ka någonstans i Par — LAHOLMS TIDNING > -9" Fredagen den 18 oktober 1963 yi a am + Namnsdag i dag; . LUKAS . Solen 'går upp kl. 6.57 och ned kl. 17.00. | . k . I morgon: Kd por ""TORE : Solen gån upp, kl. 6.56 och ned kl. 16.58. . — BLEV. ALLTFÖR RIK Man bör inte avundas dem, som 'plöt: ligt och oväntat gynnas av Lyckan, ty man kan knappast gö- ra s'g en föreställning om vilka rubbningar som framkallas. ihjär- | ÖVNiga, nan på dem som blir rika från .den ena dagen till den andra. - För några år sedan: utföll en vinst med 500.000 francs i ett av de stora lotterierna 1'Paris, Lotten ägdes av en kas:ör i en av de etör- | sen sn re bankerna." Mannen lämnade ge- nast sin syssla och drog sig tillba- ig" omgivning- ar... I Han hade under & sin ånga tjänst- göring . som kassör fått en ' djup + Du ska följa med ordent-' ligt under engelska lektionerna. nav världen talar fu engels- - Nå då kan det väl vara tillräckligt ändål ZIGENARE I SKOGABY Nyss har zigenare campat i Sko- gaby ' under 10 dagar, inalies var här i tre bl Några av dem fr ute om nälber- na under en vid slip- furna > på bangården. Två husvag- ner ide måd jär nen. En familj på itre personer bodde i en vagn, en gammel mor på .73 bodde med barnbarn, fos- terbarrn etc, i en arnan vagn De övriga, en familj på mio personer, barnen war födda 1950—1961 bod- de på . gamla Rrdsvägen medanför fanns dra IL svarta i som mycket ved. Vatten, avlopps- och mar ett uttryckte sin belåtenhet med plate ändå och sade sig vilja re- db andra att bo här. Gamla mor ttyckite föreltås att plutten var för fiten. Eon villa ha flera kunder att spå £ hamd. ; é blev de tillfrågad "om camping var: tllå- ten, och' om zigenare såväl som andira medborgare tdinte stör sin motvilja mot tsi som orenade fingarna, när man räkna- - de dem, Nu när han blivit rik, be- slöt han råda böt på den saken ge nom att rengöra .: : varenda ; slant han skaffade sig, . Därför gav han sina tjänare sed - Jar”som”de skulle byta mot smut« Mät så siga kopparslantar. '| Och nu började för den stackars mannen den mest 'barocka; och löj- liga tillvaro: från tidigt på mor- gonen' till sent'på kvällen tvätta- de och polerade, han pengar, som han sedan åter släppte ut i haän- deln. ,,; ' Men då han trots sitt. tebrila ar- "bete inte kunde hinna med så myc- ket han önskade, anställde han per- "sonat 'och' uppratte en riktig ateljé för att rengöra gamla sols, Men” som. mynten /kunde' 'upp- "väcka de, "anställdas lystnad, beslöt han, genomborra varje, mynt och hänga supp.dem. på ståltrådar i sär-- skilt konstruerade skåp. ; Myntverket "som så ' småningom ” fick se” allt flera sous "med" hål'i gjorde”dock' en "undersökning, upp”| ; täckte varifrån "slantarna 'kom och "så måste mannen i lilla verksamhet, ng så kunde polisen inte ängripa. Dessa zigenare. hyr in sög i bostäder på mwintern Barnen kunde line läsa och skriva: En”5 års flicka kunde se skillnad på 'en svensk och dansk krona. När zi- genare han sociala förmåner borde barnen ha- skolplikt. för -abt som vuxna kunnia användas i Ne livet, . . Zigenare flyttar ofta: 1550 i taget och det kostar samhället stora pengar, med dejda' tnanspor- ter. Zigenare fordrar. mycket gra- tis service av. sin. omgivning. En av” famäljerna följdes åt till affä- ren och då kunde det bli svårt för expediten att. tillgodose behowet.” - : De levde gott, köpte kött, men även grönkaker. Morötter "åt bar=- nen råa vilket är nyttigt. De: tyck- te om finla kakor. Alla drack pils- ner. ' Spritförtäring förekom: bland |: de vuxia, då" skulle"q ”gammeallt! agg Förtroli ga. stunder ” G L”. Har det inte fallit er in att er fru faktiskt är trött? Är man både husmor och yrkesarbetande kan bördan ibland bli alltför påkos- tande. Hur är det förresten? Hjäl- per ni självmant till i huhållet? Dessutom kan er hustru också lida av någon åkomma som hon kanska borde tala med läkare om. Ni själv verkar en smula häm- mad inför sexuella samtalsämnen, kan det inte tänkas att hon också är det. Har ni inte försökt att tala ut med henne? Kanhända är hon inne i en depressionsperiod. ' Alla har vi rätt till trötthetsperioder — varför då inte också på det erotiska området? Nej, där anses det att man alltid ska vara lika aktiv, an- nars är det vips något ”fel”. Finns det ingen möjlighet att er fru skul- le få resa bort ett tag, slippa hus- hållsmaskineriet ett ' par veckor? Vila upp sig helt enkelt. > Vad er andra fråga beträffar 'så r isolering vara en av de van- ligaste orsakerna till gjälvtillfreds- ställelse : när man " komrniit : till vuxen ålder. Men onani förekom- mer faktiskt betydligt oftare även inom , äktenskapet än: man tror. Utan att behöva anses om' något onormalt: själslig isolering kan t ex vara lika påtaglig som kroppslig. Och även om 'ni säkerligen inte är någon . brutal. typ, kanske det har gått för mycket slentrian 'och. vana" i ert samliv utan att ni själv mär- ker det, =" Till sist sådant som för en man kan te sig som en bagatell kan våra det' som får hustruns trötthet att ta överhand. En bortglömd bröllops- dag, ett inställt biobesök, att ni inte |: på länge sagt att ni är kär i henne, Skriv gärna igen och. hjärtlig häls- : nin. ”Gallie”, | SENSATION - —T o MI PÅRIS! : Några. mannekänger, klädda - i det bästa Frankrike kan bjuda i d. derkläder;'p d omdagen; på en av. .de fashionå- blåste” gatorna "i Paris! ”Uppvis- ningen vållade fullkomligt "kaos" i trafiken, >»: vs Askådarna, till. 90. Proc.; undrade misstroget om de” såg rätt Tönheter ordnas upp med :kriy föremålet ifråga ' inte sallte sig i säkerhet. Dagen efter synkles ång- enn göra. sig påmind. Vid sådana tillfällen kunde : även : : kvinnorna få gig en knuff men de inte erkänna den, : Det. var, väl bäst så. för 'då blev inte osämja så lång- varig, En. god 'vän- till en av da- mera var av”hövdingen” och hans 4 .resp...2 dygn. hälsade på. vänin= an. Hövdingen och hans mor be- hövde hjälp med läsning av, brev samt besvaring efter derat dik- tamen: av. dem, oe «et vc Privatpersoner fick "ofta besök, telefonlen: Tånades om vatten och mor inibe önskvärd. när han under |- om I när nerade” ut ”från: hotell George” Vv. Mannekängparaden utgjorde: höjd- punkten på "den nio dagar. långa franska "underklädersuppvisningen: 17 åtta” "dagar har Mmannekängerna visåt "allt: som finns at denna , väg. : juda 1 nimala : underkläder, "öppet trädde ut på gatan: var det många turis- ved vard dliniligt, sat, Det mestå | Mad > fick grävas ner, sam. «Våta kläder och. avfall hade förstås svårt att bränna upp. Det män, < plötsligt. romer ; "upp rininan: avnetl; : passager Lu ZMA: er ANKSO= 11 KUCK! 50 x 6 = 2Q Burr's "ven JAG SPARAR ' I FAKTISKT. JAG BLIR TVUNGEN ATT. SKAKA UT BREVET - vR "BREVLÅDAN > a "JAG NOG. FÅ UT. DET: onZ-w Areas sorkar Ag Brerepn: MED LITE FÖRSIKTIGHET KAN). UT: SKA DET., OM JAG a SKA GÖRAJEN I NY, BREVLÅDA svs I on ASCHU SÅ ÄR BREVET INTE TILL MEJ UTAN TIL SÄLLE I Uppvissningen' har: lockat 'hund- ratals köpare från hela” världen: till "Medan Tannekängernd. graciöst 2 spatserade nedför avenyn utan'att fästa" avseende vid" de? "extatiska fransmänn " bilhornsserenad ' be- ordrades” "extra ”polisförstärkningar ut: för att. försäk i skorna fri sl —= Synd att vädret inte var litet bättre, sade en flicka efter uppvis- ningen. Vi höll nästan på att fry- Bråtttom att visa de yngsta Tiriumf- |... i bågen och ändra. Paris sevärdheter. jag hop. och så: kan” min" stora : syster” flytta” ihop" med: din" stora inte” kan hålla, samt. och 15-åriga Elaine! Jonas: on i Vancouver. har i syster. é På vägen” hem från”. rättade hon” detta för si i Linda Strohma "som 'sa att det'var samma sak” hemma hos hönne! "Linda hade” "också er emot arrangemanget... -... ooert hittat på. Ty föräldrarna hade inget arrangemang. . Pet . — Alltsammans är mycket lyck- äldre "systrarna, som gärna höll Ägare « nu, säger. Elaines mammal ie: sö : Inga kommentarer. ser & lerna födde: Och A : 8 ""Fredrik' blev' så stor att han kun- he Ad Kerstin Göransson Ljungman. a sen ag oo : Första tiden / skulle / Fredrik ha' sin: mat | och inte. kun- ”.de” jag” ta. pojken med i' båten. Sen blev han större och .börjäde krypa omkring, då tordes jag inte ” Jämna nonom ensam och skulle han med fick jag lov att vakta honom, så. då gjorde. jag ju rakt ingen nytta. Och många år framåt var det så att det alltid var nån, som jag "ammade, eller nån, som kröp om- kring ach Inte kunde lämnas. Till . de ämnas kvar att se till syskona. "Men det var allt fem sex år fram. "Det var väl då $ag fick spisen, "järnspisen, som jag önskat mig så ” länge. Då var det också lättare att "lämna darna sär inte elden brann ”"alldeles bar på spiselhällen och .frestade” klåfingriga små. nypor: så "mycket. fn Så glad jag var åt spisen. Tänk, '. vad.den gjorde arbetet mycket lätt tare - John hade den med sig en . dag aår "han fått. särskilt mycket : lätt.. Första gången vi "skälle 20 Har söka elda i den, slog , röken in och fyllde nela köket, vi fick: riva ut brädlapparna och släcka. Öch så måste Jehn' göra om alltsammans. Vad det var'skönt att slippa” stå så "xrokig ' och : så mycket lättare det var att laga mat sen! Och inte behövde jag elda.-upp hela stora bakugnen, var gång vi skulle baka. Det sparade mycket: på veden det Och ändå blev det br'amycket var- mare : med spisen: Spjället 'behöv- de inte -så örpet och spisen; höll ju också värme en stund. .- ! 7 John 'ech jag såg "knåppast var- andra om dagarna så mycket håde vi att såra på: var sitt' håll: Han låg ute +' båten nästan jämt. Var han mte ute och fiskade' for: han till 'stan' med fisken” eller böll på nere vid 'siöbuder med sina ' nät och skätar; såg till. båten tjärade fågelsträcken +. =: Nå Blag es på vårvintern var det också säl- jakten. '&tt par år kunde. John få [störa alt de kunde vara” vm och lagade .den- eller passade sjör : ra gånger packade sig isen utanför Sälbådan och han”kunde' gå'utipå Å den öch smyga sig fram "”och' klub- rna." "Men oftast fick” han Jörstås. 'De nyfödda kutar- na' var det, som ' var 'bäst' att ; få. Men, det , var svårt, för. honor ; satt vara” ensam. När pojkarna blev, så då var det ju lättare. . Sälköttet va "välkommet för c OSS, som bara” haff "lite salt fläsk, som var slut för länge sea när vi kom fram i 'mars. Inte tyckte-jJag om det i: början "men man lär sig. Och det är ”iktigt- gott med är- ter,” särskilt bogen och blåbiten, ; Jag hade Änte ens uid! att sakna John eller: lägga” marke | till: om han var borta :ellex.h ; jag har de mitt'att/stå.x meet : Och tala mec varandra det blev ju! "inte ”av., Kanske är” det därför den där pingstnatten lever kvar: så starkt'i minnet, "Vi behövde väl in- te så många 'ord sen. ">" :2 ! Men”hur det” var "gled" vi åndå "| från. värandra” Vi. var helt ' enkelt för trötta efter dägens 'mödor: Utan ord, nästan utan känsla famnade vi varandra om natten; - värmde oss mot varandras kroppår I Ibland tänkte jag på ätt det var bra underligt att vi gick där två människor och ' ingenting hade jatt eller med ' ot Sen växer det pepparrot i ett par skre- vor på sälbådan. Den har väl en gång - ' världen blivit planterad just för ” ätkättets " skull, 'John” flådde tade"kättet. Det gick bra att. sälja. Skinnen var ör grov. för att'det skulle bli aågra pengar att tala om för Jem. Men kutarnat skinn fick John iv bra netalt för. > en Jonn «unde iu inte ge sig ut - långt 'eller-7å "så må»sgar sälar; här han var ensam Det mesta han ha- de ned sig hem.var väl en elva fisk Ha murade in den själv vid ut skötvålen öves isen till fritt vat- tolv stycken. Och det var nätt att sälarna och vi kokade tran och sal-|: säga v dra' Mer vad skulle vi ha sagt? Arbetet tog våra tahkar. Arbetet och barna för mig Arbe- tet och planerna” motor till båten för Jolin ' Arstilernas växlingar ' betydde kanske west för css, de förde med sig de 'största "förändringarna ili- vet Jag lärde "mig att frukta vin- tern." Att veta att man' var av- stängd fån alla andra människor vär förfärligt I 'självs' verket var här|jag nästan tika ensam: "om ”sdm«| marn men ag visste att jag skulle kunna fälja me? John in till stan Och det va ändå det som betydde :I gar "gånger såg jag också mor. Hon mest! för ig! Kanske "kom, i jag in till star fyra! fem gånger om året, Vad rdet var : underligt ”att 'se alla människor. . Tala med: dem. Träffa Anna. ilöra från! mor och far. Ett brukade - lämna -- besked + till : Anna några Jagar innan hon for till stan, ibland ”iyckades:"Anna';få bud :till ig k så -god tid att jag kunde följa ,med / John; och :träffa henne. Men det. var inte alltid möjligt. för mig att fara ifrån just då. Det var : Far dog den vintern Eli v var ny- | född. Honom: fick jag inte. -8e, inte jens följa! till :graven.- Inte ' förrän sex veckor efter hans död fick jag budet. Isen, "den hemska isen skil- de öss från” ytteryärldet. Det kän- des så Lårt detta, att jag inte fått träffa honom - - ket! äver, "när alt Var, betalt; och flyttade vill: Anna istan Sen träf- fade "jaz ,ju benne; var gång jag kom in-dit : Men .hon följde. ald- rig med till Sälbådar. Jag vet inte om "det" var för ansträngande för henne : e'ler” om? def. var: för fars ekulbebontmté” gille” komma "hem till sss" Jag kände på mig att hon ly-kte «an 2arde' var” [EL velat « | nars levde vi mest på fisk och po- I dan. På det sättet mindes jag all- tid att jag inte fått fars förlåtelse . Vid Aden tiden hade vi tre barn att föda, vi slet som djur, John och jag, men. pengarna ville inte förslå. Vad jag fick in för ägg och dun. efter ejdrarna, som John sköt på vårarna, räckte knappast -' fill annat än: mjölk, när' det var så års att John kunde segla till stan, och Lite garn, och tyg till kläder. Och ändå unnade vi oss knappast ett enda ägg ' själva... Någon: gång blev det förstås ugnspannkaka. An- tatis, torkad gädda, salt strömming och kokt simpa: Och rågmjölsgröt och bär. när: det var den tiden. Det var, ont: om - lingon 'ute bland skären nen lite fick vi ju till mos. Blåbär fanns det mer av, dem tor- kade jag, de drog socker annars. Smultron fanns det gott om på Säl- |] bådan och inne på Storskäret, det enda stätle där det också fanns lin- gon i närheten: För smultrona fick vi. bra betalt i stan,-så det var inte så ofta vi åt dem ste ” När. isen Ia” sig, var jag alltid rädd för att maten irte skulle räc- ka. Det var inte gott att veta hur länge. intern skulle vara. 'Skräc- mte tom: hem en stormig Johr. na -maernatnt ken='satt + väl isen ” den - gången |: iväg på kvällen. Solnedgången ha« de varit lysande röd, den bådade riktigt storm, men det hade varit' dåligt med, fisket och John hade lagt ut. sina not narr om Tärnöret. Där låg havet: öppet och' nordan brukade" vräka” på ordentligt, När John . ät sina gärn" var det lugnt och en svag. sydostlig bris, . "vädret var. ovanligt vackert för att vara så sent på hösten När han” skulle ta spp goten,' lyste himlen dlycks- bådande röd och "violett och längst bort .vid borisonten kom blåsvarta moln rullande, Vinden hade mojnat och” det: -var alldeles" stilla "Man kunde inte ana från vilket håll näs-. ta vindil skulle komma. . - + Jag höll på att stryka och märk-= te inte ens, när John gav sid av, . När jag ropade på honom, då af- tonmaten var färdig, . fanns han -Jinte någonstans. Jag gick ner mot . bryggan: båten var borta. ' we Tr > on (Forts ve när Lva ww kom" ut tll Sälbå- Detv var Fvaskeck | Dä ban gav sig
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.