(ed "> FÄROLNS TIDNING — — LT den 24 oktober 7 =0 Växande bostadskö och för lite : Av d ting; av” äntålet färdigställda 14- genheter under" första kvartalet framgår! att det hittills” färdig- ställts färre antal lägenheter I inori:Stockholmsområdet i år än under fjoråret. Den totala minsk- ningen unider första kwantalet för nen småhus AS deten småhus i bostadkproduktio- nen ligger i vårt land långt un- "der andra jämförbara länders och detta beror ingalunda - på "att svenskarna är mer belägna” att "bo i stora - hyneshus, >. -" += Nej, . det har sit förklaring i att bostadspolitiken har fått en Mrs hela Storstockholm är cirka 300 änniktning ' som gjort" det ' för- |. mr kreditsynpunkt art lägenheter. ' Minsk - ligger dock själva verket helt på Stock- holms stad som byggt 600 lägen- heter mindre i år än under mot- svaranide: tid förra året, Förorts- kommunerna har f stället. kun nat öka sin andel. med cirka 300 lägenheter. Då” man kan ta” för givet vatit inf it till Stockhot råde "ingalunda minskat, det är väl snarare tvärtom, är det all- deles'” bart” ait bostad tionen" inom Stockholmsområdet ytterligare har förvärrats, Till viss del tr det väl den stränga vintern som, har -varit en broms på :: byggnadsverksamheftlen men denna förklaring säger inta "allt. Om man ser på landet som helhet. så har bostadsbyggandet ökat, med :9 procent ' eller med 1 300 lägenheter. : Talet om att man skall kunna bygga hyreshus, Det är den” stat. fördet ont I term åk, och " Herfamiljshus och" inte den: -bo- eget & "VÄRT - KULTURLIV "uppvisar ohyggliga uttryck för den kalla rå- heten, för den sluga makter och för livsledan. Alla tre går som regel |'h par. om par med den oblyga sex- kulten," upplyste en prästman om isin: högmässopredikan på sönda- gen' i Oscars kyrka i Stockholm. . Han fortsatte med att utpeka Da- gens Nyheter ' (fp), som" villolärare här i Sverige, vilket tidningen själv "refererar: I Sverige. finns "Dagens Nyhé-- . "ter, som',”på kort tid har hunnit + med att plädera för otrohet i äk- >. tenskapet : på ledande plats, ge "| Vi har "dock ännu inte kommit -Jment fritt kan välja sin bostads- [Att ho i " Som ett ”apropå fill årets spar- > banksvecka,” som har till tema BARN - BOSTAD - BIL; dis ”kuteras i i denna artikel bur säl « tet att'bo präglar vår tillvaro . och. hur bl. al bilen bar” ändrat "våra ” vanor, - Artikeln 'ä; tad” av : byggnadsingenjör ' SBR Lennarth Gustafsson i "Å ena sidan 'sett är vårt boende en- konsumtionssak, å den andra förefaller det som vi i Sverige är beredda att gå ganska I Tårigt & frå ga om uwtgifter för vårt: boende. så långö Att varje bostadskonsu- form killer! idealbostall, ”Atskilligt kommer « också salt återstå , till "vi kräver på | många näringslivets. områden för- utom le rent plantelkniska' och hbo- stadssooiala sidorna. Ur gjonda bo- stadsvaneundersökninigar ' och ur aldtuella': debatter kring bostad och miljö kan wi från konsunventsidan skönja positiv. och” negativ kritik denser, för Ynamdida samhälls-" och bostadsplanering som: grundats. på resultat. av, gjärda den (tort utrymme "åt terial som! : ar fria aborter, döds- ” bygga ifatt bostad Stockholmsområdet ber sig med | ig på mark som börjar göra sig gällande och, förontskommu- nernkas ' bostadsbyggande hämmas av att man inte hinner med ae. . planera" och ”projektera de nya bostadsområdena i den takt som bostadsbehovet ökar. > Om "man betraktar de under första kvartalet inflyttningsklara - bostäderntals fördelning mellan småhus och flerfamiljshus så vi- sar det sig ati småhusen ökat i förekomst" med sex procent. mes dan , flerfamfljshäsen ökat... "med 10 procent; dettta gäller för. lan- det som helhet. = - I och för sig är det glädjande att förekomsten av småhus ökar, men det: behövs betydligt 'kraf- tigare siffror till för att fördel ningen mellan småhus och fler- familjshus- skall jämmnas ut, An- JULVARORNA I DYRARE : I AR Man får räkna 'med högre | pri- ser på flera typiska julvaror i. år, | | framför allt sk julgotter, nötter, mandel o, dyl, Skördar: har sla- git fel och de. som arbetar med varoriia har fått bättre betalt. Är ven för ost blir det” piishöjning- ar — ända upp: "till femton pro- cent —"medan' priserna på frukt förefaller mera stabila, Tillgång- en på. julvaror är dock" god och kvaliteten På frukt är över lag mycket hög enligt Fri iKöpen- skap. sina? invånares standard” 'De 'som sysslar: med. skörd och” hantering får bättre betalt och det är frå- ga om; kraftiga stegringar' — upp till hundra procent på hågra är, Å andra. .sidan'; har ;de haft det igt. fö t- och 'en för- v. deras löner för dem inte ens' I- närheten av svensk lös nenivå skriver Fri Köpenskap. de Katrinplommon och annan tor- kad frukt "blir något dyrare i år än i fjol på grund av minskad produktion och i vissa fall fel- slagna skördar. Ett undantag är kärnfria russin från Californien som blir något billigare dock in- te så mycket som man kunnat hoppas på med anledning av å- . bakåtsträvarna i i upptuktelse.” hjälp, ett ' accepterande av själv- mordet som moraliskt riktigt. Vad .gör kristna människor med en så- . dan tidning?. Fortsätter att köpa . den? Varnar de andra för den? "Använder de”den'tidningens' an- nonsmarknad? ; Var och! en: må . handla ': efter ' sitt eget -samvete. ' Säkert är att Dagens Nyheter, se- - dan lång tid ödelägger det sven- "ska folkets andliga och moraliska grundval på ett sätt som ingen annan ,skönjbar. kraft i dagens » Sverige”, ”"Vi är, gode. pastorn, "tacksamma över denna reklam, Kanske tycker vi att det är en smula ' orättvist :mot våra. kolleger att. vi - på..detta sätt får! ett lyft framåt : Kyrkan drivs ju ändå med' statliga:-medel, skriver DN ironiskt; som dock tye- ker att man inte inom statskyrkans murar skall gynna ett” nskilt före" tag.$ 7 ANTALET i ANSÖKNINGAR” an -de-” grundläggande . yrkeskurserna "vid såväl läntbruks-'som trädgårds-' skolorna är i år större än tidigare, Det tyder på att de nya' formerna för yrkesutbildningen tilltalar: ung- domen, ' skriver tidningen Lantar- betaren, som” även : har några kri- Varje” samhällstyp har sina eg- na problem och ånlbe” minst tätor- flerna. Bostadskonsumrnlierrja " får också beskända del därav.” Här har 'wvi' exempelvis Kkonifliktsökua- tioner” som” bärn ; = ' bil, ”böstad - bilparkering, fritidsområden '- hög- gradig exploatering.” För" dem som funnit . böstadsform i "eget hem; den . friliggande villan, ' madhustet eller kedjehuset, Har väl i; alls mänhet ", många | problem » blivit lösta. . Lek. och ; fritid - ävensom många problem ” kring 'bilägandet får 'sin' naturliga lösning inom ra- men. för. ”det "egna" heminet”, XEn. god - vän sade mig nyligen: PAR. bo. i villa är ”inbe” bana ; em annan & EE "Det bjuds också en ny livsform”, — Nämnda motsättningar £ år. påtagligast når detia' "mål, Att lösa: udetita pros - -- ket visar. att dessa frågor är 0 Il villa - en M livsform Drömmen .om en egen villa är vi da utbredd. Allt flera börjar för- "stå att drömmen kan förverkligas endast om man går in för ett 'sys- tematiskt 'sparande,: Bilden är Iå- nad från en spansk tidskrift, vil- . internationella. . ped dyrare” för fadtighesägaren” vid ; | villauthyrning gentemot” lägenhet i flerfamiljshus. Att bygga” bort" si. Vaget genom. lämpligt materialval kan tänkas vara en iväg. 0 Med den förändrade bostadepla: föränidinas även; di standarden. Det kan vi konisbatera: Ibland med "glädje och. tillfreds- ställlelse; "äbllanid "mild + s förundran, i flerfamiljshus, bli andelsägare i en | paket, Naturligtvis kommer det er -sorgsfullt kunna sovra, bland per- ilten. — Så mycket :viktigare. är Md | "Det må dock vara Hllåtet stt ställa begreppet ”standard” under debatt. Har vi möjligen fått den uppfatt- ningen att man med standard me- nar en mängd apparater med myc- Torolagen den 2 2 oktober 1968 - Det är en upplevelse stt firdos i de Svenska fruktodlingsbygder- na, då skörden av äpple och pä- Tron t garna ser lo- vande ut och, träden är välbesatta men ej överlastade, vilket innebär att de "enskilda frukterna under soliga degar kan nå en mycket god utveckling. Det finns således larden? Har planlösning | goda a och materialval fått sin lösning] svensk frulktmarknad. till förmån för konsumenten, eller var det lönsammest för tillverka-| ren ur kostnads- och tidsvinstsyn- punkt? . Vart tog winsten av all rationalisering vägen? Ja, alla des- sa frågor! kan självfallet inte få något generellt svar. Men de be- Lysas och får sitt svar i varje en skilt fll. s —0 . ven om den blivande bostadskon- sumenben tänker, bygga sitt hus själv eller” "hyra sin lägenhet i ett ekonomisk förening ' eller överta tomträtten Häll em bebyggd tomt- reor "går verkl VARSAMHET VID ' .- FRUKTHANTERINGEN. Landets fruktodling har år från tande och ligger wäl framme i jämförelse med andra' europeiska länder, Detta medför även förplik. . | 'telser ifråga om fnukitens behand- I ling wid skörd och : distribution. Huvudborterria av äpple i de svenska odlingarna ' skiljer sig från flertalet importerade sorter, villa främst måste kunna geniom- gå långa transporter och efter skörd i mer eller mindre cmoget tillstånd tåla en långvarig lagring. mot serisbyggnation och bygge i förunnas en och annan att om- sonligt präglade bostäder, men ide stora grupperna” av bostadskonsu- i den framtida bostaldsprodulktio- det då, att barnet, bostaden och bilen, dessa tre så väsetitliga ob- jekt men ändå varandra så helt olika, kan beredas : platg i vårt samhälle under ' sina individwella mienter har att "finna. sön "fösnång I De ka huvud sem plockas då de nått 4 , ett DEN SVENSKA FRUKTHÖSTEN : Av 1:e konsulent Nils Östlind, Kristianstads "och Malmöhus läns N hushållningssällskap, den frivilliga ' - organisationen Svensk fruktkontroll, som genom 1 FN av > gar sterar att en k ärkt för- packning innehåller de kvaliteber som anges på förpackningen och ' som i stort sett följer internatio. nella regler, Kontrolletikjett tillde. las endast packerier som deltar i troll. Enligt gällande bestämmel- ser kar förpackning ske på olika sätt, Finare kvaliteter blir i regel varvpackade eller packade i för- bantkl. Billigare sortering packis oftast löst i kartonger, som före- faller bli alt vanligare emballage. HUR FUNGERAR . FRUKTMARKNADEN? . En som verkligen för- vånar mid besök i fruktodlingar- na är all stona mängder av väl- utvecklad Transparente . blanche hänger kvar övermognade på trä den eller. ligger på marken. Då delita förhållande inte kan vara nönmilt "och i Överenkstämmelse med sunt ekonomiskt tänkande" stadium som medger em. normal ad, är tunnskaligare och känsligare för "stötar -mjen har i fruktköttet, större” saduighetsanad och oftast bätbre arom, vilka egen skaper får betalas med den större grader; av känslighet för mild behanfilling." FRIVILLIG FRUKTKON- | TROLL GARANTERAR betingelser, - =. av ">; ”ANGIVEN : KVALITET. Sedan flara: år tilbaka finns É Till fängelset med de arbetslösa! Samhällets - förpliktelser gente- mot de. arbetslösa åvilar enligt gällande +.+ — falttigvårdslagstiftning kommunenmmna - och" "erdalt under extraordinära 2 förhållanden + bör staten: äipa”, fen mid” bostadsformian hyreshus”: Man finner ofta exempel på sbads- planer som. varken "än barn. / eller tilvänliga. Ibland: kan man a gasätta . ; människovänlighet +; huvud - taget, ng St + En 'väsenr lig sak som bör fram- hållas: vid. "Jämförelser "mellan: oli- ka. bostads är > "vad v man tiska erinringar att tt göra r hanget:' sv '& Tyvärr verkar det som "om 'en "de! skolor inte hade” skulle. ; kunna” , kalla + ”bostadsför- 2'nya intentionerna: Några skolor har. i. höst fortfarande :annonse- vat sig som ”lanimannaskolor” och ” därmed - tydligen ' velat rikta sig ” endast till dem som. tänker sig - frarntider som: egna jordbrukare, . Mah får hoppas att det gamla namnet sluppit med” av gammal ”-vana, Det'är inte så lätt att ut- byta ett mångårigt skol mens : följdverkningar”. Våra bo- t de Istadsf är "äganderätts-, bö- stadsrättsförenings- > och « hyres- k d Vid- äganderättsbo- staden följer i: allmänhet "större ensvan för det ”egna” än för det ”förhyrda”. En lägenhet kan ald- tig” bli självägd som exempelvis ”egnahemmet”, Dock I har varje bo. ba disk; ett nytt, som låter nästan lika- .. dant men ändå har en helt annan klang — i synnerhet för: de an- > ställda : inom jordbruket, . Skulle det inte vara ett förbiseende och ' skulle dessa skolor även visa mot- stånd mot de nya principerna för" undervisningen, : bör tillsynsmyn= ” digheten -(lantbruksstyrelsen) ”. ta : YRKESSKOLORNAS SAMORD- NING med den 'specialiserade och efter. förhållandena inom olika fö- retag skiftande utbildningen i nä- "ringslivet kan onekligen komma i konflikt med önskemålen om sam- skola; påpekar Svenska Dagbladet (h) .i en kommentar till den nya utredning ecklesiastikministern kal- "+ Om en sådan motsättning visar sig uppstå är det nödvändigt att den löses med hänsyn framför allt; till yrkesutbildningens egna krav, Det väsentliga är att först och främst klarlägga hur en tidsenlig yrkesutbildning sakligt. sett bör , konstrueras och hur der lämpli- gast anpassas efter de krav nä- ringslivet ställer. Största möjliga samordning -med : andra : skolfor- mer är självfallet önskvärd, men måste i viss mening bli en hand: lägenhet. Yrkes- rets rekordskörd. Detta beror på att världsmarkhadspriset påver- kats av knappa skördar på andra håll, framför allt i Turkiet, Druvor har det varit god till- gång på under hela säsongen och många olika kvaliteter har fun-|'' nits. I dagarna ”har de första spanska gulddruvorna kommit i marknaden, De tycks hålla myc- ket hög kvalitet och priserna lig- ger ungefär som förra året, Nå- gon brist föreligger inte. Hur länge säsongen' "varar är svårt att' säga men säkert blir det' till- räckligt för -julhandeln. Om lut- - fisken är att säga att den norska varan blir någon procent dyra- re i år, Tillgången är god, . Det rundkorniga riset till jul- : gröten kommer i alla fall att bli billigare än i fjol, en liten” men utbildningens primära värden får inte eftersättas eller riskeras ge- nom att man från början låser fast den 'vid ett abstrakt sam= ordningsideal. Detta kan nämli- gen lätt nog visa sig orealistiskt i en tid som på detta område framför allt kräver möjlighet till snabba förändringar i nära kon- H takt "med det näringsliv, för vars ordning med gymnasium 'och fack-" mot sina . särskilda "fördelar. Varför - ranisvaret > och ' känslan ” är etönre - för ”Megniahemmiel”.. måste troligen ' bero på den "mänbkliga falitorn. - Vid prisvärda. fastighets- köp . får,. genom, - » självförvållat Detta ; val; innebörden i det svar som: civilminister” Hamilton » gav den bvenska "riksdagen: med: an- ledning av 1907—1909 - års. kvåra ver | ekonomiska kris. hället jäv var fait och under: utvecklat — hade exemplevis 'hu-. manitärt och socialt tänkande för : klarligt ” nog svårt "att: kunna: ta gestalt i konkret form. diet. mar. teriellt" och. ekono: magra 1800-talzsamhälllet blev. Tramförallt de närings-' och arbetslösa männl. skorna; svårt klämde, Samhälle | Kungh Maj at som” "1807 doklanerer gengäld en högre kvalitet ' hos! har anfedni häntilt undersökts, Det har därvid framkommit att vissa kommersiella meklantsd bind. rat denna frukt komma I mark-' naden därför att man velat skut- sälja . transoceania äpplen vilka plockats för flera månader sedan och tvångsl för | Om denna upplysning är viktig har man "verkligen anledning att fråga sig om det är förendigt med de: allmänna inbressena ett den kwaliitatövt , bäbdtne öka kons ' trollfnukter hindras alt på lika villkor : erbjudas , kunidenna över minst ent konisumenhintresse att derna: sok tvättas Mill. ; " : . HÄNDELSSORTIMENT, ua Inom den .Hänmaste. tilden: erbju- gån syn” på fördellnå att” axbetslönerna bonde 2, i fast ställas så attt å ena sidan de en- ettällda må hava, sån tarvliga ut- komst, och å den andna fel! kigvån- den, icke må. stnna i förlust, ' så fråmt dette för någon det är möj- Äntlå ligger "å ana för någon: Tjusning jämfört med it tionen 'unider. 1800-talet och tidi gare, skriver 'i tidskriften Arbets marknaden inspektör Ivan Johans- sor: vid: länsarbetsnämnklen' i Mall | mö i en artikel betitlad. ”Annor- unde erbettsmarknadspolitie”, > > Då ” reglerades "de : arbetsmark” nads-" och "arbetsrättsliga frågorna i huvudsak. av två varandna kom- pletterandie lagbestämmelser, näm ligen dels - laga försvars-systemet, dels begostadgan.; Detta innebär at de' enskilda" människorna EF gyszel- sättning hänseende . hade ; altlb. stå till svars gentemot samhällat,” ” - Med laga försvar avsågs kort och gott at. ”var och en: metllam '& samhället är pliktig”ebt gagna det Parrå ” ”tvår faktiokh en en kapitalbildnting,. Denna” kapital bildnöng har också under en lång följd / av år "givit. mycket” god ”ränta”. pv g. a en, mängd fakto- ner. som. spelat in till förmån för villaägandet, Fö ger också själva villaboenidet; en uppfostnande . inriktning för såväl bam som muxma””Do åt yourselP”- mentaliteten. ges även tillfae 4 få komma” tilll mibtryck. vor I produkittonen: av willor, som nu i så stor: utsträckning . formas genom = gruppbyggnaticner, . har rad- och kedjehuset fått en fram- tä dande” plats, Bostadsrä också fi aln med nyttig verksamhet”. Om "det däremot fanns arbete att tillgå sak i hangeit! Sysalslösheten, även "den oförvållade, war ""kräminalisenad, Korvektionsanistallten ; horiakde ' diem som inte hade arbete. Där , var afftiden inte maximerad ' utan | på obestämd tid, unider alba janiden idock minst rellt halvt år, , Utisknivning. kom - ifråga" föret Ja hetvdela [när den” straffade kunde styrka att hon eller han' exhållt tjänst eller annat dovligt - märintgafårg. Och (det war” ingalunda tänt för den , ånspärrade alt ”styrka”. nå- got. sådant, Myndigheterna kunde att döma till kor- ET r som - är här inte ovanlig. T.ex, Egan- derätt för ; den ' egna fastigheten och andelsäganide i den ek ka 4 ” 4 läggningar Det är öfta mycket svårlösta juridiska problem." kring dessa förvalltningsfommeer,. men det åt "beordra ”vederbö- ramdie till tjänst inom försvarsvä- sendet. Lösdrivarna skulle — därn- om ger bl. a 1802 års 'värvniings- stadga klart besked — vana till krigstjänst förfallna”, N så ohygg- liga var bestämmfelserna att exem- pel finns på hur. oskyldigt dömda finns inite sällan an- ordningar som bäst får sin lös- ning på detta sätt. Det kan gälla parkeringsanläggningar, fråtidsom- råden och dekplatser,: panncentral, gemensam tvättstuga och ttorkrum Oo, 5. Vv. . . Hyresrätltsformen för ” vara kvar "på allmän arbetsplats i 10-20 år öv Legostadgan å 'sin sida reglerade det "arbetsrättsliga förhållandet mellan husbörnder och tjänare; Den gav bl. a. besked om husbonidens rätt att utdela aga Med stöd av dock någon tröst, ifter denna utbildni dock sk skall förbereda, Ne finns is nästan ut bostad Vennar före fastorende -myrdig” " - i flerfamiljsh ; och i mycket be-|som skulle utgå — om. månimilö- u ' AT gränsat antal i 2--och 3-familjs- | ner var det aldrig tal . fF : Ylwvillor.. Däremot finns, om ännu i > Sammanfattinlingsvis kan . sägas, ++" dytlerst begränsad - utsträckning, | fortsätter ” antilelförfattanen,. att vad säger, att ' I villalägenheter " som byggts - och | lagstiftningen -'på . 1800-talet - och inte DU får | upplåtes med hyresrätt. Fler pla- | dessförinnan - som - hade med ar- PO L I 0 2 Ineras komma, ev, i "kommunal re- | bets. och enbetsmarknadsfrågor att ; = [gi och förvaltning, Om denna bo- |skaffa i allt väsentligt utgick från är DU .. stadsform kommer att ”slå ige- |grundsatsen -att ” samhället av vaccinerad?" nom” vet man "ännu mycket litet | främst dni och ek . . om, Det får framtiden utvisa. För- skäl borde hålla lösdrivare och =. i Hi kommer :. driftik fattiga. isdkor ifrån sig, Under EN ” ” > dan i vad beträffar slitaget att bli |sådana förhållanden — när sam- ? - Dö d "ÅA hunnit ' att bli De 10000” Höjdernas hus av a” +" Haris: Wvisiröms > bokför- '. > lag, Pris'25:50, inb,.:30:50, Bokens titel: verkar! faktiskt mer rafflande än innehållet : i. själva: verket: ger vid handen men detta: hindrat inte, att det är en intres- sant och, givande läsning. I ro- manliknande « form: har 'författar- innan skildrat” geishan,' den japa ska kvinnotyp: som - är: något”. för landet egenartat och för 0 s'vä terlänningar ; unikt, 7 hetärer..Utan att vara direkt pros- tituerad skänker hon bort sin gunst”. mot pekuniära' fördelar. Meri; också' inom detta gebit har' sista , världs- | kriget och den amerikanska inva- sionen utfört en omvälvning, som verklig "geisha och en gatflicka. Man får följa med .deras liv och arbetsbetingelsér” och boken är 4ån- te alltid så upplyftande men väl” upplysande. allt intressant. "Station Zebra, äventyrsroman av . Alistair MacLean, Forum.' Pris 26:50, inb. 31:00, 4 "Författaren har under senare år: gjort sig ett stort namn som upp- hovsman ' till spännande även- tyrsromaner. Hans förstlingsverk,: Kanonerna på Navarone,; har redan klassisk, ” Det är ofrånkomligt, att han inte kan hål- la: samma höga standard igenom alla böcker men årets, döpt ”till| ”Station Zebra” är det sannerli- gen inte något fel på, vad beträf- far spänning. Det hela utspelas på en brittisk meteorologstation i Norra Ishavet där en katastrof in- träffar. Hjälp skyndar till, däri- bland en" amerikansk : atomubåt. Bland" de” överlevande på statio- nen finns dock en hänsynslös mör- dare och det blir några ytterligt laddade dygn innan det hela reder upp sig. Kärv humor och stor spän- ning karakteriserar boken. Fallet Grete, detektivroman. av ”- Geishan: på; romantiska - äventyr i minner. oss” närmast om antikens; i så spännande äventyr i London man får möta i boken i form av'en |'' Och -kanske fram "för H . n” En okuvlig | kvinna” återtaga den engelska ko- : Jnungakronan, som bildar bakgrun- den till. större. delen "av bokens ; handling. Titeln hämtas dock” av.|' ten flod :i norra England i närhe- |ten av Skoitland där bröderna Radel.ffe residerade; Dessa voro övertygade . anhängare av familjen Stuart men blev båda" avrättade. I Bokens hjältinna är. den' enes 'dot- | ter. och "man ' får.. följa henne : på ”högländer- na; på mindre romantiska men nog varefter det. hela slutar i Virgi- nia där Jenny finner ro. Djävuls- vattnet är en god roman om mod och lojalitet och denb juder också på en intressant tidsskildring, : Den vita Nilen av, Alan Moore- . head. Forum. Detf inns väl få floder 'i värl- den, ' vars betydelse varit så stor som :' Nilen. Det finns'större floder imen ingen om vilken det stått större -strider, ' fler sägner och i var skugga det levt fler och 'stör- re folk, I ”Den vita Nilen” berät- tar författarenp å ett oerhört in- i tressant och stimulerande sätt om Nilen all från farosonernas dagar och fram ill upptäckten av” dess källor. Det har alltid stått mystik kring Nilen och förfatipren har lyckats. bibehållad enna i skenet av klara fakta om den stora flo- den, Den vita Nilen är ett popu- lärvetenskapligt larbete av allra jhögsta klass. | ; Den blå Nilen" av Alan. Moore- - head. Forum, -: I Nilens öden i: modernare Hd skildras med samma inlevelse som i ”Den blå Nilen” som i första de- len, Den vita Nilen, Man får på ett synnerligen - intressant sätt vara med om vad som skett med floden under 1800-talet och med denna handling får man också. en stor del historia. Det har blivit ett tjusande panorama med Nilen som relief åt skilda, fascinerande män- ni öd En av verkligt tjusig bok. , Anders J « Pris 14:75. : Grete är en skön och lättfärdig ung dam av typen Christine Keeh- ler, nog så behaglig för en del her- rar i Stockholms övre och undre värld. så länge hon :' levde. - Men hennes bortgång — lite väl has- tig — sätter det hela i desto stör- re gungning. ' Men ' en journalist med bekantskaper i många olika kretsar lyckas -— ingalunda utan faror — klara ut det hela. En rätt hårdkokt och för att vara svensk en bra deckare. | . : a I Djävulsvattnet, historisk " roman av Anya Seton. Bonniers. Pris 34:50 inb. 39:50 . Det är must och färg, händling [ETT ORD | PÅ VÄGEN 0” oo HEBR. 2 Därför "måste han i allt bliva lik sina bröder. Vv. 17. > Ofta tror du, att ingen kan sätta sig fin i din ställning. Det- ta är inte sant. Jesus blev oss lic 4 ollt och har blivit frestad i allt. 2 och spänning över denna nya Tto- man av Anya Seton — tidigare bl. OM :J och” under december” —|der packerie / följande, huvud- sorter av. "äpple: : Nan Grawvensbein, James, Örkeve . och Cox's, Pomona, samt Signe. Tillisch.', Den, sistnämnida syns. dock i. år. bli sparsamt företrädd, +. i Senare '& höst uppträder bl. Åkerö; ; Gul" Richard och. Filippa” beräknas: Orange, Inger id Mario, R ko ; jämbe den: ON mer! : odlade kanon densliskia tten Lobo, ; | Mörutöni dessa huwvudsonter som bör kunna? is. .oilika / emakri iktnå > 3" ETT RÅD. TILL. +" KONSUMENTERN, ”Atmiegen, drukt' skall i mögel , ha en gulaktig grundfärg. En. del. . sorter måste” dör: bål skult.. | didtrikuktas | innan förg' frembrätt; Förvara . frukrien, på - svalaste plats och plocka än datt tumdlunperatur” "ofahand'. som k "eler. .I vu : rattur sker, eftermognaden: shabbt, ' Skölj eller torka inte av äpplena förrän omedelbart före använd- ringer? "De "omger "sig 'med ett '' väldoftande skyddshölje scm bi- drar. nia hållbarheten, Jun. Ham hade inte ens så. mycket : av ett hem som en fågel eller en räv hade, : -. "Är du falkig? Han hade en- dat. den klädnad han gick i. Är du 'föraldtad? -Han "ansågs vara född ilagligt och led dö- Iden som en förl Är du ' missförstådd? Ingen har. varit mena missförstådd än Jesus, Inte ens hang tolv lär- jungar! förstod honom. - Är du hatad och förföljd? Je-- sus "blev det ännu mera, -Är du frestad av människor och Satan? Jesus blev det ock- så. Den välmenende Pelwrus gick Satans ärenden. Och Satan själv plågade Jesus i nära sex vec- kor utan . Ja, Jesus blev frestad i allt. Därför. sitter han inte på Fa- dems högra sida såsom en kall domare utan såsom en barm- - . | häntig överstepräst, . också, att han liksom Gud äl skar mig med en evig kärlek. | Men 'del. gör mitt hjärta gott att veta, alll han Lev erfarenhet vet, hur jag har Från den plats han nu hår äger han också malt att hjälpa mig. Är hans hjärtelag stort, så är hans makit det inte mindre. . Dag -för dag sänder 'ham' him-. melska klrafter till sitt känipan- de barn.'- Då skall du inte förlora mo-' det, Vi-är inte ensamma i stri- den. Han som fått all makt i himmel och på jord är med pss” Är da -ensam och hemlös? alla dagar : intill tidens slut, - disken, Det är sannerligen inte '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.