-£är i 7 —LT? Btatistiska' centralbyrån bar ny= ligen publicerat sin årliga redo- görelse över prisutvecklingen på fordbruksfastigheter. Denna gång gäller det priserna” under - 1962. Centralbyråns statistik avser fas- « tigheter som överlåtits genom fri- ” villig försäljning. Undersökningen är dessutom begränsad till fas-. . tighetee med mera än 5.000 kro- nors taxeringsvärde: : fa sena Den nu offentliggjorda statisti= ken för 1962 omfattar 2.249 fastig- heter — praktiskt taget' samma —antal som "året förut. Central- byråns. redovisning avser i främs- MANDAG 30” SEPTEMBER 1963 IT = =L - ipå: ordbrukskistighieter - | - ; Flykten” undan ' penningvärde- försämringen är ett skäl som kan- - egke borde skjutas särskilt: i för- grunden. Under en period”, ”med ständigt fortgående försämring” av, penningvärdet och utan de åter- - gångar , till bättre penningvärde som var vanliga i den äldre kon- ”junkturbilden blir ingen benägen” att avhända sig .fast egendom," " Därigenom " minskas utbudet av ' Jordbruksfastigheter, Detta driver : naturligtvis priserna ; 4 höjden på de fastigheter som är till salu. : Inget skulle bättre främja en ur fordbruks-" -och skogsföretagarens punkt rimlig prisutveckling på ta rummet att ange de "uppnåd da försäljningspriserna 1 procent av taxeringsvärdet — varvid f n fämföred med 1957 års taxerings=" värde, Överprisprocenten, dvs det procenttal! :- varmed överstiger: taxeringsvärdet, har i stort. sett stigit oavbrutet sedan 1957, Under nämnda år var över- prisprocenten 28,8 -- under 1962 hade den stigit till" I genomsnitt! » 434 ” - Variationerna: under enskilt år är mycket, stora med hänsyn till bla galupriset 4. > fastigheferna än ett pen= Det har sidis alt Sverige är en bokälskande nation, men iåbland ' svenskar. mycket, kanske mer än de flesta andra, men hur handskas vi. egentligen med våra wänner böckerna? . — Visa mig dina böcker och jag ska säga lwem du är, har någon. skaövit, En” titt i en bokhylla av-. slöjar oftä "en hel del om dess ägares smak; intressen och dröm- - | mar. Men även böckernas tillstånd . skvallrar £ 'om'. bokhyllans ' ägare. ” Trasiga, illa behandlade: böcker är | -Jingen. nd syn, vare ' sig - ningvärde. Som det nu är upp- -: ! träder ofta, . när.en välbelägen jordbruksfastighet är till salu, kö- - pare utifrån och bjuder över vad en jordbrukare eller skogsbruka- re sonf skall driva sitt jordbruk : som ekonomiskt företag kan be- tala, Bland -de som för närvaran- de driver upp priserna på jord- bruks=- och sp Od - ULkOMPROMISS : « Mer än en kompromissprodukt "väntade" man väl inte av Lokali- : seringsutredningen, oi Jordbrukarnas "V Före- "ningshblad,; Betänkandet. visar 7 dock: att, behovet av en -aktivare |' Tolka. litik börjat erkän- heter måste även nämnas Domän- - verket, som ofta: betalar ' priser | "som med hänsyn fill nuvarande storlek, åkerarealen, samt slutli-" sen skogsmarkens andel av total-. dö het inom skogshruket mås” te anses orealistiska. - arealen. Rär skall endast att ' Överprlsprocenten är Jögst "1 Norrland. De betydande överpilserna. på fordbrulksfastigheter åberopas "of- ta £ den” Jordbrukspolitiska de- batten som" ett mysterium: med hänsyn till : Jordbrukets. ' svaga : ekonomtska läge. Det förekommer. också att de nämnda prisrelatio- nerna åberopas som grund för ett, påstående om att jordbrukets fc "läge skulle "vara betydligt "bättre än vad som framgår av da officiella bokföringaresultalen, : Det finns emöllertid förklaringa- grunder-till det till synes para= doxala' läget, + cs anat Först kan man raturligtvis frå- ittligt ”dagsfylleriet är omfattande där- "för att lördagen 'är dagen före helg, "Men ,. blir fredagen sista inköpsdagen " i weckan när. - det |. ”gäller spritköp och Tördagen i i än . g'örre, omfattning än nu" fridag, så flyttas lördagssupandet "bara över. till fredagen. Skall system- "bolaget då: hemställa hos rege- ringen att ”av främst nykter- hetspolitiska skäl” få stänga si- na butiker även på fredagarna? . Begreppet av nykterhetspolitis- |" ka skäl. börjar få ett bruk som närmar sig missbruk, Det har bliv t en täckmantel för allsköns mindre värderade . avsikter ; och syften, .. ., a Ä "På. ett. håll kan emellertid sy. t> räkna med helhjär-|'. ga sig om priserna på 'jordbruks- fastigheter". egentligen ' är, höga med ,hänsyri till de investeringar Born. ”gfortg.' En närmare granska - ning” ger" vid handen, att' Jord- bri excmpelvia 1 Mellansverige "Inte alltid ens räcker. till för att mot- svara den Icke avskrivna: delen av investeringarna 1 byggnäder, Om man;. minskar, . taxeringsvärdena' med; ett. någorlunda . tealistiskt värde på själva bostaden; återstår 1 regel! i Mellansverige . endast : 30.000—50.000 :kronor "för--bondés” Jordbruken till att täcka värdet av lat stöd. för sin aktion: —. bland spritl 'Ty femd. vec- ka. i systembutikerna ökar be- hovet av och efterfrågan på lang-|: "värsta fall widga"'-kundkretsen. "Men det kanske inte" finns ut- rymme, för hänsynstagande. till » sJangarproblemet ; ivden >nykter- i. litik, ; där .. sy: finner, skäl. för, sin; hemställan iom fömdagarsvecka; s Liksom de: röda. lampor "som "på. en slump, "skall. utvälja "dem '»som" måste legitimera” "sig för. att NS köpa i . lörd. ning” byggnader, föltanläggni gar och ; jord. Något jördvärdå” existerar alltså knappast där: om" man: först räknar bort. hbyggna S- värdet, Det är alltså" med nöd - och näppe att salupriserna'” svarar värdet av byggnadst terlngarna,” sedan vederbörlig nedskrivningar . med hänsyn t till byggnadernas ålder gjorts. Det går inte att helt komma . ' Ifrån sambandet mellan byggnads- N värden eller byggnadsinvesterin= - gar å ena sidan och saluvärdena & andra sidan, På de gårdar, där " investering 1 byggnader gjorts under senare år, måste givetvis säljaren ta en viss hänsyn till de belopp som lagts ned. Köparen är naturligtvis också benägen, att ta hänsyn till byggnadernas kva- "litot.» För Jordbruket är det ur vissa synpunkter önskvärt att fas- tighetsvärdena ej går 1 höjden, a Det försvårar starten för unga jordbrukare. Å andra sidan går det ej'att hur långt som helst bortse från de gjorda investerin= garna. I > Vad som här anförts är 'när- mast ett argument som tyder på att fastighetsvärdena i jordbru- ket knappast kan anses höga. Det finns emellertid åtskilliga motiv för att priserna på jordbruksfas- tigheter rör sig uppåt, Ett sådant motiv är, att många Jordbrukare -kerna” ”fråmst ; av ”hyktferhetspo= Iitiska skäl” tb-uttryck för. den hjälplöshet ainförg spritmissbruket |" om ' olika? institutioner" ' 5; Man vill: följa' ma någonting ochså ' Presente- . rar; man, tomhet och meningslös- ALEUTERNA, SVEN : OCH ' ALKOHOLEN! " Aleuter, och salish-ind' aner "le "ver förmodligen” i djupåste' okun- :nighet om den' roll. de för när- förmato rn, (IOGT). Det” rå- der högkonjunktur. för "ansträng- ningarna att . Spåra , de.sa - med antropologins hjälp, Judar, kine- ser och italienare duger också som exempel på kulturer där ett självklart "och "regelbundet alko- holbruk” förenas med frånvaro av svårare alkoholskador: Undersökningar 'av den här typen är långtifrån ointressanta, men de har stora svagheter, För det första är de ofta gjorda uti- från förutsättningen att man till varje pris ska bevisa en tes: att alkoholbruket är. eller: åt- kan' vara utan . skuld efterfrågar — marginalj och skogsmark för att förstora sina fastigheter. Den som har maski- ner, byggnader och kanske ar- betskraft för att kunna bruka yt- terligare några hektar jordbruks- jord eller sköta ytterligare ett an- tal hektar skogsmark finner det nästan alltid ekonomiskt att kö- pa mera jord även till ett relativt högt pris En sådan köpare kan vara villig att betala ett pls som avsevärt överstiger 'taxerings- värdena, En annan faktor som här spelar in är den alltmer ökande efter- frågan på jordbruksfastigheter för » bla fritidsändamål, Effekten här- av visar salg bl a genom högre överpriser än genomsnittligt runt de stora städerna. Som exempel kan anföras att överpriserna uns + der 1962 4 Stockholms och Väst. lands län var 55 respektive 67 Procent os SÄG NEJ TILL SYSTEMBO- LAGET, utropar på ledande plats i Sy d- östra Sveriges Dagblad (s) tidningens chefredaktör Thu- re Höglund I anledning av för- slaget om lärdagsstä ing. till "alkoholmissbruket, Man wet vad man ska leda i bevis, och sedan går det alltid att upple= ta ett antal stammar i-Ecuador och Polynesien med ett "livs "fönster, som passar in i bevis- kedjan. Metoden är” användbar över ett brett fält. Det torde t, ex. inte' finnas något känt sexu- ellt bet "Som inte är nor- malt och accepterat hos ett el- ler annat primitivt folk... Och här kommer vi till den andra svaga punkten i metoden, näm- ligen att det är, mycket vansk- ligt att dra några slutsatser med giltighet för får" kulturkrets med från :förhålland. i civilisationer "och ' kulturkretsar med helt annan "struktur. , Vad man bevisar med dessa jämfö- relser är bara att de värden, som betraktas som ' odiskutabla inom vår egen kulturkrets, är. rela- tiva. För det tredje måste man komma ihåg att alkoholskador- na känns igen och uppmärksam- mas först då det finns några som opponerar mot 'dem, Frankrike, världens mest: alkoholiserade land, betraktades ännu för: någ- +» Årtionden sedan som ett mönster av folknykterhet. I Grekland erkände man ing- et' alkoholproblem innan Thalia Pothami gav ut sin skrift Det är-antagligen så att lör- ”Alkoholismen- i Hellas”, - > res arnas varor, Det kan t:ö,.m. il: "varande spelar ir debatten om al- S .koholismens Orsaker,: skriver Re-|. nas även där man tidi gare ansett fatt allt borde få. basar No. "oo Som” ett försök om än i begrän- sad omfattning : bör . förslagen "dock. välkomnas,” "Om de genom- - förs .kan "de. åtminstone ge väg- -ledning för "vad. man i fortsätt- pa ningen kan" göra för att hj - ”u-områdena” -i vårt land. . it Utläsas! kan likväl att skall. stå ;om' huruvida det är "riktigt eller inte att subventio- nera industrier i ” lokaliserings-/ > syfte, framförallt genom långva- riga understöd. i form: av. billi- gare frakter, eltaxor ete. Invänd- ningarna känns igen från jord- - bruksdebatten, 'i: vilken man gör gällande att stödet bidrar till att konservera” » orationella - : företag. <Å andra sidan kommer helt visst ..de föreslagna åtgärderna att be- tecknas såsom : alldeles" otillräck- jat inse fåran med avfolkningen i vissa bygder och "den" väldiga ansvällningen i ex-j” "pansiva områden, "så är det intel bara” ”romåntiska. ekäl” som. tar "Man inser. natt. en aktiv lokali- . seringspolitik är nödvändig ock- "så för att landets alla arbets- ; krafts-, och ,natur-tillgångar skall i kunna; rat:onellt?; utnyttjas. Om- vänt ; ;kan; det noteras som" en sund Mtinyktring! att ”landsbygds-| hö lärt: sig inse attt; romantikerna” skriver | "strid ” ätt inte tala om. vad man känner när en "utlånad favoritbol kom- mer tillbaka” som en | misskaridlad, förödmjulkad ” vän vor "Hur föga 'aktsåmma vi Svenskar kan vara om böcker får man” klart för sig när an. får höra vad det den hårdå verkligheten inte med- |. . ger ' industrilokalisering till vilka " småorter som helst utan att indu- ”strierna jmåste förläggas, till nå- görlunda bärkraftiga tätorter. Den ” servidé" sor" endast dylika nume- ra kan erbjuda är också nödvän- «dig för /att.basnäringarna .jord- ' och skogsbruk. skall kunna -:ar- beta under” ågorlunda bekvä- ma villkor... I .3 sol « Men'jdet,, torde" bi as mye- ket starka skäl för att statsmak- ternas, inställning skall bli myc- ket” annorlunda än "utredningens. Expressen I:en recen:ion i. ställde : Per Ahlmark frågan om det inte skulle vara en fördel om det 'också i Sverige fanns ett vänstersocialistiskt parti, Väljar- "som bol na skulle då få större valmöj- | sär regna ”läsvanor” ger oss ett tids- ligheter (åsik i inom | ödande' och alldeles onödigt arbete. — De, "aflra > a fåntagare om sina lånböcker, men "nog finns liotekarie Britta Cncawvall, chef för den avdelning som bl. a. ansvarar för bokreparationérna.” En bok kan klara sig genom 100 utlåningar, dn- nan den "behöver: få en. make up, te upplever ens SOTIG TÄNDSTICKA : VANLIGT: BOKMÄRKE. kan. råka riva "sönder , ett 'köad eller. välta ut en kaffeköpp i läsivenn; vilket onel man har svårare, att förstå de -inte helt sällsynba läsare, som river: ut ett ' hörn "mr en viboksida . för. altt markera hur dåriet de hunnit täsa; eller senvänder :' en sotig," avbränd tändstoek a. den svenska socialdemokratin är som bekant betydande — liksom Ppartidisciplinen), och vidare skul- Je ett sådant parti förmodligen ”utradera -- kommunisterna; = vi "skulle då slippa ett fjärrdirige- rat parti i-svensk politik, Detta sista kan vara en fördel men lik- . väl ter sig ckdelarna betydligt — VerkEgt upprörd blir men, säger billiotekerie Cronvall, för varje gång — och det är tyvärr alldeles för ofta — mary; upptäcker att. någon helt enkelt: har stulit ett blad eller'en bild ur:en bok. Det medför eu omständligt arbete alt "gå till ett arnat exemplar — kanske på ett annat bibliotek — Större... - Ett. vänstersocialistiskt parti .kan,' som skett i Norge, bli tungan på vågen i tiksdagen, Som Ahlmark påpekar ter sig en så- dan” möjlighet evskräckande även för 'dem som gärna ser en för- ”svagning av det: socialdemokra- "tiska '. partiet, .. Kommunisterna har visserligen stundtals haft denna position, men - vänsterso- cialisterna' vore förmodligen ur|. en viss synpunkt farligare, . Ett sådant parti skulle nämli- gen kunna fresta ialdemokra- för att ta en fotostatkopia och komplettera den 'stympade boken, I värsta” fall "finns . inget annat exemplar att "uppbringa -— och därmed "har boken blivit 'ofull- ständig för gott och kanske helt kom Om Erhardé kan frigöra Väst- Tyskland från en förödmjukande kontroll ” av utländska: wrgan inom landets gränser, kan också ring. Allt som är ägnat altt skapa | - nationella ” mindervärdeskänslor måste avvecklas, Hljest kommer för också. satt. man inom förids- tingsförvalltningarna fäggen ökad vikt vid en. .kostnatlsmedveten politik, hen bidra till Europas stabilise. |: : mentar |. N- Dagens Nyheter, | Det. krävs snara kralittag 'om inte 1960-tafets 'mångomtalade | man velat laga en reva i en' bok- : I dien” vanliga , tejpen gulnar lätt ef- Kostar it. ex.' en sådan” institution | 1 som /Stockhölrås stadsbibliotelk” "att |. reparera. Vvar : slarviga låntagare snälla" och. hyggliga” och. är: rädda: p det” sorgliga” undaniag, säger bib=- , - — Visst förstår man att det kan jö s hända en ”clycka: ' gen sätter sina spår, Men |" sida; ett tidnängsklipp eller en. kar- ta” scm :vikts för” många gånger. Men” det har funnits en. nackdel: ter en bid och” böcker: som "lagats på det ' sättet blir: så småningom trots allt inte riktigt” "snygga. +; Amerikanarna har, nu. fått fram jen" osynlig: tejp. som 'inite har den aning. hos sbokbindaren- a nå- gon annan com har skärmeskin och den lir. nästan” som ny igen," :ecm man” ofta tar iddrar i, kan man förlänga deras Kvelängd betydligt genom allt förse" dem med' skydds- tmelag av genomeloinlig plast scm fästes på : pärmarnas ånsida "med den -Ssyliga tolpen, ” | Bokmalen. Vårt: jordbruks: re :Tationalisering Det. svenska jordbrukets ratio= naliseringsmöjligheter blir huvud- temat 'vid årets stämma inom Hus- hållningssällskapens förbund, 'som hålles Jen 30 sept—1 okt i Karlstad. Frågan kommer att belysas av pro= fessor & Hjelm vid Lantbrukshög= skulan, som då för första gången värdelös. va VAR OCH EN SIN . - EGEN BOK-DOKTOR. : : För den private '"bokägaren är det som regel ekonomiskt ogenom>i förbart ast kosta på inbindning el- Ier ion av alla böcker. Man terna att plocka fram en de! av det gamla tankegods, som ställ- des åt sidan efter 1948 års val "Ett partis ståndpunkter är alltid till viss del taktiskt betingade, allt. så beroende av konkurrenternas. Med det svenska = samhällets struktur får det lertid be- brukar få nöja sig med att kosta på favoritböckerna denna ansikts- lyftning. De andra” böckerna kan man faktiskt numera själv piffa upp betydligt om man är det min- sta händig. Nu i tejpåldern är det ganska enkelt att: själv reparera traktas som en rimlig utveck- ling att: den socialdemokratiska taktiken " inriktas med hänsyn till marginalväljarna på partiets högerflygel, ivna blad! och f pär- mar. . er Den vanliga tejpremsari — = som kom: för så där' trettio år' sedan, men på allvar erövrade världen först efter kriget — har länge va- (Handelstidningen) - rit, ett Ssjälvekrivet. material. när off av en omfattande undersökning, ut= förd på uppdrag av 1960 års jord«= bruksutredning. Vid stämman kom mer vidare landshövding G Nils- son att tala över ämnet ”Värm- lands län och dess näringsliv”. I ett annat föredrag disk di- freden "inte att kunna bevaras, än mindre byggas ut. - presekritiken,;". mär hon” rece Nordvästra Skånes Tidningar, : Chvusjtjov : "kommen tydligen : till Skandinavien nästa år, trots allt... Hrr. Kragh och Erlander har - diskuterat --'visiten och kom överens 'om at den” gamla inbjudan” skall, stå fast Hr Kratgh : ckulle - gärna vidarebe- fordra inbjudan till Chrusjtjov, |. när han i februari gältan Sov- jet. Underförstått, det skulle va- ra mycket obehagligt för!hionom att: resa dit och samtidigt, låta Chrusjsjov.. förstå. att.” dennes svarsbesök inite vore önskvärt. "Låt ' alltså Chrusjtjov komma hit. Välkommen blir inte visiten och .: en” propagandastöt - från ; kommunistiskt håll ' görs > väl samtidigt. Den skall vi wäl tåla. Svenska” folket" är klarögt- nog att genomiskåda den, in N : . Helsingborgs Dagblad". «Dej: är inte bara de svenska kommunisterna”. som [ser ' sina ideologiska Ppropagandaileser och. kära illusioner, falla sönder, mär de två kommunistiska Stormak-. terna nu drabbar samman i en hård” maktpolitisk uppgörelse, Kommunister runt om i världen har hamnat i samma vånda och Ö T "4 fortsätitningen ; att få svårare att -driva tesen' art [socialismen och: "kommunistbloc- köt är” ett säkert: värn för! fre- Iso den. Ny: Dag tycker uatt- det: la å en "bitter: erfarenhet” "allt ru få notera? "de -nationalistiska'. sten denser, som alltmera” framträ- der” i de "kommänistis ” I Lindströms replik". vide: vådsmöle” på -presskritiken "mot förhållandena i u-hjälpsorganet. : Hon ibog temperamentsfull: tåll | överord av svårare kaliber, än som” förekommit här och ” var! i tivuislöst.. anklagade” presis att ha missbrukat det fria ordet | till. ”en människojakt,' som ut- nyttjar: stilar "sagt. allla medel”. - Tungan” är svår, att etyra,' om |: man” är "arg, sårad och : bötiter, men ett mer behärskat statsråd borde ' ha sett, mera till” prets- kritikens ” djupa”. syfte? än till övertramp. Det skulle dessutom ha besparat statsrådet Lindström at själv göra övertramp. > Stockholms-Tidningen ' (8). Landstingsskaltten kommer ätt höjas över så gott som hela lan- det. Enligt en itabelll som tands- tingsförbundet utarbetat blir den genomsnittliga ... utilagshöjningen omkring 59 öre pen ckateknona, Det innebär att en skatebetala- re med 20.000 kr ä årsinkomst får vidkännas uppemot 90 kro- nor i ökad skatt. : .. . . Uppgiften kommer inte över- raskande. Tväntom får det.anses ganska naturligt att den pågå- ende upprustningen bi] på sjuk- vårdsområdet måste föra med sig större anspråk på lanidsting- ers finansieringsunderlag. Här är i själva verket sambandet ”uttbildningssamhälle” & "första hand skall karakteriseras av en kvalitativt försämrad utbildning. I ” ; Handelstidningen.- n hets i den moderna grundsko- lan att lärarna måste ha snabb- kars Ungar. För, man år snabbtelefoncn mellan ”, klass- nummen loch rektorn behövs. Det kan väl & all fridens namn inte röra sig, om det obotliga över- dåd, som tycks drabba alla, som | Företagaren. >De figurer | som ”dmtter i tops. pen på, pop-industrin vet .san- nerligen hur er: slipsten -av det char fram' sina "idolämnen : med : infernalisk skicklighet; Det sker;: med” tillhjälp av radio, TV och reklamtruinman - skapat en. pu=: någonting. Inte sjunga, inte age-, ra. Sångröst är nänmarst en be lastning för den som vill bli |popsångane.. Och” gagérnia ger i Gnöjfen upp mot, stjärn Nas. Herren. > AR a VOlT ne Här nere" skiftar, del, . Stun- dom kännes Jesus och himme- ser vi honom, : och själen är fylld. av tack. och jubel.” Vi sä- ekalll tvivla mer... mörker smygande, Hjärtat är kallt och synden levande, Fräls- det inte Öis et se Jesus. Tron försöker , gripa tag om korset, och själen ropar i sin nöd, Men det ära som, om- allt ont har kommit mellan mig och Jesus? Kanske du har det så? Lyss- na, , kxlisina män, .det. skall, bli annorlunda en dag. Tron skall. då förbytas i åskådning. Vår Brudgum skall hämta sin brud. Till sist skall både de döda och de levande muppryckas & skyn” vi alltid få vara hos honom. O, vilkeg hoppt . os Tydligen. skell "de bli sådan SS telefon till reltorn.' Stackars li- vare, stackars rektor och stac=- a handskas , med skattebetalarnas . här slagelt - skall dras. De, malt-". ger till oss själva, att vi aldrig : för att, möta Henren,' Så skal: > mellan skatt och reformer be- tydligt entydigare än när” det gäller statsskatten. Den ökade roll som landstingsskatten nu kommer att spela motiverar där- rektör N Ch - Månsson, Halmstad, frågan om den nytta hushållnings- sällskapen" har av sina gårdar. I programmet ingår vidare studiebe= sök på några jordbruk och jordbruksinstitutioner i länet. I stämman kommer drygt 150 Personer att deltaga. Bland dessa märks jordbruksminister E Holm= Quist, preses 'i Skogs- och lant- bruksakademien, f landshövding B Hammarskjöld, chefer eller andra fö trädare för centrala ämt k, och r : inom fordbrukat samt represen= tanter för samtliga hushållnings- sällskap. Bland de senare ingår >-— CM NTE SKRAPET. UNDER BUSKARNA I hälften av landets landshövdingar. Sr Dit når inte synden och onda människor. Min egen onda na- tur slipper inte in i himmelen, Den tista resten av synd brän-' nes bort i wårt väsen, då vår klick mötte Frälsaren, Nu kan ingenting skilja oss från honom vara hos honom. Medan vi nu väntar på denna härlighet, skall wi komma ihåg, att nöder bär nere är så oänd- ägt kort. Samvaron med Her- ven skall däremot vara evig, Om in kort liten fd, så har jag vunnit, Då har min heta kamp med ens försvunnit, — Då skall jag vila mig & rosen: dalar, Där j jag ständigt "med I eviin Josus . talar, som wi älskar. "Vi skall alltid få tidningarnia, På kort tid bar ". blikfavorilt JM, en pojke, eler sl flicka, gom” "egentligen itnte kan len, så. mära. Med hjärtats öga Men snart kommer tvivel och : ningens frukter kar vi ej finna, - och Satan hånber åt oss, Då är.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.