N | . = dz vä MENAT ””" EAHOLMS TIDNING ”" I Lördagen den 12 oktiober 1963 | — LT" ördagen: den 12 cktober: 1863 LT = Olika fationaliseringskrav I den ekonomiska och i syn- nerhet i den jordbrukspolitiska debatten förutsättes ofta att jord- " brukärna f' Sverige för att kun- - finns? exempel på servicegren - varande ca 9 procent av den , ,olika: varor, beroende på effekti- råde skall ställa :kravet om-lika - möjligen änhu något » na följa med i inkomstutvecklin- gen i:samhället framdeles: måste uppvisa : samma . effektivitetsut- veckling som inom "industrin." "Det förefaller också som "om dessa synpunkter skulle ' accepteras av många i samhället. Det är emel- lertid inte --.desto "mindre ett -på-'- stående som inte utan vidare kan. tas för gott. . Man kan först ställa frågan, vil ken uindustrigren man i så fall skall följa, Som bekant råder myc- ket stora skillnader i effektivise- kten och möjligh här- till inom olika industrigrenar. Där- med har "emellertid — i ett sam= " hälle' med "full eller överfull sys- ' selsättning = ingen ännu” hittat på att säga att de anställda inom" industriföretag . med en, lägre. ut- vecklingstakt skall stanna: i löne- utvecklingen, I stället är det'så, att en utjämning sker genom pris- bild, på de fi tällda 'va- rorna, varvid dock "naturligtvis de ”'olika 'industriernas kon- 'kurrenskraft . alltid. kommer . att ' prövas gentemot de utländska in= - dustriernas, Lönerna blir i alla fall ungefär lika inom landet för : de olika industrigrenarna och den , avgörande konkurrensfaktorn för ” den :enskilda industrin är när- mast” den utländska konkurren- , "Då sker, alltså en a ständig” om= déring” av" prisrelati "för ”viseringstaktéen och möjligheterna till rationaliseringar av olika 'slag.- Detta : sker ' automatiskt och det” skulle: tvivelsutan vara lätt att från prisstatistiken dra” fram ex- empel på den ständiga förändring av prisrelationerna som äger rum, Än: mer markant blir skillna= .. den : i fråga. om; veffektiviserings=, garna! med. industrin. eller olika' servicenäringar - inbördes, Det; där man knappast har gjort någ-' ra nämnvärda rationaliseringar på. mången god dag.. : sn Löneutvecklingen . är: tämligen" likartad inom dessa olika grenar oavsett: effektiviseringstakten "och: oavsett hur denna takt är; jämfört med industrin." Man.måste under: dessa förhållanden fråga sig, var-: för man just på jordbrukets: 'om-' effektiviseringstakt med '"indu: en mycket stor grupp inom : ringslivet, Så är det ju dock int längre;' I 'vårt land "är för. nä kesverksamma befolkningen knut: na till jordbruk, . Om- man” dra bort vissa binjringar, övrigt kan” naturligtvis "anföras; att”ingen 'ännu uppfunnit påstå=-1' endet att exempelvis de andra leden ilivsmedelhanteringen, näm- ligen förädling och 'distribution, skall åläggas att följa industrins. effektiviseringstakt för att tillåtas följa med i inkomstutvecklingen. Detta villkor tycks i den ekono- miska debatten vara nogsamt för= behållet åt jordbrukets folk. Till historien hör som bekant att. jordbruket” ingalunda legat på - vitt på: det man haft: på. känn. ”partinit. AX REKLAM" (S) I RADIO. - En sju månaders undersökning av det dagliga: radioprogrammet Riksronden har företagits av någ-/ ra lundastudenter. De resultat de redovisar tyder på en stark favo- risering av de socialdemokratiska tidningarna. - Kontakten 'mellan]|' socialdemokratiska. tidningar - och Sveriges radio är på vissa orter påfallande livlig och tanken är därför ” ej ' helt verklighetsfräm- mande ;-att den ena tjänsten ger den andra, påpekar Nya Werm- lands-Tidningen: '- Utredningen ger alltså svart på Kravet: att en annan tingens ord- ning skall- komma - till: stånd är berättigat och det skall bli in- tressant, att se hur radions an- svariga ledning tar på problemet, Skall man erkänna att situatios nen är besvärande för objektivi- teten eller skall man söka vifta bort det skedda med tomma fra- ser, Diskussionen kring förbud mot reklam i radio-TV kanske även kan komma med i bilden, om «det visar sig att riksrondens tillverkare burits av enligt deras åsikt givetvis vällovligt men dock gentemot allmänheten missbrukat Iot " försöke! rv ver: inte: efterkälken -ifråga om 'effektivi- seringen under exempelvis de se- nåste tio åren, Detta är dock inte - någon garanti för vad som kan" vara möjligt. i framtiden. Det är: självklart,. att: jordbruksnäringen - skall rationaliseras'så långt detta är möjligt, men det man har an- ” ledning rikta anmärkning mot är ': . den -tämligen. grundlösa fastlås-:- ning ifråga omett rationaliserings- krav i takt med industrins som : man på vissa håll tycks vilja göra. Jordbruket har delvis speciella, | betingelser som sätter snäva grän-. - ser för möjligheterna att effekti- visera produktionen. Detta beror . bl a på att jordbruksproduktio- é ” nen är en serie av biologiska pro- » Cesser, Dessa måste "ha sin' tid, . Det går inte heller att klara pro- blemet med stordrift. i vilken ut-' " sträckning 'som ” helst, ' eftersom” ” transportfrågorna snart nog lägger hinder i vägen. De hittillsvarande : » med ' utpräglad :stor= : ; drift i'Öster har som bekant. gett ' nedslående? "resultat; "Detta behö- och för "sig bevisa att: stordriften! är underlägsen i jord- | brukét, men exemplen från ' Öster kan å andra sidan inte hellér be-'- visa: att man lyckats bättre med : "de verkligt. tora företagen inom. : de jordbruket, : tet i andra'länder, som är avgö-". rande "för" vårt :konkurrensläge. Detta förutsätter :dock, att mark=.: naden saneras; Så länge världs= marknaden är'en”d ke : fan stalen I vara ieologiskt ieutral? | Den svenska allmänheten hyser is;.stort sett jota . påfallande svalt intresse för öv ska ång ön När de' någon: enstaka förs på tal i politiska debatter oc och i riks- dagen sprider” sig ofta ett förlä- get. leende i kombattant an- sikten. Det är inte nödvändigt att gå in på djupsinnigheter/ I grund och botten är "det just inte någon skillnad mellan de demokratiska parblierna, menar man, Därför är det befogat att hålla sig till kon- kreta : och påtagliga' vardagsreali- teber som k; ex. Av fil. mag. och teol. kand. Alf Tergel, - nen? Alt ägna sig år religions kritisk. verksamhet kräver inget större skarpsinne, Det ' enda, som tycks fordras, är, att man kan mobilisera ett visst mått av ur- sinne för att sedan utspy sin gal- la” Van finns alltså et jämbördigt och hållbart alternativ, ett alter- naltiv värt namnet? : Det är nämligen icke oväsent- gt mied demokratins grund. Det sista århundradet har: med all tydlighet wmisat det. Ingen trodde väl i början av. detita: århundrade, och egnalemsbygganidiet, Och så går den politiska diskussionen lare, . Men kan man komma förbi de |ti ideologiska, frågorna så lätt? Den debatt, söm det nyligen: framlagda förslaget om nytt gymnasium , ri vit: lös; : I . framför allt kristen- domskuntskapens ' atällning i fråm- tidens högre skola, som komméöt i stridslinjen. : En ytlig beltiraktelse Is av. meningsutbytet kan inge någon den. . föreställningen, att det är frå- ga" "om "en." ”dragkamp , om - några timman "mer eller: mindre; . Därför är: .debalbben.. skällgen: intresselös. Men problemet ligger ännu dju- pare, Och när fingret sabbes på ömma. punkiten, vid den nyli- n «hållna - Sigtunakonferensen, [Be . | uteblev "inte heller mealktionen.-: Frågan om Idet nya gymnasiet ju Rn 4 na skul- je. bjuda på: det;. som n blev fallet. Men Tovde & fr rr "fr devarv, fjänrain från den bestieli- tet och grymhet, scm ide båda vänldskrigen förde med sig, Numer finns det wäl lingen, som: hänger sig åt samma böögda framtids- fört som käiftes- ti- | kan se ro eller oväsentligheter man sslar med, när kristen er, an. pyser ställning på det nya "gymnasiet dryftas. Det gäller inte bara några timmar "men eller mindre, utan frågan har långt mer vittgående konsekvenser. Man får hoppas att politikerna och folket i sin hel- het har ögonen öppna för det. Det vore skada, om en liten, men hög- judd grupp med: föga mtvecklat sinne för phopontioner,. skulle få utöva - eltt linflytande utöver vad dess åsikter är vända. Det sven- ska folkets omvittnade goda om- döme. parat med ansvarskänsla lå- ter sig. inte så lätt förvälas, Vilnu se. fraritiden an med tillför- komp mellan weli- livsåskådningar har på- ige det funnilts männi- skor på vår Jord. Det finns sonika EN växte 191020 och : 30-talenr [4 det gamla Kulbureuropa, och 'demokratierna bröt : sammen. Resultatet av” det sista världskriget blev wi past anled anta, att den kom- mer att upphöra. Det alöernativ, som mwisat sig ha störst dragnings- kraft. och företett bästa hållbar- het, har också avgått med segern. Det är en. av, huvudförklaringarna att man i väst fick upp ögonen för demokratiens omistliga wämde, men också det totalitära. syste- mets inträngande i Europas hjär- ta i kommunistisk skepnad. Och den. marxistisk materialistiska trosläran.. .dekreterar det kommu- och" k ställ- ning däri måste ses" i ett atort'n- ” - västerländska (demjo= Iraltin och " rutspår den senares ställning i. väs- terlanidet och: som ; största ' världs- religion. När den kristet-humianis- tiska kulturntraditionen : utsätts för så våldsamma angrepp” från kul- turradikalt håll, så är denna" kri- tik inte tillräckhig. Det räcker in- be bara med. att riva ner, Man måste också ha något att sätta i stället, " överlägset "och mera ”håll- bart än det man vill ha bort, Var "urhollning inför » håd råder inte förutsättningar för "en direkt konkurrens mellan oli- ; ka länders jordbruk på liknande H sätt . som "för .industrinäringarna. , "cs s ofliorelt iga di fatt- trycket östentfrån. »- Bara. iden - oini- |tierade. kan. betrakta frågan om ning, ' grundad: på den marxistiskt- materialistiska! - filosofin," " lämnar inget utrymme : över för en reli- giös b av, tillvaron. ” Man Och 'så länge dessa för . gar saknas, torde det: bli nödvän= » digt att på : andra vägar -avgöra . vilka riktmärken man. vill ha, in- ' om. de. olika. länderna” för: pro- dukipriser och ” inkomster inom ” "jordbruket; . = : nu ser: det. historiska skeenidelt” helt under - Synpuniten lav , klassmot- |! och. i 'mot- sätt dryg "individuella heten ä banelya sliksom:' mö; heten n enskilda människan att. utöva inflytande råd. Samhällets ut »ten' blev citerandet av. NN'b :tydligt ' spårsammare, EN FÖRE DETTA STORMAKT, > Sakkunniga drotts: skribenter håller nu -på att' analysera” ”orsa=- "kerna fill att' vi” " blivit” en" tredje : angens' "Triidröttsnation” och" lö- bn , ahalyti rbigått? det väsentligaste skälet vår- relativa tillbakagång: Det «I väster" är förhållandena - metralt > motsatta, Trots : de” "stora olikheterna «. har "de en "sak .gemensamit: demo- krabtien. - Den” th hart or och" mar. är står, i. centrum... Man slår valot om hans. friheter. och rätbigheter, som inte får trädas för när och wunder- ställas atatsnyttan.. Men "demokra- tin förankras : inte överallt ”med- vellet i en' gemensam” grund. Lik- väl är tenidensen klar mot en pos sitiv -uppskaltthing” av” ”religiorien” Sambandet ' mellan: demokrati 'och västerländsk: kristet humanistisk "mellan + .wäsdtsbatserna |: "hävdas som :- ett Ir hart "när : vilka upp- I; cffningar scm. helst för att wärna |Y' den. : Dem "enskilde medbongaren |- - hållb; grund som en ' mulllitet. ”Löper tinte. en. (demo- krati, som bygger på. lös grund eller saknar fast förankring, stän- dögt risklern att uppsugas och för- intas av:idet materialistiska, tota- är' allen Vi har ”i vi tat på svaret ” länge. - "Kan enskilda > och. "etter våra lenabralla i den: kam- pen?.. Är "den, föreställningen inite en illusion, som beror på alt man inte trängt: till problemiets "kärna? Är inte ett ettällningstagande ounid- viklägt? Svaren :' på: dessa . frågor är klara. Svenska folket får visa vilken framtidsväg det' väljer. ting, "och dä | vilja korn "dett till och. blev, 'skå= Upp: 4: UL. , Delta a kulturtradilton :: : kännili Flera : västerländska politiska ledas ua ve. pp kristna profiler it: ex. "så vara. att: diverse alltför raktamentsugna .s;'. k.>elitmän tävlåt, för litet 'urider 'sommaren. . Men: allvarligare -är. att> rekryte- .ringsbasen sviktat. Och en av de mest; "verksamma "orsakerna. till kryteringsbasen urholkas, att : söka i den 'svenska gdomens ', tidigt ' ; grundlagda rök-; och" spritvanor;” te "Det: är ju, ganska betecknande läget, att på det område, där vi "bäst förmår: att: hävda: oss — den kvinnliga: simsporten .— där når man; elitstadiet.i-så-unga- år » att några alkoholvanor. inte hun- nit grundläggas. . . "+ Den. svenska . - idrottsrörelsen måste. underkasta” g en grund- lig” självrannsakan'” Det ofta åbe- - ropade : nykterhetsintresset mås- "te bli mer: än blott och 'bart läp- parnas "bekännelse." 1 dée”under- sökningar 'om föreningslivets fost- rande betydelse;'som : alltid - åbe- - ropas i anslagsframställningar har - idrottsrörelsen ;i alltför- hög:grad kunnat « åka - snålskjuts : på den -fostrargärning . .som -andra ung- . domssammanslutningar utfört. -- I fråga; om hållning till alko- ”holen.- är. det inte mycket. som "skiljer den svenska" "idrottsumgdo- Det är: fortfarande” a ket fickpluritor vid. den i enklare lag'drottens ”festliga” 'manifesta- tioner och: det är-alltför ;många - bankettätare: på de s. k. höjder- ölatskontöret” + a ganisationen; i styrelse -granskar. sina . egna ;åtgärder: och statsminister Erlander Ulla Lind- " ströms. Dessutom, försöker en in- om ”. Nib "arbetande kommitté komma ;'till/ klarhet 'om familje- planeringenå'. mysteriér,' Justitie- kanslern' har begärt att få 'täga - del. av Nib-styrelsens 'utredning, |v: Det är nog inte så att de soc:aldemokratiska fid- ningarnå blir så flitigt citerade i Riksronden, då just medarbetare vid dessa tidningar i-allmänhet har utsetts till Radio-TV:s om- hud, Laholms: Tidning kan -bi- dra med ett exempel. Nya Norr- land (5) i Sollefteå blev flitigt ci- terad, så "länge rådioombudet var en av dess redaktionella medar- hetare, När vederbörande över- Han int sig - särskilt: för ett par egenartade 'stipendieären- den - där handlingarna förkom- mit. . Eftersom, han .är , opartisk hälsar . man :: hans , intervention med tillfredsställelse,: partiskheten ligt beställt . Nib-ledningens vana. att 'sätta enskilda:- medarbetare. i- gluggen för misstag: som begåtts' på högs- ta nivå ”har” skapat” en" misstro gick till att bli platsredaktör, för bögertidningeh = Östersunds-Pos- som dess egna 'utgrävningat , inte torde. kunna undanröja: 7 > Förhållandet | mellan ; åmbets= « i Adenauer” Västtyskland,” de Gal ulle i Frankrike, Macmillan, i Eng land och "Kennedy i USA, " Denissvenska utvecklingen. visar fina särdrag, Det finns en tendens att-iglida förbi- de ideoto=- giska” och "religiösa frågorna, En |” milstolpe” utgjorde (1951 års. neli- gicnstriketslag: "Mot ' dess, huvud- syfte” finns det naturligtvis ingen- ting att invända: Relgicnefniheten gom" princip : är absotut nödvändig och; berätti aid. Inger kan itvinigas till em ne ös tro. Det atrider mot rebigio. en: Tro är en' ovär- derlig - fönmån;". som ges,» inte "ett påbud. Men lagen medförde. från stalismallobernas sida ett "nydt upp- trädand funden : och livsåskådningarna, De har, lagt sig vinn om opartiskhet och neutra- litet. Frågan är emellertid omi man ine kommer till en 'ytbemsta gräns, där '- även .. myndigheterna '. måste Uppge; ; denna - hållning? . Kan, de &k förbi -vändéni frågorna? |; Helen för : det ' dadkigs brödets ” ”gåvat.; I den” > bön, som Frälsanen länt 058; har han. även brödet är för. brädet är för oss: ”Vårt "dagbiga bröd giv oss i dag”. Det finns människor” lite" varstans. i världen, som beder den önilen med ångest och förbvivlän. i" sina" . hjärtteni "De vet ofta änlie," vårifrån 'de' skall få sitt ; bröd och sin: utkomst; : Det, som; Mför. oss är. . oumbärligt dä den dagliga kosten,-är för Idem, en ren sällsynthet, Har vå av hjärtat tac- kat Gad för" den gåva, som. det Finng det inte vissa grundvände- ringar, m 'de självklart. måste utgå från. utan ect kunna empi- tiskt ” verifiera . dem och bevisa dem . som . vetenskapligt . 'eanna?. Man ' utgår ' från ' dem som själv- klara "förutsättningar. Är inte fö- neställningen - om - en - ideologiskt neutral stat en illusion? Minns det Vogiskt vakuum [eller »tomrum? ; Är inte den före ställningen ett ; självbedrägeri? I vare : sig..man ' är mätit? ; Tacka . Herre hälsans” gåva! Ske, vi då: tacka. för något så naturligt: och självklart? Ja, hur föga självklart. det är att få kän- na sig 'fvidk; förstår wi, då vi an- sättes av någon, sjukdom, .Det är många, som "vrider: sig i emärta på sitt läger, Vart: "stycke av en det. eller 'ej, så utgår nian i etiska och religiösa. frågor från - "vände- vingar, 'som varken kan. i sträng bemärikellse bevisas, som. sanna . ell- ler falska utan bara antas: eller förkastas scm självklara förut- sättningar... >; När frågan ,. om demokratiens hälllbara föranlring ' förts : på -tal:i den : pågående debatten om kmnis- tendomskunskapens ställning , på gymmadielt, har debta från kultur- radikalt håll mötts: av : vredesut- brott, : som överträffar det mesta man tidigare skådat i iden vägen, krop , kän svida och. Ji- da. elRl D, 3 . " Må "vi, medan ' vi Bar hälsan: betänka att "et I är. livets 'dyrba- fäste: gåva, : och då vi använda den gåva väll - Låt 053 använda den" till: atit i trohet' sköta vårt kall och ha omsorg om våra med- människor! Och” må?» vi. även -un- der: hälsans "dagar tänka på Gud och. tacka ' honcm - för allt gott! Gustaf" V blev inför sin 90-årsdag tillfrågad av en'j list, hur han Man kan ånte tillgripa tillräckli starka :omd och "invektiv i sina at- tacker, Atlt religionen lämnar tack- samma - ibllottor för ment -uäintellek- tuella angrepp är. ingen nyhet, Det inser de' flesta redan: som unga gymmasister. Men har man dänmed kommit förbi problemet om demo- kratiens grund? Och . framför allt var finns ide. mest högljuddas el ternalliv till en demokrati. fotad i den 'knistet-ht med bibehållna' själs-'och' kropps- krafter kunnat bli så gammal, Han svarade: ”Det är Guds nåd”. Så är (det Allt, vi får av Hernen, är nåd, idel "nåd alltsammans, ' Tacka " Herren "för evangeliets gåva! Gud' kommer till 'oss 4 -sitt ord, ja, wi. kan säga, att - han I sig själv åt: oss sitt verket och det ansvariga stats- rådet: tarvar likaså en gransk- "ning, Herr Erlander bör nog "|. skynda på med sin genomläsning. När höstriksd träder kan han vänta starkt ' parlamen- tariskt' missnöje med de Löretag- na halvmesyrerna. ' : Här har ju till och med några socialdemokratiska tidningar an- : mält sitt missnöje med Ulla Lind- "ström och mjd Nib-ledningen. | "Iderbarare':: gåva. "tänkas? Li "Kan väl någon mun- I. den kristna gudstjänsten .. får vi möta honom, iden” väldige skapanen, wår himm "fader, Där! får vi i all ödmjukhet rikta 'de två onden. till |: Herre, ' våra : brister. Tack, Herre, för vad du skänker." Vi-får lov sjunga » honom ! i våra underbara psalmer, Det skulle wara en stor sång "och" tacksägelse, >: 085...” Vårt dagliga |. xD "gödstjönstens sköna -tov- iF bar ju så mycktet etit glädjas över ” och tacka; för. 'Lovad vare Herren! : deltar .; handlats styvmoderligt: av : stats- makterna om . man . jä för med « vad som kommit. det militära för! ' svaret. till del. Det här” gällt ”bå- de.. beträffande” anslag. och Jmöj- ligheten. till långtidsplanering. På "sistone har det ljusnat något. För « första. gången” under 'sin tillvaro "har. ce'vilförsvaret. genom; vårens : riksdag beslut. fått möjlighet till "planering; på. längre sikt :än. för ' ett budgetår: framåt.:.I. den 'se- naste” försvarsöverenskommelsen 'sades: klart. ifrån att civilförsvas : rets uppbyggnad borde fortsättas efter de; riktlinjer: com riksdagen . drog : upp 1959: Beträffande” an= 5 |: slagsramen, : fasts slogs ”dock icke . som (för d det m "litära försvaret, att . Aktuell .Poltiskt kan ett” veteavtal mellan USA och Sovjet inne- bära ett bidrag till försöken att konsolidera det nuvarande op- timistiska stämningsläget, . Inri- kespolitiskt har president Ken- nedy lyckats att då ett slag för jordbrukarna i den amerikan- ska Mellanwvästern: inför valåret 1964, men samtidigt riskerar ham kvitik. från de grupper som i alla lägen kväver ”hårda tag” mot' Sovjet. Kvar står att den nu beslutade exponten av vete till Ryssland kan framtvinga en omprövning av hela den stel- benta amerikanska embargofi- losofin, - Dagens Nyheter, kommentar bi i i it i I i ; ag Gunnar Hedlunds chans. Sydsvenska Dagbladet (h).' Regeringen har själv sörjt för att den måste ' undergå :en grundlig examen i Wenner- ström-affären ' redan vid sitt första möte med tiksdagen Vad opposillionen: har att göra. vid den ' kommande ” wemistsdebatten är att å hela folkets väg- mar verkställa /den förunder- g som bhåttills icke kun- nat ' äga. rum och bevara det matertal den kommer att ge Kills. det blir dags. att definitivt utmölla det parlamentariska an- svaret, : ' " Finans 2 istern påstår att Eskilstuna-Kuriren. vårt land ligger ”i den absolu- ta " toppen” ' när det gällev- u- hjälpen genom: FN. Delta får ses mot - bakgrunden av amt vi av kända skäl inte ger någon effekitiv : bilateral - kapital- eller annam hjälp som andra med oss jämförbare. - länder . gör... Den kvot enligt vilken, alla våra FN- bidrag - luträkna är dessutom: frukten av en regelväbt 'för- handling, där de svenska. för- handlarne varit alltför ”skiok- liga”; 'Finansminlisten > Sträng gladde sig åt ant den . svenska opindonen :är så positivt inställd |. ull m-hjälpen.' Han får då kon-]. centrera sig på abt övertyga re- gexingen : om -- behomet. -iav -:en snabb expankion av: densamma, Aftonbladet. Centerledarén är resigoliliker. Han: beundrar. de Gaulle, enligt egen ”ulsalgo. : Som statsminister i en borgerlig ' samilingsnegering skulle han kunna" påverka sam- hällsutvecklingen ' ä "idke-sook Jistisk -niktning på tll. betydligt mer. givande: sätt. än. som: med- | lem av en ny. regering Erlander med stöd av cenitenmn ifall Tage förlorade: majoriteten. 'Hr Hed- Iund' är. en 'kralfufull, ” säkikär, om "än > knipslug personlighet. Om någon, incim ”bongertligheten | opponerar. '. anlot hr ' Hedlunds kandidatur på gound av 50-ta- lets "koellitionspolitik ” bör han kanske indie allt tänka om, An- | nars. har vi stoteministerämnen som hnn Sven Wedén, . Gunnar Helén” och Erik Huss " fnicm : kompensation för penningvärdes- försämringen "skulle utgå. Detta -var en lucka i.överenskommel- sen, som gjort, att: stat:makterna : underlåtit att innevarande bud- - getår” ta' hänsyn "till" den sedan "1961 "inträffade ' fördyringen. Ci- vilförsvarsstyrelsen har f årets petifa 'tag't upp kompensat'ons- frågan och begär på goda 'grun- " der hänsyn till prisförändringar- "nå sedan. 1961. Skall det verk- ligen bli fasthet i planeringen, "måste / civilförsvaret .. liksom. det . militära försvaret få s'na anslag ” indexreglerade. I (Magéns Nyheter). » NN '” ver er SPÄNNANDE MISSIONSBOK. : | Uno Axelsson är missionär. . För ant få kontakt med människorna i det land missionären verkar, må: te han lära känna folket; dess se- der, ” tarikegångar och «tro. Skall han lyckas i sin gärning måste han bli. "ett med människorna där. — Und Axelssons nya bok ”Livet fi Tibet”, . (EFS-förlaget,s häft. 14:50, 2 två kristina tibetaner, Lob: inb. 17:50), 'ger en levande bild av |: NYA BÖCKER | hon och Lobzang hjälpt sårade sol- dater. Boken: vittnar om kristet hjälte- mod--och om människosjälars läng- tan efter frid. När man börjat läs- ningen: av. den, har man svårt att lägga den ifrån, Man lever med av. hela sin "varelse, on HS EN HUNDRAARING: I — det har | hans hustru Gyla, vilka är villiga att ge sina liv för Tibet, Lobzang var tidigare munk: i ett kloster, men «han. fann' inte den frid han sökte, Han rymde från klostret och gav s'g ut på pilgrimsfärd för att söka frid. Hans maka följde ho- nom. Överallt frågade de efter' en Gud, som kunde skänka frid. De fick 'svaret: I Indien finns de som talar :om. en Gud, som är full av . |kärlek. De begav sig dit och mötte det kristna "budskapet. De 'funno frid 'och lycka, Kärleken till. sitt land och folk drev 'dem att åter- vända till Tibet. Tibet'har alltid 'så [de én. kär klang för hundratusentals svenskar, Johannelund är Evange- liska Fosterlands-Stiftelsens hjärta och centrum. Där har utbildats och utbildas den dag i dag är missio- närer och predikanter, vilka' skall bära ut frälsningens budskap här hemma, i:hednaland och i de stora sjöfartshamnarna, Det är i år ett- hundra år som Johannelund varit till och i' jubileumsskriften ”Johan- rvelunds : Teologiska ”Institut” . ges först och främst 'en inblick i vad Johannelund betytt för Stiftelsens olika .verksamhetsgrenar, för mis- sionsvännerna och för den enskil- v Livet .på Insti- varit stärgt: för kristend de väntade-motstånd och svårighe- |t ter vid sin återkomst. Under Lob- zangs och Gylas -bortavaro hade kineserna ockuperat landet och ha- tet mot kristendomen. var än stör- re, Lobzang hade utbildat 'sig till re och tack vare detta kom han i förbindelse med mä och både han och Gyla blir dem till stor hjälp; — Förhållandena i'ett av kommhnister "ockuperat land skildras och "många farofyllda hän- delser, där livet hänger, på ett hår, = glädje; om den skaran ökades, som a får de vara med om, Så försvinner -för exempel .Gyla" en . dag, sedan tutet under vardag och högtid, med dess strider i själarnas värld, med kamp och geger, skildras också. En vacker bok, en lärorik bok, en bok' som man läser med händerna knäppta till tack för vad som va- rit oc med bön om välsignelse över verksamheten i framtiden, Må boken bli läst i mångtusende hem i vårt land. Arvet. förpliktar — boken ger en tillbakablick, men den är också en maning till oss kristna i:dag att föra verket vi- dare,» : ' Föntvoendemännen av olika slag blir bitt mänlonedten på scenen, där "en byråkrati med förrkrossänide drar: i trådarna, .Kan vi inte utan risk . överlåta en hel det ytterligare av detaljfrågor all helt klaras på tjänstemannaplanet? En sås dan konsekvent genomförd an- ordning skulle ge föntroende- mänhen - ökade möjligheter aut ägna tid och inlresse åt de sto= ra principiellt viktiga frågorna och därmed kunna behålla den verkliga makten, .' s Östorgötlands Folkblad, Den föreslagna förmögenhets- graderingen (vid ” studiebidrag) man på allvar göra gällande att' i detta ' sammanhang "väga så bidragstillägget? .. Är: lir Palme" vill komma åa nyilttig uppfinning, - men om den . skall bedrivas. så som + »vadions ”skjutjärniteporiter” Ake Ovbe mark påyrkar i. en" nyutkom, men - bok, : lär : även, de. mest '. mindre "ombonad + tillvaro, Ont- mark Yramträder som en puri- tan, . som valt reklamen i stäls let för 'sedlighelten "till verk-' samhetsfält. Ake Ortmark 'dub- bar sig till. rekflamens Savona "Trola, , Eller. kanske man snana- re borde säga: Hill den tadell6- sa konsumentupplysningens Jo- en ollkhelt. på gräshoppor och. vild honung. Ortmarlk will allt fabrikanter och reklammän” skall: underskasta' såg den dieten — fast utan ho-: nung.. Själv föredrar hän att kliommentera ' derala spälsning på ellervågomnia. SOM "VO Fri Köpenskap.” ” 5 Om inte minnet sviker var fjärde gången com 'Maranatarö- relsens ledande man fick de- monstrena sina underligheter i TV. Syftet är förmodligen pros i fylalktiskot, men liråga är om man med den uppläggning som valts i de olika fallen verkli- nen är mycket smidig och låter sig inte rubbas mur sitt suverä- na fugn, Finns: det inte star- kare . Iut alt. tillgå” bör man dämpa den i och för sig högst ' lovliga” trengörängslusten, " Göteborgs-Tidningen. . Missanpassad ungdom talas det ofta om nu. Men vem ta- lar om missanpassade föräld- rar?- Det problemet är bestämt mycket . allvarligare och aktu-' elllare; Hemlivet' sätten sin prä- gel på unga människor i all- mänhet - -foch - barnen, i deras känsligaste ålder i synnerhet, ” OS Dagen, - "Skulle inte "idrottsrörelsen kunna koppla 'av lagbasar och andra,' som saboterar idrotten genom allt inblanda den gt. Alko- hol-Swerige? '. ' Det skulle vara” ett fakes tiskt rekord, "om man allmänt orkade koppla bort alkoholen från ' idrottsrörelsen, Man ' kan. väl knappast begära ett, sådant. k soc : Pål | Västerbottens-Kurioen. ES - Pengar luktar ände — åtmins- tone inte. länga Sa' hostigt som folkpartiet — men 1964, detär ' en tillgång” på 25.000 kr, skulle . tungt att det borde utedluta nå- - det månne egnahembsägarna som. : hannes' Döparen; men det finns > Johannes ' Döparen : gick själv ut i 'öknen och levde" dep. på "söndagen åtminstone ' / förefallen närmast ”grotesk. Kan 7 gen. nått det man avsåg. Man- ' |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.