” "peka på att tillfälliga hastigt ”— EAHONMS TIDNING = 1 , inte med mer än två dödsoffer. I vario "Under Séptember månad berät: tade: tidningarna” nästan: dagligén om trafikolyckor med dödlig ut-—. gång, 1rots att. trafikintensiteten då var. betydligt. mindre än under Å Ett ; studium" av ' tiden. : "NTE: 8 olycksstatistik visar också, ppres I Rit för trafikolyckortia eliminera : eller: minska olycksri 'kerna "Trirafiken? "Generellt - -hela året gäller givetvis- -välbalan='" 'serad: körning utan” "onödig - riska - tagning vid omkörningar, ' absolut . . vhållsårnhet från sprit i band : " kord såväl för antal olyckor med dödlig utgång. som för antalet, dödsotfer i: trafiken. Inte mindre r försiktighétsregler just 'under den -> än; 118. människor omkom under denna månad i vårt land vid 110 . t olyckor,. Motsvarande siffror i fjöl . var, 111 och 104, alltså eri stegring . iår Följer . man- NTF-rstatistiken e' följande månaderna > till : 1962års, slut inträder en 'Blcces- siv' hedgång, söm lägst noterar '80 förolyckade i december::Förmod« ligen kommer även årets stati- stika visa liknande tendenser, . + Vad: ät "det då som förorsakar denna toppnotering av svåra olyc= kor med dödlig utgång vid en tidpunkt då trafiken minskat i 'in- " , tensitet?' Man kan naturligtvis: - med motorfordonskörning : osv” . Men - det » tillkommer- ytterligare... mörka årstiden: : Cyklister, och fot gängare rmåste ha” klart. för si : vilken oérhörd risk de utsätter sig självå och även "andra" trafikanter för om de per: sig. uti trafiken : utan fullgott lyse på éyklarna och '; effektiva reflexband på. kläderna. Det -sistnämnda , gäller' i, alldeles” särskilt - Ög: grad; :barnen:, Men: även: .motorfordonsförarna måste ina ”vid-mörkerkörning, "Andra höstliga' olycksfallsfa "rer måste 'också "beaktas; Särskilt ” i söckerbetsdistrikten utgör den." "lera, : som” följer. med” "traktorer. .- Trac i över utgör "detta, faktum en av orsaker- - na. Det tidigare kvällsmörkret är / sannolikt en ännu allvarligare : olycksfaktor. Mörkret inträder re- ' dan under den tid då trafiken : pulserar livligt. Septemberstatisti- ken, talar: också ' om. att 12 mör- i: kerolyckor krävde tre: cyklisfers + och nio” fotgängares: liv.' Skolor. : ria har' börjat och. trafikolycks- : fallsrisken för barnen ökar vid deras färd. från -och till skolor- 7 nä Nio barn trafikdödades under” september "månad i: år.” Sju av dessa aefann sig i skolåldern och ; tförskolåldern.; Även halkan en olycksorsak, men dock'' utg Och som alhid finns spriten. med söm hav: trafikdramat, och den=". na olycksfaktor i är. den mest onö dig” av alla: : : : och släpv . i 7 vägarna lömska trafikfällor, Mid: inte förekommer. då. Förmodligen ' : pl från åkrarna ut på regn blir. vägarna såphala därav. . Här, måste både transportörer och” : andra trafikanter vara på sin vakt mot” .olycksriskerna., Fallande löv ' ären. annan lömsk olycksorsak, > - När: man: studerar - : dödsolycks- stalistiken och ser att under feb- - j ruari och mars månader i år om-; kom mindre än ' hälften och under - april. precis hälften så många tra- s fikanter som . under ' september, undrar man om inte något kan göras. för. att. effektivt ' beskära : denna - dödsolyckstopp. . . Kanske” trarik inte 'ens' ärke sarim: "den: ökade faran? ;: I så - fall nh ” "propagandan ha-en yt, terligare” uppgift" att fylla just då.. Eller hehövs rent av. någon form" "av " håstighetsbegr isning för att - : SN - pas att. dess goda kvalitet skall - svenska ekonoriin; En Ö de; faktor ' i. framtidsperspektivet |: är, säger hr Sträng, ”atfrarbetg. | marknadens. parter visar: ortsätt > - bmgång,. summerar. SIF: S tidskrift. . priserna. bill odlarna låga; - fast- te komma att ”sakrias:. Det . VARFÖR INTE SVENSKA i eningsblad: - lande förefaller vara att "det: låg . kan :man spekulera över. Den 26 november starfar « de IS centrala löneförhandlingårna 'mel- ningen: "Parterna ' torde den" här gången" vara inställda på att söka nå. fram; till. en uppgörelse sna- rast . möjligt, Någon lätt. match blir det emellertid .i vertrycl som: nte utlöser en nyrinflation. . Men konjunkturerna går uppåt och krav från löntagarna. r ingen = Jätt” avbalansering. På tjänstemannasidan ' kan. man in- te underlåta. att- uppmärksamma den fortgående" löneglidningen på arbetarsidan; 3 Det, blir en | spännand avtals-' - FÄPPLEN? : ta Svenska äpplen har hittills » va- rif tröga! att avsätta i höst och slår ” Jordbrukarnas För- I stället är det alltjämt gott or om utländska äpplen i butikerna, äpplen med sämre smak än de svenska men som ändå får åt- "gång, -' eftersom konsumenterna alltför ofta har benägenhet att ”köpa med ögonen' Den huvudsakliga orsaken” till detta ' otillfredsställande + förhål- mycket stora lager av importera- de äpplen i Sverige när import- stoppet i sedvanlig ordning, träd- de i: kraft i mitten. av augusti. Varpå denna importörernas, man kan-kalla det optimism, berodde Nu har emellertid. Sveriges Yrkesfruktodlares ' Riksförbund satt igång en kampanj för :att främja de svenska äpplenas. av= sättning, - - Först och främst gäller det att få ut den svenska varan i buti- kerna. Sedan kan man väl hop- skodsKGÄnnHoRrLseNs IN: " DUSTRIENGAGEMANG .: av, "RLF-tid- kommenteras ningen, som påpekar att den - planerade ' cellulosafabriken . Varbergstrakten- kommer att” hög grad fylla det grändläggan- de "syftet." med + dessa, ' nämligen att” öka avsättningsmöjligheterna för" bondeskogsbruket. - Alltjämt finns i "stora, områden, i första hand i södra och mellersta Sve- rige, underlag för ökad industri- alisering på .skogssidan, 'Nuva- rande avverkningsnivå kan höjas]. ran-= 1: Iden här.” ju” på ses "tare did" Elivit, väsentligt föränd” ' rad.” Alla -prognoser tyder ' på att" "vi:Snart har att räkna: med för- ningssvårigheter'. på > fibersi- dan i Västeuropa: I' denna 'världs- :del konsumerades år :1960 -18—19 hiljoner ton: papper och. kartong, ilket : inne är en: 7 fördubbling AO: Tä nar: nu. med a. och lerligare i. 45 - miljoner” ton, 50 stod - förbrukning- ” järvt och; "hastigt , och” energiskt I dustriellt,” "konstate- äldiga' åta- i | dades: 21879 fö 120 stort: sett stilla, men däref- |i Rådulitfo, College i New England där: prinsessan" Christina har bör- : Hjat:studera=? Böst är ”ett universi- tet imed anor, Radoliffe, "som grun- ratt bereda möjlig- het; till högre utbildning för ”kva- lificerade unga kvinnor”, har spe- Iat”enstor-roll i den amerikanska kvinnans historia "Det varit ex: här . som; Helen Keller fick" gin - Junika "utbildning." och | här: stude- rade författarinnan IGentrude Stein, som" kom ' att' spela” stor ' volt: för Hemingways ': "utveckling. : Många | : ä också forna elever vid Rad- andr. amerikanskor ' av världsryk- | - haleie balle: äv äjäter (ll il: diplora . vid" en. r traditionell cere- moni! et bör Flickorna I på Radcliffe har om- kring åttio "olika 'studieämnen: att välja bland, från” ackadiska Språ- ket till: oceanografi,” och även om man” törs "gissa "att : väl inte" alla nyblivna ”eliffies” :: 'ens ' hört talas om det- ackadiska "Språket "(som a (roxsområden. Det finns också en ” livlig internationellt klubb, ' en or- kester .och en kör som ofta fram- trädör tillsammans (med Harvards berömda Glee Club. Radcliffe. stå- tar dessutom med: en " ogen vadio- station. 2 : Radcliffe ”Coltege är inte. sär- skilt” stort. "Amerikas "Största" uni- sextusen” är: sedan) ' så -är student- skorna vid Radoliffe > dock” kända för att vara sedvanligt: klipska.' "Förenings: och” säl lir är > Uni y of Califomia, har trettio gånger fler studenter. Men' det har i hög grad en-egen sär oear t Hans säkert dog för sar väl utvecklat, som vid älla ameri- kangka” AN N och ' uni: mer individualistiska är sina aka- "JANaelever tillhö, någon: av Rad- clibfes / tre” ”house ”centers”, som fyller Ungefär såmma funköton som våra ”studentnationer, "och!" less- utom "finns" otaliga klubbar . och | fören: för litteratur, . musik, sin. tillkomst, T slutet" av 1870-taÅ let "kom nämligen en ung kun- ; |skapatörstande flicka till den man- att få. "privatlektioner : i' grekiska, Iain € och erigelska. Denna privat- > blev. "embryot till Badditfe" "College, som” snact kom att infa en" ledande ställning” bland Förent: Staternas. .kvinnliga, uni- och därarkår som i Harvard, men än iska ; och. "administrativt politik; debatt och olika andra in] d: Amerika runt. Det sägs också » ratt det lär "finnas färre ' par jeans per flickben” wid Lika, rätt til utbildning ver ilige d | : 7 dångliga tider: har man kanske rs främst. : från centerpartihåll i ett otal ; framstötar iksdagen ;och andra” sammanhang : påtalat den |: ds | orättvisa som förelegat — och allt-' 2 jämt, föreligger — ifråga. om lika |; + | rätt till utbildning för, ungdomar cl och. som; ett steg Lå : Den :dempkratisering'. som I den Iron: tad: i och :b redan ; beslutade ' :grundskolerefor- men; ett: : kommlande nytt ”gymna- sium, fackskolor a m fE> utbildnings- anstalter; innebä betä lyck studiehjälp till elever. i, gymnasier, skolor; få , + folkhög- studentskorna "har der tenminerna för Kur: 000 "och" 1.250: "dotter per” år. och” än kommer köstnader för i [studiebidrag med-175"1 Banden; eller". har” man” tagit sig "svara: att. den :som- inget vågar vinner inget. För .det ' andra "kan konstateras ;, abt . askogsägarindu- .strierna klarat ;' sig hittills. trots ;de” sannerligen allt annat än. gynnsamma konjunkturer som man fått arbeta under. " ratliva, välket” ännebär att eleverna > Läsåret" börjar! & slutet "av" sep- tember'. och” sträcker sig in i juni. Under" denna tid infaller två . ob: Tigatoriska ' ' skrivningsperioder, en i januari och en i maj. I mitten på juni firas Commiencement Day, det akademiska årets högtidligaste dag, ++ Ida. de "nyutexäminerade får” sina : | skolor m - som, utredningen före- i | slår jär jmed "andra. ord :en ;konse= |,” : I kvens "sony man; ansett” ig snö bildri. nuvärande' generella studibidraget till felever : tå 116-18 "års" ålder. höjs) jull:75 "kronor" i. månaden. > : [gränsen 7 "slöpas.” : : | utbildningens - början ; fyllt: , [föreslås > få. ett generel na "va- har ; av; allt att H [Föma legat. till: grund” för. .Studie- tid |hjö åningen nu avlämnats, Den förbättring av die. som Emellertid "kvarstår, : familjer med studerande ch åcke- studerande barn, id v Bs Barn: som valt : att: "förvärvsarbeta., Den skill- naden bör, raderas ut, om, vi skall göra anspråk p på. att vara ett, verk. koetnader familjen åsamkas genom at: barnen” på grund Jai bostads- samband med" barnens studier blir alltför, kännbar: sdvan man endast Å hög srad. Trots” alt. elever- : ne "bedriver studier av samma "slag, "| kommer, igen; efter 18: (års själva + «står för alla” "ånköp;” städ- fö i- | ning ochi matlagning '. och: därige- , | nom skär ner. studiekostnaderna: 20000 kronor, et : Studiehjälpsutredningen vidare ' ett önackioriberings 1 100. kronor i månaden, till lever som. I måste " änackordera” Sig » på «Ingen av'de: större sk r- ta av tidigåre"; högkonjunkturer för skögsnäringen.- De har: fått kämpa sig igenom'en lågkonjunk- tur: som nyetablerade företag. Det . "är :förvisso..ingen - lätt uppgift, men. man har klarat den, -- » Detta bör leda "till slutsatsen vatt: man.skall klara. även : fort sättningen, "eftersom .konjunktu- rernå nu ”äv- allt att. döma”: är klart” på väg "uppåt igen." z boxnings- aktiga” ”skådör ” efter. -matcher; Med: cinalstyrelsen skall pu upprätta. ett. centralt . register adorna; inom -amatörbox- h samtidigt "skaffa? sig nas startb cker. Vid "vilka andra "tillfällen nöjer. sig , myndigheter- na med att registrera. och kon> varandra "skador? ' Det finns ett industrierna har kunnat dra nyt-'|' - ; köntröllen av 'boxar- |' ”trollera, när : människor - tillfogar |. Nat . I FRANKRIKE > FOTAR PRODUKTION IBO0EERN Ver 2 MIDSTON 5 H 2 ARBETS ÖSH ET - ol rätt n FEMAMIIASOND] LÖNER - 195800] O- AN Senniba Bankföreningen |s IE MAMIIASOND] > O- FE MAMITASOHDI : Oj Hr DN 2 Ärevdae far Fas för + | BONSUMTIONS SERGE er 2958-104 apr HANDELSBALANS Sf MILLSER VÅLUTARESERY. ro AN JÄDRSKR + & ue BANKKREDITER 73 rs 8035 MYRDSKRIAG 3 go PT fsnao 100 i o LI FMAMITASOND 3 FRÄMIIABOND dr it EMAMIT ASOÖND o + EMAMITÅSOND ÖJ E MAMIJASOND Häst [0 Frankrikes ekonomi har len läng- re tid 'präglats av. -inflatiion och av. dé problem som uppstod i samband med. i av fi från "Algeriet, : " Dan. tobalad produktionen" här hittills urnider, 1963 överstigit re- ingen . iultätet under : sniötsvarande! fjol, hår som synes ännu inte” återhäm-= av året, Den relativt högre arbets- lösheter kring : årsskiftet speglar men” järmmalmsproduktiorfen tat sig från strejkwvågen i början balans" har bämligen valutaneser- ven > genom det repatrierade al- gerietkapitalet och en i övrigt ökad kapitalimport — stadigt stigit, Det- ta-har bl.>av möjliggjort: en Inaf- tig, och föga önskvärd kreditex- l da det. Verksamheten "hr i : hög grad ”profiterat på den nim- bus; beteckningen ' idrott skänker ' den, Men 'nu är den hårdare trängd: än på länge. Nu borde : slätsmakterna kunna fatta. mod radikalt mödel att förebygga dem, avsevärt, och den bör också hö- jag, både ur skoglig synpunkt .o, till j har map” inte” vågat an ” och, besluta vad logiken kräver. pe | (Handelstidpingen). or "fmenskapen på detta område som - innan de båda talen, 2 «tt "Ifå tillstånd en borgerlig . enhet : | tå inte” till” 'närmélsovis "a "motsvarar: de än enskilda” familjen "ilun : batteri.” för ett. år sedan. "Reda -|den” ytttre. uppläggningen "med > linitierade ”vittnen”, Måndagen den 7 oktober 1963 I Et "konstruktivt mittensamar- | bete kring familjepolitiken bör kunna bli ett väsentligt inslag i den : poliliska ' bilden den mär- maste tiden. Vid ett tal i Stock- holm . lade . centerpantiledaren Gunnar : : Hedlund en - alldeles särskild vilt vid familjeproble- men, Han: framförde krav på skyndsam höjning av barnbidra- gen och studiebidragen och be- tydande ' förbättringar över so- cia pörsäkringarna för kvinnorna, Pxrogr; stämmer 'i stort med folkpartiets familjen program, : Däremot: ställer 'oklarheten i högems' hållning itill' familjepo- :Iitiken : detta pant utanför ge- för de -veforminiiktade - mitten- paniierna " framistår - som ebb av vlHra' väsentligaste, . Heckscher har de senoste dagar- na talat om borgerligt samaärbelte " fomgåenide infunnit sig: man «NU: Mer” oense” än. man ' vari - "Vi förstår ett det blin besvär« ligt: Men :enda' möjlighdter. allt är [tydligen ellt-ingen. längre ta- lar om. den. Elljest blir det bara bråk om-.vad nan sagt: ”Altonbladet ? : - - + Vill hr: Ohlin hålla, plika. re- geringsalkernaltv öppna till efter valet,” bör. han "inte" heller ' ute: sluta 'e 'en'samverkär. mellati folk: "| pårtieti "ock: ”gocialdembkraterna, 2 har Dagbladet" ( les "öppen. I praktiska nilsdags- frågor di och folkpartister. möts I på: sam ma linje” eler. kommer 4 kommentar. och borgerlig enhet. Resulltiatet | h är vellt" påpekande” inte ' helt I 4: utan fog.; : Principen” Hörutsätter |, Att vara tyst, när. man är mässbelålten, det vore attt svika heliga — principer. Demokratin kräver" tväntom," att man säger sin mening. Man måste bestämt. reagera, uppträda -i opposition ' mot vem det vara månde. Men resolutionen ' från det:socialdes lar ett annat språk, Där fram- slår det som om det vore nästan ett. helgerån att 'yitackera ett kvinnligt " statsråd, " Hon skall biolog av något slags ”ofelbar- Nobelfesten bör förvandlas - en årlig turistattraktion, enligt ett förslag som framkommit vid ett seminarium som de skandi- naviska -”turistcheferna i New York anondnat tillsammans med "ISAS.. Man måste säga, alt säl- län så mycken" optimism frustat” ; kring” en idé för papperskorgen; >» Lars -Törnqvist . i. Sundsvalls Tidning i-Vad ” mal > bar emot Beppe Wolgars fär inte ti första hand skådespelare, "Sådant kan över- någonting -kvickt, värdefullt el- bästa - vilja i världen kan man ' inte påstå att så. var fallet De plattaste'! plattheten ' serverades hur 'pretenltföst gom ' helst, :Det som” skulle - vara spirituellt föll till. marken; . ”Konsber . att wut- härda” var helt: outhärdlig; Att Beppes' rm något kom. att nm got omdöme om: sin” "egen före der: Må vVänldens stora statsmän Hålla jordbiuksfö vedrag ,i stället .- val bushållsmedleni har förmåga et I betala licensen”. Med ' Huvarande "levnadsstandard torde” det : vara: svånt att med ; fär. samvete” intyga i img och: nya RA är där) "Genom" ätt + ge "fri licens överlag komme: varken Sveriges Radio ellen: te- iekwändar : heten" i äktenskapet. som ” sän-. des i-TV skilde cg fördelaktigt fråm : den” beryktade sexualde-) som; kom- pletlterade den löpande debatten, i "TV-studion ' t Stlockhollm,- gav ån uppfriskande omväxling "och! förde in nya synpunkter på äm-j net, . i Den "avgörande "behållningen! från "diskussionen var emellertid. att den - kristna" grundsynen på . äktenskapet ':- hävdades -. med... en befriande "saklighet ” och - kraft och samtidigt på ett ödmjukt och todoktrinänt sält. "Här serve- rades inga schabloner, och ingal: referenser gjordes" till traditio- nalism och vanetänkande.> . : ss - Veckoposten ” Den danske tutistman som för em: tid . sedan ' enklagade.' gina lor, lyckades därmed få igång en" vänlighetskampanj i "Dan- mark som 'var fika överraskande som ' glädjande, Den. danska pressen skyndade sig att publi- cera artiklar där Sveriges för- tjänster & olika avseenden fram- också ”nepatri ingsproblemet, men Å ett i läge. - hävdes och (det hände. till 'och tvecklingen under senare: månas ; Utvecklingen innebär att: frans-|med att. vårt lands mest. impo- der "visar "en 'snabb nedgång mot framöver” får finna sig i pulära företeelse svensken fick fjölårets noteringar, : köt SU > [många > ståbiliserande : ingripanden | godkänt. betyg. : +, Fömton "på, dnflationsproblemet | från sfatens' sida, såsom prisstopp| Om denna. vänlighet kommer har "de Gaulles' nyligen frarilagda |för-: 1i del, - kreditrestrikti attt överleva söndagens. fotbolls- iska ' stabilis inskade ste ifter etc. Kanske | landskamp. i Köpenhamn: må tagit sikte på att lösa ytterligare Trots en något försämrad handels--" - a a H , voor , oa går man t. o. m. så långt som till ett lönestopp. ” erna Dn vara osagt, men. vi har. onda pen 4 ”öch: dt san ; för 'uppfietsande tal: om 'atomva- ca; Iz i Först på denna grundval kan Gud. vara” rättfärdig -och göra den sätufärdig som tror på Kris- tus. Ordet om Kristus såsom löses pennlingen säger oss således på ett enkelt och klant sätt, att allt är nu klarat: Det är fullbordat! > Kristus har frälst oss och Gud är försonad. Denna visshet skall inte Satan kunna taga ifrån oss. När hamn pekar på vår synd och uselhet, hänvisar, vi itilt Kristus. . Han svarar nu för 085. > Vilken nåd! ' Vilken gtor frälsning! Den vån. tll alla. Varje. själ på jorden är ' köpt. med Jesu dyra blod, Är det : då : underligt, att Frälsaren - inte är möjd, så länge en endå syndare lever tf: hedendomens mörker? Det är mera förvånan= de, att vi, som själva upplevt frölsningens' hänlighelt, görs så Etet för att bära ut vittnesbör- det över hela jorden. Så låt, o hjärtans käre Gud, Ditt lord & kraft framföras, Att detta milda himlabud "a at mes Iandelstidningen ” Sh TI 'hela världen höres... . - iu mokratiska kvinnidförbundet ta= ätt. han tär. én klen amatör N Na Sydsvenska Dagbladet . ses med ifall han verkligen haft ” ler roande 'abt säga: Men med måga kan; «efter detta "avskrivas, ' é 4 a F ci La 1 Font mrom ou VER SKL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.