Tisdagen den 24 september 1963 bo or "Namnsdag i dag: ee GERHARD =: Solen går: upp kl. 6:01 och ned ky 18. 06. " I morgon: " SIGNHI'D > Solån går Jupp, kl. 6.03 och ned kl. 18:04, - SENSATIONE JT .. FAMILJEGRAÄL. : De fyra. av Dionne-femlkingarna som alltjämt” är livet har i en serie antiklar som Skall pullicenåte i i a för att ha gett dem hem vi I mette, Marie, Ce- att ha Syidat ända från födelsen. Man trummalde i oas alt det var vånt fel ät det en stor del av ti- den rådde oenighet inom famil- jen, sägen ide. , De påctår också att Joras Ssys- ter Emilie, som dog för flera år sedan efler "ett epileptiskt anfall, inde dick riktig vård. Hon led av redan som barmmen fa- . miljen , ansåg. sjukdomen : skam- lig. | do gir oss altt ånte tala ” om iden med utomstående — idion- narnia Skämdes,' säger de, 'vonnie — skriver. att man ängöt Å dem en känsla av > & Nu är det sista gången he kommer med: den. räknin- gen... - Nå gudskelov .> >. detta evla ga springande har också till slut: gått mej på nervernal - Anettes man Germain Allard hävdar - allt systrarnas redogörelse är konrekt i' alla detaljer, Har säger alt systrarna inte vill lägga skul- "I den på någon utan bara söka läm na en diktig redogörelse. . Pappa: Citrus? har också utta= lat sg: "Jag kan inte begripa vars för flickorna som fyller 30 i maj åt vanära och föje Min hustru och ' jag . har'; kanske ” inte - varit vänldens ; bästa” föräldrar och vi har säkant begått många fel, men vi : försökte göra vånt bästa un? der yck p SAKTA 1: BACKARNA: i ITrafikbiträdiet ”Lillen” fade samt mantevt med sin fästmö i många år utan att samlevnaden legalise- rats. En dag vill hon ha ska i saken och säger: : — Du Lellen- for > du inte dä ä på tia abb ve geften oss, ve har ju vart tesammian i femtars år. ära du, dä förstår du fell alt dä finnis inte e männåske s som nästa år efter alla dessa år plöts- | ur . undervisningssynpunkt, '- utan lögt skall. utlämna sina föräldrar | rent. mänskligt, Vilken underbar Förtroliga « stunder ”Eva-Karin”. Så rärt av dig att komma ihåg att vi blev ”du”, Jaså, du lydde mitt råd och bröt med den där mannen, Visst förstår jag att det känns vemodigt, men är man så fäst vid sitt yrke att man inte vill sluta det för kärlekens skull är det rik- tigast. att göra ett definitivt val. Halvmesyr leder aldrig till lycka, kan man inte besvara en känsla helt, är det bättre att klippa av: - Men vem säger att du inte träffar en annan man? .En man som inte ställer dig inför val; utan kanske fall gläder det mig att du ser fram. emot den nya terminen med sådan "glädje. Att ha hand om första års- karsen skolbarn måste vara fasci- nerande för en pedagog. Inte bara känsla att ha människomaterial att forma till något vackert och riktigt, : "För att inte tala om hur uppiggande samvaron med barn i den åldern, är, Så lycka till, kära ”Eva-Karin” och hör av dig igen. Jag önskar dig allt tänkbart gott. Med hjärtlig: hälsning na : "+ "Gallie” - gifta, h skan. | Han: — Och den är? > Horne. — Atttt du. aldrig nckar mig något. g bara « en” 'enida 'ön- " RÄKNEPROBLEM -. '—' Om en, mullvad gräver "en vill ha nån av oss! | A då om han ' gräver, en gång tll. Konst- Västberlin uppför ett nylt Ikonst- och kulturcentrum, Eftersom ki get bar ödelagt mycket och ' den kvarvarande! delen av kulturbygg- naderna sär belägna 'i iden 'oftill- gängliga östsektorn, har man nu valt ett stont' öde iwinfält att bli . den gamla huvudstadens medel- i punkt. I höst blir Berlin-filharmo- « nikerntas nygkonserthus, die Phit- harmonie, färdigt och invigt, 1965 kommer tätt. intill kons resa 'sig, ”Gahlerie des 20. Jahrhun- kl. ra i USA bosatta kände tyske ar- kibelcten "och Kista idirektören för det nya Ikonstgalleriets byggnad och nyss allmänhellen. Modellen ”wisar ett t | envåni 'och kulturcentrum i Västberlin > Berts”. (1900-talets galeri), där ubende modern konst av hög skall ha sitt hemvist,” + Mies van der Rohe, den nume- Se D Baut ” har ' planritat tvärtom delar dina intressen, I alla |. I När! vi nt har blivit |": gång i veckan hur lång t'd tar det |” FIT Greta pockh Maj Britt Vill Särna hälsa på day! Å KALLE a. I DÄRUPPE... DU FÅR FEM SEKUNDER: PÅ DEJ ATT KOMMA NER) INTE ILLA! JAG TR s : TC DE INTE DU SKULLE i KLARA DET! MIN"SKOTTKÄRRA.. FÖRST FÖRSTÖR. NASSEGRISARNA MIN Bil OCH SEDAN VÅNAR DEL : JAG MÅSTE FÖRSÖKA" : RÄDDA SKOTTKÄR RANE "VOM VI KAN FÅ Ta tiTE ÅH, JAG 'Kom ) FÖR SENT I” JA, NÅD VILL DU HA JA FÖR SORTS ÅKDON ? e. över bilen som inte” villé "starta, ; klev-ur- och: dängde i-älskan. igen VERKTYG SKA. VI NOG SÄTTA ae - ETT ÅKDON. AYV.DET HÄR = |Sula med, nåt nga på er smyc- | ken så 'att"nå liknar en cirkushäst, 7 för det ser hemskt ut'joch för det : tredje: tycker jag, ni ska fråga tiskt, Taket på delta hus utgör på i Newarl-vilkens. Svala .böljor, mindre etor paviljong av glas, även | 7 I | den kvadratisk, som bärs. upp av åtta” pelare av stål. Paviljongen kotidningarna har Jen kvinnlig täcken en yta på 2.000 kvadratme- I grafolog . som står till. läsarnas ter. Framför huset. anlägges en' tjänst Hon fick häromlagen av Alan Pp dörren viktigt: ordentligt. Och: se, då vrålade motom (till "bilen tog ett "skutt," qulllalde 'etegant. sett pår hundra” mielter, Irängdie över. en ,stenskoning " och” fade sig till ro amma gång plattform” för en " KUCKELIKU! ”. En av de populära franska” Vec- -gård som är omgärdad Jen, av Wräd. Där bredvid leder en yt- , brov. Läsaren meddetade'" att bre- |”Danilysten” 09-åring” ett skrift- ab för hus som mäter 90 gång- er 90 meter, alltså ment kvadra- upp till plattformen, Bakom huset skall en stor ; parkeringsplats an- läggas. . . ganska brett tilltagen, ! vet hade skrivits 'av hennes ”fäst- |nn” som” hon tänkte gifta sig med om ”hamn " håller ” måttet”, od I. Grafologens svar står i wveckotid- har vå fienden till höger och till! mig så dällg och Bom oh hör är : ljäg alldeles andfådd, trots” att ni 7, | bara bör en trappa upp. Säj mig Jan vad det är för fet, . första” måste ni gå ner minst fem-. av ca väninna. När hon ringt på dörren, öppnades den av en man med vänligt ioch förstående ' utise- . Eftersom. nå ber mig ska jag säga er, sanningén. För det ton. kilo, för det'anidra' måste ni ) doktorn. Han bor två trappor upp. FRÅN” GÖTEBORG / EN mödk kväll &hamnen 1 Gö- teborg. Från en stor båt klättrar en sjöman försiktigt” ned för lej- daren. Han ser inte tullmannen som står i skuggan ' av magasinet och ' tittar på hönom och .på det stora” "paketet "han bär - under ar« Ten. 2. Du Kålle fullaren vad bar ” id. paketet? . -- Tvättikläder, Di, varför Iluckar det då? | '-—' Tvättkläderna. är inte borra i < den 'anidra byggnaden i raden att "EN: LÄKARES' SAMVE TE jelong, av raria som hindrat insyn och letade "ken blodflödet kom. Det var inte ' så starkt nu längre utan gick att . rade att den inte var större än att "man mycket väl kunde sluta till 09. a Så avlägsnade ban blodlev- reda på, den öppring genom vil- hejda med en tryckning av lillfing- ret, = Suturer, sade ' han kort och kände hur de andra andades ut, Snabbt och säkert fäste han trå- dar i vävnaden ovarför och under sårets öppning. Nu kunde han tyfta de mjuka väggarna i kaviteten och komma åt dem Han såg en liten reva på hjärtsäcken, men konstate- den ordentligt. "—' Håll upp njärtsäcken, sade ban till åoktor Nilsson och stack sedan "smala nålar med, mörka silkestrå- dar genom "vardera kanten av ”sår- öppningarna" och knöt ihop. " Blöd- delbart. Han Bodil Asper sade doktor Nilsson” beundrande. Du har lyckats! — Vi får ge; honsm mer blod, sade Hasse kort Klart för trans- fusion? - Klart, upprepade" syster Ing- rid. — sätt i igång då. : . Den ohyggliga spänningen : var över. fans Bertilson hade räddat Erlands liv. Men just nu tänkte han inte på det utan tog itu med att tvätta såret rent för att före- bygga infektionsrisk. ' oo När han till sist, tagt det yttre förbandet till rätta var transfusio- nen klar, Han" kände , på Erlands pus. Den var starkare 'nu, och kin- dema började färgas av en svag Han ryckte till när doktor Nils= son slog honom på axeln, ; vt Pb — Gratulerar,. Hasse. Du -var storslagen! Du» borde bli hjärtspe- cialist, ' Nn a Hasse tog långsamt av sig ansikts- skyddet och torkade sig i pannan med det,' Han var ännu inte riktigt medveten om vad han gjorde. i 4 Syster Ingrid hade hjälpt till att forsla frland från operationsbor- det. Han. skulle rullas ut, nu. Hon såg upp. på Hasse, och han läste en nästan ”vördnadsfull ' benndrån > hennes Ögon, = vo Natt > Tillåt" mig säga doktor. Ber: tilson, att:jag sällan sett” ett' så skickligt arbete, sade hon. . Han började bli. sig, själv igen, — Tack för god "hjälp, syster Ing- rid, sade han, och tack du a Kurt. Jag trodde knappt själv .. Men... vi klarade det iu. H - Kom nu, sade doktor Nilsson. Du ser alldeles förbi ut. Trill lä de de opera- rodnad Livet återvände, | td men säkert. . ' ' flässe lämnade overationsbordet oca gav order. om att patienten skulle föras in på överläkarens pri- tavdelni Sedan stod han ett ningen upphörde t. förstärkte med fler silkessuturer. ögonblick som bedövad utan att » | tionssalen.” När de tvättat sig och bytt rockar kom, Hasse att tänka på dem som väntade därute, - — Hans fru och farbror, jag mås- te tala med dem, — Det är redan gjort, sade dok- Fyra "människor + väntade dem utanför ' tvättrummets ', dörr, ' Det första som Hasse såg var Sivå an- sikte. Hennes «kinder var våta av tårar, och hennes ö "mot honom, - — Hasse! Du Kar ly a Utan att; bry sig” "om 'de' jändra slog hon "jublande armarna 'om ho- nom. och kysste honom:.7 i i Siv, sade, han sakta "och" såg. in i hennes ögon, som 'var så fyllda av lycka ö över hans famgång, '. — Siv, upprepade”. han, : 'käras- te” svs i Eva stod med handen tryckt mot hjärtat och tårarna strömmade över ansiktet, Hans hade räddat Erland, han hade återgivit henne mannen hon älskade. . Hennes tacksamhet kände inga gränser. Och mitt i den stormande glädjen som nästan ville spränga henne förstod hon, vad det- ta betydde för den nedsupne och misslyckade Hans Bertilson och för Siv, som älskade honom, Upprät- ]telse, framtid,' nytt liv betydde det för honom. ; "Också farbror "Patrik" förstod allt detta. Rörelsen blev honom över=- mäktig, . Han snöt sig ljudligt, Siv ryckte till och drog” sig "tillbaka. Eva gick fram till Hasse, tog hans hivuåd mellan sina händer och kyss, ;” sm Jag har aldrig set på maken, kunna fatta vad som hänt ter Nilsson, konom på kinden, R men hennes' endast. fram: darrande läppar. fick. . — Tack! - H : Generad klappade Hasse henne på" armen, . Det! gick plötsligt upp| för honom vad Erland betydde för Eva. - — Gud välsigne. dig, "Hans: för vad, du gjort: idag, ” sade ” farbror] Patrik, det glömmer vi-aldrig.: . Den: gamle mannens glädj tacksamhet drev upp tårar i'Has- ses ögon, och 'när deras” händer möttes i ett fast handslag, fick” hån något" tjockt -i halsen och "kunde ingenting säga. Generad strök han sig över ögonen,, > å — Du är :trött, du behöver vila nu; sade farbror Patrik. ' Vi får tar las vid mer litet senare, 7 Hasse nickade, Han visste att han måste vila en stund, men han kun- de inte lämna lasarettet förrän han var fullt säker på att Erland. var utom all fara. ! - '— Hasse, får jag sitta hos honom nur: vie Å Han gav Eva" en forskande blick. Hon måste ju våra "alldeles" förbi, men hon såg inte alls trött ut. — Om du orkar, men du får. in- te vara "ensam, Vi får nog” "hälla ett öga på dig också, Till och med du kan falla igenom...” För första gången på "mycket länge log Hasse — ett varmt leende, Så fisk ban sa vå Lilian Henne ihon uttryckt glädje" eller - tacksam" hade han alldeles glömt, bort. Med förvåning betraktade' han: hennes förstelnade ansikte. Det var full- komligt uttryckslöst, Hon såg inte på honom: eller "på någon 'av de andra, "Hennes ögon var häftade vid den stängda dörren bakom ho- nom men de var livlösa och glas- artade., Och inte; med ett ord hade het.jHon stod där som om. hon vo- ré en främling 'och: inte alls hörde dit. Men hon var naturligtvis upp- rörd, det kunde man ju förstå. Han gick fram till henne, - 47/ '— Jag är så iacksam och ck lig, ”Lilian. Jag - trodde : inte jag skulle lyckas," " Hon ryckte till och "vände ' sig mot. honom.: Två 'hektiska röda fläckar flammade .upp på hennes vita kinder. Han grep. hennes hand och tryckte den, öbens — Du 'är stark, -sade hon lång samt. Jag visste inte” att du var så stark, Han släppte hastigt "hennes. hand, och 'den föll slappt ned; Han :vände rande iakttagit Lilian, . "= > | — Kör hem, och att hon kommer i säng. Mej na henne inte ensam. Jg skall säga till så att hon får. en lugnande. spruta; Hon nära döden Erland vårit kom vre= siden att 'sjuda upp i honom, Nej, - behålla henne här? Det vore kanske : det allra bästa. mes — Jag vet inte, sade farbror Patrik tvekande. : — Nej, jag vill fara hem, sade Lilian i en ton, som inte tålde mot." sägelser, At 2 Hasse nickade, - . i — Bäst" hon får göra det" då, sa=: de han. : Nio dagar hade förflutit sedan operationen, men för Lilian hade de varit som år, Fortfarande ' tyckte hon, att'hon rörde sig i en overk- lig mardrömsvärld. De första da= - garna' hade hon inte kunnat stiga - upp, Hon hade bara legat apatisk med en underlig tomhetskänsla in" om sig. "Farbror Patrik promenerade av » .Joch an på sandgången,' tuggande " på sin cigarr, Den hade slocknat ; utan att, han märkt det. Dagarna 7” -'| efter operationen hade varit ohygg="'. liga. Det här var för mycket för en gammal man, Tanken på hur jag måste lugna mig, tänkte han," måste tänka på Erland först och t främst. Han får inte oroas nu.” Det : här blir jag tvungen att klara upp .. behöver. sova ut. Men, ring genast his om något bänder Eller ska vi c sj jäv. KN | 2 RR.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.