Bores eg & = Om vi 'haft samlingsregering! En "skribent i Expressen har ställt frågan hur det skulle gått med 7 "granskningen av Wenner- strömsaffären om ; vi haft ' sam- lingsregering, Han menar” att samtliga, partier varit mer eller mindre, ansvariga” för vad som : inträffat "och"att ingen opposition funnits som haft det politiska målet att störta regeringen, Följ- den hade blivit en mörkläggning av hela affären, ,- Expressenskribenten pekar på de risker som finns med en per- manenit samlingsregering, en sty- relseform "som ”har många an- hängare, Om vi inte visste det menar "Skånska Dagbladet. En spionaffär är alltid besvä- ör den som har regerings- I'det' nu aktuella läget är en sådan besvärande för so- cialdemokratin. Om man wmtgår ifrån att vi en längre tid haft samlingsregering i stället för en enpartiregering och spionaffären förlöpt på exakt samma sätt hade "givetvis, samtliga partier känt sig besvärade, (Det är säkerligen så som nämnde skribent framhåller, att partierna med säkerhet skulle lägga "allt "material till rätta: för folket. ”Riksdagsdebatten skulle bli lika toftig som när kamrarna |” behandlar den : försvarsbudget som man redan gjort upp om”. Några få tidningar skulle visser- ligen ha bråkat, men i stort sett skulle, .. folkets möjligheter. - till granskning av spionaffären varit så gott. som obefintliga, ” tror Expressenskribenten. sr Det är otvivelaktigt så som framhålles + härovan. en perma- nent ..samregering skapar pgärna makifullkomlighet sär? den . all- mända”” opinionen - får - svårt att göra. sig gällande, Partierna skulle n av" att tillsammans samlingsregeringens Någon "politisk 'oppo- sition , som ' satte in kritik mot regeringen, fanns inte; vilket gi- vetvis. varit en svaghet. Vu . Man kan emellertid räkna med | att tidningspressens kritik av spi- onaffären sett annorlunda ut om vi haft Samlingsregeritig.> Kärt Samwielsson i Aftonbladet har: som bekant anmärkt på att. kriti en nästan helt följt partilinjerna. De socialdemokratiska | ae tidningarna har försvarat” regeringéns band? läggning av "affären Wenii medan så gott som RE op kritiska "Mede ”sämregering "kunde ” rade: TRÖST FÖR ANDERSSON : Smålands Folkblad har avlyssnat opinionen i - Wenner- strömaffären längst uppe i Nor- ge, '”Finnmark med Vadsö, Var- dö öch Kirkenes”, där tidningens | politiske kommentator tillbragt sin ”semester.; Alla var intresse- Preee Meningarna om Wennerströra- affärens olika faser var delade, | men på en punkt var, man enig, arbetaren, tjänstemannen och fö- retagschefen, renägaren, ' affärs- mannen" och : yrkesmilitären: = Vi förstår inte: den kritik, som rik- tas mot försvarsminister Sven " Andersson för att han i fyra år syrligt; , - SUYSer.: 3; känt till säkerhetspolisens miss- tankar om och försök att inringa spionen utan att säga något här- om Hill sina regeringskolleger. Enligt vår uppfattning handlade Örsv a fullkomligt rik- tigt på nämnda "punkt. Da Skönt för hr Andersson att han får betyget A åtminstone från norska Finnmarken, kommente- |: "Svenska Dagbladet FN:S ANSTRÄNGDA EKONOMI bekymrar Gefle Dagblad som inför generalför med : skattemyndigheterria man; säkerligen räkna . med att även socialdemokratiska tidningar ställde sig kritiska till regerin- gens åtgärder. Det är inte heller troligt att” le” tidningar”: som nu " företräder Oppositionspartierna skulle , vara ; nämnvärt mindre hårda 4 sin kritik än de nu är, Dessa tidningar är fristående i förhållande till partierna och ”skulle säkerligen inte dra sig för att hårt kritisera eventuella försummelser från statsråd som de i-vanliga fall' sympatiserar med, Socialdemokratiska tidnin- gar skulle ansett. sig ha mindre "behov av lojalitet mot regeringen och' hårdare bedömt vad som gjorts eller inte: gjorts. Något alternativ "till annan vegering hade inte funnits, En kritik" av "en samregering är politiskt ofar- lig, därför att ingen kan” stiga upp och påstå" att han kan sköta saken ' bättre, Alla är ansvariga för vad som. inträffat, : Per har sina näckdelar. Det ser man många gånger i våra kommuner. Uppdagas någonting som -inte är bra; avfärdas "detta: av ala par- er, som är ansvariga i kommu- nens: styrelser och. nämnder. ita | MÄNGA” MÄNNISKOR TV vid. upprättandet av sina dek- larationer ” att ' anlita ” särskilda experter eller byråer; Man skul- le -önska' att motsvarande Service stod till deras förfogande ' under --sommaren; då de har att besvära ingar |" Tväg leder i; Salen säl fs ” t fans filtåy/ "NARBONNE i > Syd- frankrike., + Den. store- romerske skalden Ci- cero sade i ett av sina tal att Nar- bonne: var. romarrikets bälverk i Gallien, Föga anade han att sta- den, som grundades är: 118 före Kristus" på dekret från romerska välde . sedan västgoterna plundrat och ränt Den heliga sta- den år.410."Men redan. innan ro- sin garnison där, hade det funnits om Narbonne.' Den försvann plöts- ligt - och, ingen har vetat. om dess existens förrän nu på senare tid — franska "arkeologer har blottlagt en stadsbildning med mycket hög kulturnivå--under' forntiden vitt- nande "omen särspräglad livsstil. grävningar, om. denna - stad som kände «till .den,. och . em solig dag sen i Valras — en liten "badort vid Ensérune, men det namnet dök upp först under medeltiden; intill finns en -by. med samma - namn, Ensé- rune är':beläget i. provinsen Héra- ult på en platå som höjer sig över kustslätten, ungefär en mil. väster Canal du Midi mynnar, Kommer på några ;minuter har man för- den... Även om man inte är intresserad av arkeologi är ett besök där må- got som- varje turist bör .unna sig. Ensérune ligg er på en bergsplatå som höjer sig 120 meter över slät- ten; "Själva . platån är 150 meter bred och 750 meter. lång, Man ser "sig tll:prövni över] den" -lokala ”taxeringsnämndens "beslut, anser Svensk sTid- skri ft: ot : Så är dock icke fallet och till . yttermera. visso. torde många människor "av sommarlättja . eller allmän ' undfallenhet”: gentemot myndigheterna avstå från att be- - svära sig. - Sannolikt ger detta tillskott varje år. 0 or Tidskrifen efterlyser: « en. total omläggning; . met så” att; varj verkligen själv fö ; händerha” sina: medborgare år satt om- mellanhavanid Säkert far" Också många" vill” i 'det. att "de: uppfattar, taxerings- ”rämndens beslut . som' kungsord: i YDe' förstår? det "bättde "än jag.] ..säkert..riktigt, och jag har alltid varit en hedéerlig' människa, som rättat..mig ' efter : myndigheternä. ” nuvarande skattesystemets orätt- » visor. "Alltför ofta blir skillnaden i" kunskap och "därmed "också -"”självsäkerhet” "inför myndighe- terna” avgörande; De i detta av- seende. bättre tillgodosedda kla- rar sig alltid — de andra är allt- "för ofta undfallande mot ”mynz digheternas”, dekret, Så länge vi "emellertid har vårt nuvarande "skattesystem måste det . accepferas. Men, det. vore inte för mycket begärt, att ”man snarast vidtog åtgärder dels för att underlätta besvär över de 1lo- . kala taxeringsnämndernas beslut, dels" utsträckte -tiden' för” dessa till en tidpunkt i september, då "människorna i gemen verkligen öjl'ghet att befatta sig med dessa för den egna indi- 'viden ofta så högst " angelägna problem. Nn ' DE BLIVANDE BÖNDERNA ' -'bruksundervisningen, . som nu skall börja tillämpas, tyder . på] "goda "ambitioner och" framåtsyf- tande målsättning, skriver Jor d-. brukarnas. I Förenings- blad: "Man har sökt åstadkomma en sådan. utformning . av '. undervis- ningen att den lätt kan anpassas till framtidens utbildningsbehov, . nya session framhåller att man inte kommit fram till någon som helst lösning” på FN:s finansiella Pproblem:: "4 . Den sinternationella'- -solidarite-, ten inom organisationens. ram. är ingalunda så stark att medlems- bl.a. föranledda av en ökad spe- cialisering, Här har tillsynsmyn- digheten, ' .” Lantbruksstyrelsen, getts fria händer; vilket ger an- tro att följsamheten till näringens utveckling får en rik- tig och för denna icke bromsan- de avvägning. i” «Den utbyggda förberedande länderna känner sig de att fullgöra medlemsskapets förplik- telser. .En''stormakt som Sovjet- unionen... kan. tydligen också" utan att riskera några allvarligare följ- der handla efter eget gottfinnan- de. För en' liten. nation är det inte lika. lätt; Det är ett ynkligt beteende att såsom Sovjetunio- nen i, de, välvilligaste » ordalag deklarera sin vilja till fred och | samtidigt förvägra den världsom- spännande organisation, 'som' har uppgiften "att vara fredsfrämjan- de, tillräckliga ekonomiska re- sma tr a ; Det'a slöjar "hur bräcklig. den ”grund "Er som FN bygger på, an= . ser Gefle Dagblad," .undervi: som skall. kunna "ersätta. det hittills i varje fall formella "kravet på ett års prak- tik, "vilket verkat avskräckande |- för många icke jordbrukareung= domar, möjliggör direkt övergång [+ "från grundskolan till förberedan- de: yrkesutbildning. För de klart yrkesinriktade kan nionde klas- sen i grundskolan. ersättas med denna. Jordbruket har bara att med tillfredsställelse ' hälsa ' de större . möjligheter” till ett'vidare ” rekryteringsunderlag : - som' nu, bereds, =. > . Lantbrukare från annan | barn- domsmiljö än. den traditionella blir 1” framtiden "troligen - inte : svenska ' staten "liksom ”könimu- |” .' nerna ett högst Sörtjänt I inkomst= hela” skattesyste- |” Har" de sagt "att" jag skall betala |” "så och 'så "mycket i skatt är det |; På: det. sättet drabbas i Ssynner- > 'het-”de-många och små” av” det |- De nya riktlinjerna för lant-V Medelhavet ; i" söder" och -bergen i norr . och : väster och,:om .det är klar sikt, t. 0. m, ett ”hörn av Py- renéerna. På den stora slätten ne- danför:; höjden ligger” druvodling- arna snörräta; rader, bakom var- andra; -£> STRATEGISKT LÄGE Na -" FÖR: FÄSTNINGSSTADEN.: Enséruné "blev en naturlig fäst- För. dem. som har: ett "ekono-' .miskt intresse av en utveckling . mot fördelad fritid- borde det nu vara dags för rejäla initiativ. Tp= fisttrafikförbundet aviserade 1958 . en" utredning "om de. 'nåtionaleko- nomiska konsekvenserna” av, en fortsätt koncentration av semest- ; rarna till juli," Den har "dock - aldrig slutförts, . vilket, är. synd. Det "finns" all, anledning . tro att de siffror. som kunde kommå fram "är en "sådan: undersökning. skulle tvinga fram” ett omtänkande, > många håll... AS De som istyr utvecklingen" när "det gäller butiksstängni VE 1 tider- senaten, : så "småningom skulle bli. huvudstad -i romarriket,'. det vill" säga i det som återstod. av Roms ade >: marna hade koloniseråt detta rika ' område i Languedoc och satt. upp - en 'storstad i området — nordväst ' Vi hade hört talas om dessa ut-. försvann - för " så "länge ; sedan att. inte ens: de "romerska : författarna lämnade -vi tältet på campingplat- - = för att besöka fyndr : om staden : Béziers där den kända : man "från Narbonne ligger utgräv- - . Jningarna på höger hand. En bra ' tlingor ditupp — och flyttat sig. årtusenden tillbaka i ti- H ning mitt i det rika kustområdet. Den som hade Ensérune i sin hand var 'herre ' över hela "Languedoc mellan bergen och Medelhavet och de :stora historiska . vägarna som korsar landskapet och som skapat förbindelserna mellan Rhöne och Garonne, mellan den 'italienska och. iberiska. (ibererna var:en forn- | tida . folkstam: på den. Pyreneiska halvön) den, Staden ' präglades av denna sin roll. De olika kulturströmningarna satte sina spår. Folket i staden fick impulser från ibererna, från ligu- rerna "och från hela, den hellenska Den här vackra 'vasen, som tydligt visar grekisk influens, har hit- tats i ruinerna efter den 2.500 år gamla staden Ensérune guedoc i södra Frankrike, Ne världen wvia' hamnarna i Medel- havet, ” ANC räserade i Lan-' + Det, vart botanikerna :som” först upptäckte” den forntida” Ensérune. De fann "några ytterst sällsynta växter däruppe" och mellan klom- morna stölve man på skärvor av gemnmalt. lergods som -wisade . sig härröra från den' grekiska antiken. Så småningom : blottlade man .en gravplats med ' över 300 ' gravar vad som hände, men de VS Ett avsnitt av ruinerna. "efter staden Ensérune, som hade 10.000 in- DN vånare, slu + MEN Fi ale fulla med vapen, smycken... och praktfulla keramikarbeten, : 1929 hittade man de' gamla bostäderna och under andra världskriget star. tades systematiska etenskapliga utgrävningar,. som idag gör. det möjligt att studera hur livet lev- des i den forntida staden. : > i Man” vet nu att det gamla En- sérune var bebott, i 600 år: — från ca 550 före Kristus och ett stycke in i ”vår tidräkning”. Mellan åren 500' och 300 var: Hellas inflytande starkast... "Då försvanni de enkla hyddorna och ersattes med sten- hus; ' förrådsrummen' nergrävda i jorden utbyttes :mot lerkrus; Från 225 före 'Kristus:växté staden ut bal joch Pax Romana, "VÄLDIG' VATTE RES : VOAR I BERGET, 0 + : Arkoolgerna har funnit en "rad cisterner : begravda" i -kalkstensber- "get. Var och en kunde:ta ca 20.000 liver vatten och tillsammans ut- "gjördé' dessa ' oisterner' en ” "väldig örjnitgen för 10; .009 män- Fa. byggnader. ad monamen- j Få 5, bostäder, ostentliga -.byggnader. och tempel. :tande » att: tro att olycka Omkring 219 före Kristus "tyckte 'Hamnibal.. fram - gerom : Spanien, - korsade den franska gränsen. vid byn: Elne;' där romårna” hade en tor garnison, och marscherade ge- "nom Languedoc för : att - fortsätta vidare över Alperna mot Rom, : + Man kan lätt tänka sig .hur de frihetsälskande" invånarna i Ensé- rune stängt: sig inne murar och försvarsver Hannibals styrkor med "elefanterna närma sig och försökte ' hålla stånd -— men förgäves: Man vet som sagt inte wad som skedde, men det är ett: faktum 'att' de som efter kras< chen byggde upp och bebodde En- séruns "inte var desamma som för- vo cv (Försoå, sid TV. Djurbok a av v Ingvar. Wahlén | . Radioserie. om Nils: tidi gare! känd : + s NN . Wahlén, Äng men numera bosatt på en ö i. Blekinge skärgård, är en måiångfrestande författare, kring vars produktion det ofta stått strid. Så blir väl knappast fallet med hans senaste bok, ty den utspelas kring Perstorpssjöarna. här i södra Halland och har fålt titeln ”Enöra, en: hares äventyr” Den har ut- kommit . på . Zindermans förla : Göteborg och kostar. 9:50. : Författaren . har. en sällsynt god å vatt leva' sig in'i naturen 2. na, hare en annan nyckelroll. ' Allt- för, länge har. ett förment arbets- ; resoriemang. "från den |& "fackliga --sidan och föråldrade . skråsynpunkter från " företagar-, håll "försvårat införandet "av en ordning som bättre än den nuva- "rande passar livsrytmen Vett mo- 'dernt" och frömätgående, samhäl- "ler ”ock sv å ha samma: >. ovanliga, Den nya kateg med dess växt. och djurliv. "Sär- skilt väl: känner. han Perstorps-, sjöarna, där, "han i flera. år haft. en: :sommarstuga. och 'det är. också där som illa: Enöra,- tidigt, moder-" lös sedan en räv tagit: modern, får | inte minst” "från jägare” "och hön- en i rad av 'dessa ' översatts klara sig själv. Hon- jär en liten nyfiken warelse, som utforskar sin närmaste trakt, "många faror hotar. en. liten harpalt, - Räv: och lodjur är. svåra fiender men män- niskan och hunden ä är än värre... Enöra får snart namn om sig att dar. När man med Ingvar Wahléns ögon i en hares gestalt ser på jakt och jägare, får man en ny syn på dessa, och man känner ömhet för Enöra, Det är en. trevlig och ändå | gripande: djurbok, som varmt kan rekommenderas, Inte minst natur- Aktuell President "Kennedys beredvil- lighet . att åstadkomma en av- spänning mellan öst och väst, undertecknandet av atomstopp- avtalet och förhandlingarna mel. "Han de amerikanska och ryska regeringarna i nedrustningsfrå- gan har givit Chrusjtjov trumf Ipå hand, Han har redan låtit förstå att han under intr yck av föra fram Beränfrågan. Ameri- tressestären. Sovjet. Västtyskland har. - kommentar: den nya Moskva-andan, 'ämnar kanarna. å andra sidan håller inte. längre så benhårt på sin tidigare åsikt att Västberlin är en' del av den amerikanska, 'in- Utan tvekan: här även ”väst- | tyskarnas egen attityd medver- kat till att USA i dag är mera benäget ' komma överens med allt Det” är roligt att Jånsstyrelsé- orgsnisationén behöver ses över, det 'är mycket troligt - att det ärevördiga landshövdingeämbe- tet behöver nyordnas, men det är helt visst att landshövdingar na inte genom sitt personliga uppträdande får äventyra läns- ' styrelsernas objektivitet. ' ” " Sunt Förnuft "Grundskolans fader, 'kateder- socialisten Stellan”Arvidson, som säger att katedern skall bort, har” blivit ett bekymmer : fatti-- gåre. När 'det,. som på många håll är fallet, inte finns någon att. sätta . i: katedern, så har denna symböol"för auktoritets- samhället i praktiken avskaffat sig själv. Nu'symboliserar den. något annat, att Sverige har bli- över hela platån joch uppnådde sin storhetstid. > Men”; sedan: gick: det " "utför. Orsakerna var två: H " I eprång för" specialbegåva de! mer kommit ' att framstå som den som önskar vidmakthålla spänningen mellan öst och väst, Nordvästra Skånes Tidningar I Kennedy löper risker vid näs. ta års presidentval hur han än handlar. Enligt "hans egna: ord skall" han inte” tveka att med kraft ingripa till förmån för neg- rerna. Mot eventuella politiska förluster står en säker” moralisk , Dagens: Nyheter : : Om det blir bättre 'med det nya gymnasiet återstår : att se. Fler studievägar Öppnas "och för dem som är osäkra på sig själva ännu fler" växelspår. Men hela studieuppläggningen . blir : fönetln mer fackbetonad än hittils, Vad vi kallar 'allmänbildning blir den enskildes 'sak 'på lediga stunder, och risken är överhängande” attlå produkterna från "det nya” gym-)2 frasiet blir fackidioter med för- ljus. Bildande” ämnen, istorja, filosofi," kristeridom "har satts ' strykklass, medan de Bylobetö- nade ”samhällsorierterande” fått Vinner 'sörjer väl ingen. nu liksom [ under 7 vall — satt, ävlösa 1055: en breda ut sg. Att studentexamen vit ett pedagogiskt” U-land, Stig Ahlgren | Utan sjuksköterskor löper vi risk" att dö: på Belt obehagligare sätt, "skrev Jan "Myrdal i Stock- holms-Tidningeri I söndags. All” deleg riktigt, Alla” skall .vi dö,' landstingsmän ' och riksdagsmän, du. och jag, "men alla vill vi ha en ”chang att innan den stunden. kommer, få god wård och hjälp, Är vi beredda alt betala för det? ., . "Alla är det, det är jag över- ' tygad om, lar Oss då också göra. det. a illräcklig för att säkra : helt Riksdagsrnan Manne Ståhl undervisni: ändamå'senl gäste lösning punkten” måste råg 7 angripas på nytt” realistiska linjer, =" daghem eller 4 ersättare i i hemmet, medan de är borta. Om man än förde ' särbeskattning” av. tjänst, och beskattade "gifta och. ogifta efter. . samma skatteskala. skulle denna orättvisa effekt av den muvarande. beskattningen förs svinna, u EL kand. Ingrid Fredriksson. : attt? även jordbrukspolitiken har "I sin? direkta" inverkan på hur landskapsbilden kommer. att se |? ut i framtiden; Och här vill mån gärna överlåta åt.en var att dra |. egna slutsatser av detta, faktum. Vill man att Iden svenska land skapsbilder; skall förfulas på ett sätt som” Mi i dag knappast kan göra loss” em "föreställning om, eller. önskar” man. att bonden även i de vackra ”s"k evfolk. ningsbygderna skall fortsätta med sin indirekta naturvårdande j” gärning? Ja, ja, det är 'en fråga som det finns anledning: alt ställ Ia inte minst nu när jordbruket åter befinner sig i utrednings- kvarnen. : Redaktör Hans Davidsson.” nått. goda framgångar” med: sina barn- och Xljurböcker. I höst har till norska och för den svenska radion skall han skriva fem ungdomspjä- ser, som skall handla om den små- ländske Upprorsmakarten eller fri- hetshjälten — vilket man vill — Nils Dacke under Gustav - Vasas tid. Till våren kommer Wahlén : | Gynnasteutredningens hor nation: av bortval” och förlängd den' fyraåriga studiegångens p Pro- blem. Ätt förslaget över huvud framlagts innebär dock + varje l. fall "ett erkännande” av, proble- I mets existens. Från den utgångs. tydligen gifta ”kvinnör. än för ogifta att förvärvsarbeta, även om de inte har barn och behöver betala för slopade. det dubbla ortsavdraget i I Deta är ett odiskutabelt faktum : Inte ens under, :apo. tlarnas da- gar "war ..de kristna egenkärlelk, : Det är om arbetet ' söker ciltt eget, Det är hårda ord; Bibeln döljer aldrig de tro< endes synder; De skall uppens baras och dömas, : "Denna ' text-blir därför ett all: varsord till 1oss troende och gär: skilt. till oss förkunnare. Vi bru kar väl inte arbeta i Guds rike såsom ett redskap i egenkärle: kens -tjänst? Det: är. väl inte åltrån efter: Pengar, ära 'och rykt. barhet som "driver 'oss?' Nödtider uppenbarar ofta, att drivkrafter inte var, äkfa. Så länge ställnin- gen'.såsom styrelseledamot loc- kade var intresset stort. 'Men när 'andra fick flera ”röster, var Paulus hade - til räckligt av medhjälpare under de goda da- garna, men nu försvann: de den ene sefter' den: andre, Hur stort. var det därför äntey attt en höll utt pls fre : Timöteus var visserligen ingen stor. ledare och ingen tilldragan— de: : tålares Mi som guld. Na 7” Hur behöv och. kvinnor. idag! "= , "Jag känner still. några.” De är guld : värda.. De, står i medgång liksom i. mötgång, & gott rykte ' och i ont rykte, De vet, att Gud satt dem , »till tjänsten, och de inte svika. honom, ,: - "Det är. dessa som Gud räknar ! med, "Bibelns - tj far tick” Guds godkännande inte;' för att de. kunde uppvisa” så störa resultat utan därför att de höll ut ä tro- het. ' De skall” en gång. få höra detta + örd: ”Du har varit trogen i i det som mindre är Jag vill: sätta - dig över mycket”; » + Tänk; som” ””bondeungdomen” att : bli|vara en trollhare,' ty hot är /'så|skildri är bet iz med "en < jag ki EA du och | in bör bra utövare äv jordbrukaryrket, listig och -undkommer- alla försåt, Ingvar / "Wahlda: har för övrigt dessa le bland PR | oe - : . : ae i - - mr en UN P |) Guds rike Paulus säger, att de i fria från
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.