; Tisdagen den I "oktober 1969 - — LT Tisdagen den 1 oktober 1963 LT = = De röda giganternas dragkamp Relationerna , mellan de båda kommunistiska stormakterna Sov= fetunionen "och Kina försämras i en takt; som slår världen" med häpnad." Det är åratals misstänk=' samhet och groll mellan de båda. som 'nu slår ut i en lika plötslig som häftig explosion. Allt vackert tal tidigare om ”broderligt” sam- arbete och ”evig vänskap” mellan ryssar och kineser kan i belys- ning av den senaste tidens ut- : veckling uppfattas som. enbart camouflage för att dölja en djup- gående fiendskap. På sätt och vis är detta riktigt men hela sannin- .gen-ger dock inte ett sådant be- lsesätt, , Båda härskas och styres' av kommunist-" partier, som äger en gemensam ideologisk åskådning, även om meningarna" gått i sär om hur ideologien skall tillämpas 1 prak- tisk politik.. Båda partierna har. också den gemensamma målsätt- ningen att slå ihjäl den samhälls- form, som de betecknar som kä- pitalism och ersätta denna med det "kommunistiska" systemet i al- la världens länder, Denna gemen- - skap i ideologi och i målsättning för den mot omvärlden. riktade politiska aktiviteten har utgjort en god grundval för samarbete. Denna grundval' har dock inte varit tillräckligt bärkraftig, NN Än en gång har det nämligen visat sig, att ideologi; ryska propagandakampanjJen mot Kina. Man har trots allt svårt att tro, att kineserna skulle ta ett så" desperat steg som anfall mot Sov- fetunionen. Netz'n ingenting om, kanske be- roende på att han inte direkt till- frågats i detta känsliga ämne, Att . just . produkionens = omfattning blir ett av-de svåraste tvisteäm- nena, antyddes redan vid RLF- stämman i Malmö av Folke Ed- blom, som gav uttryck för både oro och beslutsamhet” på 'denna beträffande in- t Waslington 4 p b Jin, iskt håll 2 Washington är Under de närmaste weckorna kommer ” utrikesminister. : Dean Rusk att hålla en serie informella överläggningar med utrikesminist- rar från ett 60-tal länder. 'Samta- len fskall äga rum i Washington och New York i samband med att ministrarna bevistar ; generalför- samlingens” möte. LL 7 Under . . konferenserna ' ” kommer praktiskt taget alla avsnitt av ame- rikansk ' utrikespoltik ' att "beröras, framhåller. en talesman: för State man på det klara med att det slutliga svaret på dessa frågor inte kan 'ges; utom ' möjligen på en punkt. Det är att' Peking under inga omständigheter . kan wäntas överge sin ;”hårda : linje”, wilken i själva :verket ligger till grund för kontroversen med Moskva. F ö tror man inte att ens Moskva eller Peking själva ännu har fattat sina slutgiltiga beslut, Vad gom än hän- der blir av utomordentligt stor be- tydelse och fortgående konsultatio- Kondlikten So 4 Im slösa frågetecknet A komma” upp. Förenta Stabternas handet med Sovjet har inte”hållit jämna steg med exempelvis Väst- europas; delvis på grund av att USA:s och Sovjets näringsliv, inte står” i sådant förhållande till var- andra att' grunden finns för ett omfattande harklelsutbyte, delvis på grund” av . tekniska svårigheter. Bland ” dessa nämns att någon överenskommelse om Sovjets skul- der enligt låne- och uthymingsla- gen under kriget ännu inte har nåtts, kreditrestriktionerna enligt hon tlikorälligheten. Department. Särskild vikt läggs vid Iner mellan" de: allierade ” är nöd- den s& k Johnson-lagen; att ingen "Beredskaps: 4 hagateln | följande -punkber: + a.siaetA vändiga. : N ryska ikansk överensk - liseras gärna, det. framgår, av|: 1 F ita "kor 1 - med len. om + den mul I ” rak finns om pate b Sovjets dum- från dem som håller om, löse- |! "till. Sovj nu tade med -F och | föl för tera 'b "och bindenyckeln. Men så länge inte andra gör det, kan: knap- past "vårt lilla" land planera som "om den eviga freden " vore ett faktum. / en eta DET "FRIA ”KIVET ” ”Av sina egna skall man a höra det”. — finns det någon tristare glosa i den politiska polemiken, undrar chefredaktör Per Wrig- "stad i Expressen: - DA » Hur skulle det se ut i. vårt : samhälle om alla :' alltid levde Spptagna av skräcken att ådra väger fjäderlätt, när två staters ” maktpolitiska intressen kolliderar. Just. en sådan kollission är den väsentliga orsaken till konflikten mellan Kina och Sovjetunionen. ' » Det finns skäl att understryka or- - det ”väsentliga”, ty konflikten är resultatet av ett samspel mellan flera olike ”orsaksfaktorer, vilkas "innebörd och betydelse det inte. är möjligt att närmare analysera ", inonf ramen för en kort artikel. Det faktum att ryssar och kine-' ser tillhör skilda raser med olika - kulturell bakgrund och därav" bes. tingade skillnader 1 livsföring; ut« gör en av dessa orsaksfaktorer,; En annan är den olika graden ' av ekonomisk utveckling i de bå- da länderna. Sovjetunionen "har blivit en relativt välutvecklad in-' : dustristat med stigande levnads- standard. I en sådan miljöj sval= .'nar den revolutionära glöden, Ki- na är ekonomiskt starkt under-. utvecklat mod stor fattigdom hos sin befolkning, De anser. sig ha allt att vinna, men knappast nå- gonting att förlora på en aggres-: »siv utrikespolitik med ' syfte”att . frarnkalla” ” kommunistiska”. re volutioner i andra länder. Sov- Jetunionen, vill manövrera försik> Till att börja med strävar Kin elter att med sitt territorium in=' förliva alla de gränsområden,” som en gång tillhört landet” mer. som under :olika' tidsperioder avträtts J: till andra makter, Även Ryssland lade under Kinas -vanmaktsperiod under förra seklet sig till med stora landområden, .som : förut ': hörde till det kinesiska riket, Det - gäller områden kring Amurfloden 1 Kinas nordöstra hörn och vis- sa äelar av ryska Centralasien vid Kinas västra gräns, sammanlagt områden, :vars areal är ungefär dubbelt så stor som hela Sveri- ges yta, Kineserna gör Ingen hem- lighet av att de gör. anspråk på! dessa områden, I Peking publice- rades för någon tid sedan kar- tor, på vilka de angavs vara ki- nesiskt territorium och senare har Folkets dagblad 1 Peking i en ar- tikel direkt sagt ut, att Kina bör återfå dessa områden, : Motsättningar är nu så pass starka och djupgående att det är svårt att tro, att en öppen bryt- ning kan undvikas, De diploma- -tilka förbindelserna mellan de båda länderna kommer förmodli- gen att brytas. Kommer det att stanna därvid eller föreligger risk för att nästa steg blir en öppen » militär konflikt, De senaste ryska deklarationerna i Kinafrågan ger det intrycket, att man i Moskwa räknar med den senare eventua- liteten. Frågan är emellertid, om . dessa farhågor är uppriktigt me- nade eller om ryssarna vill ge de underutvecklade folken det in« trycket att kineserna vill krig, De ryska uppgifterna om tusentals kinasiska gränskränkningar behös ver kanske tas med en stor nypa salt; De kan vara ett led i den ' JORDBRUKETS BEREDSKAP BAGATELLISERAS Om 1960 års jordbruksutred- ning har dess ordförande, lands- hövding Gösta Netzén, intervju- ats men de stora hemligheterna behåller han givetvis bakom sju gånger sjuttio insegel, skriver Tidskrift för Landtmän i Lund: Han talar rent allmänt om vad . utredningen sysslar med och vil- "ka frågor som anscs viktiga — kapitalförsörjningen, lantbruksfö- retagens framtida organisations- former, problem inför de olika handelsblocken, jordbruksproduk- tionens :storlek. Den Noprocen= h för förgripliga -me- "ingar? Vilka parolligivare hade då — inte : förstummats? ' Vilket hyckleri hade inte ostört trivts inom organisationer och partier, 'på stämmor och i rådslag? Ivern att ställa förhållanden och fakta .under ny prövning, det är ju detsamma som , ordet rädikalism, « Och den 'radikala lNdelsen är i sin tur förutsättningen för fram- steg, förbättringar, - utveckling. . Den som kastar en brandfack- la får förvisso ofta höra, just: av ”sina egna”, att han skall "vara försiktig med elden, Må hans ; öron, förbli" döva! , Hela vår ,de- ' mokrati behöver tändande fack- lor om den inte skall kallna till ; kraftlöshet och ' svalna ' till. lik- " nöjdhet." Vår. demokrati "behöver debatt. ' Debatten ' kräver frimo- dighet, : självständighet, oräddhet. Intet är ett. större hot mot 'de- 'mokratins sundhet ä än denlikrikt- ning som gör att man alltid hål- ler. ihop, oreflekterat -men 'ock- så opreciserat. Da : bi - Låt, 085 "slå" vakt om" ett till- |: .SKORDESKADOR OCH BES: REDSKAP filen a 2 Årets brödsädsskörd hak” 'upp- ende; å år och 240 000" lägre än'å- spen' 1956 och ' 1957, Ärets skörd skulle, om: den varit av. fullgod |; "kvalitet, i det närmaste ha räckt går praktiskt taget all råg 0; en stor del av” vetet till foder på grund av grodd kadorna, och vi ” "måste importera stora ' kvantite- tår brödsäd; Frågan är, skriver RLF-tidningen,' om vi i vå generation haft så låg "skörd" av kvarnduglig brödsäd: : , Det ovan sagda ger en intres- sant och 'samtidigt mycket ' all- varlig.. aspekt” på. vårt ' självför- sörjningsläge, 'Om vi nu haft en avspärrningssituat' on hade vi fått ta i anspråk hela vårt bered- skapslager och" ändå skära' ner ransonerna, ” Det ” behövs alltså bara ett par veckors otjänlig vä- derlek i Sydsverige för att töm- "ma våra beredskapslager, «. Man. kan också spåra en all- män tendens till minskning av brödsädsarealerna till förmån för . fodersäden, fortsätter RLF-tH- ningen, och betecknar detta som en hbeklaglig . utveckling. . Man kan dock förstå att brödsädsod- larna ledsnar, när grödan år ef- ter år blir förstörd, skriver, tid- hingen o, riktar en allvarlig ma- ning till växtodlarna att söka få fram sortér som är mera mot- ståndskraftiga mot mält- och Eroddskador: N Den: allmänna meningen bland jordbrukarna är att de nya sor- terna är känsligare i. dessa av- seenden, . Om denna iakttagelse skulle vara, riktig har ett all- varligt förbiseende gjorts inom växtförädlingen. Vi kan inte av- göra saken utan bara konstatera att skadorna år efter år återkom- mit och att allt bör göras för att hindra ett upprepande, . Det finns även andra utveck- lingstendenser i vår växtodling, som på ett högst oförmäånligt sätt påverkar vår beredskapsför- sörjning, påpekar RLF-tidni .skattats till.780 000 ton, vilket är |; "ca". 300 000" ton; lägre än föregå- till för, att! "täcka våra behov; Nul: engagerad. i en bitter politisk 'upp- görelse;med Kommunistkirra,' Oav- sett vilken vändning konflikten tar betraktas den .som första Jedet i en: utomordenitligt" viktig utveck- ling. ren 22 Sonderingar iom vilka nya steg sor: kan tas som en följd" av en stationiering av observatörer. el- rer kontrollstationer på ryskt och allierat”'område överrumplingsanfelll. I dessa frågor har varken: Förenta Staterna ' eller Storbritannien, "provstoppaavtalets |- signatärmalkter, ” ”rätt avt' tala? på sina” allierades vägnar, +. < 28. . Bilaterala överläggningar ”mel- kesminisber Gromylko., Debsa sam- tal' väntas spänna" över 'ett brett område — från: byggandet av nya ämbassader: 1 Moskva och -Wash- ington "och till: sådana" nyckelfrå= gor som: nodrustning. och handlels- utbyte; . + Främst” -på dagordningen "för överläggningar inom alliansen står bladen multilaterata kärnvapen-- styrkan” inom Nato,” som föresla". gits av. "USA, Diskussioner om den- na styrka pågår i rodinston, och vid” Nato- -höglvarteret : ; Paris. Ämnet kommer. troligen : också att tas”) upp då "den" franske ' utrikes- ministern ' Couve de Murvilie be- söker” Washington senare. i ökto- ne Beredskap för varje läge -. >" Vad som nu händer inom sovjet- blocket och vilka "följder . konflik- ten mellan Moskva och Peking kan få för. Sovjets tinternationella: -atti-- ybberligane ett viktigt ämne rade "övenläggningar, Hur Moskwa kan: komma att handla i olika lägen och den allierade reaktionen olika "alternativ måste ingå- eride "diskubteras, Te ' Den skarpa ordväxlingen' mellan: Moskva och, Peking gäller nu inte ere bara partifrågor, utan berör i högsta grad de båda ländernas direkta relationer "till varandra. 1 motsät ningarna spårar man också tecknet är vad" de vå makterna kan komma att företa sig som en följd” åv könflikbén, I den bedöm- ningen kan mean inte' bortse från att totalitära wegimer är 4 stånd till de mest. oväntade helomvänd- ningar, AA Kommer "Peking att försöka be- visa att dess aggressiva politik är den rätta eller & provstoppsavtalet. Aktuell är bl al. för att. försvåra |' 'rarna' Rusk och Gromyko väntas med besättningen rekryterad från olika länder, kommer att äga rum i New York, ' Förenta Staterna ämmar fortsätta förberedelserna för att organisera denna styrka Man hoppas -abt 'småningom ett flertal länder skall ansluta sig, i synner- het, de större Nato-malkterna, : : Ökad" handel UsA—. Sovjet? fö I samltalen mellan utrikesminist- frågor om ” handelsutbytet : också "Inom , emerikanska. wtrikesdepar- tementet- förutser 'man ingen änd- ring av bestämmelserna om han- deln "med strategiska varor, men man antar att ide" båda utrikesmå- nistrarna i sina samtat skall dis- kubdena möjligheterna att öka han- deln med vissa andra wvwaror och att underlätta, utbytet av alla pro- dukter och varuslag gom inte på : grund av sin 'militära betyrelse är föremål för. "restriktioner. I UP. T skolflickan till sin kamrat, — Han ser ut som en fransman; sa kamraten, och så' vände de sej frugatan, ” svensioe Göran Graffman, som vis serligen talar en flytande och ele- stockholmare. Det är han som har den' manliga huvudrollen i ”Säll- skapslk att studera så särskilt ivrigt. : Henrik: förälskar sig i Marianne, hon är ofrälse och det' passar inte :: pappa: greven blir "också förälskäd.. i Marianne, och. så handlar filmen; om det unga Parets, svårigheter att miljön. Göran: Graffman har - bara en och. en. halv? Speldag. framför filmkanveror. bakom sig. Då spela- : dehan — en fransman! .Det var i inte, tala om alla dessa kvinnor”. so Det är spännande att filma säger han. Och den här rollen kan göras mycket av, Erland Joseph- sons repliker är så riktiga. Tidi- gare har jag ju het ägnat mig åt regissör. .. Nu har "Göran Graffman tjänst- "ledigt från Stockholms stadsteater, där han från och med i höst är anställd. När + Sällskapslek? & är klar di slutet av oktober, ska han ta itu med teater igen. Och innen han ställde sig framför filmkamerorna gjorde han" stockhelmsdebut som regissör för svenska 'komedidebu- ten ”Älskarinneleken”. av pseudo- nymen Lennart Arno. ' om Sovjets hjälp inte längre kan påräknas,' att slå in på en mera försiktig" kurs i gränskonflikten med Indien och på andra håll? Kommer Moskva att ge prov på styrkan i sitt Jedanskap eller käm- blem att ett biläggande av tvisterna och ett nänniande framförallt väster- ”duktionen' i önskad riktning. Om inte vädret tillåter så blir det ingen sådd av höstarps hur myc- ket man än vill. Utvintring "kan man heller inte förhindra enbart med god vilja. Och om socker- betsodlingen varit nedlagd på en - gård, är det inte så lätt att med kort varsel sätta i gång igen, De kan vara på sin plats att ett år som detta, då . landets ”kornbod” drabbats av skörde- "skador, erinra om dessa problem som inte får glömmas bort i de- "batten om vårt jordbruks. fram- och nämner att i år endast odlas oljeväxter på 80000 ha, medan det skulle behövas 200000 samt att sockerbetsarealen uppgår till 41000 ha, när det behövs 60 000 ha för att klara vår nuvarande förbrukning av socker: . > Det är 'klart att en produk- tionsomläggning kan ske vid en avspärrning, ' men man bör inte » underskatta de produktionstek- tiga 'nedskärning, som ”avslöjats” från sok, initierat håll, säger hr niska svårigheter som föreligger att i en a given situation styra pra= tid, fattar. RLF-tidning- en. Från jordbrukets synpunkt är det angeläget, att produktio- nen inte snedvrides så att det marknadsutrymme som = finns inom landet inte kan utnyttjas. Statsmakterna - har från bered- skapssynpunkt samma intressen att bevaka. Det kan bli nödvän- d:gt att man mera systematiskt utnyttjar prispolitiska åtgärder för att nå en önskvärd inriktning av produktionen. par Sovjet med så allvarliga” pro- |: ut. anses vara det klokaste? På | skol — I gy siet på Sigih skrev jag en massa dikter, säger Televisionen, som mottogs med stort intres:e i Sverige, håller på att bli en eländets hemvist. Med "de program som' TV nu bjuder ” kan..man med känt föredöme sä- ga att aldrig har så många åstad- kommit något så dåligt för så sto- ra pengar. - | . Hos TV:s ledning finns det nu en strävan' att göra något slags folkhögskola för unga geniskägg och e av främst om lördagarna. En hand- full människor gör program om och för varandra, stundom ock- så om och för sig själva. Stora skalder, i små format, popsång- erskor med internationellt be- römda fötter, lutspelare och folk Poet i i skolan -1 idagr regissör - har huvudrollen i i Sällkapdek | SL Titta villken! snygg "karl, sa: om och tittade en gång till på ho-" nom : som ' hade” parkerat sin bil" utanför Tonefilms ateljé på Jung2". I var den alldeles : gant franska, men som är infödd : ”, spelar unge greve Hen- ! rik, som är juris studerande" utan riktigt . slälsten - - Stiernisten. Men. | Ingmar Betgmank färgfilm ”För att : teater, både som skådespelare och: : "lav finländarn anpassa cg med våranidra och med ' Gö publicerade ”Medan Tagrarna gro” och .”Femitital”; men tova mej. att inte läsa dem nu! Sen hade vi en fantastiskt "inspirerande lärare a svenska, som förde oss in på tea- ter. Genom honom kom jag in på den här banan, —- IT framtiden skulle” jag vilja — om, man nu får, önska — 'att jag fick” ägna "mej .. åt lika, delar "skådespeleri och" regi, Men den största önskan just nu är en våning i Stockholm i utbyte I met dem Dä Uppsala, där Maj-Britt (Iöadhelm född, också” skådespe- hare) och Mats, snart tre, och Per, Snart ett, väntar på. att vi ska "samlas Äger. Ng Sverige god tvåa Å. sill-stat istiken Sillkonsumtionen i Sverige > mycket "hög, .vi. överträffas endast Det produceras per år för, 39 möj. kr. gaffel. och skivbitar, Vför | 6. milj kr: matjesfi- léer och 50 milj kr faller på salt- sillen. . Räknar mean i kvantitet konsumerar. vi 43 milj kg fiskkon- server, varav. det. mesta är sillin- läggningar, berättar Fri Köpenskap i en ;statistikspäckad ' artikel. . Konsumtionen av. gaffel- och skivsilk” ökar "med ca 3 procent per år. Matjesfilléerna - har ökat kraftigare med: ca :5 -procent' per år, ' medan konsumtionen av 'salt- sill. går ned med KN .T procent. Totalt har gillkor varken Aktuell - ”Chrustjovs besök är en for- det diplomatiska protokollet, i varje fall bör det betraktas så. Men det vilar ett drag av komik över ansträngningarna att man- övrera med 'den ryske gästen så ätt han varken kommer för ti- digt eller för sent. Dock — där finns en förevändning: juli är skördemånad, och Chrustjov är jordbruksexpendt, . Dagens Nyheter - Många utländska köpmän är optimistiska ifråga om möjlig- heterna att göra stora affärer med kinesema.. Det a hela är emellertid ett Iobteri,. man kan få en jätteorder men man kan också bli alideles utan den mins- ta lilla beställning. I fjol köpte kineserna plötsligt varor för 900 miljoner kronor från. Västbtysk- land, i år kommer den västtyska exporten till Kina knappast att uppgå till hälften. Det hela är lika nyckfullt som när våra för- fäder på sin tid drev handel med Kinas himmelske kejsare. . gom förefaller abso- i fortsällkningen blir tvungna att [köpa stora mängder vele . från Kanada ' och Australien. Ödets ironi är det att även Sovjet är ute efter. detta vete! pe N SV - Helsingborgs. Dagblad Lät 085 nu göra tankeexperi- mentet - att - det verkligen ”varit fråga om” en säkerhetsrisk "av första ordningen i stället för en minligters . amorösa 'snedsprång, och låt "oss vidare antaga att Macmillan liksom en annan känd stataman ställt sig helt kallsin- nig kill en propå om en. före- dragning i ärendet och av det skälejy levat i lycklig okunnig- het iom hela saken ända tills den publika skrällen kom —' vad skulle ST-då ha sagt? Natur- ligtvig all premierministern inte på minsta sätt kunde lastas, att [politiska YOvRnbNar vore ute- kritiken" vore” ae betrakta bara som eländigt och 'grunidöst för- tak; Inte: sant?” St "Svenska Döghladet " Em och annan högre . mi Inga Thorsson lämnar : landet och därmed en av de ettrigaste kämparna möt atomlbkiomber läm- nar scenen. Men föga eller iniet iprovstoppsavtalet är en. svensk atombomb mer rv avlägsen än nå- gonsin, : Men för svensk arbetarrörelse har det sitt särskilda intresse att socialdemokialiska . kvinnoför- bundet nu får en ny: ordförande I NV ; Arbetarbladet Skolreformeina kan kanske bana vägen för den åtrådda eko- nomiska demokratin utan annan hjälp än de gamla lagarna för tillgång och efterfrågan. I så fall' ställs den tillagande böjelsen är lför de fntellektuella yrkena på sitt svåraste prov. Först på det stadiet kan: kanske gskolpoliti- kerna vinna gehör bland elever och föräldrar för sin tes om att en praktisk studiegång bör vara lika lockande som en teoretisk. Men säkert är del inte. Många kommer att finna det värt be- tydande uppoffringar ätt få ar-' beta med intellektet och att an- se högre studier våra en väsent- lig förmån i sig själv alldeles oavsett det ekonomiska utbytet. : Handelstidningen, Tanken på att bygga upp en dh ökat eller minskat de senaste å- ren,- utan det: är" konsumtionsva= norna 'som ändrats. ” "Det finns”. många” olika silkn- läggningar i mårknaden, f£ n räk- nar. man med ca 300 st, Därav har några stora fabriker 100 st o. de övriga alltså 200, En inläggning skall som regel inte ligga längre än två månader hos detaljisten, säger herr Bo Lindman hos :ABBA-Fyrtornet. Fabrik håHer den & lager l- som är skickliga i att gissa rätt "återkommer i program efter pro- gram. : Om en folkstorm växer fram mot de usla TV-programmen så "är den berättigad. (Dala-Demokraten) ka kinge och hos grossisten stan- nar den som regel också i ett par månader. Om sillen förvaras till. sammans sex månader i kyla hål- ler den kvaliteten, men ofta inte mycket längre, (Forts. å sid. 7) gick att idén kommer att för- på ett initiativ av detta slag, J ordbrukarnas Föreningsblad drabbade som skedde i Malmö i samband med fotbollslands- kampen mat Jugoslavien. . De drar nog en lättnadens suck när ändras i den debatten, och efter |. ma ihåg, at frös verkligas under (de år som nulsef i drömmen. närmast följer. För de västsvens- |han verka å en liten barnasjäl. ka skogsbrukarna tinnebär detta | Därför kan den gamle, som bli- besked ett glädjebudskap, Det är | vig barn på nyt, ha det gott med. många som väntat och hoppats | Gud, trementar ca 2.000 kr Tio” öre pr man, Här mell angelägenhet, en följd av hade man ändå möjlighet göra en insats för ett akut behov hos oförskyft "drabbade människor. 'Tänk om, åskådarna bara hade offrat den varma korven den kvällen! : Vad vi skulle behöva är oräd- da och. personligt 'skarpskurna politiker inom ala partier, som inte drog sig för att riskera röstmässiga bakslag för en sak som låg dem om hjärtat. Det hävdas meld' räöta att idéerna korsar Partigränserna — ännu är dock mönstret inte helt för- virrat.; Dett skulle bli klarare om tappa sina mest vilsekomna an- hängare för att i gengäld attra- samma grundåskåldning. En ut- partier. är Jdångt ifrån given. '. Göteborgs-Tidningen s "Den parlamentariska utveck-; lingen har nu ”rusat ifrån” 'oss så - grundligt, allt :en sosseregerings sittning betraktas som självklar. ”Får ej 'vidröras”, är 'en aktuell sitter på bräcklig grund — med halva eller mer än halva väljar- . I'kåren mot sig — tanses dess evi- ga kvarsittning naturlig: Oppo- släon blir” jämförlig med ma- jestätsbrott och statskuppsförsök. Pål i, Västerbott tens-Kuriren Ia förmågan” inte med "åldern. . gar har man funnit, att de äldre! årgångarna väl hävdat sig och ola visat: bättre” resultat och sina studier än de yngre. Minnet försämras i Tegel, det är sant. vet vad man glömt, och vet var, man: 'återfinner. det som tappats bort. (ET T: ORD. På VÄGEN - 1 TESS. 5: 1—14 oss, på det att vi må Jeva tillika med honom.” : | ” KO Vv. 10. : 7 Kuästi död och försoning är pörten ill samlivet med honom.: Utan' långlredagen ingen påsk-; dag. Men då skal vi också kom-' ingens mål är, inte döden utan Uivet.. Han dog: [för oss; på dat:akt vi skulle leva? ”Hillsammans :med honom." Det" var detta sal! liga samliv med Gud; synden . ödelade. , Människorna' måste drivas ut ur paradiset, där Gud vandrade: tillsammans med «dem. Frälsningshistorien' åter kommer lill stånd. När pa- radiset återuppstår, skall Gud bo bland människorna, Då är brolitet helat, såren läkta och: släktet, för evigt frälsat. S "Men detta saliga samliv med Frälsaren är en verklighet redan här. Den. stund en, syndare wvö in der om, möter Kristus honom, tar honom i sin famn och läm- nar honom aldrig mer, ' + - Samlivell med Jesus är inner- ligare än samlivet med mågon människa. Antingen; man tolkar detta ord 'på det ena eller det t om när vi sover, När vi glider rnas egen: cellulosain-|in i sömnens underliga värld, dustri i Västsverige har många lär all förbindelse med männi- gånger förts fram under senare [skorna bruten. Men ännu i detta år. Av de besked i frågan som |undermedveltna ' tillstånd äger lämmades $ förra weckan fram- Gud tillgång till vårt liv. ' "Därför kunde Ken tala till Jo. Därför , kunde Låt därför denna stora 'san- ning värma din själ i dag, Och låt Kristi personliga ansvar driva På tal om internationellt bi- Joss till ett heligt liv! stånd må det tillåtas erinra om | Han går wid min sida, den-insamling för jordbävnings- | Han vakar alltjämt, Han tröttnar ej, han, såsom jag; Och niket jag ärver, det vet jag | bestämt, 20.000 åskådarna orkade "med |Ty så är min "Faders behag.” é varje parti vågade riskera att. era: dem som 'werkligen har veckling bort "från idébetonade - maning. ' Även :om. regeringen. . Enligt de'benatte årens forsk-.. ningar minskar den intellektuel- Vid stestningar . av. 20—380-årin=- . förmåga Nl större ihördighet. i” Men. det ersättes” med att man . "Jesus Kristus som har dött ör andra sätet, är det i alla fall ' sant, att: detta samliv warar berättan om hur detta samliv '-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.