LAROLMS TIDNING. N s Ne Se den "117 oktober 1969: = LT den nn oktober GR sea siren i - Eva: Waldemarssons- genombrott Aktuell Kan alla branscher rätionalisera?- I: den ekonomiska . debatten varor beroende på effektivise- fö äl ofta att jordbruk T och .: möjlighet att gestalta sig. än finns det mas- 3 Sverige ” för att kunna följa till : rationaliseningar . av - olika sor med material. obearbetat av Ol t 1 | ien a r ned å inkomstutvecklingen i| slag. Detta sker automatisit och det som gamla människor i bygden berättat och det finns underlag för flera romaner i samma miljö som de tre redan utkemna. Eva Wal- , demarsson är emellertid ärk- - sam Få den fara som kan lura i "att fastna i en viss genre, Hon har både förmågan och viljan att skri- va annat än gamla skånska släkta . och äktenskapshistorier och det är möjligt att hon kommer att bryta Man' kan alltså rätt väl för- stå, att Waghington visat en viss tveksamhet att Punga ut med sina dollarbidrag i Latin- amerika, detta så mycket mer som blott "sex av de tjugo re- > vilka cknade ”framstegsallians” avtalet i Pu- det skulle tvivelsutan vara lätt att från prisstatistilken dra fram exempel : på den ständiga för- av ati som äger rum.,. z Än mer markant bli ulna - den i fråga om effelktiviserings- takt om wi jämför servicenäring- samhället framdeles måste upp- : visa” samma ” effektivitetsutveck- förefaller. också som om dessa synpunkter skulle accepteras av många i samhället. Det är emel- lertid inte desto mindre ett på- stående - som» inte utan v vidare och förmåga ' att göra sity för förvandlingen av utredningsför= . slagen ". till praktiste skolverk- lighet, ”Skolvärlden. «Fru Inga. "Thorsson 'har fe en artikel i det socialdemokratis- »kan' tas fön gott. amma med industrin eller olika enta "del "Este, ännu funnit sig] ka kvinnoförbunidets — Hidsk - 3 sig nya vägar. its rift Man kan; först . ställa frågan, ; Dett. För dagen vet hon" emellertid redo att till Washington infäm- Morgonbris det besvärligt med vilken /indusbrigren: man i så fall] finns" på. grenar, inte vad nästa "bok" kommer att |”? de planer, av vilka det skall huruvida Aftonbladet ska upp- framgå, till vilket ändamål 'de från Washington utlovade dol- larmilljonerna skall användas. Nordvästra Skånes Tidningar, skall följa. Som bekant råder mycket stora skillnader. i wad gäller effektiviseringstaliten och möjligheterna "härtill inom olika | industnigrenar, '' Därmed har emellertid — i ett samhälle. med full eller överfull sysselsättning — tingen ännu” hittat på att säga att de anställda inom industri företag med en. lägre mutveck- lingstakt skall stanna i döneut= > vecklingen, 'I stället är "det så, att en utjämning sker 'genom prisbildningen: på de framställda "varorna vanvid dock naturligt is der olik: "dustriernas'. kon- - där "man. kasspa "har gjort "några rmännvärda - : rationalise- ningar. på" mången god dag. Vä- ka möjligheber" har € ex, taxi chaufförerna , haft att . förbättra I. sin effektivitet? ”.. me. " Ptt.' annat: näraliggande exem- pel "är: barberarens yrke! Flera |: sådana: "exempel med - växlande |" ' grad, av "effektiviseningsmöjlig- | heter: kunde .dras- fram, 'Löne- utvecklingén” Är tämligen: likar- handla om. Kanske klarnar det när "hon nu på senhösten! återvänder till » sin lya i Stockholm, Det är nämli- gen i Stockholm hon skriver sina böcker" ort . skånskt bondeliv, På | torpet i Rinkaby har hon kanske fågelsång och blomsterprakt för nä- "ra in på sig för att få det rätta +; perspektivet, Där upplever hon ra- . men kring sina böcker, men skriva : dem måste hon göra på avstånd, fattas som ”pantiorgan”. eller inte Det ska det inte, och all- deles särskilt inte om med par- tiorgan menas. att men i allt håller med fru Thorsson. Aftonbladet.: tea Med” sikte på att utveckla de kommewsiella förbindelserna ös- tevut har tanken framförts om att knyta - Sovjetunionen = till Valutafonden, . dän kommunist- Carl-Erik Nilsson "| Staten. Jugoslavien" redan "är Så = '£- I medlem, 'och tordna förmånliga Ar TR 2 Nr krediter åt ryssama. Man mär- mr = I kar nämligen, att Sovjetunionen I & har. svårigheter att skaffa er- fonderlig' utländsk valuta, En- bart mnden septåmber månad sålde . ryssarna . sålunda mera Man gör tankeexporimeontöt, att man fått ta upp en fem- öring för. varje: svordom som . yttrades &« Idrarlsparken I Kö- penhamn t söndags, Då kunde . man . genest 'åragit sig tillbaka Som rangerald - karl, Det "hade ine varit dåligt i ett land, där" det nästan betraktas som kris miniellt ait ha - en slant ' på banken, Oavsett "effektiviseringstalten och oavsett: hör”denha takt' är äm- fört med industrin, : " Man -.måstle : under "dessa för- hållanden fråga” sig,' varför "man industriernas, Det sker jen "ständig o omvärde- | ring" av. -prispelationienna för olika - just: på” jordbrukets: område skall ' ställa : kravet om lika ef feldbius med Ah BROTTS GBETEN. fe . / Atert len” isar” en ;skrämman- siffra då det gäller ung- domsbrottslingar, Correspondenten har tagit del "av '.en undersökning omfat- tande: 2,893 förstagångsbrotts- lingar i åldern 15, 16 och 17 år vilka alla. fått åtalseftergift: : Det visar. sig. att 15-åringarna dominerade” inom så gott som alla brottstyper -.. men; : tydligen med starkaste. tonvikt. på : stölder . av olika slag; Återfallsprocenten: vår hög: av .de "15-åriga. pojkar: som 1956 fick åtalseftergift för inbrott |. återföll under en femårsperiod | ” . häldten till nya brott, av samftli- ga i åldersgruppen 15-27 år un= gefär en tredjedel, on . Siffrorna kanske inte helt av= speglar. dagens situation. Men det är i varje fall uppenbart att ung- "Östgötal | Jåtas följa med å inkomstutveck- lingen; Detta vore kanske ' moti” vat, om jordbruksfolket vore en mycket stor grupp inom näs rår, 'galivet, Så är (det ju dock in- te längre, I vårt dand är för när- vararnide ca 9: procenk av: iden : för” att näringens "folk skall" tilll Se -, Eva Waldemarsson trivs i blomste denna mi kon hä kallat henne Skånes Lidman”med den liknel- hon" inte så värst tilltalad iva Waldemarsson' kan nämli- gen med fog påstå sig ha funnit en alldeles egen: stil som: gör hennes böcker till på samma” gång "lättläst |... derhållning och inträ' de psy- yrka övrigt kan naturligtvis. : anföras, " abdt. ingen. « ännu; uppfunnit på- -ståender att exempelvis de anid- domskriminalbiteten och den. ,sto-].,..: ra benägenheten för återfall, ut gör ett problem, som påkallar. y terligare:: uppmärksamhet; : Även om kriminaliteten” lyi ”ligtvis avtar i högre åldersgrup-| per, så blir det kvar en'rest av vanebrottslingar,. och "det ”måste' vara angeläget att dess rekryte- k ” ringsunderlag «i "begränsa ny un Mar sa möjligaste "mån BOKEN HAR EN EGENSKAP :z "som "massmedierna" säkrar; köon- . "John Land>|.:2 staterar ' professor quist i en artikel om böcker: och IV i oktobernumret av hermods- tidningen Korresponden TV-bi rö slocknat, så kan man "inte gå till- baka i en tid och rymd, som lagt | ' sina vågor till vila. Men den troz fasta boken, den finns till hands. örstått - den eller vill in- dess innehåll, Man kan ta na ”iniryck från då,-så minns ; dem, och där- Jen genom livet. Den it av de 'duväsen; som uppe- personlighetsmedvetandet. Denna bokens egenskap att bestå och alltid. vara till hands är av oskattbar betydelse för männi- skans upplysning och mt Radio och TV kan sålunda inte ersätta läsning, Men de är im- pulsgivande till studier. De hän- visar till läsning. : En "annan viktig sak skiljer upplysning i massmedia och egria studier; Radio och TV vänder sig|- : till en massa och kan inte göra . någon mer ingående åtskillnad mellan grupper i denna publik. an läsa om . den, när" man |: ingalunda. gat på 'Senaisbe 7 tio åren, "Detta är dock - Det -är självklart, satt jondbruls- -sfäringen skall "ratio Te" "leden 4 sas ÖrEEen, verk : [, bjordes:; :i 1946 med; diktsamlingen "ifråga, om . veffekti- : dej: arpa människöskildrin- Bar et » Eva: | NMaldemarsson här läst Sara "Lidmåns böcker. och"är mycket för- tjust i dem men hon vill ändå. häv- Det';' första" blygsarama juset:-men debuten te” någon. stor" succe .'och lus. to skriva" för 7 offentligheten | det bott” "och: verkat sedän” genera- tione; tillbaka. Mängder av. "sägner |I när man' sökte: dem 'som bäst" "kuno- de skildras Skåne! Resultatet” blev takt med "åndustring som "man, på "vissa håll tycks vilja göra. "beror ' bla, på att" jändbruks- produktionen! 7 är en "serie - av . biologiska processer, Dessa: mås- te ha si tid. Det går. inlte” hel- ler att "klara / problemet med stordrift' ' i: vilken utsträckning som helst, eftersom » traneport- frågorna. snart nig lägger" hin- + der i vägen. : "De" - hitibillsvarande försöken, med utpräglad stordrift "Öster har) som ' bekant gett niadslåerie "resultat. Detta be » att stordnister: är underlägsen ' i jordbrulet,' men exeriplen. - från Öster kan å andra sidan inte heller : bevisa , att man lyckats | kommit 'med ytterligare" en :roman” "höver : fe t, och för sig bevisa I ta '-”Himlavargen”' "och: den" vanh. mycket: riktigt första" pris: i tävlingen, : Denna : roman skildrade. skånska i släkt-. och, äktenskapshisto- rier”från senare delen av. 1800-ta=: let och” författarinnans egna förfä-' der, "deras vänner och i handlingen: ”Himlavargen” : ning..som kallades 'Himlaland”. och den kom ut 1961. Handlingen var: förlagd .. Hill: samma : miljö v och det finns ett' klart. samband 'metlan de två böckerna” fast de i och för sig är två helt vständiga romaner.” T höst har' Eva Waldémarsson' förlagd 3 till > äktskånsk . .1800-tals: bondemiljö, - "Som rosen. mitt hjär-, ” heter boken och. den har. kom-, tt: på LT:s' förlag, "Recensionerna! är. utmärkta -och "denna : bok ' inne- bär. förmodligen satt Eva Walde- marsson' får uppleva sitt definitiva brott som en” av vårt. lands bättre med de. ki . stora ne förstagen inom Jordbruket. - KAN SIFFROR BLÖDA? » Frågan” ställs i tidningen” Blå | ådra "och "den kommer fortfarande främsta i i sitt slag; ' M - Eva” Waldemarsson började sin produktion med 'en diktsamling, det säger att hon även äger en lyrisk väl till sin rätt ä även om formen för hennes skrivande numera är ' pro- san.; Hennes prosa rymmer. emel- olen fikhaltig samling : gamla vackra” rprakten kring sitt torp i Rinkaby mtar ” inspirationen, till sina + böcker, : . träffa” henne "personligen. Men även hennes psykologiska skärpa är på-' fallande. De skarpaste konturerna får 10n kanske: när: hon. skildrar männen och det blir gärna. de. som: skarpast. framträder i handlingen, , i ””Himlatorpet” i I Rinkaby "Den gamla släktgården i Rinka- by, "som "är Eva: . Waldemarssons egentliga förbindelse med trakten, chansen att åter få” en fast punkt ("sin barndomstrakt. "En. gammal man” som . bodde: i ett dragontorp . gick hädan! och ”torpet- skulle, säl- jas till Portrivring. Eva Waldemars-" son fick reda på saken 'och köpte "stället som -hon rustat: upp och nu- mera har till sommarbostad, NT » Det.? nar nu blivit. Torpet med T i hennes” "liv. Nu: kap | honåter tats upp” : "saker "som 'samlats: ihop” i bygden." jö. trivs Eva Waldemars- "Just vu är bor inte klar på hur är..sedan: länge i andra händers För | tre: sår + sedan fick'”hon . emellertid | på: såna vandring. motiA re e akten, Torpet har. rUS=, | i € Den: främmande "ubåten höll sig på' internat: .onellt "vatten. men "mitt. i det' sven:ka ? manöverom- rådet. Den "utnyttjade med andra : ord" sina rättigheter på ”ett "sätt som svårligen kan” vara förenligt |: : med god kutym, Från "sveiisk si- Öde fick man nöja sig medatt hål- "la ubåten under observation, Det betecknas'som sännol'kt att främ- lingen inhämtat ett och annat äv] Värde. om 'de' svenska stridskraf- + terna. Övningen: avbröts också för att senare såteröpptågas på annat ' som” den inte är "alldeles", unik. Vid ett tillfälle förra hösten mås. te "svenska ' örlogsfartyg" jaga :en okänd ubåt på 'sveniskt vatten” i medel att upp står: som enda . det,: "och detta” oa åka, konjunkturerna; Iden. framtida produktionen; kommer | ot är mora på den amla vackra går- ordnade . en: kurs utvecklings- störda barn” och deras: mammör:— den första i stt: ;elag i. Sverige —, hon, talar i radio och. skriver itid- n "ngar, hon håller föredrag öch for- skar i:släkt- och hembygdshistoria och hon skriver romaner... . Bakom i Ide flesta "av. alla" dessa aktiviteter - I'ggers.hennes medkänsla med de vega - och : håndikappade, ; som tvingar hanne att ständigt på nytt gå tll storms mot "fördomar : och sociala missförhållanden. . " Detta sociaba "engagemang genom- syrar också' åre!s, roman Kängor- nä” (21:50, .LTs förlag).! Det är en skildring från en väst. vensk: land- församling i on heten 'av. Göte- « | borg.” Skildring' är "för övrigt knapz past” rätta. ordet,' det är för lamt för denna 'furiösa räpsodi från ti- den kring första världskrigets 'slut, blixtbilder av fattigdomen, lungso- ten, svälten och av. förhållandena för den ungdom som skulle bygga | den” Rosenberg, "där hön.:i. somras” älkända," expres. iva > Bokens. huvldpersoner, är de två föräldralösa bröderna Per och Erik, ”fattihuspojkar - i: "avkl' ppta gubba- byxor' och för” stora- kängor”; "och deras läskamrät. Ulla? j som på gränsen” till” vuxeny riden gör ett förtv? vilat ” ippror "mot den tidens öch : den miljöns allt annat än barnavänl'ga värld; | . ”Kängorna” är” är” en roman som man har svårt" att lägga ifrån sig, därtill är den för. starkt” upprö- mande och engagerande. Det är ett i driven skönlitterär form frambu- ret dokument; ett 'vittnesbörd om förhållanden som vi nästan lyckats glömma, fastän de ligger så nära i tiden, Även om .”fattihusets”. i in vånare står i centrum, hinner för- fattarinhan ge kängor åt nattvards- pedagogiken,'superiet, de fruktans- värda: . hygieniska förhållandena och . den förhärskande, bekväma låt-gå-mentalitet, som konservera- de eländet. '— Sällan har väl ”den gamla goda tiden” blivit så avslö- jad som i denna brokiga, vitala ro- i persontndersökaren | på ganska il fekt bantade från. Fi alten Pa-Ir : | skall ske i form av brevstudier guld "på : världsmarknaden än”. Junider. hela fjolåret, och deras! förråd och produktion av guld ; jär ingalunda obegränsad. ' «i Sydsvenska Dagbladet, "Inte "bara "Chrusjtiov har ett inskränkning av sin politiska manövredlngsförmåga ' : hösten 1963. oe " . ; Sundsvälls' Tidning. ” dem tilltalade umgåtts i sådana kretsar - som herr Werniienström |: gjort, så' stt de hörda" penso- nema' bellinnet: sig kland topp- skikitet av intelligens och kun-]' skaper. I sådant fall vör sig ju fast mark. Av Iden nu gjorda petsonundersökningen, torde nog trois detta få anses "framgå. att flera: alv. "Wennerströms' ' höga vänner- gjört sig skyldiga ti tat. hem; .: djupsinnigheter- som verkar: di- , 7 Är: "dönba” ordning tillfreds- ställande? Frågan "är retorisk, ”Bynådivelktör Bruno Linder r : reed DN. . Barna. ger intryck av ständiga halv- mesyver, I brist på bättre kan man "kanske knyta förhoppning-' ar till individens egen. läkkraft som tar gig uttryck i att: asocia- | Hitellen sintabbt avtar efter ton= åmen. Men det är en klen röst. Skadeverkninganna" för " eam- hället och" för. individer "finns kvar; Och många som' kanske kvar utanför camhället.” , «, Handelstidningen. > SI den : mån fontbildningen eller annan” fritidswibildning, är rama skall ha full bjänstgöring jämsides ' med denna tomskol- ning. De måste ges lid för att fullgöra denna nya uppgift, som samhället av allt att döma vill ålägga dem. Vidare är det nöd- - | vändigt, abt i den utsträdkning regelbunidna : uiniversitetsettudier krävs för den av huvudmännen altueliserade : " omskolningen, dessa måste ske utan att veder- börande tjänstemän blir ekono- miskt lidande på det, +. r Frågan om — fortbildningens organisation och villkoren för dess genomförande ' är en .pro- Helsingborgs Dagblad, Alkoholvelktam her. alltid och jmed goda skäl varit omdiskm- »- .terad. Ur "samhällelig . synnins, - jet. måste det ite sig i hög grad. inkonsekvent, ekördeutfall allt räkna med som hjälp av: reklam kan få möj- lighet atit' tilmnilena | Hill ökad konsumtion: av en vara med så . I stora. och klart ; bevisade soci- ala skadeverkningar & som alko- : att man med : i bolen har, "Det är minsann änfe ”ötta som |. > Vi: måste "stärka: känstan för > den generaition, "som skall ta . janvejt - eller, 'osa "och som . säl" rar.våvt lands åvamtid. 'Det gör inta barn, tlom är fysiskit-elher psykisk". födseln; inte, heller. barn, som : skadade. redan - vid, måtte växa upp: utan ett rik=” Ne Tre "Rosor i NSI » och ungdomsvården : i Jfår, anbelta under former. som , k kantat hjälpas blir obevekligt |, "är, så ” självklart, - att hon. skall vårda” sig" om allti. hemmet." . , Ingen tänker på detta. Far har :« sl; ansvan och sitt arbete; Mor ., skall Jaga mel åt hela familjen, Ingen tycker annat än att detta . det omöjligp att begära att lä- är riktigt, upa VÄGEN] 1 TIM: 5r 1825, "Arbetaren är vår rd sin lön. Pest V18 "Med ondet lön menat inte här pengar "wlan ära Apostelns me- ring är, at den som visar tno-, het. i" sin, tjänst "bör hedras, Detta ond säges ”kärdkilt "om :: församlingstedare, Men det gäl fer ' också andra” människor , I - alla, san hälleställningar. . ir ett 'ord till alla bann, Det Mor, sliter och arbetar Hj sena en år ut och år in Det ' Men tänk, hur: det skulle glädja mor och far, om barnen visade sin tacksamhet! Det är vnckent ' med 'en blomma : på frukostbordet på Mons dag, men ännu vackrare ä ; som kärleken binder under HEN: vets" vardag. ”de kransar, : Mom och far är värda sin lön. Och denna lön skall vi barn / giva dem, Lönen heter täck- samhet loch uppskattning. Även & den kridtna försam- lingen har en sådan belöning sin plats! Det än någor helt. annat än världsligt skryt och "Västorbotiéns- Kuriren. | | N som: ännu Har föräldrar som : Jever, från ' Aldig :mongon , - världslig berömmelse. Det är vårt tack till dem som varit oss till. hjälp i striden mot synden och Salan, Och 'den skall tjäna til] att giva "trötta tjänare en uppmuntran i gärningen inför Gud. , Vi ckall komma ihåg, att missmod kan tära lika mycket på kristenlivet som högmod Ofta blev" ett. gott: ond i en. svår stund omsatt till kraft och . mod :i gärningen. När Satan Bandet. (SBF) apropå: uppgif. bersten på statsmalternags via ten om att landets nykterhets- nämnder", 1962 :; hade befattning med. 82,715 personer, :varav 3355 var kvinnor: vå Den måste ta hänsyn till frågan vad som kan fängsla en stor, icke facklig publik. Gränsen för massmediernas upplysande verk- samhet kan tänjas men inte upp- hävas: ” Massmedia ”är” hänvisade till populär framställning, Men böc- kerna ' vänder sig till all slags publik, inte minst till dem som på skilda ' områden specialutbildar : sig. Boken känner inga gränser man. .Det' känns angeläget" att den blivit skriven. SN en bättre framtid; Och för att kom- | ma verkligheten så nära som möj- ligt har Astrid Pettersson här oge- BILFÖRARE: BLIR: MER | : STRESSAD: "AN RYMDPILOT. . tockholm (TT). : : fruktan än "en. esbrénaut i "bana . Hur underligt det än kan låta |runt jorden eller ' när saketerna lertid" en:-hel” del' poesi." Det "märks framförallt: är. hon skildrar; natu= kring sina männi- fir ae "9 av, hjärt Is ighelt. ökar starkt och värdena |blir så höga att inte ens instru- För' någon sekund” är försöksob=- jektet i full panik — även om det inte märks på ytan... = Medan för John Glenn värdena för, — hjärtverksamheten ”. under n ”På slätten kunde det hända att sommaren sprack i blom” så kvickt som: ett” nysande". säger hon på ett ställe” och” på "ett annat säger hon att ”Näktergal och gök hoade i ett. . solvändortia "tände i” vädret, lysan-" de som "äggakakor längs" stake- ten,” oc bv stark. och. frän. steg. luk- "De som arbetar mot alkoholse- derna och för livsglädjen har an- ledning att stava på detta.:- Det skulle 'bli- ännu värre, om alko- holens fiender rymde” fältet och lät folkseden,' understödd av al- koholkapitalet, härja fritt; De å för saklig information, Den kan obehindrat syfta att nå fram till kärnan i alla ting. Med sina skildringar ur nuet och det förflutna gör boken oss 82,000 " är ' våra" medmänniskor, .värda hjälp och medlidande. Men det får inte stanna .därmed! Li- ka viktigt är: att förebygga och försvåra uppkomsten av alkohol- ten från! SByng alla tokakslyckor”. Eva. Waldemarsson'. skriver "un=. derhållande. Hon har en 'språkbe- handling. som. är. Jätt.. och - hennes koskildringar är I "lär: bilförarna mer stressade än elber.k r i sina rymdkapslar, Detta bevisas genom undersökningar som med en 'nykonstruerad apparat gjorts tänder wid stant. Doe ” Normalt slår- bilistens' hjärta . 78 —79 slag/min, men vid äinfilningen på "motorvägen där de tätt passe- rande bilarnas medetfart håller sig min under den mest kritiska pe- rioden vid återinträdet i atmosfä- rymdflygningen war 80—90 - slag! » ett. sade, ati allt var till ingen nyt- ta, kom ett tack, som var sänt liksom direkt från himmelen. ' Förekommen - varandra med i ren dock inte högre än 109 med en- staka toppar på 134 För andning- en notenades mellan 8 och 19 ger/ min, Carpenter — en annan av USA:s tymdmän '—' hade i banan skador, men det förebyggande ar- betet är som bekant. inte” popu= lärt... hemmastadda på vår plats i värl- -den. Den riktar och adlar vårt känsloliv genom att ge ett klart och stort uttryck åt dess dunkla rörelser, Den inspirerar vid vissa « tillfällen och i vissa : hedersbevisning, står det "i Guds ord, Det bästa hos våra fram, om denna uppmaning bleve ätlydd, " Hon är kanske först och främst en strålande berättare, det intrycket förstärks ytterligare "om man får omkring 100 km/tim ökar: hjänt- priken Hughes Aircraft Company verksamheten till .111—115 | slag/ , Falifornten, omtalar - tidningen min samtidigt eom andningen eti- a ger till "19—27 'ggr/min. Man gör också försök med smällande pap- av den "amerikanska flygplansfa- Nykterhetsfollket ” får inte” för- att på om samban- Pl t r hållning och | det. mellan” "bruk och : . missbruk - Do vid försöken avslöjade regist för hjärta 60—94 dlag/min och för on lng å oci och erinra om ett' gammalt 'ord-| -' VA oc ont > |ringarna” att en är stadsb bakom & på föra- and ] 1018 'ggr/min. Land- -' Sedan må vi även bedja om Bakom ”varjo-- man - med succé, |som åker hem från arbetet på en|ren "varvid smällen lätt - kan: för- dning nåd att göra dettta i Kristi sinne Resultatet av umgänget med boken ingår som en del av vår personlighet, Mö NT stäv: ”Det är” bättre att stämma i bäcken” än : ey len utan tanke på att få något till- tonväg blir utsatt för mer stress och uatk "baka 'när..vi hedran andra,.: N växlas med en däckexpi Re- ningsmanövern klarade han ' där- joch.. råkar 4- fler situationer: av) sultatet "visar: sig- ögonblickligen: en (Forts. å sid. De wo v - M kvinna, som ber 2 korna spårar man en "om mer pengar. ” + MN.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.