi- sationsuppläggningen skulle emel- "lertid vara former som uppmunt- rar tövlingslusten för strierna emellan utan att detta får destruktiva följder för mark- -nadsregleringen. I detta men inte för de politiska partier- na: Det "innebär otvivelaktigt ett stort problem för vår demokrati. F och för. sig kunde man väl länka sig att även de politiska partierna kunde. bli ;represente- . rada d 'planeringsorganen; Men det ' är' knappast anledning - att önska det. Det, skulle inte stäm- ..JNna så väl överens med, vårt para: lamentariska styrelseskick. . 4 ” Det är självklart värdefullt med den kontakt," som regeringen och intresseorganisationerna' får med . varandra > i" plånerin; ett tillgodoseende av kravet, Men], Pakistans statschef, presidenten” och fältmärskalken . Ayub Khan," erhöll i år en högtidlig inbjudan enastående inom det brittiska sam- väldet, - till "vilket även Pakistan hör. Den engelska drottningen kan olämpning.” Et "Men : > Pakistan-ledarens "beslut D rt icke ov för England till ett tolvdagars "officiellt stats-" besök i England. Han tackade ja, : och "besöket skulle äga rum i ok- : tober ' ä år. ' Nu har Ayub Khan" låtit "med kort 'frist ' meddela; att. : han ämnar. avstå från' inbjudnin- oe gen; Detta" är.) ett uppseendeväc= - kande ' fall; som kan betecknas som - närmast betrakta det som en för" - Pakistan på vägt ut urvästallansenf A | President Ayab” Khan” ls opinionen gav v högljutt attryck åt sin I och fö. lse.: Rös- Vad” man länge fruktat” i "London, håller tydligen nu på att ske: Pa- kistan” glider, sakta men säkert ut ur” det "västliga "lägret och uppger därmed; icke” blott /sina alliansför- pliktelser inom CENTO-"' och SEAT TO-pakferna' utan "går också ' "ett steg : vidare” "och blir det "första västallierade land 'somt frivilligt och utan: tinre : omvälvning. närmar sig det: röda, östliga" maktblocket. ” Att den — som den 'officiellt kallar sig — Islamska' Republiken Pakistan 'sedan länge , varit otill- fredsställd med västmakternas: upp- trädande har Ayub Khans” regering ofta och ganska eftertryckligt givit tillkähna, ;Västmakternas (USA och England) öppna bistånd till Indien, då detta: land ;Jåg praktiskt: taget värnlöst mot de röd- kinesiska” an- greppen uppe" vid ; dess, nordgrän- ser, och' då framför. allt översän- dandet "av" amerikanska och ,brit- tiska vapen och stridsflygplan till Indien, fick till följd, att Pakistans redan förut väckta tvivel på väst- makteérnas allianstrohet fick: sig en ordentlig” stöt, och den pakistanska ter höjdes” för att Pakistan "skulle avsäga sig. alla? paktförbindelser med Västern. Den utvecklingshjälp, |: vilken Pakistan i sin egenskap av trogen och lojal förbundspart till västmakterna gjort: anspråk på ute slutande för egen räkning, gick nu i stället i "ökad utsträckning till | det ' "”neutralistiska” "och "från alla alliansförpliktelser. fritagna: Indien, | den stat med vilken Pakistan själv sedan. ett årtionde 'stått & konflikt mot i Kashmirfrågan, : >, cen ”Det lönar sig inte att Vara 1dö0- logisk bundsförvant med Västern”. I- Pakistan och" främst 4. dess hu- vudstad Karachi, ' hade ; dessa ord länge varit i var. mans mun, och den åsikt" de. uttryckte, växte till övertygelse, .. då spakistanerna såg Västern göra" allt wad göras kunde för att förstärka Indiens motstånds- kraft mot/de kinesiska -angreppen. ; Det hör: till isaken;' att man. i Karachi icke tror I på Kinas aggres- siva, avsikter .mot Indien :— eller man; låtsas icke'tro på dem, Efter de till.Pakistans ikelse avbrut- - kommer dessa” strävanden ' att krö- j som Indien mer och mer blir. be- frågan tog "Karachiregeringen kon- takt- med Peking och underteck- nade 'med- Ktna' ett gränsfördrag, enligt vilket båda' staterna erkän- ner den, nuvararide " gränslinjen. . Efter detta" ”gränsavtal följde upp- « rättandet "av en” direkt . flyglinje + mellan Pakistan. och Kina. Vidare började Ayub Kharns regering söka "uppnå bättre ” och ' vänskapligare i förbindelser” .och med det ”neutralistiska afro- asiatiska statsblocket. Förmodligen nas med framgång i samma mån roende av .västmakternas-: hjälp 4 och - stöd och. därmed glider bort från sin egen dedarställning' inom det neutralistiska ' blocket; : Pakistan : självt är t' v helt be- roende "av den västerifrån levere- rade atvecklingshjälpen. Denna omständighet” torde vara det enda; som hindrar Ayub Khan att redan nu formellt. begära Pakistans utträ- de ur västmaktsalltanserna (CEN- TO=: 'och. SEATO- ”pakterna) och i i stället närma” sig'.östblocket. ' Skulle Sovjet "eventuellt ” erbjuda sig "att träda in:i wästmakternas ställe som kreditgivare: och hjälpz |- helst komna, då »Karächiregeringen | 3 abrupta : avlysande' av det tidigare seendeväckande Beviset ' dör. att Pa- kistan 'är på väg att bryta sin 'pro- västliga kurs, "Man kan förmoda att Jad som É ;resvävar Åyub. Khan är att "finna en politisk kurs w unge- fär F parallell med Nassers och Ti deita' samarbete får i praktiken; Blir det så” att" intresseorganisa- tonerna I "planeringsorganen” får én plattform för direkt deltagan- de" i "den politiska" beslutsproces-' sen, 'så är det en fara för demo- kratin. "Planeringsorganen får inte bli” örhandlings-' och : beslut; "Men: frågan” är vilken karaktär vi "Ben-Gurlon. "prisar ördade Folke”Ber adotte, är den HAL - instrument i relationerna” "mellan fegering' och” Itresseorganisatio. ner. Frestelsen” (finns, där, natur- ” ligtvis.: "Regeringen kan "väl tycka att. det : är bekvämt att ' på det sättet” komma ' förbi en besvärlig opposition, Och intresseorganisa- tidnerna” kan finna det effektivare och: behändigare att nå” resultat 2 iplanetingsorganien ' än "att ”gå fram genom de politiska partier- na Då: "skulle: det: alltså bli en utbyggnad av den :s ki Hanp- ”sändsdömokratin, Det: skulle .be- tyda att partierna : skjuts" åt si- "dan! Men de politiska" partierna är” en" förutsättning för. att vår demokrati skalt kunna fungerå. : » Det behöver inte bli så att par- tierna ' skjuteg åt sidan — och det får alltså inte bliså” ”Avgö- randet ligger hos' regeringen och hang torde också de statliga be- »atlimmelserna för regleringarnas utformning : böra ' överses, '-inte bara till deras innehåll utan kanske framförallt tll — deras verkställande, Mitt recept är alltså: träna upp spänst och smi- dighet i de stelnande delarna av den stora organisationsbyggna- den på det att de sprickor som nu skönjs inte må utbreda sig med allmänt sönderfall som följd: "Börja med en : uppmjuknings- diskussion och låt handlingspro- sgrammen följa! Det finns ju ett Planeringsråd låt idéerna " strömma in till det! NÄR SJUKSKÖTERSKEBRIS- TEN DISKUTERAS, : anges alltid lönefrågan som den avgörande orsaken = till denna brist, skriver Skånska Dag- bladet (cp), som visserligen finner 'att lönesättningen, sådan den nu är, inte kan attrahera men samtidigt gör gällande att det är de otillräckliga — utbild- ningsresurserna som vållar svå- righeterna: Det är ingen brist på flickor som vill utbilda 2 till sjukskö- terskor. .; Sjuk na intr visati « Man, bör väl kunna hoppas, att båda par- terna känner sitt. ansvar för 'de- . mokratin. Av. särskild betydelse får det anses vara, att debatten kring planeringsorganens arbete bli? så fri och ingående som möj- ligt, Offentlighet . kring plane- ringsverksamheten är nödvändig för att demokratin. skall vinna inflytande den normala vägen, dvs, genom ' partierna, —— NY BOSTADSMARKNAD Utmärkande för utvecklingen efter" andra" världskriget har” var rit den strukturförändring som kä knat bostadsför en framhåller förbundsordföran- de Erik Svensson i Vår Bo- stad med anledning av Hyres- gästernas riksförbunds 40-årsju- bileum: är för år har andelen lägen- heter under kooperativ och all- männyttig förvaltning ökat för att nu helt dominera ny produktionen. Den privata hyreshussektorn har sålunda minskat sin andel av bo- Stadsmassan, Detta skapar på fle- ra sätt en helt ny hyresmark= kan blott ta emot ringa del av alla lämpliga sökande, Om sko- lorna, hade större kapacitet. och exempelvis kunde ta emot alla Det privata vinstintresset spelar en allt mera underordnad roll som drivkraft för bostadsbyggande och bostads=- bsörjning till förmån . för en Vv ande rubriken på ett infört "15 ledande” svensk provins: press, bla "Hallands! Nyheter; 10 telegraim, från "Tel-Aviv: Det var a na: förharidlingarns jon) Kashmir- februari 1962.” Tel net iyder in extensor vi set eos "I ett brev till en av ledarna av den s k Sternligan, som bl. 'a. var ansvarig för mordet på greve Folke Bernadotte" den 18 september 1948 hare den. israeliske : ministerpresi- dente Y en-Gurion för första gån- gen" b ygat I sin 'högaktning för denna terroriströrelse, " Brevet "var adresserat” till fru ”Guela” Cohen, Hon" Publicerade” "nyligen ” 'en bok om | Sternligans” verksamhet. ”Ben- Gurions skrivelse har hu publice- rats av "Israels ledande tidningar, Den gamle regeringschefen” skriver att han inte" heller nu "kan" accep- tera ”Hgans 7 ”terroristiska ” metoder men Pkänner” högaktning för hjäl- tar som, Ävram, Stern, "och för de stridsmän / som , tillhörde ”Irgun” och offrade livet i kampen för friheten”. "Sternligan. grundades' av ”Avram Stern under 1930-talets slut." Den tillhörde då den extrema" sionistis- ka kamporganisationen Irgun Zwai Leumi men bröt med 'denna Orga- nisation' år 1940,' sedan Irgun” in- lett viss samverkan med den -briti tiska mandatmakten i Palestina. Sternligan utförde en lång rad av terroraktioner, 'bl a bombattentat mot det brittiska högkvarteret i King David Hotel i Jerusalem; der ministern lord Moyne och därefter år 1948 FN:s representant i Pale- stina, greve Folke Bernadotte. Lord Moynes mördare greps av britterna och avrättades efter rannsakning i Kairo, Folke Bernadottes mördare har däremot aldrig gripits”. Så långt telegrammet, Framlidne - legationsrådet Paul Mohn. skriver i sina memoarer ”Krumelur i tidens marginal”, att Bernadotte röjdes ur vägen, därför att han framlagt ett förslag om att förklara Jerusalem för en interna- tionell stad. Att sedan FN med förkrossande majoritet antog hans lämpliga sökande skulle probl met sjuksköterskebrist inte 'exi- stera, Det är de få och små sjuk- sköterskeskolorna som är orsa- ken till bristen. Ansvaret för att skolorna inte byggts ut är medi- einalstyrelsens. Denna myndig- het avfärdade länge talet om sjuksköterskebrist och intog en passiv attityd trots att lands- tingen slog larm, - Men den otillräckliga utbild- ningskapaciteten förklarar inte varför. avgången från yrket är så stop” Wie se för samhet, som bestämmes. av reella bran och > självkostnads- Ur k t denna ändrad. kt innehs ktfardelni rek ti för Kösning av Palestinaproblemet får inte glöm- mas, Ått inte resolutionen kom till p sig till det läge, som upp= bostadsmarknaden självfallet ue ra fördelar. Konsumenterna kommit genom att deras tidigare Iställning tillhör historien. va har i sina or möj- ligheter att påverka sina boende- förhållanden och boendevillkor på ett helt annat sätt än tidigare, Denna nya konkurrens k Det är troligt att detta får såda- na praktiska konsek att i mördade den brittiske Nära Östern- |" dottes mördåre”, okä regering" och. polis? "på många håll" föga "tillfredsstäl- .; lande, och är” och, var, tycks Bernadotte”. D plänerade inter- vjun 'kom emellertid inte till tånd, då ' författaren" "fick - direktiv" från sin tidning i Sverige att flyga till Kairo och göra. reportage om Suéz- krisen "som blev! akt ell just i .de världens bästa polis”. Då borde det väl för denna perfekta” organisation vara en smal -sak att gripa Folke Bernadottes ördare på h plan. Det kan väl aldrig vara så att han åtnju er nå on slags I immu- nitet? i ee Bäste Tage! var lånd har "gjort stora . internationella insatser i världsfredens och folkförsoningens ” campingtälten : och erbjöd s'na ” tjänster”. Utländska” campingex- "perter, ” som: bevittnade : förhål- landena,” var upprörda och "arisåg sig" generellt kunna". "konstatera att. det är ” synnerligen, "dålig ser- . vice,.. vakthållning ”ech 'renhåll- . . ning på :svenska: campingplatser. : Det är ingen nyhet: att svenska "campingplatser ofta ligger: långt Sverige, men sällan har de oef- -terrättliga . förhållandena :påpe- kats'med sådan skärpa. Vad som framkommit är sannerligen ing-| en reklam "för . Sverige. I en tid med, kraftigt: ökande” bilturism över. gränserna , spelar det en Åe- ke oväsentlig roll för landets an- . seende att tältplatserna” är i pre- sentabelt sk'ck i alla avreenden. Spörsmålet kräver ökad uppmärk- "samhet, så” att det inte' skall be= höva vara lika illa ställt under nästa turistsäsong. ; (Svenska Dagbladen): med : Sovjetunionen N : källa," så kan ' den" dag när” som säger Västern: farväl: Ayub Khäns |. tilltänkta statsbesöket i London” är]: det hittills mest krassa och upp- | 1, | grund under: den : standard. man : borde | +, kunna vänta s'g i ett land som |” Det: "kan: I knappast vara ” tal om att Kina" Plötsligt i dagens läge ” skulle” återfordra'' stora landområden av Sovjetunionen. Men den dager kan komma då det. sker, AA I >. Helsingborgs" Dagblad Vi har i anslutning; | fallet Wennerström fått. ' en” politisk debatt, där man ”Ideslét- hade: varit om. "man först fått vett. besked från en juridisk” kommission; söm sedan fått övervägas av en parlamen- tarisk, -Med "tanke "på , den" väg debatten" tagit” torde' det' emel- |: lertid redan nu I finnas "material |' risk granskning, inte minst med tanke på -att komma ” tillrätta med den ' politiska” . mytbild- and . Dagbladet. (0. om Wennerströmaffären- Gotland - "har; träffat överens- kommelse., om. teknisk ' valsam- verkan vid: 1964: åre ksdagsval. . De båda partierna. anser att det ! finns. ett stort” behov Vv.en Xor-, ÄV fredsst lande. att dess ; omkri nl 18. 000 röster. r endast. ger ett. man- a|Méd' "drygt 20 I Procent av'"röster- na lyckades: socialdemokraterna då erövra två måndat av tre på or” dumhet ' om "inte slorganisatiönerna a ; slutsatser, ' "Högern kom' "denna gång inte” "med, ef- tfersomi varken centern "eller hö- tillräcklig för att' garantera” ett ändra mandat till oppositionen. .-Handeltiäningen (fp) "Menar LO att fadern & är lika skickad "att ge barnen: samma Vård som modern? Det kan inite vara möjligt. Har inte de senas.- te årens erfarenhet allt starkare understrukit nödvändigheten av att barnen får mer modersvård än som nu är vanligt och möj- ligt genom mödrarnas inlem- | mande 'i produktionen itanför bemmet? Att allt starkare krav Börjar” resas 'i den''riktningen borde inte vara okänt för LO:s + ledning, liksom inte” heller att för att påbörja: en ”parlamenta- : es” ha” ”varit "intresse- ft rade. av.ett: "trepartisamarbete. Röstmarginislen borde ändå vära |. anda.. Men :denva: insats har inte varit utan: förluster" i -människoliv. Låt mig blott erinra om namn som Raul Wallenberg, Folke Berna- dotte och Dag Hammarskjöld, vilka alla försvunnit . eller. omkommit under mystiska och .ouppklarade omständigheter. Vi - minns Raul Wallenberg, som. försvann: under sitt: hjältemodiga försök att rädda hundratusentals. olyckliga undan död och förintelse 4 krigets slut- skede, Vi minns Dag Hammarskjöld som offrade . livet i kamp för världsfreden. Vi minns också Folke Ber stora h in- satser i internationellt arbete och hans räddningsaktioner för krigets offer, Fredspristagaren Folke Ber- nadottes mördare bör häktas och dömas, inte till galgen, den låg så at säga inte-i linje med den framtiden förhandlingsbordet er- att medföra att ägarna till den privata hyreshussektorn tvingas s 4 Ä 'N . sätter rättsskranket som mötes- plats för de koniroversiella in- tressena på hyresmarknaden, ördades ädla li utan till ett känmbart frihetsstraff. Bör inte den svenska regeringen nu göra en kraftig demarche hos 1s- faels regering, ty mordet på Folke >" "SAGT är när hon ska lösa korsord. 5 Otartin" Ljung) | Ten reklamfilm fick jag veta att nio filmstjärnor' av tio:använder samma tvål Det tycker Jag ver- kar snålt, +, oc - | (Lasse O'Månsson) " Det bör vara en samvetssak för Israels regering att medverka till dramats lösning. Var Eichmanns ogärningar krigsförbrytelser, så är mordet på Nobels fredspristagare en lösning av: " problemet mo- "I dern-barner inte "synes vara möjlig efter de” ritningar, som gjorts upp för modern i pro” duktionssamhället. : a Enda gången kvinnan saknar ord . nt Eskilstuna- "Kuriren : En stor del” av alla svenska husmödrar har i dag antingen för mycket eler för, lite att göra, Absolut lika delning av hem” och förvärvsarbete behövs inte, men man borde söka kom- Ä ma dithän att inte längre vissa En sådan utveckling innebär en stor omvälvning. Men” inget av könen skulle förlora på den, inom bägge skulle förmodligen de. festa tycka. att dagom är Må rättvisa äntligen skapas! Varberg den 18 september 1963. Läder- och skinnmodet är livs aktigare nu än någonsin. Det är Gösta Eylander. . bara nättlinnet i skinn som fattas, metalarbetare, om (Eid feverin) : - t Lä i Md | v +” ee , 4 AR i i [3 | bäst både det. betalda arbe- ma. . Göteborgs-Tidningen "Man "måste beundra" Wolgers för "hans Hörmåga ' att hypnotisera TV:s . underhåll- ningsledning," så att den kommit att tro att även det han gör med vänster hand” eller 'utan någon + I hand alls är "genial underhåll- , |ning. Det är det inte) Lördagen gav ett beklämmande ' exempel F på Beppe Wolgers när han är son mest nonchalant mot sit- tarna., vt . "Om Konsten” att vara Yycklig sorå : Beppe Wolgers ville lära bort; skulle . Nara JJiktydig med, att göra sig av med all själv- | kritik, i så fall Worde han vara en av andet lyckligaste perso= her i dag. ? . st Uho Asplund i HT Hur. "långt får veckopressen gå, och var finns gränsen för tillmötesgåendet' mot däsekret- mer. Den'som lyckas med att kvar ät popularitelens jus, , Så man: skall” kanske 'inte skylla viska tråkiga föräteelser enbart på veckopressens.. journalister, Sydsvenska Dagbladet ” Det :behövs: mången: fader Gun= Har. för: att. kunna; få. törstiga dricka” precis: så + > | nelsen; med denna: dryckenskäp vi den borgerliga" splitt- fv Det ' hade? naturligtvis i kommer undan Kristus. Han är släktets 'centrum,: Därför fick han namnet Människosonen' för honom."I himmelen skall de frälsta syndarna i glad tillbed- jan prisa hans nåd och kärlek, I helvetet skall. de förtappade böja sina styva knän och erkän- na, att..han : är rättfärdig, De skall bliva tvungna att erkänna, att. "honom. som de hånat; han var deras enda räddning. : oa Hur förfärligt måste det inte vara ,ek" däg att se «sanningen utan att "äga något hopp om "vara ohyggligt att veta, att den-. na olycka och pina kom såsom är för styv till attt böja hjärta. och knä för Kristus, så lyssna, i : Itill dessa" allvarliga ord! . Himmelen skall. nog ändå bli- . va fylld, om inte du: blir frälst, Kristi skull, som köpte dig och älskar dig, böj dig' nu! Låt det olycksaliga" -högmodet fara och säg Kristus, hur ' du har: dett höver 'nåd. A : . : .. |sysslor automatiskt stämplas som nåd. Även du är en svåg Bernadotte får inte bli preskriberat. | kvinnliga. och felande människa, som be- höver Herren. Böj dig för ho- nom, , och han skall bli din Fräl = Jm Gud coh din Herre, -. - "ven Paulus'var en av - va ioch självgoda. Men I böja "honom, - och det | Paulus' en ära alt träl, Först: när Paulus han stor. av giver Gud nåd. ”. | blev för kallas Kristi blev liten;: AREg ot frälsa han är tet ute och av det obetalda I hem. >. Beppe "Isen? Det. är:en gammal fråga, ' Irnen” man har” en; känsla av att A I någon” sorts Snoddas-mentalitet |hållen på att breda ut. sig allt- oftast förekomma i "veckopres= : - Isen kan också längst hålla sig köhvölen; som er. öävulens oshat SS måttligt, at den stora: välsig-.. Till sist 'skall alla böja sing knän : frälsning! Hur måste det. inte ' en följd ayv-ett lErivilligt valt . ” | - Skulle du vara en av dem som' . Men för din egen skull och för Jesus fick '' den ödmjuke | Böj Se oa ed ani mal vr a nn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.