ska den 23 september "oe ET = I —= - Rasproblem på bredare front - Guyernörsposten i'de ameri- kanska" delstaterna ger sin inne- havare irflytande och anseende, men 'kommer en guvernör i kon- flikt med presidenten, är det på förhand givet, att han får ge sig. Det kommer sålunda inte in nå- got verkligt spänningsmoment i kampen, Guvernör Wallace i "Ala- bama har haft en stark position; "> han har. kunnat utmana president Kennedy intill ' en viss punkt, Men det ligger helt. "enkelt utan- » för det politiskt tänkbara, att en guvernör med framgång kan sätta sig "emot lagen och domstolarna EN KOMMUNAL SKANDAL i Sundsvall uppmärksammas av "bl. a. Borås Tidning, Stads- ' fullmäktige hade beslutat om en om- ock tillbyggnad av läro- 58 miljoner, Nu står priset ii elva miljoner och top- inte redovisad ännu, BT sammanfattar: . förlägga Sundsvall och” skattehöjning. . De; praktiska Det är inte fråga om vanliga kostnadsfördyringar utan om änd- ringar som beslutats av bygg- nadskommittén på egen hand. I denna hade man fått korn: på, att staten -möjligen var villig att en - lärarhögskola = till då "lade "man ut ett bete i form'av tillgång på fi- na lokaler. Men det blev ingen lärarhögskola i Sundsvall, Däre- mot blir-det i sinom tid en fn ' ”'Den moraliska lärdom man kan dra' av detta är bl; a. att man inte skall för- lita sig på fursten-staten, '; man och att en president utan ”fram- H gång kräver respekt för lagen. Därför är det inte överraskande, att de sista veckornas kris i Ala- bama slutat med 'att ännu: några hål slagits i det traditionella segregationssystemet, ' . Det är något symboliskt och typiskt i den utveckling scm ägt rum i Alabama. Som på så mån- : ga andra platser i de amerikanska . sydstaterna har man sett en po- litisk ledare vinna makten med' hjälp av löften, att han vill hindra eller åtminstone förhala ett ned- brytande av &ränsen mellan ra- "serna. Man har anceff, aff pre: sidenten och staterna i' norr, och väster en dag skulle tröttna på. allt bråket kring denna nedbryt«.' ning och därefter låta Södern skö- ta sig självt, som förr & liden, Uppgiften bestod därför i att för - det första åstadkomma så mycket "bråk som möjligt: och för det andra att hindra utvecklingen så . mycket som. möjligt, ' Detta har försökts i Arkansas, Virginia och nu också i Alabama. 'Hur obehag- liga och ohyggliga dessa kriser än är, visar det sig praktiskt taget alltid, ait de medför att den vita befolkningen i de drabbade om- rådena besinvar:sig, Man tvingas - erkänna - att utvecklingen går ; ifrån . det bestående - samhälls- mönstret och att detta måste re- formeras, om man. vill leva i ett, lugnt och ekonomiskt framgångs-" ? rikt samhälle. -. 2 "Detta är det mest: positiva och viktiga draget i. det. nuvarande' dramatiska oh dystra : händel- kan dra "är! naturligtvis att” en kommitté, totalt. kan missuppfat= ta sin befogenhet och ta risker, som inte tillkommit den att ta. greve Hå "KÖTT anser - nu aktuella" mycket stor, : > Den «tidiga och mycket stora slakten: är ett. uttryck för lant- av ' kontanta pengar, På grund av den svåra och försenade skörden har många + råkat in i en likviditetskris, som - brukarnas behov. till råga på. allt med skatteuppbörden, SÄNKT GRÄNSSKYDD > 3 för jordbruksprodukter" blir det . treprocentsregeln het åter lösts ut. Detta medför prissänkningar ef- ter hand för jordbruket. RLF- nge beklagar nu, sed jordbruksa" tidningen” men framhåller 4 att gränsskydd givetvis har sina a- vigsidor: De prissänkningar som blir € en EN'NY KRIS FÖR. MJÖLK OCH ; Tidakrift ; Landtmän i Lund vara inne. På de: bästa slättbygderna, som kan erbjuda? alternativ. till .djur- hållningen,” töms Jadugårdarna: allt snapbaré :t "takt: 0 Nästan" alärmerande är de just realisationerna - Skåne," Inom ' loppet av: en vecka hålls isninst, tiotalet : auktioner: på : stora a besättningar av avelsklass. Tillförseln till slakteriföreningar- nas livdjursauktioner , är ett följd av itreprocentregelns lösning är givetvis att beklaga, eftersom jordbruket så väl be- hövt behålla de priser som nu som 'vi så många gånger tidigare påpekat har jord- bruket i och för sig inte något intresse av ett högt gränsskydd. » En höjning av VM-prisnivån så att den härmare anslöt sig till vår prisnivå skulle dels lätta det jordbruks- H priserna, dels minska exportkost- gällt, Men ' politiska trycket på naderna. Så länge VM-priserna uppkommer wvidare enligt nuva- rande system en eftersläpning till jordbrukets förmån, Det har va- rit fallet under de senaste må- naderna. Vi behöver dock några samma riktning för att jordbruket skall « regelutlösningar = till i "stiger för i likväl Det yore"farligt och nsvarit Å i dessa högt ut- pp .: Negrer=""" na | och de vita” förkämparna för -, lika medborgerliga rättigheter döljer. inte, att den växande rea- lismen bland de vita i Södern ger anledning till .en viss optimism. Samtidigt pekar man på: faran i att reformarbetet ; går. orimligt Jångsamt fram, Under 10 procent av negerbarnen i de berörda sjut- ton; staterna går: 1. dag i skola tillsammans med "vita barn. Det ” är över nio år sedan högsta dom- stolen avgav” sitt enhälliga dom- "slut omr gemensam - skolgång. Om " det nuvarande 'tempot: skall hål- las, kommer. det att gå hundra å år, innan reformen ä är genomförd, + "I, nästan. varje: redogörelse för - situationen . framhävs, att probles. men i söder visserligen :är. mest explosiva, 'men: att" problemen 'i norr är de mest invecklade. Här är' det nämligen inte bara' hud- ', färgen, som inger bekymmer. De ' ekonomiska och; sociala förhållan- - dena spelar en väsentlig roll, En stor del, av negrerna är mycket fättiga koch 'saknar kulturell bak- . i.de flesta”fall ordentlig .-utbildning och att de som; -frots” allt kommit en” bit upp på bildnir rättigade att få: Deras placering ' på rangskalan är oförändrat blyg- sam, . liksom deras: bostadsstan- ” dard. Även om en och annan har . ekonomiska möjligheter att flytta till ett bättre kvarter, har det ” visat sig omöjligt, eftersom ras-- åtskillnaden är hårdhänt överallt i Förenta staterna, när, det gäller just bostäder, ft des » Denna : sida : av problemet är självfallet inte okänd i sydstater- ' na, men där ä är trots allt huvud- : frågan ännu om några få neger- barn kan få gå i skolor, som hit- . tills reserverats för vita, I nord- staterna har man passerat detta första stadium i utvecklingen och därmed kommit ätt möta nya pro- : blem, Men detta betyder givet- " vis inte, att negrerna är helt lås- ta i en: ond cirkel, och att det inte finns någon väg ut, Med stor kraft har flera av negrernas le- dare de sista veckorna pekat på att allt hänger samman, att fram- steg. på ett område, t ex sko- lorna, är avhängigt av de fram steg som samtidigt kan uppnås på : andra områden, t ex bostäder och kunna få full k eftersläpningarna under tidigare nedgångsperioder, Alla tecken tyder också på att september blir en ny poängmå- nad, och det är därför inte osan- nolikt” att en ny regelutlösning d. för ättning. "Denna" insikt 'om ' att problemet har många sidor men att allt måste lösas gemen- samt, betecknar delvis något nytt, I varje fall har inte tidigare fun- - nits en utbredd förståelse för att en rationell lösning kräver in- satser på en mycket bred front redan i BEHOVET AV LIVSMEDEL se En expertgrupp inom EEC har uttalat att den Gemensamma Marknaden borde använda överskott - av livsmedel till di- rekt hjälp åt utvecklingsländer- na. Ungefär samtidigt har den -ekonomiprofessorn =— Fritz Baade uttalat att den europeis- ka agrarproduktionen av samma skäl borde öka i stället för att Jordbrukarnas Föreningsblad gör « en kom- tyske krympa. mentar: Då och då' Kar iman sett. op- timistiska - förutsägelser om: att den enormt: "växande världsbe- folknängen så småningom skall medföra att varje möjlighet" att producera livsmedel skall varatas, Stödd på en sådan auk- toritet söm professor Baade kan man kanske betrakta förutsägel= fen som trovärdig. sitt till- så fall skulle” återverkningar |; också på svenskt jordbruk göra sig gällande: man skulle "kanske inte längre behöva höra de stän- diga kraven på en krympning av produktionen och dessutom kom- ma ur det dilemma som består i att jordbruksprodukterna enligt lagen om tillgång och efterfrå- gan (i den - utvecklade världen) inte betalar kostnaderna för att "framställa dem, Om än ett framtidshopp' för jordbruket tänds av sådana Syn- punkter, så är det' likväl högst angeläget att varna för tron att vad som - eventuellt - kan hända längre fram skulle hjälpa jord- brukarna i dag. .Det lär tyvärr vara svårt att vinna gehör. för en svensk jordbrukspolitik 'som f. n. tar hänsyn till dylika fram- -tidsutsikter, eftersom "vägen till de vackra löftenas infrielse torde vara lång. - Att dessa synpunkter förs in i debatten. om - jordbrukets framtid är dock befogat, : ”nomiska' möjligheter "att "få" en” : Las Vegas I sept (TT:s korr) i ”Tvåhundra; ; vildhästar har i da- . garna "fösts samman ' inom : ett drygt 1.500. kvkm ..stort "reservat: i södra "Nevada; Där 'skall de' få: leva. un- ”"der djungelns. och öknens lagar: Inga tvåbenta varelser får jaga dem "och inga" betalande åskådare be- titta. dem." Hästälskarna i' USA I har | dragit ' en i lättnadens suck, 7 <" En: tid” såg det faktiskt ut som or «den amerikanska. vildhästen snart: skulle bli. ett. minne : blott. "För: 150 år. sedan fanns:;det över två. milioner hästar i vilda västern. " När "exempelvis Ulysses 5: Grant, sedermera ”-nordstaternas befälha- vare 'i amerikanska. inbördeskriget, |: resté-över. Texas soldränkta slätter "1846 berättade han att han såg vild- hästar ”så långt ögat nådde”; a i "I dag: finns det högst 15. 000 vild- hästar: kvar i USA. I synnerhet från 1988 h fram till 1959 'då'kongrés- gr g "jagades vildhästen hän- | synslöst = :'Enbart ” under - dessa”, år : beräknas? "ha d ängarna åt dö ut, och i nästan samtliga fall är detta "människans fel, konstate- rade - biologerna, "I dag' finns det 3.500 olika slags däggdjur och 8.000 dlika. fågelarter, Många av: dem är i farozonen. 'Det gäller exempelvis kh och Nord ikas ”sjuni Ed mento i Kalifornien använde mus=' tanger. Det gjorde' också: ameri= kanska kavalleriet "och. de .stora' kreatursfarmarnas cowboys, «.:-; Det finns för övrigt . ”kolonier”, av vildhästar också i andra delar av USA.”En flock strövar omkring gande tranor”. Den amerikanska bi- son räddades "undan total utrotning genom "en kräftansträngning från en 'enda mans ' sida i sista ögonblic- ket, I Afrika lever: inte mindre än 1. 500 arter däggdjur:”i dödens skug- ga”. -Hittills har. människan utsläckt på: Chi g i staten Vira" ginia, Den anses. härstamma. från! några arabiska hästar som kom till” ön efter ett.skeppsbrott. Den är: numera fridlyst, Och har därmed ' liksom nu sockså mustangen stora. förutsättningar att räddas åt Here: minst 100 arter. dägediur och lika amerikanska ordet för det spanska ”rmestano”. ”vilket:'. betyder '”bort- sprungen”. Den är en ytterst bland dad "produkt; som; förekommer : många färger. Den långa manen och svansen är. de mest utmärkande drai gen. Hästen kom! till nya världen med 100.000 djur. ,En. del tämjdes och "brukades som / "ridhästar. Men de "allra flesta; slaktades" och : blev konserver för att tjäna som hund- mat. fe 21 En" av. orsakerna till kongressens ingripande, var en mer: än. vanligt jakt” i sydvästra USA, . ED" grupp: ranchägare hade tröttnat de talrika vildhästarna på. sina och” bestämde. sig för.att gå: till ”motoff. nsiv. 'Med flyg och bil jagade de samman hästarna ” och svin? Di krämda djuren rusade i blind galopp ut över kanten till . den djupa klyftan i, +. >, ;..: Nevada-projektets: högste "styres- man är inrikesminister Udall. Hans officiella. 'meddelande om Treservå- -tet'; lämnades 'samtidigt "som en grupp biologer" på en' kongress ii Washington förklarade att männi- skan inte blott är skapelsens herre utan också skapelsens värsta fiende. :Många djurarter "löper risk att med de I Erövrarna, men : våd ra "dagars' vild. ustanger har in-. r: rimligt & att. betrakta "den amerikäånska vildhästen som en art. för sig, , Den kallas: ”mustang”, det” världen, - . te så värst mycket emensamt med : sina föregångare. : För de spanska" erövrarna spelade hästen en stor.roll.' Då' och då hän- : de det emellertid; att de vita hals över huvud måste" fly för indianer : na. "Hästarna hann de inte alltid få med. sig, 'Dé blev herrelösa och förvandlades på: blott en generation ödra och 'syd- västra USA:s ändlösa slätter, ; . Fd: Vildhästarna har dock på sitt sätt bidragit till att vilda västern kuns : nat tämjas. Indianerna infångade en' del' av dem och använde dem som ridhästar, Emigranter som drog över slätterna gjorde : detsamma: eller spände dem för sina prärievagnar. : ”ponny-expressen”; i Den '. berömda - som på åtta dagar förde post från St | Josoohs i i NE ouri till Bacrax : an. har: gått. "över. bygden. Strängare än på många år och med by'xtnedslag här och var men dess- bättre utan större skador och olyc- |: kör, IT "Perstorp slog blixten ihjäl två" kor 'och "i Tönnersjö förekom" åtskilliga "mindre nedslag. "El- och telefonledningar . har också kom- mit. i nära blixtkontakt med åt- följande konsekvenser. Telemännen har haft, fullt ärbete med att laga söndriga och obrukbara apparater. Det verkar, som det egendomliga fenomenet kulbl' xt varit framme åtminstone på ett "ställe ov; ställt till en del "ohägn,. .I ”Torareds' by: här "Iman räknat "med åtminstone fem nedslåg, varvid ett: i boningshus. Aldrig. har man | förr / "haft "sådana åskväder - och 'åskrisker där 'zom de. .seriaste. åren, vilket man, sätter förbindelse med, den s. k, Har- ångsledning ” som t : Det myckna 'regnandet har inte varit bra. Säden som stått i mog- nadsstadiet nedsättes i kvalité, för att nu inte ala' om groningsrisken. Potatisen är. oerhört känslig för brunrötan, som ovan jord yttrar sig i bladmögel, Sådant har också visat” sig... Det måste en del sprut- ning till för att hindra bladmöglet. För en tid-sedan' sågs här i trak- ten "ett flygplan; som "gjorde en del . underliga lovar uppe i atmos- fären .— det" besprutade ”potatis- fält. > De enda goda som regnet ”veteri ligt. fört” med” sig är att det inte ELDSBERGA - ra sådana finnes inte i tönneråjö- bygden. Det kan ju gå an med så- dana då trafiken är måttlig. eller minimal och vädret stilla, Men. att leva i: permanent. rökmoln vecka efter vecka” "och isynnerhet för- | - dagseftermiddagar och' söndagar är i fanning ingen" avundsvärd lott. Invånarna på orten, som haft sn bostad och :Varelse' nära tillfarts- vägen . väste; ren och norrifrån har inte haft det vidare 'angenämt denna sommar. eller des; närmaste föregångare, Ju vackrare väder — desto . mera trafik — och "tjockare rökmoln, Tönnersjöbygden har liksom har dragit mastor av. människor alla bill” eller bussburna” "Inget |. | ont sagt vare "sig om de .omnämn- da 'dragplåstren eller invasionen till desamma. Men "vägmyndighe- ningar. som getts, att här tarvas en väg som motsvarar trafiken. En be. Som det nu är kan man inte sätta sig .i trädgården (som blir mer grå än grön), än mindre öpp- hör också till de mera diskutabla göromålen .i denna vrå av värl den.. Regnar det; ryker ' det inte ändå för "de stackars kreaturen, som ska svälja en' del ' "sand till- dammar, på del'grusvägar, And- ee re Jock annan bildårg passerar näran- |. under de sista åren blivit något av turistort. Strömvikens uteservering " Oppenhe: .mers Konsthall från när och fjärran hit — nästan terna Borde förstå efter- påstöt- | hård väg. Oljegrusväg' om vi ' får na ett fönster. Att' hänga ut tvätt på tvätten, men då kan man inte | hänga ut den heller, Värst är det sammans med gräset, Eftersom en : N stora personliga : risker” att: kriti” sera Dagens Nyheters red: gerings- : principer men jag tar risken "alt "få min journalistiska 'pariastämi- pel uppfräschad, | om det bara kan bidraga” till”att våra största och "mest" "ansedda dagstidningar gt > 'séxual- förbrytelser med: vårsam hand [ avmoraliserande rubr. kord”; | + Ovanstående :' rader om ett in- ”billat martyrskap är 'fabriöerade jav tidningen SE:s egen lilla Jean- ne d'Arc, herr ås: kisrumlaren Ru- . ne Moberg;: Att” det skulle: vara : förenat. med stora personliga: ris- - ker. att kritisera : Dagens : Nyhe- ters medigering står i ovederhäft tig- het; nästan i en klass. över - hans + vanliga" lille fridolfska fabuleran- de men 'så måste det väl gå. till 'pakta svartrost skall fräschas upp, Hur som helst anser sig, ingen skyld'g att falla på knä och till- "bedja. denna något. lätt grisögda . men i övrigt helt ov dkommande journalistiska variation ' på -kors- riddartemat henries helighet j jung- frun av Orleans. botoe (Sundsvalls. Tidning). da" traf kstråk har det också hänt att de:sa herrar: rivit upp-'en och annan sten ur vägbanan och på detta . originella - sätt pangat fön- sterrutor, : " Visserligen undantags- fall "men ändå Det märkliga är att man kan påträffa avsevärt mindre trafikerad - väg' som har oljegrus, medan. de ' här "omtalade "vägarna lämnats utanför räkningen; Det kan väl inte. bero på "någon slags by- Vi nämnde Strömviken och Op- heimer. Det, först ämnda ”stäl- le är ”frekventerad också av besö- kare' från 'våra nordiska grannlän- der, "Entrén ' visar också. vimpel- prydda ' nordiska färger. .; Platsen är känd för sin blomsterprakt och naturskönhet; vartill-'så "kommer dess "goda r é. O hei när en pariastämpel av hans kom- | ” Kekkonen har för någon tid sedan förklarat att en försoning mellan agrarer 'och socialdemo- kratér är den angelägnaste upp- giften. inom . finländsk politik, Kan presidenten i handling bis dra till em sådan utveckling, så har ett rejält steg tagits mot en inwe stabilisering i Finland. i Dagens Nyheter (0) På andra "håll 4 i landet är man givetvis inliressevad av hur sam- verkan på Gotland kan utfalba: Särskilt gäller detta givetvis de valkretsar där valutailterna för de borgerliga än osäkra. Den se- nast vid ' 1962 års val observe- rade wvalflykten från landsbyg- den - har . givetvis "ytterligare skärpts men andra förhållanden g har måhända påverkat uppfatt- ningen om de olika partiernas fördelar "och" . miackdelar — j tänker. bla på - den: Winner strömska spionaffänen, : sana - Svenska Landsbygden (ep): > för stänga in en människa i fängelse för at han har ett lyte? Varför inte evhjälpa det? Hade man. noggrant gått in för den saken skulle. både, de små flic- koma :- och andva ” offer för. mänsklig , abnormilet ” fått vara kvar. i livet, .. : tv Märta Leijon I nästa besok inoksatiska välkampanj. får vi kanske återse den gamla präktige pentionäns- farbrorn.. "på ' affischerna, Det skulle wara toligt allt höra, om han har fått ut sn pension. Man : bonde. för, övrigt: pensionera ho- nom som ' affischgubbe. Tryck i stället en affisch: med Tage Er- landers bild och texten ”Huk er, Pål i Västerbo len-Kuriren . Det är ingen småsak delta att et hårt begränsat skönhetsideal, som bän ytligheten som tilt ba- "ner," skall. få: kvadda miljoner iduktiga,. tjusiga,. och" - - vackra M Risken: fön mörkläggning, är | kvinnor så att. de knappast v. vå. stor .om . konstitu'ionsutskoltet : gar vara sig själva ens för med dess inrotade' vana vid ned- hyssning får hand om Wenner- såröms-alfären, Med nuvarande uppsättning ' fledamöter- saknar också konttWtutionsuitskottet per- sonliga förutsättningar för ett föra deninå sak med nödig fact- het. Det är på tiden. attt hr Er- lanider' wjälv, ger ett öppet löfte om en parfamentarik kommis- sion efter den juridiska utned- ningen. . Vill statsministern göra sig märkvärdig genom abt dröja med detta besked? ; Vestmanlands Läns Tidning. Spionageaffären — hur myc- ket har den kodlat oss? Det lär man , ännu ' inte weta ens i de utredande militäna organen och några ; exakta : belopp . "kommer naturligtvis av ”seknetesskäl inte. att utlämnas Men: om det nu kommer att röra sig om åtskil- säga hundra miljoner, - hur varje man då tänkt sig vatt utföra |; försvaret dessa medel? - "Norrköpings Tidningar. : vi tror, i motsats äl jägmäs- tare Clas "af. Ugglas, ait för- eningsrörelsens verksamhet vilar på högst legala och riktiga prin- ciper, där men” hävdar. den fria]. rätten abt.di koopenativ, sammver- kan itillvinna : sig -sborföretagets fördelan. För alla potikiva förslag till förbättringar av jordbruké- 'kopperaitionens. program och |” verksamhet står portarna öppnk. Kuppmakare göre sig ej besvär! Föreningsrörelsen är" "visserligen inget självändamål, men "den är inte heller till salu. Njölkpropagandan gen derhört underskattat de svål righeller som "finns i dagens Sverige salig skapa | en högt kvali- ficerad undervisning med” hän- sytt till” universitetens bristande vesurser. | Sydsvenska Dagbladet Den sveniska tryckfriheten är som bekant mycket vidsträckt, Detta är en tstor fördel för tid- ningarna och för allmänheten. Men 'stora 'rältighelter motsvaras vanligen av stona skyldigheten, och så är det också i detta fall. Ansvaret , för-abt god. journali tisk sed äakiotas vilar: i allt vä- sentligt på tidningarnia' själva. Tidningarna har ofta utgjort ett skydd för individerna" mot övergrepp från överheten." Det får inte gå där att den in- tressanta frågeställningen: blir hur individen skall kunna skyd- das mot pressens övergrepp. 7 Handelstidningen Fönr i världen slog man ihjäl sexualförbrytarna ' utan miss- und. Nu vet vi att vetenskapen na medel wvarige- har” under senaste. i: ren " vunnit stort jerkännande i, somi” ; konstnär. Han är: ingen eft e, utan går Bora människor med hormonella rubbningar kan bli lugna”. och köl: människor som är sid egen väg: I närheten av Halm- stads rådhus har O. en glasmonter, som "visar både" prov. på hans konstnärskap, såväl som". på de många ' och särpräglade konstföre- |" mål han förvärvat. sig under re- sor ute i . världen, PRI RAR Be sänt ofarliga för sin omgivning. Var. | Det. är inte fråga om hur dum man själv ser ut, utan hur dum man "kan få sin omgivning att se ut i förhållande. till en Den som tar ålen i a aafhöres,. I Rå någgn av, dem, , : TT Er MR shed sk fr äl kvinnan : på orden har inte grepp Anv let Jock : knogade - närmaste. vänner utan ständigt fikeom' måste be « om unsäkj för sin Ligur "och sitt uwneenide. - . Ria, Wägher . ; var vår tids ungdom behöver mågan att finna tillfredsställelse i ordning, nöje i ansträngningen och glädje över r lyckade resultat, kan fylla ett verksamt välsignel- sebringande liv, medan sysslo- lösheten och fritiden visserligen locka många enligt tagen om det minsta "motståndet, men” tyvärr genomikådås” först när det är försent. att ållervinna det förlo-, rade” "människovärdet och per-- sonlighetler som nu Plivit utan ansvar; oa i Nu gläder jag mig mitt i mina | lidanden" för eder, 4 .Nöd" och " lidande - hör män- niskolivet till Men' det är få som på. ext rätt sätt därt sig att. möta lidandet, : : Många : blir. "hårda och kalle, edra resignerar, : Men gemen: samt för dessa "två slags ' män- niskor är, at lidandet gör dem "olyckliga: ov s Aposlel, är en stor konst. Det är endast :. "len kristen som kan dära sig den.» samma. Men den som fått Gud till sin > Fader vet, att ellting- kommer .v från en ' kärleksfullt. hand. Lidandel är en, gåva från Gud och skall tjäna till eget och andras väl, Varför 'då inte Wacka . för lidandet? . . » En norsk . diktare gjorde en Jur 4 fjällen, . Där watte han sig. på er ”stengändesgård. Em för att hämta vatten, Dikitaren inledde ett samtal med | henne. Hon 'berätltlade, alt hon och hen- nes man samt den stora barn-' ”fskaran JTevde av gårdem, Dikta- ren : tyckte att gården liknade en stenåker 'och fann det otno-- ligt, att de kunde livnära sig av denna. Men” då”; blev kvinnan vältalig. Hon; berättade im svå- tligheltånnia,” men talade 'också Om; "hur, Gud/ hade hjälpt 'ige- nom, och hon 'slutade med or- den: I. ag kan alldrig nog tacka Gud”. Så fyllde bön 'sina hinkar uppför .. backen, Diktamen i satte sig åter — tank. full. Sedan sade : han: för sig själv: ”Hör "prisade sina 'sten- åkrar. De är "inte, med sin tid här i fjällen”. Han. som" hånade de kristna” "måste nu förvåna sig över alt "en, kristen kvinna tac- kade". stenåkrainal I. + Jag vet inte, vilken.” stenåker du har, Var och en han sin fe "Men" "det vet jag, att 'Svårdg- heter 'och' lidanden kav bli ett ämne till glädje och" tacksägel. : lidandet" ligger <de ox största tillfällena att | förhörliga kvinna kom gående från ett hus är AUppflogtran. Hi arbete, För- ' Nordvästra Skånes Tidringår gets öven lidandet." Detia” | Han frågade" vad”'de Tevde av.:”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.