Fredagen den" 20- September 1 1963 S TE den 20 september 19 LAHOLMS TIDNING ” 5 a ör: Sven B. Jönsson. Tel.) 10150 l 5 Tidnings iokalredaktion: Markaryd, Villagatan — KYRKBUSS - Bhui "10, 3 Brikstorp . 0. 15, Hoarpholma 10.30, Markaryd 10.45 Fr kl an SN EN RA | Markaryds Bio : I dag fredag kl. 20.00 MANNEKÄNG I RÖTT. : Barnföj rbjuden. Platsbest.] Per tel, :10086 kl. 17—19. kg. Detta innebär; "att tering : en gått upp 20 ör Såm” 'elever ; vid Katrinebergs folkhögskola deltar 'i första årskursen; prak], tiskteöoreliska' en". Birgit Bengtsson, Laholm; Birgit Hens- son, Laholm och: Gunnar Bik mar; Laholm, ': v Veoretiska' kur Jan” Ake Christiansson, Laholm, Kjell- Arne Johansson, -. Eldsberga, Kalister Jönsson, Taholm,; Lars Jönsson, Väl Iberga, Jan Nilsson, . Génevad, Bo ' Evert "Åkesson, Ränneslöv, . ev Birgitta "Carlsson, Hishult, Eva Carlsson, Genevad, . Sigrid Pehrsson, Ysby och Gu- | milla Strandberg, Veinge, . andra årskursen: : Leif + Wer- . nersson, TAR | Ulla-Brite, Ge- gång 1963 avi "Arsbok för Sveri- ges kommuner, vilken årgårg £. ' Ö är, den, 46:e i ordningen, fram. går "att Laholm . - vid. -årsskölet :1962/63 hade en areal seom upp- gick "till 10,9: kvattnat av åker, Taxeringsvärdet för. de | skattepliktiga (fasvgmeteråa. Jäpp- n miljoner krionoé, a » kronor: > "per Vid. ta ” hade ' på tisdågen'? konfirrnandrunmmet sör Båräl' Per Timmershult, Vice ordförande” 'Agard. Johans- sot, "Knäred och vice Sekreterare . Rubensson redogjorde, för verk: samhetsåvelt ock: kenskapesna godkändes; "Sigfrid? Carlsson "och" Albert” Sven båda från Knäred. Till: tanter i stiftskon e foooch den har än längd påjrökgasvägarna St -Samtliga Gustavsbergs villapan-' ör här I noga avvägd. längd på rökgasvägarna '—. för » maximalt värmeutbyte utan . risk "för, 'skor-- stensskador. Sänd "efter gratis ut- förlig broschyr från AB Gustavs-- bergs Fabriker, Fleminggatan 62 B,. Stockholmi tr [GUSTAVSBERGS "för bättre vitlavärme bomensr - . Hanisson, : : Ramsjön... Revisorerna "JOtto Hansson, Hishult och :Da- lå i kvid. Hjalmarsson, Bonnalt, .om-. | valdes. , Ti I 2 i Sven Eriksson, Sven re | Laholms brandkår - - : På bilden. pekar 'hr Lundborg på en' ; målning på en dörr och över denna "står, att läsa:. Her- ren» bevarar - sin. utgång och ini gång ifrån nu och i evighet; Ps. 121,: Anno 1782. Siffrorna är ro- merska men vi har för enkel- hetens .skull ”försvenskat”. dem, Det är ett både sevärt och trev- ligt' litet; rum, men: man skulle önska, att det kom dit ett: par tidstypiska; stolar. också." MÖT "> Cell : utan föredragit att - låta” : skönstaxeras. . silt handlande: med att 'han inte behärskade bokföring och” er: kände oförbehållsamt ; vad” som ladeg' hönom till läst, nu sig Han? motiverade programråd: nyval- des: Knir :Hjont, Hishult; - Victor [I "Pelirsson,; .Kornhult och Ingvar li Eriksson; '' Oxhult, :v Årsavgiften höjdes. från. 12 till' 15, kr;': Biter förhandlingarna. - : gav: Alfred Hishult; några glimtar uditevecka i VSigtänar! be” ekall hållas den oktober; Mötet Aska med Åter har: en bilstöld iq |i:; Örkelljunga. och denna : gång gäller. det 'en '.skåpbil av märket, Ford ”Taunus, tillhörande 'etit af- stölden skedde "sedan: två 'yng- "Tlingar ds 14-—15-årsålderr rymt från Östra, Spångs skolhem' cät- "hade en av ana' "regelbundet lålerkommands brandövningar på "| torsdagskvällen. En fastighet: på Östertullsgatan;.i Laholm skulle föreställa brandhärd, och 'brand- soldaterna fick under. vealistiska former en 'god övning där, sr Hasslövspojke- skadad : Er tioårig pojke från FHasslöv cyklade på , torsdagen . mot en personbil. Olyckan inträffade på vägen, mellan Östra Karup och Hasslöv vid Dömestörp.. Person- bilen ' var" på” väg. mot. Hasslöv, Pojken, som har sitt hem allde- . les invid vägen, "skulle cykla ut på det trafikerade stråket, Han såg: sig ' emellertid . inte riktigt noga" för, utan cyklade: rake på bilen 3 som just passerade. Poj- ken ”kästades ' i vägbanan och fördes med ett. sår i huvudet ställ "sj + emellertid fick Jämna "efter om- flön ring; Cyklen, Gick kraftiga skador RR bilen "endast .er- 'bå «i Kanl Kliaker, Månstorp, Laholm, färsföretag i i samhället; Eftersom " 70 år ifyler i dag förre. länsvetori- nären i Halland Torsten Kalén, Halmstad. 60 år 0 - fyller i morgon fru Signe o- lofsson, maka till hensägare Ed- -Ivin Otofsson, Värestorp, Rän- neslöv. Hon är född i Amerika men kom i barndomen med för- äldrarna (0 Mellby i. Laholms landskommun, där "hon . bodde till sitt giftermål, Fru Olofsson är en mycket duktig och rejäl kvinza, scm helt ägnat sig åt sitt hem och de sina. 50 år. on . . fyller" i morgon fru Tora Kjellberg, maka till traktorskö- sare Artur Kjellberg, Hov, Ys- by. Hon är född i Ysby och har gjort sig känd som en duktig och arbetsam kvinna. Hon är bi, a. mycket intresserad av Rö da Korsets arbete, : å Karl Klinker ;En-känd hal fe -boh i föreningsmany" avled 'p; efter. "en ”dorsdagen i:.sitt : hem "tids : gendom" innehade; han i 50 "år, innan Kan: 1961 överlät : den till :sin-son.: Han var: en. "verklig: driftig i fdbru- kare; som skötte”: sin "220 tunn- åren 1924-1936 sirenderade ban också : Axelvold I MäRtorp,. som kännas" några, gränser. Hari: sät- te: alditig £ig "själv. på. sparlåga, och denina arbetsamhet Kom. inte endast” gården Månstorp: till Ho- do” utan också : de: "många :för- eningar ”och- "salmmaniskutningar, |: i vilka ham. under flera årtion den var engagenad. Klinker" var med om at byg- ga "upp och utveckla" jordbru- kaimas föreningsrörelse't i Halland. 126 år tillhörde han hushållnings- » | sällskapets. förvaltningsutskott .o var "ledamot ä i en lång raj rämnder inom sällskapet. Han var Styrelsel ening 'i' 24 år, därav” 15. som vice ordförande, ' När" "han av- gick" 1941, utsågs" han, "till ”he- densledamit. - I: 28 år. var han ordförande i södra Hallands fa- örening, och , när. "han imnade denna” post, "blev "hedersordförande. ” Södra Hallands Kraftförening häde en tillhörde styrelsen i 26 år, och var” ” ordförande 716 år. Han lämnade uppdraget : 1955 och kallades då till hedersordfören= de. Klinker var också en av tiativtagarna till Hallands läns linodlareförening, och under. de första "tio åren tillhörde han styrelsen som " vice ördförande och "vikarierade några av dessa år "som ordförande. Han tillhör- de också styrelsen för riksför- eningen" Lin -. och : Hampa. I Halmstads ”nötböskaps stakteri- förening var han” "styrelseleda- mot från "starten fram till 1941, då han blev” hedersledamot, i 1.25 är wllhörde hän Styrelsen och | : FÖDELSEDAGAR oo Ii lo oe 7 | Växjö hypoteksförening, 'och "för samrneglbkolan, De sista av i Ihan för något, år "sedan. : var Hallands : representant = i i Arhults Torvströ AB blev han hedersledamot efter många sty- relseår. . Klinker :hade många andra uppdrag. Här skall nämnas yt- terligare några. Han var styrel- seledamot i Svenska spannmåls- föreningarnas samorganisation, ordförande i tio år i Södra Hal- lends Lantbruksklubb, där han blev hedersledamot, samt sty- relsemedl'em i Genevads socker- bruk, Han var ledamot i jord- brukskommissionen.. +. Halland, sakkunnig i utredningen om vanhävdslagen, ledamot i expro- pnriationsnämnden för södra Hal- lemd samtv i egnabhemsnämnden och lantbruksnämnden i länet. Han hade också under tidigare år kommunala uppdrag. 1912— 1916 sabt han i. Laholms stads- fullmäktige, under många år var han' kyrkoråd ' och kyrkofull- mäktig samt ledamot i styrelsen |. sina ' många uppdrag fämnade . "Karl: Klinker blev: en av: "de första "jordbrukarna" i Halland, som ; ;utnämndes till riddare ”av Väsaorden, och dessutom hade fan belönats med: hushåll Anäings- betsuppgifter, men han förmåd- de. också. at vara. en; präktig husbonde, Lokaliseringspolitiken aktiviseras 600 milj kr till årig] Kommittén för näri g lade på t 4 sitt förslag till en aktiv Iokuli: t litik. -Utredni gen fram terar att.det behövs en mera aktiv och nyanserad. lokaliseringspoli- os tik. Lokaliseringsplanering och rådgivning bör utvidgas och för- bättras, Men framför allt föreslår I isk art, Långtgående Iokali ut: redningen starkare 'utvecklingsområden, vilka beräknas B-regioner med ca 700.000 komma ait omfatta Förut 20 medel av ” , förordas för s k ett 20-tal å skall :blai ittas en särskild lokal igslond för lån med viss amorte- - '- rings- och räntefri tid, Bidrag skall vidare kunna utgå till uppfö- rande och förvärv av industribyggnader. Därutöver föreslås vissa - allmänna stödåtgärder för ytterligare; ett, 60-tal. regioner med en | sammanlagd befolkning av 1 milj. Principbestut bör enligt utred= " ningen fattas om ett totalstöd på 800 milj, kr till den aktiva lokali- - 'seringspolitiken för en försökstid av'fem år, "Investeringsfonder och investeringsavdrag bör enligt, utredningen utnyttjas som: "Ioka= liseringspolitiska instrument i utvec kl Ut slaget är enhälligt — med undant; "för att högerr gslör- . vett särskilt : tirände' tagit avstånd, från" förslaget om en I Tokalise= - ”Tingsfond. Vid 1958 års Tiködag vå väc tes mc Jönköping. ; Markörsior gä med agronom Kjell: Bachman, ”Axel-'| tioner från centerpartiet och social” demokratiskt håll om en ny utred ning av frågan om. näringslivets lo- t | kalisering. Motionerna , bifölls och il hösten ; 1959 + tillsatte -. regeringen! kommittén" för” häringslivets. lokali=; sering” med landshövding! Manfred | Näslund som ordf, Övriga" ledamö- s | ter" av kommittén har varit riks- dagsmännen '.. Torsten ' Andersson, Brämhult, (cp), Sten Källenius (h) Stig. Stefanson : (fp) och Hjalmar, Nilsson (s) samt delni Beträffande ox linjerna . anför kommittén att'de framtida lokali- seringsorterna. för industrier måste utgöras äv. väl' utrustade tätorter, För: att tillgodose glesbygdsbefolk- | . ningens behov-av service bör loka- liseringspolitikens ' uppgift bli att] stödja de tätorter som kan fungera som service ntra. Ira pra 'Tre sylten för ,: Gösta" Rehn (8)... Som huvudsekre- : liliken klighet. Han |." | fitfabrik anslöt :hantsig tidigtltill sågs ham till ombudsman för par Hill. "1958... 4961: lämnade han ' om- lamot i Hbalmitads silakbeniför- a verklig trotjänare i Kilinker, som” t Scm”arbetare vid Kramfors säl- den 5 kommunistiska i arbetarkom- munen ', och ". blev :. komnyunalfull- mäktig I Gudmundrå 1930, 1931 ut- en av de huvudagerande och döm- des till. ibvå och ett halvt års straff- ir; F arbete. Vid andrakammarvalen 19888 | Srsktören Ta Tage Kahli erare i utredningen ' fokaliseringspolitik Nn betydande omfördelning av näringsliv och - befolkning mellan ålder av 62 år, > fö : "Tä och Jahdsdelar har' skett, kon-| staterar, utredningen i -:sitt betän- kande, därmed efterhånd stegrade. svårig- heter att upprätthålla rimlig 'servi- ne för den kvarvarande” befolknins gen. Trots utflyttningen råder > déssa 'områden i många fall ärbets- «> Ångermanland > och löshef” eller undérsysselsättning.- ” , Utflyttnisgsområdena får "På många håll i landet föreligger en ur -sociala synpunkter otillfreds- |: ställande! ” proportion : ” mellan. män ach kvinnor: ir mest markant i i glesbygden. Det - Kvinnounderskottet inhis "dock: även åtskilliga tätorter, ist. ensidiga industriorter, rdär valdes han ; av : kommuni: i andra' kammaren, föll igenom 1940, valdes på. nytt; 1944" och! kvarstod budsmannaarbetet :'och 'har 'sedån sär "sy ligen n.. Låg 'yrkesverksamhetsgrad Srekommer. på vissa, håll även in-| tätorterna, som tyder på en ”be- "vdande riserv av arbetskraft; brist å bostäder samt eftersläpning i ut- arbetat för Sovjet vänner, På samma tid har han sysslat med arkivarbete på. Kramfors: drätsel- kontor; > "Viktor L Johansson: I en ål. der av nyligen fyllda 65 år av- led i: onsdags efter många års sjukdom förre lantbrukare Vik. tor L: Johansson, Nyby, Laholm. Den bortgångne way född i Våx- torp och blev tidigt föräldralös. Han kom då ut föratt tjäna sitt bröd och hade plats på jord- bruk i bl a. Brunnby i Skåne, i Vindrarp och på Petersberg. för att sedan ha gårdar i Ed berga och Gräsryd i Östra Ka rup. 1945 flyttade Jo till "Nyby, där han köpte en gård, som han alltjämt, ininehade,' öm än. jor- den varit utarrenderad. Vid si- dan om skötseln har J, i åt- skiliga åntlonden varit en duk tig och anlitad hemslaktare. Han Kar helt ägnat. sig åt sina olika sysselsättningar och. aldrig in- tresserat sig för "ellmänna värv. I sin krafts dagar var den bort- gångne' en dugande man, som ef- terlämnar ett ljust och vackert minne. Närmast sörjande är ma- | kan Annie, . dottern, Elsie, "gikt stad, och dottern "Birgitta, gift hyggnad, Denna verk grindas på vidgade -k det . samhällsekohomiska, sociologi- ska m fl områden; men den måste |- också , ges, betydligt starkare medel av ekonomisk art i syfte att påver- ka näringslivets utveckling i områ- 1er. som ur:samhälleliga synpunk- er: "bör stimuleras kraftigare och |: mer målmedvetet. i; : i: sy den av” -olika' kollektiva: sej "[ranordningar. Ink KN "Behov föreligger, framhåller] 3 "Ommittén, av mera ingripande all- änna överväganden. vid lokalise? "ing av såväl enskild företagsam- et som av. statlig. verksamhet av kilda slag än. vad som: nu sker. ”ommitténi förordar inte särskild . ogstiftning på området. De allmän- -A' ävervägandena bör enligt kom- nittén "ske i form -av-samråd: och :ffektivt samarbete mellan å ena si- lan” enskilda företag, organisationer och "offentliga "myndigheter samt å andra sidan de för lokaliseringspo- | - "tiken ' ansvariga centrala och re- 2ionala. organen i syfte att främja 1926 köpte han en gård i Vä- 'ångsiktigt förutseende i näringsli- redtorp, som han hade i fem år| vets och de enskilda orfernas ut- ev s Att främja ; en. sådan Den lokaliseringspolitik som' ut-' redningen :' förordar .kan samman-' fattningsvis s sägas ha tre syften: FORSS : näring han väntas Jeda ul excepe tionellt stora sysselsättningssvårig- heter eller andra: svåra sociala följdverkningar,. som. inte kan be= . . mästras utan långtgående samhäls leliga åtgärder.” > Dessa kriterier” bedömes gälla för drygt ett 20-tal B-regioner med en befolkning på knappt 700 000 pers soner, . » Till stöd för den Industriella ut- a byggnaden , Å utvecklingsområdena föreslår utredningen följande åt= gärder! : t o- a) Statliga” lån och Wnegaräns tier "ned. : möjligheter : till lång amorteringstid, viss amorterings- och räntefri tid samt relativt stort " "risklagande, : ) "Bidrag , "till Uppförande och "förvärv av: industribyggnaderimed " en tredjedel eller i särskilda fall 50 proc av byggnadskostnaden, e) Förhöjda, bidrag. till företag ” - utbildning av arbetskraft. d) Flyttningsbidrag till kvalifi- ” eerad' arbetskraft som ” erhåller anställning vid : sindustriföretag. L Hivecklingsområden. vu ade statliga Insatser | väl ” (allmänna stödåtgärder) skall en= ligt utredningens förslag Utgå i all- männa stödområden (främst jords ' bruksregioner' och orter med 'ensi= terier; . 1. Cent rter dj inrtivlad. ing 'av näringslivet, att landets tillgångar av produktionstaktorer lir: utnyttjade. och fördelade : på | ' olika områden på ett sådant sätt | "att nalionalinkomsten blir så stor som möjligt och att arbetskraften : bereds. full sysselsättning; « +, .; + +; 2. Att; skapa. en + harmonisk . "samhällsmiljö, som så långt det -; - oberoende. av: var de .måste .bo för, ätt fullgöra' sip: uppgift .— en Jikvärdig standard. ifråga om sö: : cial och kultiårell service. oa AR Att.lokalisera närings ' att rikets försvar under och rådgivning , är möjligt ger människorna —J. jord-- och Skogsbrukstegloner, "varmed, I detta sammanhang bör . avses B- =regioner, där mer än 30 proc. av , den . förvärvsarbetande befolkningen år 1960 var syssel= satta, "nom tTord=, och skogsbruk. . Orter med minst, 1.000 invå= + Mare" som domineras av, en enda : industribransch eller 'ett enda in= dustriföretags Som allmän rikt- , punkt bör: därvid. gälla, att den största. industribranschen -syssels '' satte minst 50 proc eller ett.en= = > "då företag minst 40 proc av totas la; antalet förvärvsarbetande en= "ligt 1960 års folkräkning, ; = 3 Orter med minst 1.000 Invå= = nare med ringa sysselsättningsa möjligheter för kvinnor, Som all- .. Den" buvarande lokaliseringspoli tiken har främst formen 'av upplys- ning: 'och 'vådgivning "Utredningen föreslår en förbättrad och utvidgad i och rådgivni samhet," Vidare skall Iokaliserings='| . planeringen: utbyggas och intensi- fieras. ena IT rör 'k- yt Mö V stöd till utvecklingsområden "Starkare medel av ekonomisk art är; enligt utredningens bedömning nödvändiga i en aktiv lokaliserings- | - politik; Statligt stöd i lokaliserings- främjaride syfte' föreslås utgå inom vissa områden och orter. + .' Mera långtgående stödåtgärder utredningen - skall : betecknas; som EB- -regioner, där, något av följande kriterier är tillampligt; =" t 1, Medelantalet vid arbets; medlingen anmälda arbetslösa in- om regionen: uppgick åren 1958—1 "1962 till mer, än, 12 proc av be- folkningen + de arbetsföra åldrar- na. Till . följd "av fortsatt stark ökning av: betolkningen / 3 ålders- gru 15—65 år kan "syssel- et. måste väntas be- på +: ';- Det; är enligt kömmitténs me- "ning angeläget. att: den svenska "Intkaliseringspolitiken får en me- "rå aktiv och .nyanserad utform- |: stå trots fortsatt utflyttning till andra delar av riket. . : 2. Antalet. förvärvsärbelande inom - näringsgrenen .. tillverk- ningsindustrs utgjordé enligt 1960 års. folkräkning mindre än 25 proc av dep förvarvsarbetande ”befok-. ninger. ” segionen. Därjä dersteg - nredelnettoinkomsten :för fysiska. personer ; enligt :taxerin- garna åren. 1961-1962 med minst 15 proc tt föreslås: för. områden,” som : enligt |": utveck! ingsområden., Det gäller 8 kl.. - män, kt bör gälla alt an= talet sysselsatta kvinnor år 1960 utgjorde högst 42 proc av antalet . än t äldern 15-—65 år, , a fd. Orter där en beslutad hed-. läggelse av, industriell verksam-"' " het kan väntas medföra ,betydan=- - de arbetslöshet: och svåra ekono-. H .miska', följder för ' den berörda bygden, ' : Antalet ”Yegioner, som kan. bes. . ” räknas komma att beröras a av krI« - « terierna 1--3 uppskattas till drygt) ” : 60 med en sammanlagd befolk=,. nings av ca1 milj, ” : : "De allmänna ötödåtgärderna kalt vara följande: ”. a) - Statliga I Iånegorantier. med . möjlighet Hill elativt. lång amor- aller b) Förhöjda. bidrag in företag ', ' för utbildning av arbetskraft, . I fråga om stödåtgärdernas finan-> : siering föreslår utredningen inrät- " " tande : av: en Statens lokaliserings- fond för den .slirekta långivningen "utveckl . den skall under -en femårsperiod t julföras 175 milj kr, På denna punkt har högerrepresentanten Källenius ett rärskilt yttrande, där han i stäl-" let för lokaliseringsfonden förordar att de ,vanliga' kreditinstituten skall stå 'som' långivare... Utredningsma- . joriteten har, med, hänsyn- till det stora .risktagandet funni en sådan lösning omöjlig. i .. För. de statliga Kreditgarantierna som skall kunna beviljas inte bara för utvecklingsområdena utan även för de” allmänna stödområdena, skall fysiska” Persvner i hela riket. 7 "ning. Vi' har en: aktiv tur politik och en rörlighetsfräm- ”jande politik. vilka utgör viktiga instrument för." det; ekonomiska -' framåtskridandet.-'och.-säkrandet :av den fulla sysselsättningen. Ett t:edie.. och : betydelsefullt medel i utv den bör enhgt utredningen faststäl- las av regeringen , efter frame "I enligt: 4 fastställas en år- .'. lig ram. Bidraget till uppförande el- : ler förvärv. av. industribyggnader 4 -.: utvecklingsområdena skall fäckar genom årligt anslag, > «=. ställning, lokäliseringsorganet. ]- Till itvecklinssamråde bör kunna föras cogion är str iktureffa för- » föreslår: att. princip- beslut skall fattas or ett totalstöd : på 800 milj kr under en försökatid 4 för att rationellt utuyitja alla pro- ändsingar ; sat "en dusninergude (Forts: & å sid. 8). med " sågverksarbetare Gunnar Strändberg, Brunskog, .. Eldsber- ga, barnbarn, en-bror Georg” Jo. hansson, Elestorp, ; Veinge, "och TT > (Forts, å aid. 6) -” AN ae ft ån VT DET VAR VID EN STOR TILL; "]rit sex. gånger. i baren i. kväll? - . STÄLLNING | ik den: lilla staden som fru Karls- en syster, fru. Olg. Bar Persson, Bå-, , son. fann: det, 'nödvänd'gt att'pro- gång säger jag, att jag hämtar. 'nå- Hestera hos” sin man, en sf TR - Vet du, sade hon, att du'var-[ — De" är. OK, älskling. Varje lot åt dig. ' et riskera att "se henne dubbelt. : RISKABELT ov Jag kör att. du. blivit abe i tist sedan du fick svärmor i huset. — Ja, jag 'tordes helt enkelt inte fon CL: fel bre dig | industri) enligt: följsade kiln, -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.