' 2 ter undersökningens slut fo. CAHOLMS TIDNING "Lördagen den. 19 oktober 1963 Namnsdag i "dag: , or FORBES vs Solen. gån upp kl. 6.56 och ned: kl. 16.58. ere "I morgon: | | + SIBYLLA [5 fö; Solen går upp kl. 6.58 "och! ned kl. 16.55; Solen går upp kl - 7.00" och | ned. kl. 16.53... - SKONERT” BLIR SOMMARSTUGA Forna: skotierten - Milvy kommer i fortsättningen att tjänstgöra som sommarstuga. i Sit Arnes skärgård utanför Norrköping, . En .norrkö- pingsbo häl öpt Milvy:som bygg- |; » des under namnet Fredrika i: -SLte år 1896 och är "det ”enda” kvarva- . rande gotlandsbyggda :handelsfar- Ayget.: Under mångå : år seglade den” Nilla skuta! med trälaster och osläckt. kalk i tunnor” frå Hill" tyska 6 östersjöhamnar. Ytitutet > så Philadelph a har under; er en'tid på- gått. experiment i syfte ätt. tidigt kunna diagnostisera bestämda, can- 'cerfall, Forskarna arbetar” med 'eh . infraröd kamera, , som med” enorm snabbhet” registrerar minimala fem- | ”peraturskillnader inom, ; pati entens |; "kropp: Kameran" är kopplad till, 'ett instrunien som! tio sekund klart med en s. k. tefmogram, söm nog- grant tippger temperaturskillhader-- na inom. patientens kropp på 60 000 punkter. Då "can vävnaderna en- ligt erfarenhete tvecklar' större tände” friska cellerna, kan > med: hjälp av termögrammen elak- ertade tumörer, lokal" seras på . fle- ra” "ställen, till exempel. 4 :Junga, oe i klev- -åbost tu dent ner från sin. gungstol efter, att ha | — = Naturligtvis är arbetet ett nöje, , direktören, " men man; får inte tänka på nör jen bara vek - — Nej, "den. bruden - var för tuff för mej. När jag sa att jag "kunde begå 'mord för hennes skull så sa hon att jag kunde ju börja med ett löbet självmord. I sea Någon annat än en traktor fanns inte att ta för de två "ynglingar som -häromkvällen bestämde "sel för. att konkurrera med raggarna i Tibro om' den kvinnliga fägring en.' Ynglingarna' ”lånade” "traktorn .på en gård i Mofalla, Den ene sat- te sig vid ratten medan den' andre placerade "sig - på: en -av traktorns hjulskärmar och så .puttrade, man in i västgötaköpingen. Det fåtal ”raggarbrudar” - . som po terade . på T bros. gator visasde inget. större intresse vare sig för fordonet el- ler . ynglingarna; Det gjorde , emel- lertid poli: en. | VÄRLDSREKORD, I GUNGNING Finska, studenter har. satt världs-. "rekord i, ”gungnin; "Häromdagen Paul. Lemb g. gungat: "oavbrutet: i €5 tmmar, "och 143 minuter. Lemberg hävdade att han, därmed . satt nytt akademiskt. ärldsrekord i denna gren. Senare på : kvällen". föll.” ytterligare ” ett världsrekord. Det - var en kvinn- lig student, Kaisu Enkolä, som slu-'; tade efter att ha gungat i ett' sträck i 72 timmar och 27 minuer. Där- Doktorn svarar ”Eva 45 år”. Ni bör för era stora allergiska besvär söka på närmaste invärtesmedicinska klinik, Event finnes - någon specialist på dessa sjukdomstillstånd, men härom kan ni får upply g vid hä I till det lasarett som ligger bekvä- mast till för ert besök, Numera finns én stor arsenal av olika preparat att sätta in vid dy- lika besvär och säkerligen I kan ni bli kvitt. dem, sö man”. svär som uppträtt under de många åren av lungsjukdom resp nervösa j besvär, blir. naturligtvis inte bättre nu när ni känner er speciellt depri- merad, Det är svårt att utan: per- sonlig undersökning definitivt-yttra lämpligen bör ni' vända er till er läkare för att dels: erhålla 'anvis- ning på lämplig och lösande ; föda, "samt undvika sådan mat som” "med- för gasbildning, dels erhålla någon, antidepressiv medicin. +" ,: Tv Naturligtvis bör. ni på grund: av de - symptom ' ni har; inte :'vidtaga några: som helst drastiska. föränd- ringar i ert liv, vare sig det. gäller staden eller andra förhållanden. Det finns ;goda '- möjligheter: att: ni så småningom. skall :-finan den rätta hjälpen för: besvären, : 3 ek ten att: äta ur den, s k mulpåsen; Men hästen var tyd gen-inte hung- rig utan: bara kastade med huvu- — Det ' tjänar” inget ti aldrig” ner. den. store häst med slog hor det" tid? gare' "rekordet ”Dålig mage, deprimerad a års Era långvariga magtarmsbe= Ä sig om arten av tarmbesvären; men |- förändring: av' den. nuvarande >bo- |; + I Frankrike finns det en man som har mer mod än. förstånd. Hans. amn är Jean Sunny och han har. skapat sig ett grundmurat rykte som bilakrobat. Hans specialnummer är att köra långa sträc- på två hjul, 'Här framträder han i samband med en mannekänguppvisning. annekängan. Bibelot som har klättrat upp på bilen som körs i full runt omkring och applåderar. Visningen gällde de nya vintersportkläderna från ett franskt modehus. ".. co Or besväret MET pototis Och körlbullår.. ZNMUPEg MsnH: es DÖS VI ITYYCKER I VÖl kan Klara oss EC. SOM VI SÄGA. FER [= | Somme FÅGLARNA ÄR FÖR - KLOKA = DE ÄR INTE ET DUGG RÄDDA FÖR MI T / HUR LÄNGE KOMMER DET. SÅTT VARA I "BARA TILLS - BLOMMORNA KOMMIT vPpt rs Sydöstra Sveriges Skogs gares Förbund (SSSF) . skeppar. "för närvarande ' över : Kalmar 'hel- barkade granmassaved som är "UR "GAMLA ÄRGANGAR : ”Gästen (ursinnig): ” Kypare;' har jag hu vänt t på kalvsteken i en timme! Kyparen fe ytligt): . vad: tiden: förgår! Inte H- sant, avsedd: för export "till: Denna kvantitet ingår i en stö; och :skeppningarna' ha sedan tidigt” i våras." vh re leverans från SSSF:s' område = |. SSSF har sedan ett: antal sär I I genom goda" leveranser : til flertal : exportmarknader, ; bla: till Tyskland och Norge, etable-' rat ett utomordentligt gott' sam-: arbete med de' stora ' cellulosa” herre? | DU KAN: | HJNLPA > RÖDA KORSET: Det är stjärn« :. .foch pappersindustrierna dessa länder, > : Genom : exportaffärarna - PES inhemska "industrin: fur. Hennzs kolleger står ' [] POSTGIRO 800 800 tagit emot endast mycket be gränsade kvantiteter, SSSF : lyckats - lätta ' något. på: | sulfitvedstrycket, : eftersom den: "så" som;. under den :gångna säsongen — I H i i H 09 : De mörka stormmolnen slukade : den skymningsblå himlen bit för bit. Ännu var det alldeles stilla, men så mycket hade jag lärt un- « der åren på Sälbådan att jag visste att det bara var de sista stilla mi- nuterna innan ovädret skulle bryta lös. Fast det var kyligt kändes luf- ten så underligt kvav och stilla- stående. Mörkret föll hastigt. Jag : stod alldetes stilla vid bryggan och ” såg utöver” det svartnande havet. . Långt borta försvann det i ett oge- nomträngligt mörker . men nära stranden låg vattnet. blankt och orörligt. De första stjärnorna speg- lade sig i den lugna ytan. Inte ett grässtrå rörde, sig De sista gula löven . hängde , ännu kvar i björ- ' karna och borta på ängen låg dim- SS ' man tung, rå och orörlig. Då såg jag med. ene längst ute Vid. havsranden, där mörkret tog bort skillnaden ' mellan hav "och od himmel, en' svartblå vall som bred- g och kom allt.närmare hbågra.. ögonblick. senare var. hela of" a (Så i blankt havet ligger «=. Av Kerstin Göransson Ljungman havet svart. Några meter från bryg- gan låg vattnet ännu stilla och sil- verbiått. Över mig stod himlen klar och full av stjärnor. Det var så tungt alt andas. Så svepte vinden in över Sälbådan; Med ett under- ligt vinande ljud kom stormen. De svarta. tågorna vällde : över den blanka vattenytan: De torra löven” i björkarna rasslade, slets loss och virvlade över klipporne ut i vatt- net, Vinden tog i så hårt och ovän- tat att jag nästan förlorade fotfäs- tet. Mörka” moln skilde sig från den tunga inolnbanken i norr och drevs äver himlen. Stjärnorna för- svann och let blev alldeles svart. Små ilskna vågor med fräsande vi- ta kammar störtade mot klipporna. Skummet yrde i ansiktet och ky- lan trängde in till benen. Långsamt stretade jag upp mot stugan. Vinden rev i hår och kläder. Jag blev ut- kyld på den korta tid det tog att arbeta sig uppför backen. : Elsi kröp omkring på golvet. Hon 'uaåäe fått tag i min stickning och "lyckats sno in' sig i garnet, . ss terbågarna såg” mörka ut: mot den | grå” dagern; som silade in ' genom de” små buckliga fönsterrutorna. Stormen hade .snarare tagit till än minskat. Lösslitna grå : molntussar flög förbi fönstren. Jag xunde knap- past skymta klipporna utanför. Då och då kom 'en' regnby smattran” de. Vattnet, ' som rannii en smal rännil från "taket. ner” över. den ljusa väggen, hade: tildat: en” hel så hela arbetet var tördärvat. Fred- rik hade Johns stora kniv och tälj- de på cn pinne, medan, Björn stod bredvid färdig att ta till lipen. för att han inte fick ”låna, kiven” Vatt-' gröten, som stod . på. bordet. hade börjat skinna sig och elden hade bruanit ut 'under pannan med kornkaffe. :-. Id Barna var > hungriga, men L själv kunde jag inte få ner”en bit. Hur | TR > . - skulle det gå för John i stormen? | S)ö i hörnet mellan skåpet och fäll- Och noten? Det vore inte en liten | bordet, Jag satt fortfarande p å bän- förlust att bli av med dem, ken: mellan fönstren. Inte hade jag När jag tått barna » säng la jag kunnat gå och "lägga "mig" och inte mer ved i spisen. Det skulle åt- heller hade jag. hållit mig. vaken minstone .. vara . varmt och finnas|hela tiden. Då och då hade jag nic= kaffe, när John kom tillbaka Så satt | kat till och huvudet hade sjunkit jag där och väntade. Fotogenlam- ner mellan "armarna på bordet. pan brann med ett matt, flämtan-| När det började ljusra, reste jag de sken. och jag väntade och vän-|mig upp, stel och frusen, och gick tade. I kammarn sov barna. Tim- |mot dörren, Kanske skulle jag se marna gick och stosmen tog: till,| Johns båt komma: Det var knappt det ven >m knutarna och drog ge-|jag fick upp dörren. Vinden låg på nom fönstren. Regnet kom' och .i|och regnet hade kommit. . den vatt norrhörnet sipprade ett par 'drop- svälla, «= on: MN par genom taket. och rann efter) Jag såtte skuldran | "mot - dörren, väggen. ngeuting kunde jag se ge-loch bände, då flög den hastigt upp nom fönstret . Det var becksvart och rycktes ur min hand. Den slog därute, Aldrig hade det knakat ilmot väggen och stormen svepte in stugan 'så som det gjorde den nat- li köket och regnet piskade, Innan ten; jag fått igen dörren, var: jag 'ge- Så småningom kom gryningen, nromvåt. Försiktigt öppnade jag. den Fönstren 'stod inte längre" svarta igen och' försökte se ut :'De: äta mot väggen utan grå, nästan ljusa-, regnbyarna gjorde sikten dålt let re än den kalkade väggen Föns- lar inte långt jag kunde se. elen sprutade högt över klipporna. Läng-. | ängslig . för John, jag tänkte. mér var ljusgrönt och det fanns 'kna past några skuggor i vågorna bara ett. fräsande; grönvitt: skum, : som ré bort 'stod regnet som" en gardin, som var nerdragen och skymde bort hav .och himmel för mig. På mar- ken. virvlade ännu" gula” löv,. men björkarna "var i alldeles" kala och böjda i stormen. Stammarna. hade förlorat sin vithet, de stod som grå bågar” mot det gula” gräset, högré upp försvann ' de” -i-den rykande tjockan! - Vad hade hänt John? Hade kan bärgat sina garn, eller var de för- lorade. Hur hade det gått för ho- nom själv? Stod den gamla skröp- liga skötbåten emot i det där väd- ret? Höll seglen? Hade han revat dem i tid? Ellen drev båten redlös i stormen? Kunde han ta sig in i lä under Sälbådan och runda klipp- spetsen vid bryggan? ' Då, på morron; :var jag inte så på redskapen. Hur skulle det -gå om - vi miste dem? Det var inte mycket mer än ett år sen” John förlorat sina 'skötar under en tidig höststorm och fått sätta sig i skuld för att få: nya. Skulden var inte betalt än. ” ] jag” ut och arbetade mig «I orkade jag inte med mig själv läng- ot". stor- men ” till "den." "höga" "grå klippan längst'i. norr«på bådar, Ingenting syntes::;' Våt och" genomblåst-- kom jag in :igen: Gång på gång- satte jag på kaffet "för . att: ha. det varmt «till ; John” kom”. Lika ofta stingsliga. . Det. var. väl. min: ängs- Tan, .. som smittade av, sig. Jag värmde det som var "kvar av går- 'dagsgröten ' och gav dem. Jag gav dem bröd 'med sirap på. Det bru- kadé vara. fest, men de var ändå lika" griniga. Till slut förlorade jag tålamodet och gav pojkarna var sin sittopp. Det lättade för- mig. Men pojkarna satt snyftande "vid fönst- ret och smetade her rutorna med sirapen. I kammarn grät. Elsi, jag hade "liksom inte rått med'att klä henne och våt var hon förstås, Så re; tårarna började' rinna. Jag strök med. er sotig hand över kinderna. Det 'kom nya tårar.. Bårnet, som jag väntade, rörde sig oroligt; Hur många. hade jag. inte hört talas om som ”blivit borta” på sjön. Så var det, de! kände, som' satt hemma och". väntade. Aldrig 'mer |Iskullé John" komma /' tillbaka.! Jag | föreställde : mig: hur» vågorna: slog|- Allt eftersom dagen led blev jag oroligare. Hade det. hänt" John vatl got? Flera gånger i i å timmen gick in över båten och kotet slets ur. cc doppade 1 vattnet. Det våta scdlet > tyngde båten, när:'nästa sjö kom; skulle båten inte orka resa sig, den" såg för mig det kokande, gröna vattnet, - såg . Johns sammanbitna" ansikte sköljas av sjöarna, försvin= |na och lysa blekgrönt under de. väldiga” vattenmassorna,' vara bor 7: ta, borta för alltid. :' MÅ i Jag stoppade fingrarna i mun för att hindra mig själv från att skri" ka, Så försökte jag resa mig och lägga mer ved i. spisen, men jag: nas gråt hade tystnat, Björn pe" tade mossa ur en "spricka "under fönstret, den hade någon försökt: täta någon gång för länge sen” med mossan. Fredrik höll på att tälja, en båt av en. brädbit, som han plockat ur spisen. Elsi hade väl somnat från alltsammans. Då kom jag ihåg att det fanns en psalmbok bredvid bibeln. I den fanns en bön för sjöfarande. Jag måste läsa den, Det var en gam=' mal eliten bok, med' stor och tyd= lig skrift. ra . (Forts) vs av stormen, | hans hand, -Seglet skulle kantra, Kanske sjunka, Jag - fick inte bena under mig. Pojkar= .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.