. hans pappa? . — — KAHOLMS TIDNING —= FAT rörde den 21 septerbor "LT = > Aktiv lokaliseringspolitik- Lokaliseringspolitiken har "va- rit en av de. stora stridsfrågorna under senare år, Den socialdemo- kratiska regeringen har inte vi- sat "något: större intresse för en aktiv Iokaliseringspolitik. Den har i stället ensidigt inriktat sig . på den geografiska rörlighetspo- litiken, dvs. på bortflyttning av ” arbetskraft från de sysselsätt- ningssvaga områdena till de stora expansivorterna. Mot den bak- grunden är det förslag, som kom- 45. 10k 1 ringslivets utveckling i områden som bör stimuleras. Enligt utredningsförslaget skall iksd; fatta principbeslut om totalt 800 miljoner kronor för en "försöksperiod av fem" år. Härav skulle 500 miljoner kronor kom- | Kristendomsämnet i hon skall bli en moralisk medbor- gare, som atifrån sina speciella fö Äl bidrar till att bygga Det förslag till nytt gymnasium, som gymnasieu n för några dagar har e- Bör som med förväntan. Hara frå- ingen haft att ta fällnin ing till, ägnades uppmärksam- het än från allmänhetens sida redan innan S Atörslaget publicerades. Så har t ex" frågan om gymnasiets ner kronor på områden. med - fra and sIbeh AA, 2A mittén för näri ring lade fram på torsdagen, en anmärkningsvärd händelse — och en ' glädjande, " ”rökaliseringsutredningen kon- " staterar enhälligt, att det behövs en mera aktiv och ny sg k allmä Till utvecklingsområdena skall hänföras ett 20-tal s k B-regioner med en befolkning "på cirka 700 000 personer. Det gäller alltså åden som haft bestående sys- ad 10- |. ' kaliseringspolitik, ”Lokaliserings- planering och rådgivningsverk- samhet måste enligt kommittén intensifieras och förbättras, Olika serviceanordningar bör enligt ut- T ” byggas ut till stöd för närings- livet i områden med sysselsätt- ningssvårigheter, Det väsentligas- te är dock givetvis. utredningenz 'konstaterande, att det mäste till " betydligt starkare medel av eko- momisk art för att. påverka -nä- selsättningssvårigheter , eller har 3 kl; å- d disk rats. Men framför allt ma på de 3 k utveck! + är kris domsä ställning på det dena, där 2v a a gymnasiet har trätt in i blick störst, och återstående 300 miljo- |”Y punkten, sedan på nyåret uppgifter började cirkulera om ul avsikt att ge ämnet dödsstöten. Det offentliggjorda förslaget har ber kräftat ryktena. v upp samhället och fylla en: bestämd funktion i den komplicerade bel- het,: som 'samhälet wmtgör. "Varje medborgare är ga i ett nät symnasiet || Under alla förhållanden kommer av Ir och det ställs Hora krav på den enskilde i den mänskliga gemen skapen. Det gäller att förebygga och Varje ämne > de nya gymnastet skall dra sitt strå till stacken fö att St fösa de mänskliga samlevnads- problemen. Varje ämne kar på så vis i viss mån rubriceras. som livs- Pr Vad har då föranlett utredni: att gå så synnerligen radikalt till verket? Givetvis får man räkna med en mängd samverkande fak- torer. Bland de redovisade motiven är det framför allt kraven från avnämarna, näringslivet och ele- verna,' som "utredningen menat sig tillgodose genom att nedskära un- tid för ämnet. Men särskilt liten industriell syssel- sättning. Det ekonomiska stödet skall här utgå i flera olika for- mer, Statliga lån och 1 man frågar sig, om detta underlag är tillräckligt "för en så drastisk åtgärd, Kristendomsämnet är. ju en; speciell betydelse är klart. Det kan utifrån sina förutsättningar bidra till en 'sund personlighets- utveckling. Hä respekt för Hänsyn, - andras ståndpunit och ansvars-|, kännande är konsekvenser av den kristna etikens tillämpning i dagens stäms av. politikerna som follrets repré starter: och tal sedan It ansett för skol tier skall lämnas med möjligheter till lång amorteringstid, viss främsta "ämne. Det har haft positi- va bidrag att ge för en sund per. kling hos eleverna. amorterings- och räntefri tid samt relativt, stort risktagande. För direktlånen skall inrättas en Statens lokaliseringsfond. Vidare skall bidrag kunna lämnas till uppförande och förvärv av in” " MERITOKRATIN PÅ FRAM- MARSCH .. . — nytt skråväsen hotar? Den|: som varnat för meritokratin, dvs. . de snabbt nyttoutbildades terror, är den engelske forskaren Mic- hael Young, den som känner Ho- tet från ett nytt skråväsen, byggt på formella meriter och en upp- » gortering av människor efter yr- . kestlhörighet och nivå, är + LO-sekreteraren = Per, . Holmberg, och 'den som samman- . ställt" dessa itvå tolkningar . ' tidens, iecken, är Tedarförfbtta- ren, 1 seplemberhäftet av Lant- . bruksförbundots kulturtidskrift Perspektiv, Enligt Perspek- tiv är meritokratins mest envet- no svensko målsman Folkuniver- sitetets "rektor, Peter Hammar- berg, vilken därför drabbats ' av Perspektivskribentens vrede: . Vad PU vill: bjuda är yrkes utbildning, "Inte." bildning: eller allmänbildning. He] hildnin of ibyggnader med en tredje- del eller i särskilda fall 50 pro- Framför allt har den kristna eti- kens värde för enskilda och sam- hället omvitinats av mä r långt utanför de traditionellt krist- na gr Kris ställning i det nya gymnasiet kan inte bara få avgöras av avnämare och elever. Skolans' utformning är inte bara en angelägenhet för. vissa folkgrupper. Så var det & det gam- la k ället med dess cent av byggnadskh den, För utbildning av arbetskraft skall | företagen i utvecklingsområdena få förhöjda bidrag. Flyttningsbi- drag skall utgå till kvalificerad arketskraft — något som rege- ringen hittills motsatt sig. Vidare skall "man i utvecklingsområdena få utnyttja "investeringsfondsav= och i ag sättni i lokaliseringspolitiskt syfte. De allmänna stödområdena blir enligt ' utredningens ' bedömning ett, 60-tal regioner med en sam- "manlagd befolkning av cirka en miljon, Främst blir det frågan om jordbruksregioner och orter med ensidig industri, vilka dock inte har Utvecklingsområdets "karaktär. Det ch iska lokaliseri "det skall här enligt utredningens förslag vara statliga lånegarantier mod möjligheder tin elativt lång] per Hammarberg hävdar att studie- förbundens nitälskan om allmän-|, bildningen ' leder till” godtyckliga: lättfärdigt värderingar, , håller sig, till det enda praktis- "Han ka, lönsamma ämnen - och: kur» ser som kan: påskynda" deltagar.« nas böfördran,:' vilket : om: något |- skänker mening'åt livet, Genom att FU:s kurser konsekvent gjorts 1 denna mening nyttiga och ef= tersom egenintresset drar mer än bildningsambitionen skjuter lockar dessa” kurser så . många på, deltagare, att FU har det ekono- miskt bättre förspänt än, studie- förbunden, Efter att ha refererat hr Holm- bergs artikel i debattboken ”Mor- gondagens samhällsproblem?” drar Perspektiv denna slutsats: Per Holmberg bävar inför 'det som för Peter Hammarberg står som idealet, nämligen att skolor och studieförbund kommer att intressera sig enbart för yrkesinriktad utbildning och då lätt glömmer bort bildningen, 1 framtiden allmän- samhillsorientering- en. Detta måsto enligt Holmberg obönhörligen leda till att den nu så utbredda förståelsen för and- ra grupper kommer att minska. id och öjda ”bi- drag! för” utbildning, av arbets- kraft. > r jen av loliäisornger at > til är det ju d nödvän- [. okunnig nasiets anordning med två timmars FE i veckan" i det samtliga det vara "befogalt med en ökning urvalsskola. Det är lyckligtvis ett passerat stadium. Det nya gymna- siet och ' kristendomsämmnets ställ- ning däri angår hela svenska fol- är en i mot att folket inte topprids av radikaler -om- störtare, Från ”dessa senares sida har ' vi under senare år. inte så historia En. gång sjöng arbetar- rörelsen. sången: ”Upp till kamp”... Arbetarna levde i en otrygg. orättfärdig värld o. hade verkligen skäl att kämpa för iga exi- stensvillkor. Nu kunde sången tra- vesteras -till andra förhållanden. Det gäller en kamp för omistliga andliga. värden. SA "AE Tergel ! Kirurgkongress- I i Hamburg "Hamburg. i september. ed På "Deutsche; Gesellschaft fär Kiefer- "” und ' "Gesichtschirurgies trettonde, kongress (Tyskt sällskap för. käk-: och; aensiktskivurgi) med- delades nya intressanta rön; röran- de möjligheten abt-göra organ som sällan fått bevittna våldså at- fall mot religionen, I er hel del befogad kristendomskritik har man emellertid känslan av, att dess ut- övare' kastar ut barnet med bad- vattnet. Var finns alternativet till religionen? -Är det den resignerade och desillusicnerade livshållningen, nihilismen? Man måste respektera dem, som av inre övertygelse tvin- gas: inta denna” ståndpunkt. "Men man har svånt att förstå ansvariga myndigheter, ' som ger' en ' sådan livsåskådning ' prioritet framför ket, Det -är och & "alltmer | k På. många. håll "i att bli en folkets skola. Därför får inte bara en grupp bestämma dess utformning, utan hela svenska fol- ket måste få utöva sitt inflytande. -"Det är mot bakgrunden av denna orubbliga - 'demokratiska" princip synnerligen ” anmärkningsvärt, att beredningen, kunnat lägga - fram sitt förslag om 'neligionskunskapen på det nya, gymnasiet, : Alldeles "hur vindarna blåser i vårt land" kan" ingen vara.” Vid en. för någon tid sedan företagen SIFO-undersökning visade sig ma- joriteten- av sveneka folket inte bara vilja ha kvar det gamla gym- omkring I f lös livsförankring hos, med- borgare indirekt; Kan, hället frukter, H Gymnasieberedningens - som i realitet: mot kristendomsämnet,' for kokat många människor, inte minst krist- na. "Man frågar sig, hur, det är möjligt, att något sådant kan .hän- da i ett land med en ur: religiös |” synpunkt så homogen struktur som Sveriger:' Nästan ; 90: procent av svenska ' folktelt betjänar sig av de kyrkliga" handlingarna, - $ ex dop och 4 och frikyrk har i; medi tal. Det är ett glädjande tecken, att at, inte minst att 2, klasser, utan” den" ansåg av timantalet. Nu föreslår de sak- kunniga en reducering av timan- talet till hälften av det 'gamla i två lärokuröår, till en femtedel 'i en: lärokurs: samt ingenting på de två återstående lärokurserna, Från »jatt ha varit ett två-timmarsämne i det treåriga gymnasiets alla ringar blir det nu -enligt förslaget på hu- än ot och digt)” att en eflektiv kommunal- > skatteutjämning kommer till ”stånid. "Det; har inte varit lokali- soringsulinedningenis uppgift att Pröva”, den" saken, Men utrednin- "gon har dock ansett sig böra ge klart besked om den angelägen- hetsgrad, som detta krav har, Man kan naturligtvis inte på det material, som hittills presen- terats, avgöra huvuvida lokali linje ett.” ”tvåtimmarsämne under endast sista läsåret, på naturveten- skaplig ' linje ett - - entimmarsämne bara under sista läsåret, på ekono- misk och teknisk linje får det inga timmar alls; Ett genomförande av elt -sådanlt : förslag vore en fla- grant kränkning av'folkviljan och en klar- utmaning mot folkopinio- nen..ev fet > Ett ' argument 'som framförts i debatten nedan innan förslaget pu- bli des var, att krist k un= skapen tående ämnen skulle ningsutredningens förslag öppnar möjligheter till en helt tillfreds- ställande lösning, Men förslaget ber sig lovande, Det innehåller ju för övrigt ide! gamla bekanta uppslag från de gångna årens centermotiorver, Center har varit den hårt pådrivande kraften för en aktiv lokaliseringspolitik, Tan- ken fördes fram i en centenmo- tion redan 194, Under 50-talet riktade centern i allt större ut- På så vis bäddar utblidni hällets meritokrati för ökad ån- tolerans, skärpta grupp ningar, minskad hänsyn till den enskilde. individens egenvärde, Det har här sitt intresse att gymnasieutred= ningen I sitt nyligen avlämnade betänkande inte arbotat med be- greppet allmänbildning. konstatera'« att EN SOSSE? räcka ” k het, på denna viktiga fråga. Hr Anders- Vad chefen för Sveriges största affärsbank, direktör 'Thore Bro- waldh, sagt på ICA-fört årsstämma 1 Östersund bör, en- ligt Örebro-Kuriren (9 ha tackad, Id son i Brämhult, som nu warit centerns representant i utrednin- gen, var ju särskilt verksam på det planet, Men vad säger den socialdemo- kratiska regeringen? Den har under sonare år koncentrerat sig På bortflyttning av arbetskraften till expansivorterna, Det har va- rit en praktisk tillämpning av tesen i LO-boken ”Samordnad litik”, att näringslivets Iokalisoring borde inriktas på ”de relativt stora tätortsgruppe- Ingett fö en hi a näring: osäkert ' ”, dvs starkt bebyggelse- Var det en sosse som talade mitt ibland oss? Oss emellan sagt, kan man väl också avslöja, att det i mycket långa stycken var en sosse, Thore Browaldh hör till de yngre, ex- pansiva och progressiva före- tagsledare som insett, att gamla formler inte längre gäller, att en kanslih ny » mer har andra bekymmer än att förnöta sin tid I långa socialise- ringsutredningar som inte leder till något, Man skulle nog kunna sama de A-regioner. Loka- inriktning på B-regionerna är ett underkä de av I politiken. Kan man nu hoppas på regeringsomvändelse i frågan? NATURLANDSKAPETS EX- PLOATERING -: Mycket stor försiktighet och eftertanke är påkallade, när man 1. hur ett naturlandskap manfatta ”kanslih nas” syn på den ekonomiska tillvaron så, att man mer ser till effekti- vitet på lång sikt genom välpla- nerad storproduktion och ratio- nella företagsbeslut än till vem som formellt står som ägare till företagen. Vad säger den utpekade ”sos- sen” Thore Browaldh — elier kan och bör utnyttjas för turist- och fritid:ändamål, skriver för- fattaren E OR, Gummerus i Jardbrukarnas Föne ningsblad Det är kortsynt och i längden även ekonomiskt ofördelaktigt att tivt inteckna t let; man kan komma att få ång- liseringsutredningens förslag med | skall .Ia sig. Dessutom kan det betyda .. Hedbantas därför måste religions- ämnet gå samma öde Mill" mötes. När nu betänkandet föreligger, vi- sar det sig, att så inte alls är fallet. I stället har humanistiska ämnen kunnat beredas Ökar utrym- me i det nya gymnasiet förel- se med det gamla, Filosifilämnet har delats i två, filosofi och psy- kologi, och ökats från tre till fyra timmar. Konet- och musikhistoria har beretts plats på schemat idet nya gymnasiet. De fanns inte i det gamla, Däremot har beredningen överfört .kyrkohistorien från kris- till hist « till synes utan någon vägande ”moti- vering. En sådan har tidigare ef- terlysts men utan resultat, Det tycks ha varit rent godtycke som föranlett beredningen till detta be- slut. Historien har fått em väl till- mätt tid på bekostnad av religicns- kunskapen. Om beredningen varit konsekvent skulle inte bara kyrko- historien utan även konst: musik- filosofi. och litteraturhistoria över- föras till historieämnet. Det är svårt att frita sig från intrycket att religionskunskapen ett ämne, som ensidigt fått sitta I i kläm i förslaget till nytt sium. Detta är desto svårare att förstå, om man beaktar den nya skolans målsättning. Det är ele- ven-individen som står i centrum. Han eler hon skall fostras till en demokratisk medborgare. Person- lighetsdaningen är det centrala inte kunskapsmeddelelsen. Eleven kära sig ta hänsyn till andra, känna ar för sina handlingar och ringas respekt för andras övertygelse, Man önskar, att han; ett avsevärt intrång | På ortsbe- folkningens intressen, särskilt. i de delar av landet, där jakt, fis- ke och bärpl ing ännu inte har förlorat sin betydelse. I syn- nerhet måste det anses skadligt och förkhöthet att låta inte bara utsocknes folk, utan också lång- väga utlänningar inteckna ovan- ligt natursköna områden,. sjö- stränder och dylikt. Erfarenhe- terna i Danmark och andra län- der talar här sitt varnande språk om riskerna i detta, de bestyrker . det gamla ordspråket att den som man ger ett finger snart tar hela handen. Särskilt kommunerna har alla skäl att se noga upp, varnar hr Gummerua, de medvetet kristna förstått, att politisk medvetenhet ; äre en" plikt; Detta förslag. kanske .kan betyda en ändring i de, kristnas förhållan- de till politiken; som tyvärr ofta utmärkts av ont esje "snällhet, ja, nästan: flathets Här är verkligen matsen att tänka om. .,' Ett. särskilt kristet parti lyckat och knappast realistiskt, Det finns krietna eller människor, sorå vill hävda kriobna värderingar in- cm alla demokratiska partier. Den- na, senare" linje bör man fortsätta på och utveckla; Det gäller ' för väljarna ett förvissa sig om, alt de kandidater till riksdagen man skänker sin röst även slår vakt om väljarnas intressen I det ak- tuelta fallet måste väljarna få ga- ranti av kandidaterna, att de tän- ker rösta i överensstämmelse med fclkviljan och således slå vakt om kristendomsämnets bibehållna ställ- ning på det nya gymnasiets huma- nistiska, samhällsvetenskapliga och nm turvetenskapliga tinje samt ett skäligt utrymme även på de eko- nomiska och tekniska linjerna. En så genomgripande reform som den föreslagna visste vi inget om förra gångem vi gick till val Därför är det befogat med nyval, innan för- slaget: tas upp ei riksdagen: : : möj jghet är att ordna felkomrö: äng. i- frågan Denma lösning är kanske mindre lyckad än den föregående, SIFO-uniler- sökningen har ju givit klart be- sked om, var folket står i denna fråga. Det väl ha minst två tim- genom 'skada eller sjukdom: eller operåtion blivit. funktionsodugliga dugliga igen eller ersätta dem, På patienterna själva eller på filmdus ken d erades ersät del för ansiktet som sätter människan i stånd att vara bland sina medmän- niskor - utan -att' behöva skämmas för sitt utseende,” Sådana ' ”epiteser" av öttfärgad konstmåssa finns'för näsan, öronmusslormna" samt ögonen — om det behövs även "med ögon- bryn och ögonfock” = Samt ide er- | forderliga ' delarna av kinderna. Pätienterha' kan" förses med såda- na 'epiteser« tills - "någon plastisk operation "skall 'företas' Eller, om sådant inte är. möjligt, för alltid. Redan an iken försökte läkare verkade' Konstgjörda'. näsor av väx eller harts, och" den tyske kejsaren Otto III” som året 1002. avled 21 år gammal” hade en" skyldigt kej- serlig ersätbning,” "nämligen en näsa av rent. guld, Nu. för. tiden kan läkarna "dock "tillhandahålla. något Sad Slted, Aktuell: oss med den andra, är madame Nhus träffande beskrivning av USA:s villrådiga :Sydvietnam- + I politik?" . Onekligen 7” tycks "den högna händeri ofta inte veta vad den vänstra gör & det här fallet, och meningarna är' "defade om vilken hand som gör det rätta. Situationen är” inte litet besvä- rande för Kennedy. : Sydsvenska Dagbladet "Det kostar 25. miljoner "dollar att hålla 6000 "man. ”i Kongo | första halvåret 1964, Det är möj” ligt att den militära FN-akitio- nen kan' upphöra utan "allvarlig risk för . vare : sig "inre strider ellen inblandning "av afrikanska stater.' Ännu mindwe fär man nu behöva - räknia med "att eventu- i världen. res ; Även om man placerar Visby- överenskommelsen i". sity rälta sammanhang och. ger . den 'en saklig belysning vilket måste bli en nedltoning av de mest entu- siastiska'- kommentarerna, bör den tas emot med sympalti och odeiat intresse, Under vissa för- utsättningar. kan experimentet lyckas : och ; växa. ull. till "någor mer bestående. Men ansvaret för detta Iyftes från och med nu från de tokala Jänsledningarna till de centrala. '. Sundsvalls Tidning (fp) - "konstmassa,. insatt i ögon: hålans främne del. Cirkelrunda bi- tar av hornhinnan” från en avliden person stansas. ut, och sys in på en person med” skadad hormhinna medels . senor från. råttsvansar, Stämbandens ' . felaktiga, "läge kan rättas till, stämbanden t om om disk för, - 'Kirurgin "har lyckats lösa ven andra problem. Tunga som angri- pits av kräfta och fick lov. att operativt skäras bort, kan! ersättas. Eftersom - en i "munnen upphängd rörlig: tunga inte fungerade riktigt, utarbetade en forskargrupp under | professor Schuchardts; ledning 'vid Hamburgs' käkklinik .en procedur som, tillgodogör sig naturens” an- passningsförmåga. . Det : har visät sig att munbottens muskulatur se. dan tungan bortskunits blir rörlig. Delar. därav reser sig så pass högt att de vidrör er djupt i munhålan införd gom av: "konstmässa och' på så -sält 'övertar tungans funktion vid talanide och sväljande. Ny är också en, operation som reparerar ögonhålan i SN hindra att ögonglobens läge i hålan skulle rubbas vilket annars skulle far:Som- förstönts genom NM tväfikolye= gå [kar opera jon eller dylikt, : : ersättas." . Patient som om; tumme och" pekfin= me' som formats iellanhandsbenet. Också: lytt. med ett djupt” ned- hängande ögonlock -kan botas ge- nom att: muskeln som vållar lytet förkortas och en det av bindväven skärs : bort: + 7: att .- Mew den ”jnimunbiologiska bart riären” har fortfarande inte kynna: inte något medel: att. hindra krop- pen. att avlägsna transplanterade organ, igen, Men läkarna tror sig numera veta , att kroppen. under vissa omständigheter är mera be- nägen att uppta; främmande väv- nader, + ex vid cancer, brännska- dor, 'urinförgiftning eller" vissa vi- faminbristsjukdomar. "Även. rönt genitrålar, speciella läkemedel samt även ,, ”havandeskap ” . paralyserar kroppens motstånd mot frömnlande vävnader, or menligt inverka : på : synförmågan. 7, Christa Abel mars kristendomsk ET Allvarlig personalbrist råder vid de erkända vårdanstalterna för alkohol isst ukare, socialstyrelsen, som gjort en ut- redning i saken. Bl, a. påpekas det stora behovet av ökad med- verkan av läkare och. psykolo- ger. Samtidigt erinras om att anstalternas föreståndare och as- sistenter bör få hjälp av biträ- despersonal med rutinarbetet, så att de i större utsträckning än som nu är fallet kan delta i del” -I värdefullaste i livet, Hamn nitälskar Tvärt eviga väl + sikte. Därför” är kap i varje | 7 För Laholms Tidning av, sp Hi oes 0 Text: Matt; 6:19-—23. Jesus påminner oss ' ofta om det ena nödvändiga, det viktigaste och för ' vår själs frälsning. Han har han så angelägen att "rikta våra blickar mot det, som kan hjälpa oss framåt på vägen 12 målet. Världen har sin mening om det som är dyrbart 'och värdefullt för en människa. Den frågar inte så mycket efter hennes själ. Den har blott blick.för.det jordiska. Där- för intalar den människoma att hänsynslöst och själviskt tillskansa sig jordiska fö och jordisk fördelar. Många lyssnar till den i . Den så väl Vad styrelsen kommit fram till är i stort sett bara vad man för- ut visste. Dilemmat är för öv- rigt detsamma inom snart sagt alla sociala vårdsektorer: det sak- nas personal, inte minst kvalifice- rad sådan, o. detta gör att behand- lingen i många fall blir bristfäl- lig eller helt illusorisk, Så länge dessa missförhållanden råder får myndigheterna inte slå sig till ro — det behövs en personell upprustning över hela fältet. ” (Svenska Dagbladet) med köttsliga väsen, Hur går det med de eviga värdena? Dem frågar man inte efter. Det synes, som om man inte hade behov av dem. Njutningslyst- naden och den krassa materialis- men förkväver all evighetslängtan. Jesus säger om de jordiska skatter- na, att de är maskstungna: De kan inte hjälpa oss. Även om vi lyc- kats förvärva oss aldrig så mycket av det jordiska goda, står vi där tomhänta och hjälplösa, när dödens stund kommer. 5 söndagen € ofter Tre. Rök, Fanköpings stift, NG IN kyrkoherde Axe Sköld, oe melska "skatterna. De är icke mun. derkastade = förgängelsen, Jesus uppmanar oss att samla sådana skatter. De bär och hjälper oss här i livet och kommer oss att se med frimodighet på evigheten, Jesus vill skänka oss sådana, När han möter 068 med syndernas förlåtel- se och frid, har han givit oss nå- got, som hör evigheten tilll När han. får insätta oss i bamaskaps- förhållandet till Gud har han givit oss en skatt av evighetsvärde. När och död, har han öppnat evighetens ljusa värld för oss, Dessa skatter kan ingen taga ifrån oss. De be- står då allt annat försvinner. Tiden är fylld av allvar. Det gäl- ler för oss att inrikta oss på det, för oss att samla himmelska skat- ter. Då vi vandra vår väg fram trygga och frimodiga. - Jordisk fägring Snart i tidens natt förgår, Efter natten Är det enda, som består. Herre, led oss Och bered oss, . Annorlunda är det med de him= Att dess härlighet blir vår, ” Amatkanenna ”kläppar oss] å lmed den ena handen.woch slår ella oroligheter i Kongo skall |: - leda till något hot mot freden . genomhbrytas. Det finns än så länge |; 2 på "kommentar | ”Självklant "kommer även för> hållandena mellan änn på riksplanet in” år bilden.' .ern och folkpartiet har under årets riksdag samarbetat i flera be- tydelsefulla frågor." Högern” har då ställj sig irtanför, eller ställts utanför, och i något fall ham= nat på: samma" sida som rege- ringen, Göllandsexperimentet har faktiskt både rikspolitisk och framför allt lokalpolitisk bak- grund, vilket gör att detta före- faller matuxligt.” Det är denna utomordentligt betydelsefulla as- pekt som: saknas för en bred och riksomfattande samverkan inom den demokraltiska - oppositionen i nästa års val Med tanke på att tvångsäktenskap har:en Viss benägenhet ' att, falla sönder är det änibe heller tillrådligt rekom- menidera sådana i politiken.” sv Hallands Nyheter (ep): Den gokländska tidningen Got. länningen som under en månad före valet skall, i skilda uppla- tycks ha gripits av yra... Den ut- talar förhoppningen att samver-' kan i mitten skall uppnås även på "andra håll. och ' utbrister: ”Initiativet > härifrån Gotland blir en stormsvala' som når ock- så "Östersjöns" andra sida”. Det talande bildspråket är 'owowväc- kande om nu Go Männingen vik- tigt vet vad en: stormsvala anses förebåda, | : ; Helsingborgs' Dagblad (h) "Man. bör hålla. 4 minnet. ett” det inte bara är fråga om tatt ge - polisen". en my l ihuvudiran: "och - i övrigt låta "det - oli. vid” det gamla, Tanken ; är. ju: att polis- rugfias upp och : förbättras. En nydaninig förestår exempelvis in. om vultbildningen,' nödvändig ', i och med ealtt det polisiära arbetet differeritieras och delvis föränd- rar "karaktär," Givetvis "är det riktigt, sågom mtredarmma föreslår att. roar låter ; Stätenis: pollisskola sortera under wikepolisstyrelsen. Vidare” avser man tail. ägna be- tydligt 'etörre' uppmärksamhet ön hittills åt brottspreveniiionen bila genom. ökad rådgivning linekit till allmänhelten — i detta styc- | ke har ”vi i Sverige änte hunnit tillnärmelsevis -så : långt: som . i jämförliga kinder, fs . Svenska Dagbladet + . Fler går i kyrkan än "på bio; konstateras det i en ny utved- ning om kyrksamheéten i landet. Talet om: ide tomma kyrkorna får inte mycket näring av utred mången, "Den stora förändring som skett ' under den! senaste genenålllonen är väl alt guds- tjänstlokalerna i städerna, inte'' mimist i de stora städerna vunnit igen många gånger om vad de förlorat på landsbygden. De re- gelbunidna gudstjänstbesökanrna håller sig mellan 3 loch 4 procent ev folket, vilket låtar minkire' än , det verkar i absoluta tal I en stad som Västerås är det oftast många fler människor å kyrkor. / na än på idrottsläktarna en sön- dåg och (gudstjänstbesökarna un- der en vecka torde vara fler än biobesökarna, ; Vestmanlands Läns Tidning Da vore e nog inte alldeles ur vägen att titta lite närmare på - de äldres: inköpsvanor. Det är en grupp vars betydelse i dagens samhälle förefaller något under- värderad, Dels är det — tyvärr kunde 'man kanske tillfoga — en mycket starkt växande grupp vad antalet engär, Men även hill - tegori. Inte minst ATP kommer successivt att ge den en helt annan betydelse än under de år då ”pensionären” inte ansågs mycket att hurra för varken som kund eller samhällsmedlem, . ' Nr ” Köpmannen ' Man kan undra, hur det är ställt med förnuftet. Har pen-. ningbegäret bedövat alla mänsk. liga begrepp? Barnavårds. jch ' barmarovsmannen har själv tre barn. Har han tänkt sig in i situationen att tvingas än i en - täten a beh och betala för rätten att be ålla + sin; barn? sina egna Tillåt oss unna detta gang- sterpar ett exklusivt gtrafft Pål i + Västerbottens-Kuriren, | gor, ha både cp-. och fp-ledare — väsendet. över hela fältet , skall köpkraft är. det en. växande ka-> - |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.